Förslag till beslut

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1]

2020-04-08

Tid Måndagen den 20 april 2020 kl:18:30

Plats Tumba kommunalhus, lokal 3, plan 2 OBS! Platsen kan komma att ändras

Ärenden

Sammanträdet justeras omedelbart.

1 Beslut om stängda nämndsammanträden för allmänheten i digital miljö 2 Uppdrag – utredning av inrättande av Mälarskogens naturreservat och

förslag till inriktningsbeslut om framtagande av förslag till reservatsbeslut

3 Remiss – Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län

4 Muntlig information – två beslut från delegationslistan 5 Delegationslista

6 Enhetschefen/miljöenheten informerar 7 Anmälningsärenden

8 Botkyrka Fairtrade City – handlingsplan 2020

9 Slutredovisning av aktivitetsplan för värdegrunden och jämlikt Botkyrka 2019-2021

10 Aktivitetsplan för jämlikt Botkyrka 2020-2021

Gruppsammanträden OBS! Platsen kan komma att ändras.

S, KD, MP, L och C– kl. 18:00, konferensrum 3, plan 2, kommunalhuset, Tumba.

TUP, M, V och SD - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kommunalhuset, Tumba.

Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 076-810 39 42, e-post karina.wallenius@botkyrka.se

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

(2)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1]

Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2020-04-20 MHN/2020-04-20

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten

Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Hemsida: www.botkyrka.se · Kontaktcenter: 08-530 610 00 · E-post: medborgarcenter@botkyrka.se

1 Beslut om stängda nämndsammanträden för allmän- heten i digital miljö

Förslag till beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att nämndens digitala sammanträden ska vara stängda för allmänheten.

Sammanfattning

Botkyrka kommun har av tradition öppna nämndsammanträden för alla nämnder med undantag för kommunstyrelsen. För att öppna sammanträden ska vara möjligt måste kommunfullmäktige medge detta, vilket fullmäktige har gjort 2018-12-18 § 275. Däref- ter har samtliga nämnder beslutat att hela eller vissa delar av sammanträdena är öppna för allmänheten.

Med anledning av rådande läge att Folkhälsomyndigheten har höjt riskbedömningen avseende spridning av coronaviruset i Sverige från måttlig till mycket hög samt att myndigheternas strategi är inriktad mot att begränsa smittspridningstakten, så har kom- munfullmäktige medgett möjligheten att genomföra digitala sammanträden, KF 2020- 03-26, §14.

Då sammanträden primärt kommer genomföras i digital miljö förslås att dessa samman- träden hålls stängda för allmänheten. Anledning till detta är för att minimera antalet felkällor som kan medföra att sammanträdet inte kan genomföras men också för att sä- kerställa en god sammanträdesordning, vilket är svårare i en digital miljö än vid ett van- ligt nämndsammanträde.

Med anledning av detta föreslås att digitala nämndsammanträden ska dessa vara stängda för allmänheten.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

(3)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Miljöenheten 2020-03-30 Dnr MHN/2020:19

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförvaltningen

Referens Mottagare

Karina Wallenius Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Beslut om stängda nämndsammanträden för allmän- heten i digital miljö

Diarienummer: MHN/2020:19 Förslag till beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att nämndens digitala sammanträden ska vara stängda för allmänheten.

Sammanfattning

Botkyrka kommun har av tradition öppna nämndsammanträden för alla nämnder med undantag för kommunstyrelsen. För att öppna sammanträden ska vara möjligt måste kommunfullmäktige medge detta, vilket fullmäktige har gjort 2018-12-18 § 275. Däref- ter har samtliga nämnder beslutat att hela eller vissa delar av sammanträdena är öppna för allmänheten.

Med anledning av rådande läge att Folkhälsomyndigheten har höjt riskbedömningen avseende spridning av coronaviruset i Sverige från måttlig till mycket hög samt att myndigheternas strategi är inriktad mot att begränsa smittspridningstakten, så har kom- munfullmäktige medgett möjligheten att genomföra digitala sammanträden, KF 2020- 03-26, §14.

Då sammanträden primärt kommer genomföras i digital miljö förslås att dessa samman- träden hålls stängda för allmänheten. Anledning till detta är för att minimera antalet felkällor som kan medföra att sammanträdet inte kan genomföras men också för att sä- kerställa en god sammanträdesordning, vilket är svårare i en digital miljö än vid ett van- ligt nämndsammanträde.

Med anledning av detta föreslås att digitala nämndsammanträden ska dessa vara stängda för allmänheten.

(4)

Miljöenheten 2020-03-30 Dnr MHN/2020:19

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförvaltningen

Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

Carina Molin Ulrika Svärd

Samhällsbyggnadsdirektör Miljöchef

(5)

2 Uppdrag - Utredning av inrättande av Mälarskogens na- turreservat och förslag till inriktningsbeslut om framta- gande av förslag till reservatsbeslut

Förslag till beslut

Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunfullmäktige beslutar ge miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att gå vidare med arbetet att bilda det föreslagna naturreservatet med arbetsnamnet Mälarskogen.

Sammanfattning

Denna tjänsteskrivelse föreslår ett inriktningsbeslut om fortsatt arbete med underlag för naturreservatets bildande. Ytterligare ett beslut om bildande av naturreservatet behöver tas av Kommunfullmäktige för att naturreservatet ska vara bildat. Ett sådant beslut ska omfatta bland annat reservatets definitiva gränser, föreskrifter och skötselplan. Enligt bifogad tidplan kan beslut om reservatets bildande fattas tidigast 2021.

Mittenmajoriteten i Botkyrka kommun gav, i sin budget för innevarande mandatperiod, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten att inrätta ett naturreservat mellan Norsborgs vattenverk och Slagstabadet.

(6)

Under utredningens gång framkom det att ytterligare ett par områden vid Slagstabadet har höga natur-, rekreations- och kulturvärden och de har därför inkluderats i utred- ningsområdet. Dessa områden är:

• Området öster om Slagstabadet bort till Slagsta Marina, kallat Korp- berget.

• Vattenområdet utanför Slagstabadet och Korpberget som är en skyddsvärd miljö eftersom den hyser småsvalting, en ansvarsart i Mä- laren.

Området mellan vattenverket och Norsborgsparken är inte naturmark och har undanta- gits från reservatsutredningen.

Det föreslagna naturreservatet har fått arbetsnamnet Mälarskogen.

Berörda fastigheter är:

• Hallunda 4:34, på kommunens mark, ca 70 ha

• Norsborg 5:1, Stockholm Vatten ABs mark, ca 10 ha

Enligt Mål- och budget 2019 med flerårsplan 2020-2022 är syftet med att inrätta ett naturreservat att bevara viktig stadsnära natur med höga natur- och rekreationsvärden i ett vattenskyddsområde där strandskydd saknas och för att förstärka det gröna sambandet.

Området i öster med Korpberget, mellan Slagstabadet och Slagsta Marina, som lagts till utredningen bidrar till att stärka det gröna sambandet, som längre österut bryts av många barriärer. Området är varierat med höga friluftsvärden och större delen har av Skogssty- relsen avgränsats som nyckelbiotop och objekt med naturvärden. Enligt detaljplaneprogrammet för Slagsta strand ska lämningarna från tegelbruket som finns här bevaras.

Undervattensväxten småsvalting i vattenområdet utanför Slagstabadet och Korpberget är redan skyddad av Artskyddsförordningen, men risken för att detta förbises minskar genom att växtlokalen inkluderas i reservatet. Båda delområdena hyser rödlistade och skyddsvärda arter samt strukturer som är viktiga för dem och för en rik biologisk mång- fald.

Under 2019 har miljöenheten undersökt förutsättningarna för att bilda det föreslagna naturreservatet Mälarskogen och tittat på vilka kostnader naturreservatsbildandet skulle medföra. Vid samråd med berörda enheter inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har det inte framkommit några hinder att bilda ett naturreservat i området utan framstår som en ändamålsenlig förvaltning. Även Stockholm vattens ledning för Bornsjöområdet ställer sig positiv.

(7)

Vid kontakt med Länsstyrelsen har det framkommit att den natur som skyddas genom naturreservat ska ligga inom naturreservatet. Krävs det en skyddszon ska den också ligga inom naturreservatet. Det finns inte krav på någon skyddszon utanför reservatet.

Det innebär att en ny detaljplan med kvartersmark invid reservatsgränsen inte påverkas.

Vidare framkom att om skog med höga naturvärden skyddas är det sannolikt att Natur- vårdsverket kan lämna markåtkomstbidrag. Markåtkomstbidraget kan uppgå till högst 50 % av den värdeförändring som reservatets bildande skulle medföra för kommunen.

(Vid bildande av Vinterskogens naturreservat (285 ha) på kommunalägd mark erhöll Botkyrka kommun 10.165.000 kronor i markåtkomstbidrag.) Markåtkomstbidragets storlek baseras på värdering fastställd av Naturvårdsverkets värderare. Om förhandsbe- sked om markåtkomstbidrag lämnas kan kommunen anlita Naturvårdsverkets upphand- lade värderare och förhandlare utan kostnad.

Markåtkomstbidrag kan också lämnas för eventuell intrångsersättning eller köplikvid vid reservatsbildning på annan markägares mark. Reservatets bildande kan medföra att intrångsersättning behöver betalas ut för den västra delen invid Norsborgsparken som kommunen inte äger. Uppskattningsvis kan intrångsersättningen uppgå till ca

1.000.000-1.500.000 kr, (minus möjligt markåtkomstbidrag på upp till ca 500.000- 750.000, dvs upp till 50 % av intrångsersättningen). Intrångsersättningens och mark- åtkomstbidragets storlek baseras på det värde Naturvårdsverkets värderare kommer fram till.

Förvaltningskostnaden bedöms öka med 12.000 kr/år, (6.000 kr för den kommunägda marken och även för den inte kommunägda marken). Inrättandekostnaderna, engångs- kostnader som uppstår i och med naturreservatets bildande, uppskattas till 555.000 kr.

Samtliga kostnader är uppskattade och utfallet kan komma att variera med ca 20 % uppåt eller nedåt. Kostnaderna uppkommer tidigast år 2021 efter att reservatet har bildats genom beslut av Botkyrka kommun. Uppskattade kostnader för eventuell intrångs- ersättning, naturreservatets inrättande och förvaltning beskrivs i tjänsteskrivelsens sista avsnitt: Möjligheter till statsbidrag för områdets markvärde och intrångsersättning och Ekonomiska konsekvenser.

Att bilda naturreservatet framstår som ett ändamålsenligt sätt att bevara natur-området

”Mälarskogen” med många värden och funktioner i den norra delen av Botkyrka kommun. Området ligger i direkt anslutning till bostadsområdena Norsborg, Hallunda och Slagsta. Det är naturskönt, lättillgängligt och välbesökt och har också höga kulturvärden med spår från bronsålder och framåt.

(8)

Samhällsbyggnadsförv. Miljöenheten 2020-03-16 Dnr MHN/2019:42

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförv. Miljöenheten

Britta Ahlgren

britta.ahlgren@botkyrka.se

Uppdrag - Utredning av inrättande av Mälarskogens na- turreservat och förslag till inriktningsbeslut om framta- gande av förslag till reservatsbeslut

Diarienummer: MHN/2019:42

Förslag till beslut

Miljöenhetens förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden:

Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till kommunstyrelsen:

Kommunfullmäktige beslutar ge miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att gå vidare med arbetet att bilda det föreslagna naturreservatet med arbetsnamnet Mälarskogen.

Sammanfattning

Mittenmajoriteten i Botkyrka kommun gav, i sin budget för innevarande mandatperiod, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheten att inrätta ett naturreservat mellan Norsborgs vattenverk och Slagstabadet.

Under utredningens gång framkom det att ytterligare ett par områden vid Slagstabadet har höga natur-, rekreations- och kulturvärden och de har därför inkluderats i utred- ningsområdet. Dessa områden är:

• Området öster om Slagstabadet bort till Slagsta Marina, kallat Korp- berget.

• Vattenområdet utanför Slagstabadet och Korpberget som är en skyddsvärd miljö eftersom den hyser småsvalting, en ansvarsart i Mä- laren.

(9)

Området mellan vattenverket och Norsborgsparken är inte naturmark och har undanta- gits från reservatsutredningen.

Det föreslagna naturreservatet har fått arbetsnamnet Mälarskogen.

Berörda fastigheter är:

• Hallunda 4:34, på kommunens mark, ca 70 ha

• Norsborg 5:1, Stockholm Vatten ABs mark, ca 10 ha

Enligt Mål- och budget 2019 med flerårsplan 2020-2022 är syftet med att inrätta ett naturreservat att bevara viktig stadsnära natur med höga natur- och rekreationsvärden i ett vattenskyddsområde där strandskydd saknas och för att förstärka det gröna sambandet.

Området i öster med Korpberget, mellan Slagstabadet och Slagsta Marina, som lagts till utredningen bidrar till att stärka det gröna sambandet, som längre österut bryts av många barriärer. Området är varierat med höga friluftsvärden och större delen har av Skogssty- relsen avgränsats som nyckelbiotop och objekt med naturvärden. Enligt detaljplaneprogrammet för Slagsta strand ska lämningarna från tegelbruket som finns här bevaras.

Undervattensväxten småsvalting i vattenområdet utanför Slagstabadet och Korpberget är redan skyddad av Artskyddsförordningen, men risken för att detta förbises minskar genom att växtlokalen inkluderas i reservatet. Båda delområdena hyser rödlistade och skyddsvärda arter samt strukturer som är viktiga för dem och för en rik biologisk mång- fald.

Under 2019 har miljöenheten undersökt förutsättningarna för att bilda det föreslagna naturreservatet Mälarskogen och tittat på vilka kostnader naturreservatsbildandet skulle medföra. Vid samråd med berörda enheter inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har det inte framkommit några hinder att bilda ett naturreservat i området utan framstår som en ändamålsenlig förvaltning. Även Stockholm vattens ledning för Bornsjöområdet ställer sig positiv.

Vid kontakt med Länsstyrelsen har det framkommit att den natur som skyddas genom naturreservat ska ligga inom naturreservatet. Krävs det en skyddszon ska den också ligga inom naturreservatet. Det finns inte krav på någon skyddszon utanför reservatet.

Det innebär att en ny detaljplan med kvartersmark invid reservatsgränsen inte påverkas.

Vidare framkom att om skog med höga naturvärden skyddas är det sannolikt att Natur- vårdsverket kan lämna markåtkomstbidrag. Markåtkomstbidraget kan uppgå till högst 50 % av den värdeförändring som reservatets bildande skulle medföra för kommunen.

(Vid bildande av Vinterskogens naturreservat (285 ha) på kommunalägd mark erhöll Botkyrka kommun 10.165.000 kronor i markåtkomstbidrag.) Markåtkomstbidragets storlek baseras på värdering fastställd av Naturvårdsverkets värderare. Om förhandsbe-

(10)

sked om markåtkomstbidrag lämnas kan kommunen anlita Naturvårdsverkets upphand- lade värderare och förhandlare utan kostnad.

Markåtkomstbidrag kan också lämnas för eventuell intrångsersättning eller köplikvid vid reservatsbildning på annan markägares mark. Reservatets bildande kan medföra att intrångsersättning behöver betalas ut för den västra delen invid Norsborgsparken som kommunen inte äger. Uppskattningsvis kan intrångsersättningen uppgå till ca

1.000.000-1.500.000 kr, (minus möjligt markåtkomstbidrag på upp till ca 500.000- 750.000, dvs upp till 50 % av intrångsersättningen). Intrångsersättningens och mark- åtkomstbidragets storlek baseras på det värde Naturvårdsverkets värderare kommer fram till.

Förvaltningskostnaden bedöms öka med 12.000 kr/år, (6.000 kr för den kommunägda marken och även för den inte kommunägda marken). Inrättandekostnaderna, engångs- kostnader som uppstår i och med naturreservatets bildande, uppskattas till 555.000 kr.

Samtliga kostnader är uppskattade och utfallet kan komma att variera med ca 20 % uppåt eller nedåt. Kostnaderna uppkommer tidigast år 2021 efter att reservatet har bildats genom beslut av Botkyrka kommun. Uppskattade kostnader för eventuell intrångs- ersättning, naturreservatets inrättande och förvaltning beskrivs i tjänsteskrivelsens sista avsnitt: Möjligheter till statsbidrag för områdets markvärde och intrångsersättning och Ekonomiska konsekvenser.

Att bilda naturreservatet framstår som ett ändamålsenligt sätt att bevara natur-området

”Mälarskogen” med många värden och funktioner i den norra delen av Botkyrka kommun. Området ligger i direkt anslutning till bostadsområdena Norsborg, Hallunda och Slagsta. Det är naturskönt, lättillgängligt och välbesökt och har också höga kulturvärden med spår från bronsålder och framåt.

Ärendet

Bakgrund och utredning

Mittenmajoriteten i Botkyrka kommun gav i sin budget för innevarande mandatperiod Miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett naturreservat mellan Norsborgsparken och Slagstabadet. Det föreslagna naturreservatet har fått arbetsnamnet Mälarskogen.

(11)

Under 2019 har miljöenheten undersökt förutsättningarna för att bilda det fö-reslagna naturreservatet Mälarskogen och tittat på vilka kostnader naturreservatsbildandet skulle medföra.

Möte har hållits med representanter från berörda enheter på samhällsbyggnads- förvaltningen: mark- och exploateringsingenjör på mark- och exploateringsenheten, skogs-, jakt-, och naturvårdsförvaltare på stadsmiljöenheten, planarkitekt på planenhet- en samt mätningsingenjör på enheten för geografisk information.

Även Stockholm Vattens skogsförvaltare har informerats. Skogsförvaltaren har rappor- terat vidare till organisationens platschef vid Bornsjön och de ställer sig positiva till förslaget.

Kontakt har tagits med Länsstyrelsens enhet för landskap och naturskydd, som meddelat att den natur som skyddas genom naturreservat ska ligga inom naturreservatet. Krävs det en skyddszon ska den också ligga inom naturreservatet. Det finns inte krav på någon skyddszon utanför reservatet.

Länsstyrelsen har också meddelat att om skog skyddas är det sannolikt att Na-

turvårdsverket kan lämna förhandsbesked om markåtkomstbidrag. En ansökan om för- handsbesked om markåtkomstbidrag behöver sammanställas och skickas till Länsstyrel- sen. Länsstyrelsen ska tillstyrka ansökan innan den skickas vidare till Naturvårdsverket.

Förhandsbesked bör sökas i början av år 2020.

Vid dessa kontakter och möten har inget framkommit som talar mot att natur-reservatet skulle kunna bildas i det föreslagna området. Att bilda det före-slagna naturreservatet i denna del av norra Botkyrka framstår som ett ända-målsenligt sätt att bevara naturstrå- ket och dess mycket höga rekreations-, natur- och kulturvärden.

Det föreslagna reservatets syfte, värden, avgränsning, uppskattade kostnader och möj- lighet till statsbidrag presenteras nedan. Kostnaderna för naturreservatet uppkommer efter beslut om naturreservatets bildande, enligt tidplanen 2021/2022.

En aktualiserad tidplan bifogas till denna skrivelse.

(12)

Naturreservatets syfte

Enligt Mål- och budget 2019 med flerårsplan 2020-2022 är syftet att inrätta ett naturreservat att bevara viktig stadsnära natur med höga natur- och rekreationsvärden i ett vat- tenskyddsområde där strandskydd saknas och för att för-stärka det gröna sambandet.

Områdets rekreations-, natur- och kulturmiljövärden

Naturområdet vid Mälarstranden norr om Norsborg, Hallunda och Slagsta har ett ur många synvinklar mycket bra läge. Det är lättillgängligt från dessa bostadsområden i kommunens norra del och tack vare det mycket välbesökt och uppskattat.

Det invid Mälaren belägna natursköna friluftsområdet hyser också mycket höga natur- och kulturvärden. Området ingår i tre områden av riksintresse: för kulturmiljövård, för rörligt friluftsliv och för kust, turism, friluftsliv. Det är också ett viktigt grönt samband för Bornsjökilen och dess svaga förbindelse österut.

De höga naturvärdena bekräftas av att Skogsstyrelsen har avgränsat fem nyckelbiotoper och fyra naturvärdesobjekt från området öster om Norsborgsparken till området mellan Slagstabadet och Slagsta Marina. I vattenområdet utanför Slagstabadet och österut lever undervattensväxten småsvalting, en rödlistad ansvarsart för Mälaren, och sannolikt även andra krävande arter (se nedan). Därför bör utredningen omfatta även denna del utanför och öster om Slagstabadet. Eventuellt bör även Norsborgsparken ingå.

Korpberget, öster om Slagstabadet, och vattenområdet utanför

Området mellan Slagstabadet och Slagsta Marina, kallat Korpberget, är viktigt som för- stärkning av det gröna sambandet. Längre österut har sambandet många barriärer. Om- rådet har höga naturvärden i form av hällmarker och klippbranter ner mot Mälaren med äldre tall och gran, olikåldrig, flerskiktad ädellövlund, med främst ask (rödlistad) men även många andra lövträdsarter, förekomst av död ved och därtill knutna arter och väl- utvecklade buskbryn. Det är en viktig fågellokal, med konstaterad häckning av mindre hackspett (rödlistad) sedan 1960-talet, men också för många andra fågelarter. Området har fina upplevelsevärden med varierad natur och utsiktpunkter, och ett nät av gångvä- gar och stigar. Även kulturspår finns i form av rester av Slagsta tegelbruk, det äldsta i Mälardalen och i slutet av 1800-talet också det största. Detaljplaneprogrammet för Slagsta strand från 2016 anger: ”I naturområdet mellan Slagstabadet och Slagsta Marina kan man ännu se resterna av ett av Slagstas två tegelbruk med anor från 1600-talet. Te- gelbruken är en viktig del av Slagstas och Botkyrkas historia och det är därför angeläget att dessa lämningar bevaras.” Området skulle därför tillföra värdefulla natur-, frilufts-

(13)

och kultur-värden till naturreservatet och för de boende i det framtida bostadsområdet Slagsta strand, med en förskola invid reservatsgränsen. Att inkludera detta område i naturreservatet skulle höja bostadsområdets attraktivitet.

I vattenområdet utanför Slagstabadet och nedanför Korpberget växer undervattensväx- ten småsvalting. Det är en rödlistad blomväxtart som i sötvatten bara finns i Mälaren och främst här i fjärdarna söder om Ekerö. Områden där småsvalting växer är även en biotop för andra vattenväxter som också är känsliga för igenväxning och har höga krav på livsmiljö. Om området ingår i natur-reservatet kan den rödlistade växten småsvalting, dess livsmiljö och den tidigare rödlistade bottenlevande fisken nissöga uppmärksammas bättre. Badplatsen verkar inte innebära någon egentlig störning för någon av arterna så länge hänsyn till dem tas till exempel vid restaureringsåtgärder, vilket också, vad gäller småsvaltingen, är ett krav enligt Artskyddsförordningen.

Värden i hela utredningsområdet

Sluttningarna i väster, omedelbart öster om Norsborgsparken, är till stor del granbe- vuxna men övergår mot öster i ett allt större inslag av lövträd samt tallbevuxna hällmar- ker. Bland lövträden finns en del ädellöv, främst ek, men även andra arter som ask, lönn och bok. Vid Skogsstyrelsens inventering observerades flera naturvårdsarter. Bland dem kan nämnas ullticka, tallticka, dofttaggsvamp, vedtrappmossa och knärot. Också spill- kråka, gröngöling, mindre hackspett och hasselsnok har observerats i området.

Området genomkorsas av många gångvägar och stigar. Huvudstråket kan sägas vara Mälarpromenaden som går längs med Mälarstranden från Slagsta färjeläge till Nors- borgsparken.

De höga kulturvärdena utgörs av spår och lämningar från brons- och järnålder, men också lämningar från senare historisk tid.

Avgränsning och tidplan

En preliminär avgränsning av utredningsområdet för naturreservatet är gjord. (se bifogad karta). Den föreslagna reservatsgränsen är dragen 10 meter norr gångvägarna Slagsta strandstråk, Lugnetstråket och liknande gångvägar, samt minst 10 meter från villa- och radhusfastigheter.

(14)

Eftersom området mellan Slagstabadet och Slagsta Marina också hyser höga natur- och friluftsvärden med nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt har även denna del inkluderats i utredningsområdet. I området utanför Slagstabadet växer småsvalting, Det är en prioriterad art i Artskyddsförordningen, men är lätt att förbise. Den skulle uppmärksammas bättre om dess växtlokal omfattas av naturreservatet. En utförligare beskrivning av de båda områdenas värden finns i föregående avsnitt.

Totalt omfattar utredningsområdet ca 80 ha.

Större delen av området ligger inom detaljplan där det har beteckningen ”Natur” eller

”Parkmark”. Därmed skulle naturreservatet inte strida mot detaljplan. Berörda fastigheter är på kommunens mark Hallunda 4:34 och på Stockholm Vatten ABs mark Norsborg 5:1. Inom området finns några mindre privata fastigheter. Sannolikt är det lämpligt att dessa inte ingår i naturreservatet.

En tidplan är framtagen. Enligt den skulle reservatsförslaget kunna vara klart för kommunens beslut om reservatets bildande och inrättande under 2021/2022 (se bilagd tidplan).

En ansökan om förhandsbesked om markåtkomstbidrag behöver sammanställas och skickas till Länsstyrelsen runt årsskiftet 2019/2020. Efter tillstyrkan skickar Länsstyrel- sen ansökan vidare till Naturvårdsverket.

Regler för bevarande av naturmarken Föreskrifter och dispenser/tillstånd

I det definitiva reservatsbeslutet ska det anges vilka inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. De flesta av dessa inskränkningar anges som föreskrifter som innebär förbud att skada mark, växter och djur. Föreskrifterna ska inte vara mer restriktiva än vad som krävs för att uppnå syftet med naturreservatet.

Reservatsbeslutet innebär också inskränkningar i möjligheten att uppföra byggnader inom reservatets gränser. Men det innebär inte några sådana inskränkningar utanför naturreservatets gräns.

(15)

Önskar någon utföra en förbjuden åtgärd kan, om särskilda skäl finns, beslut fattas om dispens från föreskrifterna. I kommunala naturreservat är det kommunen som beslutar om dispens enligt kommunens reglemente och delegationsordning.

Möjligheter till statsbidrag för områdets markvärde och intrångsersättning Eventuella markåtkomstbidrag för den kommunägda marken

Efter att Länsstyrelsen har tillstyrkt bildandet av Mälarskogens naturreservat kan Natur- vårdsverket komma att lämna markåtkomstbidrag. Det föregås av ett förhandsbesked i samband med att Naturvårdsverket lägger ärendet till sin fördelningsplan.

Ett förhandsbesked från Naturvårdsverket innebär också att kommunen får möjlighet att utan extra kostnad anlita värderare och förhandlare som Naturvårdsverket har upphand- lat. En förutsättning för markåtkomstbidrag för den mark som kommunen redan äger är att ändrad markanvändning, som naturreservatets bildande kan innebära, medför ett sänkt mark- och skogsvärde. Markåtkomstbidrag kan komma bli upp till 50 % av vär- deminskningen. (Vid bildande av Vinterskogens naturreservat (285 ha) på kommu- nalägd mark erhölls 10.165.000 kronor i markåtkomstbidrag.) Markåtkomstbidragets storlek baseras på värdeminskningen fastställd av Naturvårdsverkets värderare.

Eventuell intrångsersättning och markåtkomstbidrag för icke-kommunägd mark Reservatets bildande kan medföra att intrångsersättning behöver betalas ut för den västra delen invid Norsborgsparken som kommunen inte äger. Uppskattningsvis kan intrångsersättningen uppgå till ca 1.000.000-1.500.000 kr, (minus möjligt markåtkomst- bidrag på upp till ca 500.000-750.000, dvs upp till 50 % av intrångsersättningen). In- trångsersättningens och markåtkomstbidragets storlek baseras på det värde Naturvårds- verkets värderare kommer fram till.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Kostnaderna uppkommer tidigast år 2021 efter att reservatet har bildats genom beslut av Botkyrka kommun.

Förvaltningskostnader

Den del av det föreslagna reservatet som ligger på kommunens mark förvaltas redan av samhällsbyggnadsnämndens stadsmiljöenhet med frilufts- och naturvårdsinriktad sköt- sel. Därför kommer reservatsbildningen inte att medföra någon större skillnad vad gäller förvaltningskostnaderna för området. Om man räknar med en förhöjd ambitionsnivå på

(16)

20 % vad gäller skötseln i naturreservatet skulle den årliga förvaltningskostnaden bli ca 6.000 kr högre i genomsnitt. För den tillkommande delen, ca 10 ha som inte är kom- munägd, uppskattas den årliga förvaltningskostnaden bli 6.000 kr. Det skulle innebära en ökad förvaltningskostnad på ca 12.000 kr/år.

Inrättandekostnader

Inrättandekostnaderna är engångskostnader som uppstår i och med naturreservatets bildande.

Uppskattad inrättandekostnad i kr

Inmätning av reservatets gränspunkter 200.000 Markering av reservatsgränsen 75.000 Kungörelse av naturreservatsbeslutet 30.000

Parkeringar 200.000

Reservatsskyltar och -information 50.000 Uppskattad inrättandekostnad totalt 555.000

Samtliga kostnader är uppskattade och utfallet kan komma att variera med ca 20 % uppåt eller nedåt.

Samhällsbyggnadsdirektör Miljöchef

Bilagor

1. Karta över preliminär avgränsning av Mälarskogens naturreservat 2. Förslag tidplan för bildandet av Mälarskogens naturreservat

Expedieras till

Kommunstyrelsen

(17)

(18)

2020-03-05

1 [2]

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 14785 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 070-836 19 65 · Sms · E-post britta.ahlgren@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se Samhällsbyggnadsförvaltningen

Miljöenheten

Referens Mottagare

Britta Ahlgren

Förslag tidplan för bildande av Mälarskogens naturreservat

Vår-sommar-höst 2019

Gå igenom handledningarna på Naturvårdsverkets hemsida.

Ta kontakt med Lst för första samråd.

Göra en preliminär avgränsning för utredningsområde

Preliminärt beskriva områdets natur-, frilufts- och kulturvärden Förankra internt (politisk beredning)

Kontakta GI-enheten, Mex, Plan, skogsförvaltaren SM, andra berörda sakä- gare, t ex Stockholm Vatten

Ansöka om förhandsbesked Lst /NV inför 2020.

Påbörja beslutsdokument med föreskrifter och syfte.

Våren-sommaren 2020

Gå igenom områdets natur-, kultur- och friluftsvärden i fält och sammanställa detaljerad beskrivning och karta.

Upprätta beslutsdokument med föreskrifter och skötselplan.

Sommar/höst 2020

Ekonomisk värdering av området mha NVs skogs- och jordburksvärderare (om förhandsbesked och/eller intrångsersättning lämnats).

Diskussion med Stockholm Vatten AB för reservatsavtal och eventuellt avtal om intrångsersättning.

Remiss av beslut och skötselplan till sakägare och myndigheter, samt internt (evt intern remiss först)

(19)

BOTKYRKA KOMMUN

Miljöenheten 2019-03-05

2 [2]

Höst 2020

Förbereda politisk beredning och beslut (nämndbeslut eller bara beredning) 2021

Beslut om bildande av naturreservat i KF

Ansökan om markåtkomstbidrag (om förhandsbesked och positiv ekonomisk värdering)

2021 - 2022

Inrättande av reservatet. Gränsmarkeringar, framtagande av reservatsskyltar, information, evt parkeringar.

(20)

3 Remiss från Länsstyrelsen - Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att som svar på remissen översända miljöen- hetens tjänsteskrivelse med synpunkter, daterad 2020-03-27.

Sammanfattning

Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till en strategi för att det konkreta arbetet med ekmiljöer så effektivt som möjligt ska bevara och utveckla naturvärdena i länets värde- fulla ekområden. Den ska fungera som en arbetsplan för Länsstyrelsen och andra aktö- rer, men också bidra till bättre kunskap och hänsyn vid planering av bebyggelseutveckling med mera. Strategins åtgärdsdel avser i första hand perioden 2020–2025, men strategin sträcker sig till 2030.

I strategin ingår:

- Förslag till 18 värdetrakter för ekmiljöer i Stockholms län - Förslag till länsövergripande åtgärder som gynnar ekmiljöer

- Förslag till åtgärder inom respektive värdetrakt, med särskilt fokus på nio prioriterade trakter.

- Publicering av digital kartberättelse (story maps) med fokus på det strategiska arbetet

Strategin omfattar både rekommendationer för vad kommuner och privata aktörer kan göra för att bevara och utveckla länets ekmiljöer, och prioriteringar för åtgärder som utförs av Länsstyrelsen i skyddade områden eller inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Strategin beskriver också behov av kunskapsuppbyggnad med särskilt fokus på områden i länet där markanvändningen förändras snabbt.

(21)

Miljöenhetens synpunkter framgår av avsnittet synpunkter nedan i tjänstskrivelsen. De sammanfattas här:

- Miljöenheten välkomnar strategin som ett bra underlag för bättre kunskap om länets och kommunens ekmiljöer, med förslag på effektiva åtgärder för bevarande och utveckling av dem. Särskilt positivt är tydliggörandet av de gamla grova ekarnas efterföljare samt ekar i tomtmiljö och de kunskapsuppbyggnads- förslag som avser dem.

- Miljöenheten efterfrågar vissa förtydliganden i strategidokumentet. Dessa fram- går av avsnittet synpunkter nedan i tjänsteskrivelsen.

- Miljöenheten ser det som önskvärt att särskilda statliga medel avsätts för de åt- gärder där kommunerna föreslås fungera som aktörer.

(22)

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljöenheten 2020-03-27 Dnr MHN/2020:14

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljöenheten Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Hemsida: www.botkyrka.se · Kontaktcenter: 08-530 610 00 · E-post: medborgarcenter@botkyrka.se

Britta Ahlgren

britta.ahlgren@botkyrka.se

Remiss från Länsstyrelsen: Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län

Länsstyrelsens diarienummer: 5119-1397-2020 Diarienummer: MHN/2020:14

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås besluta att som svar på remissen översända miljöenhetens tjänsteskrivelse med synpunkter, daterad 2020-03-27.

Sammanfattning

Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till en strategi för att det konkreta arbetet med ekmiljöer så effektivt som möjligt ska bevara och utveckla naturvärdena i länets värde- fulla ekområden. Den ska fungera som en arbetsplan för Länsstyrelsen och andra aktö- rer, men också bidra till bättre kunskap och hänsyn vid planering av bebyggelseutveckling med mera. Strategins åtgärdsdel avser i första hand perioden 2020–2025, men strategin sträcker sig till 2030.

I strategin ingår:

- Publicering av digital kartberättelse (story maps) med fokus på det strategiska arbetet

Strategin omfattar både rekommendationer för vad kommuner och privata aktörer kan göra för att bevara och utveckla länets ekmiljöer, och prioriteringar för åtgärder som utförs av Länsstyrelsen i skyddade områden eller inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd. Strategin beskriver också behov av kunskapsuppbyggnad med särskilt fokus på områden i länet där markanvändningen förändras snabbt.

Miljöenhetens synpunkter framgår av avsnittet synpunkter nedan i tjänstskrivelsen. De sammanfattas här:

(23)

- Miljöenheten välkomnar strategin som ett bra underlag för bättre kunskap om länets och kommunens ekmiljöer, med förslag på effektiva åtgärder för bevarande och utveckling av dem. Särskilt positivt är tydliggörandet av de gamla grova ekarnas efterföljare samt ekar i tomtmiljö och de kunskapsuppbyggnads- förslag som avser dem.

- Miljöenheten efterfrågar vissa förtydliganden i strategidokumentet. Dessa fram- går av avsnittet synpunkter nedan i tjänsteskrivelsen.

- Miljöenheten ser det som önskvärt att särskilda statliga medel avsätts för de åt- gärder där kommunerna föreslås fungera som aktörer.

Ärendet

Bakgrund och innehåll

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram ett förslag till en naturvårdsstrategi för särskilt skyddsvärda ekar och ekmiljöer. Strategin avser perioden 2020 - 2030. En ”Reg- ional handlingsplan för grön infrastruktur” har, på regeringens uppdrag, nyligen fast- ställts av Länsstyrelsen, Rapport 2019:12. Grön infrastruktur är nätverk av natur i tä- tortsområden och på landsbygden som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Handlingsplanen beskriver åtta insatsområden för vilka åtgärder är angelägna för att bibehålla och utveckla den gröna infrastrukturen.

En av de föreslagna åtgärderna inom insatsområdet ”skog och trädklädda marker” är att:

”Ta fram särskild åtgärdsstrategi för ekmiljöer som beskriver värdetrakter och för- stärkt/effektiviserat arbete med konkreta åtgärder i ekmiljöer.” Förslaget på denna na- turvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer har därför tagits fram.

Redan under arbetet med handlingsplanen för grön infrastruktur utfördes fördjupade analyser av spridningssamband och kärnområden för ädellövträd. Strategin bygger på dessa fördjupade analyser. De underlättades av Länsstyrelsens tidigare arbetet med det nationella åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet i vilket ingick trädinventering i alla länets kommuner. Som ett resultat av det arbetet finns idag ett par rapporter tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida.

Inventeringsunderlaget och de fördjupade analyserna ger en tydligare bild av hur före- komster av ädellövträd är fördelade i länet, och hur spridningsförutsättningarna ser ut för arter beroende av grova äldre ädellövträd, bland annat av ek. Kartor över täthetsana- lyse, nätverksanalys och jämförelse med RUFS finns presenterade i strategin.

Analyserna har varit underlag till avgränsningen av de 18 värdetrakter för ekmiljöer i Stockholms län som föreslås i strategin. Värdetrakterna är områden med högre täthet av värdefulla ekmiljöer än det omgivande landskapet, och de har därmed bättre förutsätt- ningar för långsiktigt bevarande av naturvärden knutna till ek. Av dessa är 9 värdetrak- ter prioriterade. Botkyrka kommun berörs av en prioriterad värdetrakt, nummer 3: Sö- dertälje – Gröndal, där 1919 skyddsvärda ekar har registrerats. Här beskrivs bland annat Ekholmen norr om Tumba som ett särskilt värdefullt område.

En viktig del i strategin är att underlag, information och förslag ska nå ut till olika aktö- rer. Kartor och GIS-underlag är viktiga för förståelsen av hur länets eklandskap hänger samman. Innehållet kommer att tillgängliggöras via en digital kartberättelse (storymap)

(24)

för ekmiljöerna i Stockholms län där användare interaktivt kan studera kartor och underlag. Kartberättelsen kan uppdateras kontinuerligt, och även tillgängliggöra övrig information relaterad till skyddsvärda träd. En preliminär version av kartberättelsen finns under länken i remissens missiv.

Strategin beskriver även hur det konkreta arbetet kan planeras för att så effektivt som möjligt bevara och utveckla naturvärdena i länets ekmiljöer. Åtgärder föreslås dels på länsövergripande nivå, dels för varje enskild värdetrakt, utan att de beskrivs i detalj.

Åtgärderna förväntas gynna både ekmiljöernas naturvärden och deras kulturmiljövär- den, inklusive det biologiska kulturarvet. Under åtgärdsplaneringen kan i vissa fall av- vägningar behöva göras mot andra intressen.

Avsikten är att strategin ska fungera som en arbetsplan för Länsstyrelsen och andra ak- törer, men också bidra till bättre kunskap och hänsyn vid planering av bebyggelseutveckling med mera. Den beskriver både rekommendationer för vad kommuner och privata aktörer kan göra för att bevara och utveckla länets ekmiljöer, och prioriteringar för åtgärder som utförs av Länsstyrelsen i skyddade områden eller inom ramen för åtgärds- programmet för särskilt skyddsvärda träd. Strategin beskriver också behov av kunskapsuppbyggnad med särskilt fokus på områden där markanvändningen förändras snabbt.

Strategin tar också avstamp i de nationella miljömålen. Enligt ett av miljömålsetappmå- let för hållbar stadsutveckling ska en majoritet av Sveriges kommuner senast 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning av städer och tätorter. Att förstå och ta hänsyn till den gröna infrastrukturen, där ekmiljöerna ingår, är en förutsättning för att lyckas med det miljö- målsetappmålet.

Synpunkter

1. Miljöenheten välkomnar strategin som ett bra underlag för bättre kunskap om länets och kommunens ekmiljöer, med förslag på effektiva åtgärder för bevarande och utveckling av dem.

2. Miljöenheten välkomnar strategin som ett bra underlag för bättre kunskap om länets och kommunens ekmiljöer, med förslag på effektiva åtgärder för bevarande och utveckling av dem.

3. Strategin blir extra tydlig genom avgränsningen av värdetrakter och förslag på åtgärder som är geografiskt preciserade.

Dock är det ganska svårt att orientera sig i rapportens kartor över värdetrakter och spridningslänkar. Ett tydligare angivande av några lokalnamn och sjöar i underlagskartorna skulle kunna underlätta orienteringen. Även om detta är något man bättre kan studera i den digitala kartberättelsen (storymap), är det bra om det går att få en mer exakt uppfattning av värdetrakternas läge i kommunerna vid studier av enbart strategidokumentet.

4. På sidan 45 står att ”De specifika förslagen för varje trakt redovisas dock som separata dokument – dels i forma av en översiktlig tabell per trakt, dels i form av GIS-underlag som kan nås via Länsstyrelsens webbplats …. i kartberättelse…”

(25)

Det är oklart om det är de tabeller med åtgärdsförslag som finns i dokumentet med förslag till strategi, eller om dessa tabeller är annorlunda, t. ex. mer utför- liga. Miljöenheten anser att det är önskvärt med en tydligare förklaring angående detta i strategidokumentet. Vi ser det dock som en fördel att de nuvarande tabel- lerna med förslag på åtgärder vid beskrivningen av varje trakt är inkluderade i dokumentet.

5. Vad gäller åtgärdsförslaget Inventering med prioritet 1 för bland annat trakten Södertälje – Gröndal föreslås kommunerna som aktörer. Här ser miljöenheten det som önskvärt att särskilda statliga medel avsätts för denna och för övriga åt- gärder där kommuner förväntas fungera som aktörer.

6. I flera avsnitt påpekas att kunskapen om efterträdare, det vill säga yngre ekar, och om skyddsvärda ekar på tomtmark, det ser miljöenheten som ett viktigt tyd- liggörande för framtida ekmiljöer och arter som är särskilt knutna till dem.

7. Strategin är inriktad enbart på ekmiljöer, vilket är i linje med föreslagna åtgärder inom ramen för handlingsprogrammet för grön infrastruktur. Kommer ytterligare kunskapsunderlag och förslag för åtgärder för att gynna andra ädellövsmiljöer att tas fram inom en nära framtid?

Ekonomiska konsekvenser

För att genomföra av strategin föreslagna åtgärder inom värdetrakt Södertälje – Gröndal där Botkyrka ingår ser miljöenheten att en förstärkning av personal kan behövas, an- tingen som en konsulttjänst eller som en projektanställning.

Det gäller främst inventeringsåtgärden som ges prioritet 1 under perioden 2020 – 2025.

Åtgärden skulle innebära en extra kostnad som kan uppskattas till 200.000 kronor - 400.000 kronor. En möjlighet är att staten stöder åtgärden genom särskilda anslag eller genom att den utförs som ett LONA-projekt.

Även andra åtgärder kan medföra extra behov av resurser, men det är svårare att upp- skatta utifrån strategiförslaget.

Samhällsbyggnadsdirektör Miljöchef

_________

Expedieras till

Länsstyrelsen

(26)

REMISS 1 (3)

Datum

2020-01-23

Beteckning

5119-1397-2020

Enheten för naturskötsel Miguel Jaramillo

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats

Länsstyrelsen Stockholm Box 22067

104 22 STOCKHOLM

Regeringsgatan 66 010-223 10 00 Fax

010-223 11 10

stockholm@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm

Remiss av Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län

Härmed skickas förslag till ”Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län” till er för yttrande.

Remissyttranden ska skickas in digitalt, och behöver komma in till Länsstyrelsen, stockholm@lansstyrelsen.se senast den 30/4 2020. Märk svaret med

diarienummer: 5119-1397-2020

Frågor om texterna, förslagen och uppdraget kan ställas till Miguel Jaramillo (miguel.jaramillo@lansstyrelsen.se) eller Anna Lindhagen

(anna.lindhagen@lansstyrelsen.se).

Bakgrund

Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram en naturvårdstrategi för arbete med skyddsvärda ekar i Stockholms län. I strategin föreslås åtgärder för att bevara och utveckla naturvärdena i länets värdefulla ekområden. Den ska också bidra till bättre kunskap och hänsyn i samhällsplaneringen. Strategin ska underlätta en bättre samordning av åtgärder i ektrakter samt visa på behov av förbättrat kunskapsunderlag. Slutligen ska strategin visualisera arbetet med ekmiljöerna i Stockholms län genom en så kallad kartberättelse.

Bakgrunden till strategin är det pågående arbetet inom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd och länets handlingsplan för grön infrastruktur.

Strategin tar upp förslag till åtgärder samt ansvar för åtgärderna för olika aktörer.

Förslagen omfattar både åtgärder på länsövergripande nivå, och åtgärdsförslag för enskilda värdetrakter.

En viktig del i strategin är att underlag, information och förslag ska nå ut till olika aktörer. Kartor och GIS-underlag är viktiga för förståelsen av hur länets

eklandskap hänger samman. Innehållet kommer därför att tillgängliggöras via en digital kartberättelse (storymap) där användare interaktivt kan studera kartor och underlag. Kartberättelsen kommer att kunna uppdateras kontinuerligt med aktuella uppgifter, och ska också kunna fungera för att tillgängliggöra övrig information relaterad till skyddsvärda träd. En preliminär version av kartberättelsen för ekmiljöerna i Stockholms län finns under länken nedan.

(27)

2 (3)

Datum

2020-01-23

Beteckning

5119-1397-2020

https://ext-

geoportal.lansstyrelsen.se/arcgis/apps/MapSeries/index.html?appid=c0439809d93 948da8c2f988212afea2c

Björn Carlberg

Chef för enheten för naturskötsel

Miguel Jaramillo Handläggare

För yttrande

- Länets kommuner

- Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, Stockholms läns landsting - Skogsstyrelsen Stockholm/Gotland distrikt

- Naturskyddsföreningen i Stockholms län - LRF, Lantbrukarnas riksförbund Mälardalen - Skärgårdsstiftelsen

- Statens Fastighetsverk

- Ståthållarämbetet, Kungl Djurgårdens Förvaltning - Förbundet för ekoparken

- Stiftelsen Tyrestaskogen

- Östra Svealands Jordägareförening - Stockholms läns hembygdsförbund - Friluftsfrämjandet

- Mellanskog - Svenska kyrkan

För kännedom

- Skogsstyrelsen, Stefan Eklund - Östanå

- Erstavik

- Mörkö/Bordsjö skogar

(28)

3 (3)

Datum

2020-01-23

Beteckning

5119-1397-2020

- Ekologigruppen - Calluna

- WSP

- Naturföretaget

- Länsstyrelsen i Västmanland - Länsstyrelsen i Södermanland - Länsstyrelsen i Uppsala - Storsthlm

- Trafikverket Region Stockholm

(29)

Rapport 2001:01

Särskilt skyddsvärda ekar och ekmiljöer

– naturvårdsstrategi för Stockholms län

REMISS

(30)

Omslagets foto: Nynäsgårdseken, Miguel Jaramillo/Länsstyrelsen REMISS

Utgivningsår: 2020 ISBN: 978-91-7937-002-2

För mer information kontakta enheten för naturskötsel.

Länsstyrelsen Stockholm Telefon: 010-223 10 00

Länsstyrelsens rapporter finns på

www.lansstyrelsen.se/stockholm/publikationer

(31)

1

Remiss av Naturvårdsstrategi för

skyddsvärda ekar och ekmiljöer i

Stockholms län

(32)

(33)

2

Förord

Mälardalens gynnsamma klimat, och den stora förekomsten av gods och gårdar nära huvudstaden har bidragit till att Stockholms läns eklandskap hör till landets värdefullaste när det gäller naturvärden. Men det finns flera hot mot eklandskapet och arterna knutna till ekarna. I det storstadsnära området innebär bebyggelseutveckling och utbyggnad av infrastruktur att ekmiljöer exploateras. I brukad skogsmark kan ekar avverkas, och i hela landskapet hotas ekarna av att dagens landskap och skogsmarker sällan sköts på ett sätt som gynnar de ljuskrävande ekarna.

Länsstyrelsen publicerade 2015 rapporten Ädellövsområden och ekmiljöer i Stockholms län¹. Utgångspunkten för rapporten var den länsomfattande inventering av särskilt skyddsvärda träd, som pågått sedan 2000-talets mitt och som ingått i arbetet med det nationella åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. I rapporten beskrivs inventeringsresultat för ädellövträden, och den redovisar också potentiella kärnområden för ekar och andra ädellövträd samt analyser av spridningssamband. Under 2016 gavs en kompletterande rapport ut som sammanfattar inventeringsresultat för varje kommun². Rapporten tar även upp skötselförslag, utmaningar, hot, brister och framtidsvisioner för arbetet med de inventerade ädellövmiljöerna.

Länsstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram en regional

handlingsplan för grön infrastruktur, som fastställdes 2018. Inom ramen för arbetet med handlingsplanen har fördjupade analyser av spridningssamband och kärnområden för ädellövträd utförts.

Inventeringsunderlagen och de fördjupade analyserna har legat till grund för en preliminär avgränsning av värdetrakter för ekmiljöer i Stockholms län.

I denna strategi beskrivs hur det konkreta arbetet kan planeras för att så effektivt som möjligt bevara och utveckla naturvärdena i länets ekmiljöer.

Förslag lämnas dels för åtgärder på länsövergripande nivå, och dels för varje enskild värdetrakt. De åtgärder som föreslås beskrivs inte i detalj, men generellt sett förväntas åtgärderna gynna både ekmiljöernas naturvärden och kulturmiljövärden, inklusive det biologiska kultararvet. Strategin beskriver inte hur enskilda åtgärder ska utformas, men i en sådan process kan avvägningar behöva göras mot andra intressen, till exempel hänsyn till eventuella motstående kulturhistoriska värden, eller behov av att förebygga risker på trafikerade vägar.

En viktig del i strategin är att underlag, information och förslag ska nå ut till olika aktörer. Kartor och GIS-underlag är viktiga för förståelsen av hur länets eklandskap hänger samman. En viktig del av strategin kommer därför att vara att innehållet tillgängliggörs via en digital kartberättelse (storymap) där användare interaktivt kan studera kartor och underlag. Kartberättelsen kommer att kunna uppdateras kontinuerligt med aktuella uppgifter, och ska också kunna fungera för att tillgängliggöra övrig information relaterad till skyddsvärda träd.

1Ädellövsområden och ekmiljöer i Stockholms län, Länsstyrelsens rapport 2015-13

2 Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län, Länsstyrelsens rapport 2016-7

(34)

3

(35)

4

Sammanfattning

Strategin har tagits fram för att det konkreta arbetet med ekmiljöer så effektivt som möjligt ska bevara och utveckla naturvärdena i länets

värdefulla ekområden. Den ska fungera som en arbetsplan för Länsstyrelsen och andra aktörer, men också bidra till bättre kunskap och hänsyn vid planering av bebyggelseutveckling med mera. Strategins åtgärdsdel avser i första hand perioden 2020–2025, men strategin sträcker sig till 2030.

I strategin ingår:

- Publicering av story maps med fokus på det strategiska arbetet

Strategin omfattar både rekommendationer för vad kommuner och privata aktörer kan göra för att bevara och utveckla länets ekmiljöer, och

prioriteringar för åtgärder som utförs av Länsstyrelsen i skyddade områden eller inom ramen för åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd.

Strategin beskriver också behov av kunskapsuppbyggnad med särskilt fokus på områden i länet där markanvändningen förändras snabbt.

De 18 värdetrakterna är områden med högre täthet av värdefulla ekmiljöer än det omgivande landskapet, och därmed bättre förutsättningar för långsiktigt bevarande av naturvärden knutna till ek. Det gör att

bevarandeåtgärder inom trakterna är särskilt viktiga. Målet med trakterna är ge stöd för prioriteringar, att kunna skapa synergier mellan olika aktörers åtgärder, att kunna identifiera särskilt viktiga skötselåtgärder inom trakterna, och att fungera som kunskapsunderlag vid planering av

bebyggelseutveckling med mera.

För varje trakt anges ett antal rekommenderade åtgärder, både i och utanför skyddade områden. Av de 25 föreslagna trakterna kommer Länsstyrelsen till att börja med att särskilt prioritera skötselåtgärder inom de nio som bedöms som mest värdefulla.

(36)

5

Innehållsförteckning

Remiss av Naturvårdsstrategi för skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län ... 1 Förord ... 2 Sammanfattning ... 4 Inledning ... 8 Syfte ... 8 1. Bakgrund ... 9 Regelverk ... 9 Miljömål ... 9 Handlingsplan för grön infrastruktur ... 9 Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet ... 11 2. Ekar och ekmiljöer i Stockholms län ... 13 Ekmiljöernas geografi ... 14 Täthetsanalyser ... 15 Nätverksanalys av viktiga samband inom och mellan länets ekområden ... 18 Förslag till värdetrakter för ekmiljöer i Stockholms län ... 21 Värdetrakter som begrepp ... 21 Värdetrakter för ekmiljöer i länet ... 21 Trakter ... 25 3. Genomförda åtgärder ... 30 Inventering ... 30 4. Ekmiljöerna och fysisk planering ... 34 Miljömål och etappmål ... 34 Kunskapsuppbyggnad och fördjupade inventeringar ... 34 5. Handlingsplan för särskilt skyddsvärda ekar och ekmiljöer i Stockholms län ... 36 Övergripande mål och åtgärder ... 36 Dialog och samverkan ... 36 Information ... 37 Kunskapsuppbyggnad ... 38 Inventeringar: ... 38 Aktiva åtgärder i fält och generella åtgärdsförslag för värdetrakterna ... 39 Arbete med friställning/ restaureringar ... 40 Beskärningar/stabilisering ... 41 Veteranisering och mulmholkar ... 41 Död ved ... 42 Uppföljning ... 43 Uppföljning av åtgärder ... 43

(37)

6

Uppdatering av skötselstatus i miljöer ... 43 Sammanfattande åtgärdstabell ... 44 Rekommenderade åtgärder i prioriterade värdetrakter ... 45 Inledning ... 45 Beskrivning av förslag i prioriterade trakter ... 45 1. Djurgården-Edsviken ... 46 2. Sollentuna-Färingsö ... 49 3. Södertälje-Gröndal ... 53 4. Bogesund - Roslags-Kulla ... 57 5. Lidingö-Nacka-Tyresö ... 61 6. Gustavsberg-Ingarö ... 65 7. Bagarmossen-Orlången ... 69 8. Norrtälje-Erken ... 73 9. Tullgarn-Mörkö ... 77 6. Referenser ... 81

(38)

7