Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

(1)

avrinningsområde 2011

Amelie Jarlman Iréne Sundberg

(2)

Projektnummer Kund

2211 Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Version Datum

1.0 2011-12-16

Titel

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 (en undersökning av 6 lokaler)

Författare Kvalitetsgranskning

Amelie Jarlman Iréne Sundberg

Framsidefoto: Navicula escambia, en näringskrävande kiselalgsart som förekom på båda lokalerna i

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

1. Inledning ... 5

2. Metodik ... 6

2.1 Provtagning... 6

2.2 Analys ... 6

2.3 Utvärdering ... 7

3. Resultat ... 11

3.1 IPS och statusklassning ... 11

3.2 ACID och surhetsklassning ... 12

3.3 Arter och diversitet ... 13

3.4 Missbildade kiselalger ... 14

3.5 Jämförelse med tidigare kiselalgsundersökning i Kungsbackaån (K2) ... 15

3.6 Jämförelse med tidigare påväxtundersökningar i Kungsbackaån och Lillån . 15 4. Referenser ... 17

Bilaga 1. Resultatsidor ... 18

Bilaga 2. Artlistor ... 23

Bilaga 3. Lokalbeskrivningar ... 31

Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal ... 38

(4)

Sammanfattning

Kiselalger analyserades på 6 lokaler i Kungsbackaåns avrinningsområde år 2011.

Undersökningen är ett led i Kungsbackaåns vattenvårdsförbunds arbete med att kart- lägga eventuella förändringar i föroreningshänseende samt att skaffa underlag för eventuella åtgärder för att förbättra vattensystemets biologiska status. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

Kiselalgsanalysen i Kungsbackaån Alafors (K1) visade klass 3, måttlig status, medan Kungsbackaån vid ishallen (K2) hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfreds- ställande status. Indexvärdet i K2 låg visserligen mycket nära gränsen mot klass 3, men andelen föroreningstoleranta arter var stor, vilket stärker klassningen. En del skal av brackvattensarter påträffades i K2, vilket tyder på att inflöde av havsvatten har skett.

Båda lokalerna i Lillån – Ryared (K3) och Älvsåker (K4) – hamnade i klass 2, god sta- tus. Indexvärdet för IPS var något lägre (dvs. sämre) på K4 än på K3 och andelen för- oreningstoleranta arter (%PT) något större.

I Lindomeån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status både vid Hällesåker (K5) och Ålgårdsbacka (K6). Antalet räknade kiselalgsarter var lågt på båda lokalerna, liksom diversiteten, eftersom kiselalgssamhället helt dominerades av artgruppen Achnanth- idium minutissimum.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör. Kungsbackaån Alafors (K1), Kungsbackaån vid ishallen (K2), Lindomeån Hällesåker (K5) och Lindomeån Ålgårdsbacka (K6) klassades år 2011 som antingen alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

Lokalerna i Lillån – Ryared (K3) och Älvsåker (K4) – hade ACID-värden som motsvar- ar måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. I båda fallen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, samtidigt som det finns en viss osäkerhet i indexvärdena på grund av att en del förekommande arter inte är bedömda ur surhetssyn- punkt. Dock noterades de surhetstoleranta arterna Eunotia exigua och E. rhomboidea på båda lokalerna.

Andelen missbildade kiselalgsskal var mycket liten (mindre än 1 %) på båda lokalerna i Kungsbackaån (K1, K2), i Lillån Ryared (K3) samt i Lindomeån Hällesåker (K5). I Lill- ån Älvsåker (K4) och Lindomeån Ålgårdsbacka (K6) var andelen liten (1,2 resp. 1,7 %).

Det finns därför inga tydliga belägg för att påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande finns på dessa vattendragslokaler.

En jämförelse mellan kiselalgsundersökningen 2011 och en påväxtundersökning 1983 visade att resultaten i stora drag överensstämde i Kungsbackaån (K1, K2), medan för-

(5)

1. Inledning

Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Kungsbackaåns vattenvårdsförbund att under- söka kiselalger på sex vattendragslokaler 2011. Jämförelse med resultaten av påväxtun- dersökningar 1982-1983 har gjorts på fyra lokaler. Undersökningen är ett led i vatten- vårdsförbundets arbete med att kartlägga eventuella förändringar i föroreningshän- seende samt att skaffa underlag för eventuella åtgärder för att förbättra vattensystemets biologiska status. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen ”Le- vande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Bio- logisk mångfald”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen av påväxtalger, vilka spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.).

(6)

2. Metodik

2.1 Provtagning

Kiselalgsprovtagning utfördes den 5 oktober 2011 av Ylva Meissner, Medins Biologi AB (Tabell 1, Figur 1), enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). Fullständiga fältprotokoll finns i Bilaga 3.

Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxt- materialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtag- ningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegeta- tion, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Proven fixeras med etanol.

2.2 Analys

Analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljö- övervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Natur- vårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov.

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011. Koordinater angivna enligt RT90 2,5 gon V.

Nr Vattendrag Lokal Datum Substrat

x y

K1 Kungsbackaån Alafors 2011-10-05 6386095 1278120 sten

K2 Kungsbackaån Kungsbacka ishall 2011-10-05 6378425 1276115 sten

K3 Lillån Ryared 2011-10-05 6385795 1282450 växt

K4 Lillån Älvsåker 2011-10-05 6385480 1279490 växt

K5 Lindomeån Hällesåker 2011-10-05 6392307 1282693 sten

K6 Lindomeån Ålgårdsbacka 2011-10-05 6392400 1287762 sten

Koordinater

(7)

Figur 1. Karta över samtliga lokaler för kiselalgsprovtagning i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011.

2.3 Utvärdering

IPS och statusklassning

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). Ut- värderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007).

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag.

Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt

(8)

där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variation- er, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är vär- det för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns.

%PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998).

TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS.

Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nat- ionellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6

1 Hög  17,5  0,89 < 10 < 40

2 God  14,5 och < 17,5  0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig  11 och < 14,5  0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande  8 och < 11  0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity In- dex for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försur- ning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007):

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

*En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.

(9)

andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

 acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

 acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

 circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

 alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

 alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropo- gent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH.

Motsvarar medel-pH Motsvarar pH-minimum (medelvärde av 12 mån. före

provtagning)

(12 mån. före provtagning)

Alkaliskt 7,5 7,3 -

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 -

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6

Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8

Surhetsklasser Surhetsindex ACID

Färgmarkeringarna för surhetsklasserna har anpassats till Naturvårdsverket 2007 (Hand- bok 2007:4, Kap. 4.2.2, sid 66), varför både alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (Tabell 3). Surhetsklassen måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd.

En expertbedömning avseende statusklassningen kan behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan status- klass. Även för ACID-indexet kan i undantagsfall en expertbedömning tillämpas, t.ex. i kalkrika miljöer, eftersom indexet huvudsakligen är framtaget för att spegla surhetsför- hållandena i vatten med pH lägre än 7.

Figur 2. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (t.v.) och släktet Eunotia (E. meisteri, t.h.) ingår i beräkningen av surhetsindexet ACID,

(10)

Missbildade kiselalger

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade kiselalgsskal. Grän- ser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, varför en preliminär indelning än så länge används (Tabell 4). Vi anser att mindre än 1 % missbildningar motsvarar ingen eller obetydlig påverkan av någon annan föroreningsbelast- ning än näringsämnen och organiskt material. En missbildningsfrekvens på 1-5 % kan tyda på en svag/tydlig påverkan, medan en andel mellan 5-10 % bör visa en tydlig/stark påverkan. Om missbildningsfrekvensen uppgår till över 10 % anser vi att påverkansgra- den bör vara stark till mycket stark.

Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall dela- des missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 4. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna.

Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades i denna undersökning finns i Bilaga 4.

Tabell 4. Preliminär indelning av kiselalgers påverkans- och deformationsgrad samt indelning i olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB.

Preliminär påverkansgrad Missbildningstyper

<1 % ingen eller obetydlig Huvudgrupp Undergrupp

1-5 % svag-tydlig Onormal form asymmetri

5-10 % tydlig-stark inbuktning

>10 % stark-mycket stark utbuktning

böjd övrigt

Deformationsgrad Mönster avvikande striering

svag avvikande raf

tydlig övrigt

(11)

3. Resultat

Proverna kunde inte tas förrän i början av oktober på grund av det mycket höga vatten- ståndet under sensommaren/hösten. Vattennivån var då medelhög-hög. Beräknade in- dexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller. I Bilaga 1 finns lokalerna presenterade var för sig. Artlistor och index för varje lokal i Bilaga 2.

3.1 IPS och statusklassning

Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk för- orening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (andelen näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns.

Kiselalgsanalysen i Kungsbackaån Alafors (K1) visade klass 3, måttlig status (Tabell 5). Indexvärdet för IPS låg i den övre, dvs. bättre, delen av klassintervallet, men eftersom mängden föroreningstoleranta arter var stor bör klassningen stämma. Kungsbacka- ån vid ishallen (K2) hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande sta- tus. Indexvärdet låg visserligen mycket nära gränsen mot klass 3, men andelen förore- ningstoleranta arter var stor, vilket stärker klassningen.

Båda lokalerna i Lillån – Ryared (K3) och Älvsåker (K4) – hamnade i klass 2, god sta- tus (Tabell 5). Indexvärdet för IPS var något lägre (sämre) på K4 än på K3 och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) något större.

I Lindomeån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status både vid Hällesåker (K5) och Ålgårdsbacka (K6). Mängderna näringskrävande och föroreningstoleranta arter var små.

Kiselalgssamhället dominerades helt av artgruppen Achnanthidium minutissimum (se

”Arter och diversitet” nedan).

Eftersom vattenföringen under sensommaren och början av hösten 2011 var onormalt hög i hela västra Sverige, rekommenderas att undersökningen av kiselalger upprepas.

Därigenom får man ett säkrare material att grunda statusklassningen på.

(12)

Tabell 5. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011.

Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass

Klass Status K1 Kungsbackaån 2011-09-20 54 4,31 14,1 3 59,0 2-3 27,2 4 3 Måttlig K2 Kungsbackaån 2011-09-21 84 5,50 10,9 4 66,4 2-3 38,4 4 4 Otillfredsst.

K3 Lillån 2011-09-21 51 4,10 16,7 2 36,5 1 9,7 1-2 2 God

K4 Lillån 2011-09-22 77 5,16 15,2 2 41,2 2-3 11,2 3 2 God

K5 Lindomeån 2011-09-19 11 0,92 19,7 1 25,0 1 1,4 1-2 1 Hög

K6 Lindomeån 2011-09-22 15 1,29 19,7 1 21,8 1 1,0 1-2 1 Hög

3.2 ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH (Andrén & Jarlman 2008).

Kungsbackaån Alafors (K1), Kungsbackaån vid ishallen (K2), Lindomeån Hällesåker (K5) och Lindomeån Ålgårdsbacka (K6) klassades år 2011 som antingen alkaliska, dvs.

årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3, eller nära neutrala, vilket tyder på ett årsme- delvärde för pH mellan 6,5-7,3 (Tabell 6).

De två lokalerna i Lillån – Ryared (K3) och Älvsåker (K4) – hade ACID-värden som motsvarar måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. I båda fallen låg indexvärdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, samtidigt som det finns en viss osäkerhet i indexvärdena, eftersom en förhållandevis stor andel av de förekommande arterna inte är bedömda ur surhetssynpunkt. Dock noterades de surhetstoleranta arterna Eunotia exigua och E. rhomboidea på båda lokalerna (Figur 3).

Figur 3. Eunotia exigua (t.v.) och E. rhomboidea, som båda är surhetståliga arter och som före- kom på lokalerna i Lillån, © Amelie Jarlman, Medins Biologi AB.

(13)

Tabell 6. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Kungs- backaåns avrinningsområde 2011. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID.

Nr Vattendrag Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)

ACID Klass/pH-regim

pH-regim K1 Kungsbackaån 2011-09-20 10,1 2,3 2 56 735 138 2 66 6,81 2 Nära neutralt K2 Kungsbackaån 2011-09-21 10,6 0,2 0 29 391 408 41 130 8,11 1 Alkaliskt

K3 Lillån 2011-09-21 24,5 17,2 36 189 502 80 0 192 5,57 3 Måttligt surt K4 Lillån 2011-09-22 10,5 12,7 5 175 402 182 7 230 5,44 3 Måttligt surt

K5 Lindomeån 2011-09-19 86,9 4,7 0 56 937 2 0 5 7,49 2 Nära neutralt K6 Lindomeån 2011-09-22 78,4 13,4 0 137 851 0 0 12 6,56 2 Nära neutralt

3.3 Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhåll- andena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen.

Antalet räknade kiselalgsarter var lågt på båda lokalerna i Lindomeån (K5: 11 st., K6:

15 st.), liksom diversiteten. Detta berodde på att kiselalgssamhället till stor del utgjordes av artgruppen Achnanthidium minutissimum. Detta är en mycket vanligt förekommande kiselalg, som också är en s.k. primärkolonisatör och massförekomst av den kan tyda på att lokalen utsatts för torrläggning eller högflödesperioder som stört kiselalgssamhället.

Från sensommaren 2011 var vattenföringen mycket hög i detta område, vilket kan ha påverkat resultaten.

Ett högt antal räknade arter, och hög diversitet, noterades i Kungsbackaån vid ishallen (K2) och i Lillån Älvsåker (K4).

Exempel på näringskrävande arter, som noterades i undersökningen, är Achnanthidium minutissimum group III, Cocconeis placentula-gruppen, Diatoma tenius, Gomphonema parvulum (Figur 4), Navicula escambia (framsida), N. gregaria, N. lanceolata och Ulnaria ulna.

Arter som huvudsakligen finns i näringsfattiga miljöer, och som påträffades i Kunga- backaåns avrinningsområde, är t.ex. Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa.

En del skal av brackvattensarter (bl.a. Diploneis didyma, Luticola ventricosa, Nitzschia brevissima, Rhoicosphenia sp.) påträffades i Kungsbackaån vid ishallen (K2). Detta tyder på att inflöde av havsvatten har skett.

(14)

3.4 Missbildade kiselalger

Andelen missbildade kiselalgsskal var mycket liten (mindre än 1 %) på båda lokalerna i Kungsbackaån (K1, K2), i Lillån Ryared (K3) samt i Lindomeån Hällesåker (K5). I Lill- ån Älvsåker (K4) och Lindomeån Ålgårdsbacka (K6) var andelen liten (1,2 resp. 1,7 %).

Det finns alltså inga tydliga belägg för att påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande finns på dessa vattendragslokaler.

De vanligaste missbildningstyperna är asymmetri (ofta ojämnt avsmalnande eller in- snörda ändar) eller in/utbuktningar (Figur 5). Avvikelser i skalens mönster (t.ex. avvikande striering eller raf) är inte lika vanliga.

Figur 5. Artgruppen Achnanthidium minutissimum: t.v. ett missbildat skal med tydlig inbuktning, i mitten ett normalt skal och till höger ett svagt asymmetriskt skal, © Amelie Jarlman, Medins Biologi

Figur 4. Gomphonema parvulum var tämligen vanlig i Kungsbackaåns av- rinningsområde, © Amelie Jarlman, Medins Biologi AB.

(15)

3.5 Jämförelse med tidigare kiselalgsundersökning i Kungsbackaån (K2)

På punkt K2, Kungsbackaån vid Kungsbacka ishall, utfördes kiselalgsanalys även 2008 (Sundberg & Jarlman 2009). IPS-indexet var då högre (bättre) än 2011 och lokalen hamnade i klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta arter var dock hög även 2008. Kiselalgssamhället dominerades 2008 av Karayevia (Achnanthes) oblongella, vilken bara noterades i enstaka exemplar 2011. Enstaka skal av brackvattensarter på- träffades 2008 (t.ex. Bacillaria paradoxa), vilket tyder på att inflöde av havsvatten skett. Andelen brackvattensarter var emellertid större 2011, vilket bör innebära att havs- vatteninflödet varit större detta år. Detta kan vara en förklaring till skillnaden i art- sammansättningen mellan åren.

3.6 Jämförelse med tidigare påväxtundersökningar i Kungsbackaån och Lillån

1982 och 1983 gjordes undersökningar av hela påväxtsamhället i vattendrag i Kungs- backa kommun av Amelie Jarlman (då A. Fritzon). I begreppet påväxt innefattades alla de mikroorganismer, dvs. alger, djur, bakterier och svampar, som sitter fast på olika typer av substrat (stenar, storväxter etc.) i vattnet. På varje lokal insamlades ett organ- ismprov, taget från olika substrat samt från områden med olika strömhastighet, ljusin- strålning etc. för att få en representativ bild för hela lokalen. Analys av både levande och fixerat material samt kiselalgspreparat utfördes.

Provtagning gjordes i Kungsbackaån (på samma lokaler som kiselalgsundersökningen den 5 oktober 2011) den 2 juni 1982 och den 21 september 1983. I Lillån togs prov på K3, Lillån Ryared, den 2 juni 1982 medan K4, Lillån Älvsåker, togs både den 2 juni 1982 och den 14 september 1983. Sommaren 1983 var mycket torr och vid provtagningen 830914 var vattenföringen på de flesta lokalerna låg. Vid provtagningen 830921 hade vattenföringen ökat kraftigt, bl.a. i Kungsbackaån Alafors.

En annan metod (hela påväxtsamhället) användes alltså vid undersökningarna 1982/83 och terminologin för klassningarna är annorlunda än 2011. Kiselalgsindex kan inte be- räknas för 1982/83, eftersom endast en skattning av förekomsten enligt en femgradig skala gjorts, och därför är inte en direktjämförelse med årets resultat möjlig. Provtag- ningen 1982 genomfördes i början av juni, dvs. vid en annan årstid än provtagningarna 1983 och 2011, varför jämförelsen i huvudsak gjorts mellan de två sistnämnda åren.

Provtagningslokalen i Kungsbackaån Alafors (K1) bedömdes ha näringsfattiga, ej för- orenade förhållanden 1982. De dominerande kiselalgsarterna var Tabellaria flocculosa och Pinnularia subcapitata, men även Eunotia exigua och Surirella brebissonii var.

kützingii var relativt vanliga. Framför allt de tre förstnämnda förknippas med närings- fattiga förhållanden, men även vissa näringskrävande arter noterades i provet. Vid undersökningen 1983 klassades lokalen som näringsrik, ev. svagt förorenad och flera näringskrävande kiselalger noterades, bl.a. Gomphonema parvulum och Achnanthidium

(16)

Kungsbackaån vid ishallen (K2) klassades som relativt näringsrik, ej förorenad 1982.

Här dominerade kiselalgerna Gomphonema parvulum, Fragilaria gracilis, Fragilaria capucina-gruppen tillsammans med andra mer eller mindre näringskrävande arter. 1983 bedömdes lokalen vara tämligen förorenad och framför allt Nitzschia-arter men även Gomphonema parvulum och näringskrävande Navicula-arter, som N. germainii, N. gre- garia och N. lanceolata förekom i provet. Även i detta fall överensstämmer generellt sett resultaten från 1983 och 2011.

I Lillån Ryared (K3) togs prov endast 1982, då lokalen bedömdes vara näringsfattig, ej förorenad. Vanliga kiselalgsarter var Gomphonema parvulum, Gomphonema sp., Pinn- ularia subcapitata och Fragilaria gracilis. Eftersom detta prov togs vid en annan årstid än 2011 är det svårt att göra en direktjämförelse här. I båda fallen kan man dock konsta- tera att kiselalgssamhället innehållit både näringskrävande och näringsskyende arter.

Lillån Älvsåker (K4) undersöktes både 1982 och 1983 och resultaten var näringsfattiga, svagt förorenade förhållanden (dominerande kiselalger: Pinnularia subcapitata, Eunotia exigua och Achnanthes helvetica var. minor) respektive näringsrika, ev. svagt föro- renade förhållanden (med mer näringskrävande kiselalger som Nitzschia-arter, Navicula cryptocephala, N. rhynchocephala). Här kan artsammansättningen tolkas som att det skett en viss förbättring av förhållandena i vattendraget mellan undersökningen 1983 och den 2011.

(17)

4. Referenser

Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams.

Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253.

Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qual- ité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups – major re- sults and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.

Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers.

Water Research 32: 236-242.

Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvat- ten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenföre- komster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007.

Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

(www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Vattenforvaltning/Handbok- 20074/)

Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” Version 3:1, 2009- 03-13. (www.naturvardsverket.se)

SIS 2003. Svensk Standard, SS-EN 13946, ”Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers”.

SIS 2005. Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, ”Water quality- Guidance identifica- tion, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running wa- ters”.

Sundberg, I. & Jarlman A. 2009. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008. Medins Biologi AB

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecological indi- cator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

(18)

Bilaga 1. Resultatsidor

Förklaring till resultatsidor – kiselalger i rinnande vatten

Lokaluppgifter

I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från.

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status:

Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt:

1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status

4. Otillfredsställande status 5. Dålig status

Surhetsklasser:

Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt:

1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

(19)

K1. Kungsbackaån, Alafors

Län: 13 Halland Beskuggning: saknas

Kommun: Kungsbacka Vattennivå: medel

Koordinater: 6386095/1278120 Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 13,1°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 7

Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 14,1 (klass 3)

Antal räknade taxa: 54 TDI: 59,0 (klass 2 - 3)

Diversitet: 4,31 % PT: 27,2 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 6,81 (klass 2)

Kommentar

Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

2011-10-05

Provplats: uppströms gamla brofästet vid kvarnen

IPS-indexet i Kungsbackaån i Alafors motsvarade klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet, men andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var stor vilket styrker klassningen.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden,vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5- 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var mycket liten (0,7 %).

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

(20)

K2. Kungsbackaån, Kungsbacka ishall

Län: 13 Halland Beskuggning: 5-50 %

Koordinater: 6378425/1276115 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 13,2°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5

Kommentar årets undersökning

Jämförelse med tidigare undersökningar

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 3

4 Tvåårsmedelvärden

3

År ACID Klass Statusklassning (surhet) 1

1 Tvåårsmedelvärde

1

Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar

Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 2011

Samma lokal i Kungsbackaån undersöktes även 2008. IPS-indexet var då högre (bättre) och hamnade i klass 3, måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades 2008 av Karayevia (Achnanthes) oblongella, vilken bara noterades i enstaka exemplar 2011. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor båda åren. Enstaka skal av brackvattensarter påträffades 2008, vilket tyder på att inflöde av havsvatten skett. Andelen brackvattensarter var emellertid större 2011, vilket bör innebära att havsvatteninflödet varit större detta år.

Både 2008 och 2011 visade surhetsindexet alkaliska förhållanden.

2008

4 Otillfredsställande status

Alkaliskt

Måttlig status 38,4

32,2 66,4

Måttlig status Provplats: 0-2 m uppströms vägbro

OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS

ALKALISKT

Kungsbackaån, vid Kungsbacka ishall, hade ett IPS-index som motsvarar klass 4, otillfredsställande status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status, men det faktum att andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var stor pekar på att klassningen stämmer. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten.

Förekomst av brackvattensarter visar att ett inflöde av havsvatten skett på lokalen.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är högre än 7,3.

Indexvärdet är dock något osäkert, eftersom ca 13 % av de räknade skalen är odefinierade ur surhetssynpunkt.

13,4

08/11 7,98 Alkaliskt

08/11 12,1 49,3

2011 8,11

Alkaliskt

2 - 3 31,4 4

7,86

2011-10-05

4

1 24,3

10,9 2 - 3

(21)

K3. Lillån, Ryared

Län: 13 Halland Beskuggning: saknas

Koordinater: 6385795/1282450 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 12,5°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: -

Antal räknade taxa: 51 TDI: 36,5 (klass 1)

Diversitet: 4,10 % PT: 9,7 (klass 1 - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,85 (klass 2) ACID: 5,57 (klass 3)

Kommentar

2011-10-05

Provplats: 0-5 m nedströms bron

GOD STATUS

MÅTTLIGT SURT

IPS-indexet i Lillån vid Ryared motsvarade klass 2, god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var båda något förhöjda, vilket stämmer med klassningen. I kiselalgssamhället noterades både arter som är typiska för näringsfattiga förhållanden och sådana som finns i näringsrika miljöer.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

Det finns emellertid en viss osäkerhet i indexet, eftersom 19 % av de räknade skalen inte är bedömda ur surhetssynpunkt.

Samtidigt visar förekomsten av arterna Eunotia exigua och E. rhomboidea att det finns någon form av surhetspåverkan.

K4. Lillån, Älvsåker

Län: 13 Halland Beskuggning: <5 %

Koordinater: 6385480/1279490 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 12,5°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: -

Kommentar

2011-10-05

Provplats: uppströms kröken, ca 20-25 m nedströms vägtrumman

Lillån vid Älvsåker hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger stämmer med klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten.

Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4).

Det finns emellertid en viss osäkerhet i indexet, eftersom 23 % av de räknade skalen inte är bedömda ur

surhetssynpunkt. Samtidigt visar förekomsten av Eunotia rhomboidea att det finns någon form av surhetspåverkan.

GOD STATUS

MÅTTLIGT SURT

(22)

K5. Lindomeån, Hällesåker

Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 %

Kommun: Mölndal Vattennivå: hög

Koordinater: 6392307/1282693 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 13,4°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5

Kommentar

2011-10-05

Provplats: 0-10 m uppströms bron.

IPS-indexet i Lindomeån, Hällesåker, motsvarade klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Antalet räknade arter var lågt, liksom diversiteten, eftersom en art, Achnanthidium minutissimum , utgjorde 87 % av kiselalgssamhället. Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten).

Vid provtagningen noterades "högt, forsande vatten".

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3). Indexvärdet låg mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för pH över 7,3).

HÖG STATUS

NÄRA NEUTRALT

K6. Lindomeån, Ålgårdsbacka

Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 %

Kommun: Mölndal Vattennivå: hög

Koordinater: 6392400/1287762 Vattenhastighet: fors Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 13,4°C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 7

Kommentar

2011-10-05

Provplats: 10-20 m uppströms vägbron

I Lindomeån, Ålgårdsbacka, motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Antalet räknade arter var lågt, likson diversiteten, eftersom en art, Achnanthidium minutissimum , utgjorde 78 % av kiselalgssamhället. Denna art är en primärkolonisatör och kan uppträda i stora mängder t.ex. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten).

Vid provtagningen noterades "högt, forsande vatten".

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, (årsmedelvärde för pH 6,5-7,3).

Andelen missbildade kiselalgsskal var liten (1,7 %).

HÖG STATUS

NÄRA NEUTRALT

(23)

Bilaga 2. Artlistor

Förklaring till artlistor för kiselalger

Det. = person som utfört artbestämning och räkning

S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet

V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator

pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID:

ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5.

Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7.

Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7.

Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7.

Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7.

Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum

(24)

K1. Kungsbackaån, Alafors

2011-10-05

Lokalkoordinater: 6386095 / 1278120

Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman

Arter Kod S V pH Antal Antal Relativ

skal cf. frekvens (%)

Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 1 3 2 0,5

Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 1 0,2

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 43 10,1

Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 1 0,2

Amphora sp. AMPS 2,6 2 0 1 0,2

Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 2 0,5

Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 2 0,5

Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3,0 3 4 2 0,5

Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 1 3 1 1 0,2

Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 1 0,2

Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 1 4 10 2,3

Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5,0 2 3 3 0,7

Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5,0 2 3 1 0,2

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 0,9

Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 1 0,2

Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 1 2 2 0,5

Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 1 1 0,2

Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 2 0,5

Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 2 0,5

Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 1 0,2

Fallacia pygmaea (Kützing) Stickle & Mann FPYG 2,0 3 5 1 0,2

Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 42 9,8

Fragilaria capucina Desmazieres var. capucina s.str. FCAP 4,5 1 3 2 0,5

Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 1 0,2

Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 31 7,3

Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 23 12 5,4

Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4,0 3 4 3 0,7

Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 41 9,6

Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 87 20,4

Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 23 5,4

Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 2 0,5

Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 1 4 2 0,5

Navicula escambia (Patrick) Metzeltin & Lange-Bertalot NESC 2,8 2 4 10 2,3

Navicula germainii Wallace NGER 3,0 2 4 1 0,2

Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 2 0,5

Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 2 0,5

Navicula lundii Reichardt NLUN 4,8 2 4 3 3 0,7

Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 4 0,9

Naviculadicta sp. NDSP 3,4 2 0 2 0,5

Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2

Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3,8 2 3 1 0,2

Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 1 0,2

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 2 0,5

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 14 3,3

Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 1 4 2 0,5

Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 2 0,5

Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 2 0,5

Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 11 2,6

Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 1 3 2 0,5

Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 1 0,2

Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 2 2 0,5

Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 12 2,8

Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 1 4 7 1,6

SUMMA (antal skal): 427

SUMMA (antal taxa): 54

Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade):

Antal taxa: 54 TDI (0-100): 59,0 ADMI (%): 10,1 Acidofil (‰): 56 Alkalibiont (‰): 2 Medelbredd Diversitet: 4,31 % PT: 27,2 EUNO (%): 2,3 Circumneutral (‰): 735 Odefinierad (‰): 66 ADMI (μm):

IPS (1-20): 14,1 ACID: 6,81 Acidobiont (‰): 2 Alkalifil (‰): 138 Deformerade (%): 0,7 2,84

RAPPORT

utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.