Volvoko cernens strukt r åren 1995

J

)

Volvoko cernens strukt r åren 1995

Alfred Berg Holctlng AB

R~

Natronale des

J

USines Renault SA (11%) 2

~~~Pwdr.t~AI:l

., olvos strategiska inriktning år att vidareutveckla företagets framskjutna pmition på per~onbils&idan och ytterligare stärka Volvos ståilning som en av de ledande

i

världen på lastbilar och bussar, cbivsystem for marint och kommersiellt bruk samt flygmotorer. Kvalitet, sakerhet och miljöhånsyn är viktiga fram- gängsfaktorer idag och föt framtiden. Ågarintre~sen utanföl kämverk!Samheten har samJats i :Fortzy..;gruppen och skall avvecklas i syfte att starka fordonsrörelsen.

Cirka 90% av Volvos försäljning av transportmedel sker utanför Sverige, framst

i

Europa och Nordamerika. Kraftfulla satsningargors på nya marknader i Asien och Latinamerika. Produktionsresurser för personbilar. lastbilar och bussar finns

t

Sverige och

i

andra EU-lånder, fram$t Belgien. Dessutom har Volvo en komplett lastbilsrörelse

i

Nordamerika $amt la~tbits-och bussproduktion i Latinamerika.

Samtidigt som Volvo!; resurser fokuseras tJll fordons1orelsen pågår ett umfaltnnde fommJrin2Sarbete inom koncernen. Målet ar en organisation med effektiva arbetsforme.r och hög beredskap för snabba förändnngar samt ett utvecklingsinnktat ledarskap som engagerar personalen

i

ett stand1gt förbättnngsarbete.

Volvo 1994

Alliansen med Renault upplöstes och Volvo återtog full kontroll över Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar

•

Rörelseresultatet uppgick till8,9 miljarder kronor, varav Volvo Personvagnar svarade för 2,6 och Volvo Lastvagnar för 4,2 miljarder kronor

•

Volymökningar, bättre marginaler och högre kapacitetsutnyttjande samverkade till resultatförbättringen

•

Avyttring av aktier

i

bolag utanför fordonsrörelsen inbringade 8,2 miljarder i intäkter och 4,2 miljarder kronor i realisationsvinster

•

Beslut om utökad kapacitet inom lastbilstillverkningen och offensiva satsningar på nya nischer för personbilar

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges

Forsaljrungsvauie Rorel&ere&ultat

Resultat fore skatter och minoritetsandelar Nettore&ultat

Re&ultat, kronor per aktie L

Utdelntng, kronor per aktie Avkru.tning på eget kapital, procent Andel eget k:apital. procent

Fmamuella tillgångar/skulder, netto Investenngar 1 anlaggnmgar Pt oduktutvecklingsko~tnader

Antal an&tallda den 31 december

Fr o m 1994 ingår kostnader av engångskaraktär i rörelse- resultatet. Jämförelsevärden för tidigare år har omräknats för såväl koncernen som bolagsgrupperna.

1 Exklusive vinst vid försäljning av aktier samt utdelnirl!l från Protorp Intressenter AB 1994 var resultatet i kronor per aktie 19:40 och-avkastningen på eget kapita124,2%. Exklu-

l

1992 1993 ¹⁹⁹⁴

83.002 111.155 155.866

- 3.699 -52 8.937

-4.749 -2.642 16.378

-3.320 -3.466 13.230

- 8:60 -8:90 31:80

1:55 1:55 3:402

neg neg 36,5

25,4 20,1 31,3

-13.038 -14.456 ^9(j

4.267 5.143 6.769

6.178 4.386 4.604

60.115 73.641 75.549

sive Kostnader av engångskaraktär 1993 och 1992 samt bortskrivning av övervärde 1993 var resuttalet i kronor per aktie 4:50 för 1993 och-6:30 för 1992, avkastning på eget kapital 5, 7% för 1993 och negativ för 1992.

2 Enligt styrelsens förslag.

2

Okad efterfrågan på ~amthga vagnfanul.Jer och

&tigande marknadsandelar.

Offensiv !)atsning på nya

~k ru~cbbilar.

Vasenthgt högre resultat.

V<'tvo l.;t_,,.to::Jm.!!"f.!!"'.'flJJi"·•) Rekordhoga leveranser.

Okad vaddsmarknadsandel for tunga lastbilar.

Investeringar 1 utökad kapaCitet. Starkt resultat.

V:. J·•.:~ P ni] gruppun

ForsalJning&tillvaxt inom samtliga affarsområden.

Miljocerttfierat produkt·

PII!&rram. Hogre resultat.

V·,:rl'iil':' Aemr~rq:1p1. n Fortsatt svag utveckling for civila flygmotoxer men

vandmng 1 stkte 1996.

Lagre rorel~~ercsultat.

VME-koncernen är en a'li varlden!i ledande t:Illvetk:are

av entreprenadmasktner.

Catenas verksamhet ar innkt- ad på bandel med Volvobilar

Sid30

Innehåll

Volvoaktlon _ __ _ - - - - KoiiCel'l'lCI'Jefens kommentar ~ ___ _

KoncemoverSikt - - - -

Fordons~ och transportmedelsindustri

Volvo Personvagnargruppen - - - - Volvo Lastvagnargruppen _ _ _ _

4 6 R

14 20 VolvoPentagruppen~- -~---~-~-·--~-·-- 2e.

Volvo Aerogruppen · - - - -

VME Group NV (50%) ---~·---'--'---~·~--- AB Getena (S7%) _ _ _

Stöd- och serviceverksamhet

28

30 30

F111aJ1s-, försakrings· och fasttghetsbolag - · - - - --- 31

Ovnga 361V1Ceverksamhetet . 33

Fortesgruppen _ _ _ _ _ _ - - - -.. · - · 34

Personal __

· - - - · - - -- 37 SaksrhAt _ _ _ _ _ _ _

Mlijö - - - - ProdUktiOn---.

Ekonomisk redovisning

Volvokoncernen

38 40

42

Resultaträkning - - - 46 Balansrakrung - - · - · - - · - - - 60

F1r18113fenngsanalys _____ . 52

Rnans~ella nsker - - - · . 54

Noter och kommentarar 56

Resultat- och balansrakningar

per bolagsgrupp 67

Ekonomisk 1nforrnatton oohgt amenkanska redoVIsrungs-

print::lper: U S GAAP _ 68

Volvokoncernen 1990-1994 71

ModertJolaget AB Volvo - - - 72 Aktleinnehav ---·

Forslag till vinstfordelning - - - - Revtsionsberatte!oo _________ - - - - - styrelse och revisorar

Koncernledning och bolagsledningar

Ad~~---

3

78 80 80 81 82 84

Volvoaktien

V

olvo är ett publikt aktiebolag. Aktien har en 60-årig historia på Stockholms fondbörs. Då aktien noterades i september 1935 uppgick bolagets aktiekapital till13 Mkr fördelat på 260.000 aktier.

I takt med Volvokoncernens expansion har aktiekapi- talet stigit för att vid 1994 års utgång uppgå till2.220 Mkr fördelat på 444 miljoner aktier. Antalet A-aktier uppgår till142 miljoner och antalet B-aktier till 302 miljoner. Förutom att A-aktierna ger en röst och B-aktierna en tiondels röst finns ingen skillnad i de olika aktieseriemas rättigheter. Aktiens nominella värde uppgår till 5 kronor.

~"to;;:kholr -~ !-:1n~:lbi.ir<':

1994 var ett aktivt år på Stockholms fondbörs även om generalindex utvecklades måttligt, +4,5%. Den sam-

Antal omsatta Volvo B-aktier på Stockholms fondbörs MIIJOOet al{ttlf'

manlagda omsättningen uppgick till659 miljarder kro- nor (339). Utländska investerare fortsatte att köpa svenska aktier till ett värde av 48 miljarder kronor net- to (32). Volvoaktien hade en stigande trend fram till den 9 augusti då kursrekord noterades till l 59 kronor.

Under resterande del av 1994 stabiliserade sig kursen på en något lägre nivå. Vid årets utgång noterades aktien till140 kronor, en uppgång med 30% under 1994. Volvos marknadsvärde uppgick därmed till62 miljarder kronor, vilket utgjorde 6% av stockholms- börsens totala marknadsvärde. Under 1994 omsattes Volvoaktier till ett värde av 72 miljarder kronor (22), vilket utgjorde 11% av börsens totala omsättning.

Volvoaktien var den tredje mest omsatta aktien på Stockholms fondbörs under 1994.

USANASDAQ

(AORJ &.580 g 001 9 441 11 49:? Hl 972 10 r-·---.---,-~---,---·--.---,

1990 1991 1992 'i99:1 1994

Date per aktie

1990 1991 1992 1993 139<1

---··---~---·-··----

310 310 ~55 155 340~

Börskurs 111d ärata .~ut.

kronor 48-akben) 41

---

_{Eget~. i1tonor~ 91}

Dlrel<tav~.slnf19 'p!'OCG!lt (B·akhen)3 7.6

---

Efff,ktN avkast"llrt!} t PllJ(;anl: (8-aktter.l· -50

63 69 108

-8-:-7--1.,.-7-- 70 140

98

4.9 2.3 1.4 2,4 ·;Enligt Siytelsoo&fots!ag

61 11 - - 6 0 ---33 :2: Eget i<ept:si dM::Iet&l med sni'alel utestående dk!IBI' "'d årsrs

- - - - - sltst

36 4 3 Utoof"11!'lg 'krt:oor ::>er alo.!16 di<i!dAr<li:l ;""lad brKskurs w:J årr:.ts

---1-.,6--

---1-1 &!ut Ut::!elnngsanoelt procent c

4

Nyr.<rf1:se:r:m, .:pn!:

Aktiekapitalet i AB Volvo har under 1994 genom en riktad nyemission till aktieägare i BCP Branded Consumer Products AB och konvertering av konverti- bla förlagslån ökat med totalt 280 Mkr. Antalet ny- emitterade aktier uppgick till 56 miljoner räknat efter genomförd split på 5:1 i augusti 1994.

U~i§.:w.\~:,~~ !·:n;~::.r

För att öka Volvoaktiens tillgänglighet för investerare utomlands noteras den på ett flertal utländska börser.

De två marknader där Volvoaktien har störst omsätt- ning utanför Sverige är Londonbörsen (SEAQ) och NASDAQ i USA. Omsättningen i London uppgick 1994 till288 miljoner aktier och i USA till19 miljoner

ADR (American Depositary Receipts- depåbevis som motsvarar samma antal B-aktier) justerat för split. Volvos depåbevis avregisterades från Oslo Börs under oktober 1994 på grund av låg omsättning.

-.... ..._:,,r,r•t't~i"::r'!<:: :-:!m~f;~r;jnJr;rt!]

~ f(:.~,~i!~nde 1:;1; ~!.-:-i:!;;nur'ii.ni51i'l;r;!1

Enligt Stockholms fondbörs mätningar över en 4-års- period (1991-94) uppgår Volvoaktiens s k betavärde till1,24. Betavärdet är en form av riskmått som visar en akties kursförändring jämfört med aktiemarknaden som helhet. Betavärdet 1,24 innebär att Volvoaktien förändrades med 24% mer i förhållande till den ge- nomsnittliga utvecklingen på Stockholms fondbörs.

SMJtflga Sifferuppglfier år Jvsterade for spftt 5 1 for Jemfori.Jartlet

Aktiefördelning 31 december 1994 Volvoaktiens notering. plats och år

l huvudsak bf.serat på %av alla Kap mi· stockhalm 19<!5

uppgrltertrånVsrde- Arttal aktl!l- andel. _l.ol_ld_on____________ \972

P.~~~!!~AnVr>CAS ____ ~~~~~--~talakber --~ Frankfurt-~Mam. Dusseldorf. Hamburg 1(,j74

aktremnehav - - - - -- -- - - -

- - ---

_1-

----

_{1 000 aktler}

---

_{'164 500} ^Pans

- - - -

¹⁹³⁴

USA {NASOAQ\ 1985

---·-··--- - - - . - - - -

1 001·--10_00_0_ak_!ler·---16 000 - - - - -

BI)I!;$El( Alltwarpen 1985

____

^...

^----

...

- ---- - ___

... __

1 O 001-- 50 fXJO aktler 940

1986

Antal aktier

Sena A Sene B Totalt De största aktieägarna i Volvo, 31 december 1994 - - - --- - - - - · · - ·---·

Rost- Kaprtal- 1 januari 1994 126 413 580 261 !.'44 390 388 057 970

Allmanna Penstonsronden f]mde tondstvref.<oen

Reg1e NattonatEl de& Usl!'les Renault SA.

Mtal akt1er ~~1,% __ an~':?. Konverterade

forlagsbeviS.' 824 670 824670

21 958 990 13 360190

7,9 78

--~~--- ---

4,9 NyemiSS!Ofl nH BOP-agare

3,0

---·

^{15737550 39421 235 55158.785}

----

^{.... --....}

^{- - -}

----··---·

----...-·-- -

...

----

f,parbankema:; aktiefonder 22 038 050 6,4 5.0 31 docember1994 H:.: 151 130 ~01 890 295 444 0~;1 425

- - - - - - - - ---

S·E·Belikerrs fonder 10 IJ1~ 845 6,0 2,4 Ej konverterade

---

Sven.'lk! Handel~bank:ans

f'P.n."'IO'lss!Jftelse ... ..,.,._.._

________

8 4:öA 330 ...,._,

__

4,9

___ _

^., 1 ,9 ^...

Fcr&aknngebola,g€'! SPP omses~rligt 14 671 825 4.4 3,3

. forlaqsbev!S • - 19526317 19526317

---

^....

________ _

Totil!t etter fuU

konverterng 142 15'i 100 321 ~16 612 460 567742 Skelrdla-Gruppen 14 tl65 l45 4.3 3 3 ¹ Avw. AB Voi'IOS konvertlb!a fotlagslån C7i9S och 90/95

vrlka kan k0nverteras ti1 a1<t1er t o m 15 mars 199'5 - - - - -- - - ·

13 212 470 3,3 3.0

~~~~n~t<:_~ringll AB

Folksam (mkl AMF SJL!k)

--- ---

- - - -

N1rdbanklms nktlefonder - - - · - ' - - - 11 646 790 ^{8 825 000}

---

^3,0 2,9 2,6 ^2.0

- - --

^·---~

____________

^{... ---.-}

Parc~tas lnvestments SA 49iö000 2,9 1.1

- ---··-·

b'vanska Handel$bar.kans aktrefonder 6998020 2,1 1.6 />Jlmanna Pens101rsfonden.

f(l(;lte fondstyrelsen 3 612 730 2,1 0.8

Sk:md1naV1ska EnsloJ1c!L". Sanke~

Pens100~tlftelse 3400000 2.0 ^C.3

- - -

Fcmlfnngsbanken aktJefondE'~ 3908.365 1.8 0,9

5

Koncernchefens kommentar

År 1994 präglades av stora försäljningsframgångar.

Koncernens kraftigt förbättrade rörelseresultat i kärn- rörelsen, 7 miljarder kronor, är hänförligt till stark volymutveckling och förbättrade marginaler i flertalet rörelsegrenar. Volvo Lastvagnar uppvisar en mycket stark försäljnings-och resultatutveckling. Den nya PH-serien har mottagits mycket väl och ilmeburit ett större antal sålda lastbilar och högre vinst än någonsin tidigare.

V

olvo Personvagnar har framgångsrikt fortsatt introduktionen av nya varianter av 850-program- met, liksom av den nya 960-serien, som vänder sig till en delvis ny kundkrets. Försäljningen av Volvo 940 överstiger förväntningarna.

Volvo Pentas marknadsandelar ökar och resultatet har förbättrats avsevärt. Volvo Aero, som genomfört genomgripande rationaliseringar, vidkänns en fortsatt svag civil flygmarknad vilket påverkar resultatet nega- tivt.

Parallellt med arbetet att tillvarata marknadens positiva utveckling har ett genomgripande analys- arbete genomförts inför fastläggande t av koncernens strategiska inriktning efter den uteblivna fusionen med Renault. Vid bolagsstämman presenterades ett åttapunktsprogram vars huvuddrag innebar att Volvo skulle koncentrera sin verksamhet till fordons- och transportmedelsindustri, återta full kontroll över kärn- rörelsen och stärka balansräkningen. Detta har skett.

Genom avtal med Renault äger Volvo idag 100% av Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar och Volvo Bussar.

Koncentrationen till kärnrörelsen har också med- fört att betydande minoritetsinnehav i bolag inom andra verksamheter har avvecklats med större realisa- tionsvinster som följd. Resterande ägarengagemang, bl a Swedish Match, Procordia och Alfred Berg samt aktieinnehavet i Pharmacia, har sammanförts i en för avvecklingsändamålet bildad bolagsgrupp, Portos.

Den kraftigt ökade försäljningen har, i kombination med frigjorda medel vid avvecklingen, medfört att

6

Volvos nettoskuld, 14,5 miljarder vid årets ingång, eliminerats. Balansräkningen har stärkts. soliditeten har ökat från 20 till31 %. I och med detta har Volvo uppnått en större ekonomisk och strukturell hand- lingsfrihet.

D

e senaste tre årens kraftsamling inom ramen för åtgärdsprogrammet Volvo 95 har gett resultat.

Effektiviteten har blivit högre. Kostnaderna per pro- ducerad enhet har sänkts. Kapitalomsättningshastig- heten har ökat från 3,5 till4,6. Färre personer produ- cerar mer. Vad gäller ett delegerat ledarskap, motivation och fördjupad kunskap om koncernen pågår förändringsarbetet intensivt.

1994 innebar i några viktiga avseenden en vänd- punkt i synen på koncernens framtida möjligheter.

Den analys som genomförts, och som ligger till grund för vår strategiska inriktning, visar att Volvo har goda möjligheter att förbli ett självständigt transportmedels- företag. Detta innebär att Volvo inom sina specifika kompetensområden, och med sitt starka varumärke, kan hävda sig i konkurrensen. Volvo avser således inte att söka en ny övergripande ägarallians. Däremot kommer vi, där det finns vinster av skalekonomisk karaktär att hämta, att söka specifika samarbeten till gagn för de ingående parterna. Varumärket Volvo representerar värderingar, som får allt större vikt i dagens samhälle, framför allt gäller detta kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn. Vi kommer att konsekvent vårda och utveckla varumärket Volvo som en av koncernens främsta tillgångar. I ökande utsträckning måste Volvo som företag också komma att representera kundorientering, anpassningsförmåga och flexibilitet.

Med våra starkt motiverade medarbetare och i kraft av de framgångar vi nått med nya produkter, är detta i hög grad uppnåeliga mål.

Fordonsindustrin är en av de mest konkurrensutsatta i världen. Den är starkt cyklisk. Den är global. Utveck- lingskostnaderna är mycket stora. Detta ställer krav på en finansiell stabilitet, som bär över konjunktur- cykler och vid större valutaförändringar. En solid finan-

siell bas är också nödvändig för att kunna genomföra en balanserad tillväxtstrategi, liksom att delta i struk- turförändringar i branschen när sådana möjligheter ges.

M

ed dagens mer offensiva inriktning står Volvo inför stora investeringar - dels i ett breddat produktprogram, dels i det kommersiella systemet på etablerade marknader och vad gäller satsningar på nya marknader, liksom i en breddning och fördjupning av vårt tjänsteutbud, t ex kundfinansiering, vilket kom- mer att delvis förändra arbetet i vår marknadsorgani- sation.

Det är vår bedömning att Volvo genom sin begrän- sade storlek behöver en stark balansräkning och där- med hög beredskap vid såväl hot som möjligheter.

Eget kapital bör utgöra 50% av totala tillgångar. Det är Volvos ambition att ge en effektiv avkastning på eget kapital som över en konjunkturcykel överstiger genomsnittet för svensk verkstadsindustri.

Vår tilltro till styrkan i Volvos nuvarande och fram- tida produktprogram är hög. Vi genomför därför kapacitets- och effektivitetshöjande investeringar i såväl Volvo Personvagnar som Volvo Lastvagnar.

7

l april '!994 prtserttt>r •. ,.!e--~ Volvos sliatefJI.~kit progr;:nnf,)rkiarin~: ~·t•;~ punkler

• Fokuct:nng tW fordonsmn:l~:~rt

" Utnyttjan® "''i ~;\yriwf· ktorn

• Kl.lf',d()Ji!mtJ:z.;·m~

" Offensiv produktutveak!illf~

• ~kfMtlJ1

Vi investerar ytterligare i vår strategiska framgångs- faktor, säkerhet. Vi breddar vårt produktutbud och vi etablerar oss på nya marknader och med nya koncept.

Förvärvet av återstoden av entreprenadmaskinföreta- get VME, som nu blir ett helägt dotterbolag, stärker kärnrörelsen ytterligare.

Det kanske viktigaste för Volvos framgång, är med vilken precision och snabbhet vi förutser och möter förändringar i kundens krav. Organisationen måste därför vara snabbrörlig och ha förmågan att anpassa insatserna till ständigt nya förutsättningar. Det resultat som visats under 1994 och den kraft med vilket det interna förbättringsarbetet har drivits är ett bevis för en stark beslutsamhet att förverkliga högt ställda mål:

Volvo som ett långsiktigt starkt, innovativt och lön- samt transportmedelsföretag.

Våra medarbetare förtjänar ett stort tack.

Fdrvaltnlngslrerällel -:1.

Koncernöversikt

Verksamhetsåret 1994 präglades av försäljningsframgångar och ökade marknadsandelar för Volvos produkter samt en kraftigt förbättrad lönsamhet

inom fordons rörelsen.

E

^tt omfattande analys- och förändringsarbete genomfördes under året. Beslut fattades om en ny strategisk inriktning för Volvo, vilken innebär att samtliga resurser koncentreras till fordonsindustrin och därtill relaterad verksamhet. En betydande del av Volvos aktieinnehav utanför fordonsrörelsen avyttra- des. Alliansen med Renault upplöstes och Volvo åter- tog full kontroll över Volvo Personvagnar AB och Volvo Lastvagnar AB.

e-C>~"'urnw:o-~?l"·~?';i~,<:::~:: A~'· Det bud till BCPs aktieäga- re som Volvos tidigare styrelse offentliggjorde hösten 1993 fullföljdes under 1994. Efter avslutad tecknings- tid den 23 juni motsvarade Volvos innehav i BCP 99,7% av kapitalet. Genom förhandstillträde till ute- stående aktier, i pågående tvångsinlösenprocess, ägde Volvo 100% av aktierna i BCP per den 31 december 1994.

F~rk;~·t}ti:p(.•r:n Under 1994 samlades Volvos enga- gemang utanför fordonsrörelsen i Portosgruppen med syfte att avvecklas före utgången av 1996. Förutom de verksamheter som tidigare ingick i BCP, dvs Swedish Match, Procordia, Portos Invest m fl, ingår Alfred Berg och Pharmacia.

~i57idcmaflm:lri~;n för personbilar förstärktes under 1994 och ökade med 5%. Ökningen avsåg både Nord- amerika och flertalet länder i Europa, men främst nya tillväxtmarknader utanför OECD.

Världsmarknaden för tunga lastbilar ökade med 20%. Uppgången var kraftigast i Nordamerika men även i flertalet länder i Europa noterades en stark återhämtning.

De rationaliseringsåtgärder som genomförts inom fordonsindustrin har, i kombination med allt högre miljökrav, skärpt villkoren för branschen. De effektivi- tetskrav och produktivitetsmål som gällde under åttio- talet räcker inte för att växa och expandera i fram- tiden. Därtill kommer förändringar på valutamarkna- derna som snabbt medför ändrade konkurrensvillkor.

S··tans;: e;~;J-::dlndus~ri i me~Mn~. Genom fördel- aktig kronkurs, återhållsamma löneökningar och ökad produktivitet förbättrades konkurrenskraften för svensk exportindustri ytterligare under 1994.

Volvo har gynnats av valutautvecklingen sedan deprecieringen av den svenska kronan hösten 1992.

8

Det gäller främst intäkter i US dollar. Den effektiva dollarkursen, dvs beaktat Volvos terminssäkringar, var 6:16 kronor 1992 att jämföra med 7:13 kronor 1993 och 7:39 kronor 1994.

\1\)1·~··;·~ fo!:~-.::tli~rclli8 steg under året till155.866 Mkr från 111.155 Mkr under 1993. Frånräknat förvärvade bolag (främst BCP) var försäljningsökningen 25%.

Sammantaget såldes 361.500 (311.800) Volvo per- sonbilar till kund, en ökning med 16%. Försäljningen steg främst för Volvo 850, men ökningen avsåg även Volvo 940/960 och Volvo 400-serien.

Leveranserna av Volvo lastbilar ökade med 34%

och uppgick til168.500 fordon (51.300), vilket är den högsta årssiffran någonsin för Volvo. Framgångarna beror på den goda efterfrågan på de nya lastbilarna i PH-serien samt på världsmarknadsökningen. Antalet levererade bussar och busschassier var också högre än föregående år.

Försäljningen av Volvo Pentas marin- och industri- motorer visade tillväxt, medan Volvo Aero påverkades negativt av fortsatt låg efterfrågan på civila flygmoto- rer.

Fortosgruppen, där främst Swedish Match och Procordia ingår, visade en stabil försäljningsutveckling för flertalet verksamheter.

F!i.k;..lr:;J"~S!.;;t!!l..,_~; uppgick till8.937 Mkr att jämföra med en förlust om 52 Mkr för 1993. I föregående års rörelseresultat ingår kostnader av engångskaraktär om 1.600 Mkr.

Exklusive BCP och kostnader av engångskaraktär 1993 ökade rörelseresultatet med 6.145 Mkr, varav Volvo Lastvagnargruppen svarar för 3.484 Mkr och Volvo Personvagnargruppen för 2.108 Mkr. Även Volvo Pentagruppen redovisade högre vinst. Volymök- ningar, bättre marginaler och högre kapacitetsutnytt- jande var de främsta orsakerna till resultatförbättringen.

.!\vyttr;:-:g ~v 5:-:":~e;: En betydande del av Volvos engagemang utanför fordonsrörelsen avyttrades under första halvåret 1994. Försäljningen omfattade samtliga aktier i AB Custos, luvestment AB Cardo, Saga Petroleum a. s., och Hertz Corporation samt delar av Cultor Ab. Avyttringarna medförde intäkter om sam- manlagt 8,2 miljarder kronor och realisationsvinster om totalt 4.243 Mkr.

Aktieinnehavet i Protorp Förvaltnings AB avveck- las successivt. I samband med utförsäljningen av Pro-

VolVokoncernens försäljning

Mkr 1990 1991 1002 1993 1994

Personvagnar-

gruppen .39.569 37 022 44.598 58158 73.598 Lastvagnar-

gruppen _ _ _ 3_1.419 31 887 30 443 39.4_~-_ ~2_3_86

Pootagruppen 2.927 2 585 2 542 2 986 3 742

~uppe~-·---~59}_2!~~:.~ ..

.2

⁶²⁷ ~

~i~ab~~-~-..!~~5 13587 12 257 1~~.?.._..:!_4036 E!immenngar -12 206-11.558-10256 -10905 -13.422

- - -

Fordonsrörelsen 83. 185 77 223 83 002 111 155 133.928

Fottasgruppen - 21.938

Totalt 83 185 77.223 83 002 11 i 155 155 866

• Vafd('t 1990 ttlkluderar 4 52:2 Mkr aVb-eende Provendargruppen som avyttmdee 1 slutet av a11dra kvartalet. l 1993 års varde 111går 3 956 Mkr avseende BCP som forvarvades 1 november Alfred Berggruppen som fr o ITI 1994 lll'Jår 1 Fortoegn_1ppen lngtck lid1garo bland ovnga tolag

Koncernes försäljning Personvagrtar-

!

LdM.v8[}f)ar- gn;ppen \ gruppen

Totalt

i 1 ~ ¹

9!}{!1 11200.9;! t 9091929394

!

9091929394 9091929394

Per marknadsomrMe

·-- -- - - -

Mkr 1000 1991 1992 1993 1994

- - - -

Europ8 50870 46.632 51 585 60936 92.155 Nordamenka 21 463 18 284 19822 31 707 38 917 Övngä - - - -

marknader 1 O 852 12.307 11 595 18.512 24 794

Tota~ 83185 77 223 R3 002 111155 155 866 vruav Svenge 14 303 10 994 11 010 14 325 2:6 841

9

Volvokoncernens r6relseresuJtat1

Mkr 1990 1991 1992 1993 1994

Personvagnar- gruppen Lastvagnar-

-2 657 -1.7?6 -2 635 502 2.610

gruppen 517 664 -911 765 4 249

Pentagru!Pfln --30 -i24 -195 115 211

Aerogruppen 8 172 236 124 35

övngabolag--·----·-· --·---·-· ·---·-

och efiJ'Tlll'1enngar2 279 -210 -..194 -1 558 --8 Fordonsrörelsen -1 883 -1 274 -3 699 -62 7 097

- ---

Fortosgruppen 1.840

Totalt -1 883 -1 274 -3 699 -52 8.937

1 Kostnader av engångskaraktar 1990 100.2 samt 1993 111går 1 0\'Sil- stäende totalbelopp med

2 450 for 1990 (varav Personvagnargruppen 1 700, Lastvagnargrup-- pen 650. Pentagruppen 50 och ovnga bolag och \llimtnenngar 50).

1 450 fbr 1992 (varav P~vagnargruppen 807. Lastvagnargruppen 270. Pentagruppen 108 Aerogruppen 44 och ovnga bolag och elm- nerlfhJar 221) och

1 600 for 1993 avseende en reservenng for Ovet'\larde hanforl1gt bU Volvo La<:rtVagr>ar9ruppen. vilken 1ngår bland etmner111gar 2 Vardat 1 990 Inkluderar 364 Mkr avseende Provendergruppen som

avyttrades 1 slutet av andra kvartalet 11993 års varde 1ngår 446 Mkr av:;eende BCP som förvarvades 1 november Alfred Berggruppen som fr o m 1994 tngår 1 Fortesgruppen 1ngtck bdlgare bland ovrrga bolag

nHverknlng, antal

1993

1990 1991 1992 1994

- - - -

- - - - Medelstora

personbilar 121 300 84 500 94 000 80 200 92.100 Storu

parsonbilar 254 800 193 800 210200 210.500 259 600 Summa

pe~_btlar _ 376 100 278 300 304 200 290 700 351.700

Lastb1lar 54 900 53 000 46 500 50 900 69 200 Bussaroch

busschasSiar 4 660 4 710 5 660 5 040 5 770

torps värdepappersportfölj erhöll Volvo en utdelning om 1.421 Mkr varefter Volvos aktieinnehav i bolaget skrevs ned med 488 Mkr i 1994 års bokslut.

i:n-.r~stvl~n:.zt i s~::S:c~nil'l.;e: uppgick till 6.769 Mkr under 1994, varav 2.495 Mkr avsåg leasing-och tjän- stefordon. Investeringarna inom personbilsrörelsen avsåg huvudsakligen fabriken i Torslanda, där bety- dande förändringar genomfördes i karossfabriken och i samband med produktionsstarten av Volvo 850. Inom Volvo Lastvagnargruppen påbörjades ett investerings- projekt för att öka produktionskapaciteten i Volvos europeiska lastbilsfabriker.

Vid utgången av 1994 uppgick beslutade, men ännu ej genomförda investeringar till ca 7.600 Mkr. Fördel- ningen per bolagsgrupp redovisas i vidstående tabell.

I januari 1995 beslutades om investeringar på ytterli- gare drygt 3 miljarder kronor, varav 1.700 Mkr avsåg måleriet vid personbilsfabriken i Gent och l. 700 Mkr avsåg kapacitetshöjande åtgärder inom Volvo Last- vagnars komponentfabriker i Umeå, Skövde, Köping och Lindesberg samt monteringsfabrikerna i Europa.

Fr:;::h.> .. tti-.:r: ''" nyaJ per2c)~!!:i!s:·ntt::!aHrN· i U~\::l~;:/~i!;t ..

I januari 1995 beslutades att Volvo och det brittiska ingenjörsföretaget 1WR bildar ett gemensamt bolag för tillverkning av cabriolet-och kupebilar baserade på Volvo 850s plattform.

Det nya bolaget som börjar sin verksamhet våren 1995 får ett aktiekapital på 100 Mkr. TWR blir majori- tetsägare med 51% av aktierna och Volvos andel upp- går till49%. Verksamheten förläggs till Volvos Udde- vallafabrik. Volvos investering inklusive produkt- utveckling uppgår till närmare 1,5 miljarder kronor.

\\:lv:· ·it.~·:Zt''·?.r f/ME, Genom en överenskommelse med Clark Equipment Company kommer Volvo att förvärva Clarks 50-procentiga andel i VME Group NV. Volvo äger redan 50% av aktierna. Köpeskilling- en uppgår till USD 573 miljoner (ca 4,2 miljarder kro- nor), varav USD 13 miljoner som extra utdelning.

Förvärvet är ett led i Volvos fokusering till trans- portmedel och innebär samordningsfördelar på mark- nads-och komponentsidan.

Förvärvet förutsätter tillstånd från BU-kommissio- nen och inriktningen är att affären skall fullföljas den 31 mars 1995. Därefter kommer VME att byta namn till Volvo Construction Equipment Corporation. Pro- forma 1994 skulle förvärvet av VME inneburit ett i stort sett oförändrat resultat per aktie efter avskriv- ning av övervärde och finansieringskostnader.

lO

Aw;;.-:id~ll:;j oQ\1 'Öiiilcmii:Ml m:.t:~ r{em-:!dt. Det korsvisa ägandet mellan Volvo och Renault upphörde stegvis under 1994, dels i mars genom ett aktiebyte dels i november i samband med börsnotering av Regie Nationale des Usines Renault SA (Renault SA).

• I mars erhöll AB Volvo Renaults innehav i Volvo Personvagnar AB (25%) i utbyte mot Volvos inne- hav i Renault V ehicules Industriels. Ingen kontant- utbetalning skedde.

• I november förvärvade AB Volvo Renaults innehav i Volvo Lastvagnar AB ( 45%) till en avtalad köpe- skilling om 4,5 miljarder franska francs. Vid samma tidpunkt, i samband med den franska statens utför- säljning av Renault-aktier, avyttrade AB Volvo 8 procentenheter av sitt 20-procentiga innehav i Renault för 3,4 miljarder franska francs. Härav ut- gjorde 2,1 miljarder francs ett garanterat pris för 5 procentenheter av Renault. Resterande 3 procenten- heter såldes till det pris som institutionella placerare fick betala. I den slutliga uppgörelsen med Renault och den franska staten reducerades köpeskillingarna för aktierna i Volvo Lastvagnar och Renault med 0,3 miljarder vardera till4,2 respektive 3,1 miljarder franska francs.

Mellanskillnaden, 1,1 miljarder francs erlägger AB Volvo vid försäljning av ytterligare Renaultaktier, vilket kan ske tidigast sex månader efter likviddagen den 23 november 1994. Om Volvo inte avyttrat erford- erligt antal Renaultaktier inom två år från likviddagen skall resterande del av köpeskillingen erläggas kontant.

Som en följd av upplösningen av det korsvisa ägan- det med Renault konsolideras Volvo Personvagnar- gruppen och Volvo Lastvagnargruppen tilllOD o/o fr o m l januari 1994. Vid utgången av 1994 uppgick Volvos innehav i Renault SA, efter nyemission i bola- get, till l l% av röster och kapital.

Louis Schweitzer, styrelseordförande och koncern- chef i Renault SA kommer ej att stå till förfogande för omval till AB Volvos styrelse vid den ordinarie bolags- stämman i april 1995. Lennart Jeansson, vice VD i AB Volvo, kommer samtidigt att avgå ur styrelsen för RenaultSA.

~;Ji;l: ~c~~ ö!-:~i:·,~ ~\.' e~ctig!tspn~Jet. Enligt beslut på AB Volvos bolagsstämma i april 1994 sänktes Volvo- aktiens nominella värde från 25 till 5 kronor genom en split 5:1. Avstämningsdag var den 12 augusti.

Aktiekapitalet ökade med 280 Mkr eller 55.983.455 aktier (justerat för split) genom nyemissionen till aktieägarna i BCP Branded Consumer Products och genom konvertering av utestående förlagslån.

Volvokoncernens produktutvecklingskostnader

Mkr 1990 1991 1992 1993 1994

---~

Personvagnar-

gruppen 4 851 3 895 3 346 2 462 2 502 Lastvagnar-

~--PB.!::_ _ _ _ _ _ 1_738 2126 2.509 1 605 1.664 Pentagrt::~pen ___ ~8 ___ .:!_~~--_154 148 AerogtUppen 150 163 129 144 111 övnga bolag

Foroonsu:>relsen Fortasgruppen K•)ncernen totalt

- - - -

144 50 28 21 22

7061 6.414 6.178 4386 4.447 157

f 001 6414 6178 4386 4604

Vid utgången av 1994 beslutade, men ännu ej genomf6rda lnvestertngar

--- -

-~~--~---,----

Personvagnargruppen J 400

- ---·---

____ ...

---- - ----

Lastvagnargruppen 3 000

Pentagrup~en 30

Aerogruppen · 500

-

..

·---·-- ____

^.,._

_ ___

^,._

Ovnga bolag och gemensamma investenngar 270

Fordonsrbrelsen 7 200

- - - - -- - - ----·

---·

Fortosgrtippen 400

- ---

Kortcernen totalt 7 600

l ~---

11

Volvokoncemens investeringar l anläggningar

Mkt 1900 1991 1992 1993 1994

Personvagnar- gtuppen . Lastvagnar-

3351 1.713 2026 2.750 2.803

gruppen 1.724 1 416 1.817 1 757 2 285

.:;_;c..:... _ _ _ _ _

Ovrlga bolag 723 745 424 636 529 Fordonsrorelsen 5 798 3 874 4 267 5 143 5 617

---· ---- - - --- - - - -- -

!::_~osgruppen 1 152

Koncernen totalt varav IQaSing- och

6.798 3 87 4 4 267 5.143 6. 769

tjanstefordon 1 200 1 000 1 352 1 678 2 495

~~--~--~~--

Per marknadsområde

----···--- - - · - Sveng~ ---~43 _3.~~~-~!-~88 ^{_2 868} 0~~_!:~~a ____ . 1 320 583 502 · 438 -~~

Nordamerika 191 125 83 130 379

OVriga lander 144 120 284 109 160 Leas1ng-och

tjB,nstefordon Totalt

1 200 1.000 1.352 1 678 2 495 5798 3874 4267 5143 6769

.. ~h-:hi~:~iEH. I ~.io~l.~~c si.ytc~s~ r:·r.;~i ~st!ti~ng. Vid bolagsstämman den 20 april 1994 omvaldes samtliga ledamöter i den styrelse som tillsattes vid en extra bolagsstämma i januari 1994. Till ny ledamot valdes Sören Mannheimer.

Andrej Krugly, utsedd av PTK-klubbarna inom Volvo, ersattes under året av Lars-Göran Larsson.

I början av 1995 avgick Willy Lennartsson, utsedd av LO-klubbarna. Han ersattes av suppleanten Verner Pedersen. Ninni Sand, suppleant utsedd av PTK-klub- barna, avgick vid samma tid och som ny suppleant ut- sågs Lars-Erik Berg.

Till ny verkställande direktör i Volvo Personvagnar AB efter Lennart Jeansson utsågs Per-Erik Mohlin.

Karl-Erling Trogen efterträdde Sten Langenius som verkställande direktör i Volvo Lastvagnar AB.

Lennart Jeansson och Sten Langenius kvarstår båda som vice verkställande direktörer i AB Volvo och som medlemmar i Volvos koncernledning.

Overenskommelsen om samarbete mf:lllan Volvo och Renault trådde 1 kraft 1 )anuan 1991 genom ett omsesidtgt utbyte av akt1er 1 de två bolagens personbils-. lastbils-och buss·

roretser. Den samlade effekten på Volvokoncernens kassa- fiOde v1sas nedan Effekter till fö~d av mgångna leveransavtal od1 d1stnbut100ssamarbeten på vJssa marKnader har ej med- raknats

1991 erlade Renault 12,4 miljarder kronor for 25% av aktie- kapitalet 1 Volvo Personvagnar AB och 45%. av aktiekapitalet

1 Volvo Lastvagnar AB. VolVo erlade 1 s1n tur 18,9 mHjarder kronor for 20% av aktiekapitalet 1 Renault SA och 45% av aktiekapitalet 1 RenaUlt VI Aktiebytet medtorde en kontant nettobetalning från Volvo t\U Renault på 6,45 mi~arder kronor 1 början av 1991 likviden finansierades i stor utstrackmng med lån t franska fl'dflCS

EnRgt en klausul i avtalet skulle pnserna för VoiVOS och Renaults respektive personbilsrörelser JUsteras beroende på vmstnrvå 1991-93 Volvo erlade på grund hårav ytterligare 1,4

mi~arder kronor (1 mrljard franska francslr JUni 1994 AB VolVo erhöll l mars 1994 Renaults rnnehav 1 Volvo Per- sonvagnar AB (25%) 1 utbyte mot Volvos lflllehav i Renault VI (45%). Ingen kontantutbetalnmg skedde

Del av aktieinnehavet r Renault SA såldes r samband med bOrsintroduktionen av Renault 1 november 1994 till ett varde av 3.1 miljarder francs (4, 2 mrtjarder kronor}

Samtidigt forvärvade AB Volvo Renaults 45-procentlga In- nehav i Volvo Lastvagnar fbr 4,2 m1ljarder francs (58 milJarder kronor}

12

Till nya medlemmar i Volvos koncernledning utsågs Göran Linden, VD i AB Fortas, Per-Erik Mohlin och Karl-Erling Trogen samt Leif Åke Nilsson, med an- svar för koncernens personalfrågor, och Lars Anell med ansvar för koncernens informationsfrågor.

;nc.Ja~'1ii:~. styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1994 om 3:40 kronor per aktie eller sam- manlagt 1.512 Mkr (601).

- - - - -·---

Efter transakttonerna i november 1 994 baraknas den sam- lade effekten på Volvokoncernens kassaflöde uppgå t1ll -1 0,4 milJareler kronor Om resterande aktler 1 Renault SA saljs b"r totaleffekten på kassaflödet -3,7 miljarder kronor baserat på marknadsvardet för Renault SA 1 slutet av de-."Snlber 1994

Försal)l1rngen av akt~erna 1 Renault V

r.

och Renault SA medfor stora fortustavorag Vllket har beaktats i beraknmgar- na Dessutom harfmans~enngskostnadema fOr Ranaultförvår- vet beaktats tnk:lusJVe kursforlustar på lc!ln 1 franska francs

Kassaflödeseffekt i sammandrag miljarder kronor

_Betalning tiU Renault !~91 ·--·---~~:?

Prisjustenng 1994 Erhållen utdelning, netto

- - - -- -

- 1,4 +0,5

Finansienngskostnad 1 - 3,8

Forsaljmng av aktler i Renault SA (8%) + 4,2

~öp-wVoi.;-~9~-Aä

(45% )---- --·---s.ä

Skatteeffekt (inkl utnyttjande av forlustavdragl + 2,4 --~-~~--- Effekt efter försäljning av so/o l Renault - 10.4 Marknadsvarde återstående Renaultaktler (11 %)

den 31 december 1994

- - - -- -

Total effekt

1 Rantakostnad samt kursforlustar på lån 1 franska franc.s

+6,7 -3,7

Uneter 191M sålde Volvo fler lastbilar än någonsin, totalt 88.500.

13

Volvo Personvagnargruppen

Ökad efterfrågan på samtliga vagnfamiljer och

stigande marknadsandelar. Offensiv satsning på nya s k nischbilar.

Väsentligt högre resultat.

V

Olvo Personvagnargruppens produktprogram kon- centreras idag till tre vagnfamiljer, Volvo 940/960 och Volvo 850 samt Volvo 400-serien. Volvo kommer genom samarbete med det brittiska ingenjörsföretaget TWR att utveckla och producera sk nischbilar, vilket bl a innefattar cabriolet- och kupeversioner.

Forskning och utveckling sker huvudsakligen i Sverige. Tillverkningen är koncentrerad till Sverige, Belgien och Holland men monteringsfabriker finns också i Canada och Sydostasien. Marknadsföring och försäljning sker via marknads- och säljbolag samt ca 2.000 återförsäljare på ett hundratal marknader.

Volvo Personvagnar har sin starkaste position i seg- mentet större familjebilar (i Europa 8% av markna- den och i N ordarnerika 5%) och är ledande tillverkare i Europa av stora herrgårdsvagnar.

lnri!dning oc!l mfli

Volvo Personvagnar tillhör en av få biltillverkare som över hela världen uppfattas som en specialisttillverkare;

en tillverkare som i övre delen av bilmarknaden erbju- der något mer jämfört med de bilar som är vanliga på världens bilmarknader. I denna övre del av markna- den är Volvo en av de större volymtillverkarna.

Positionen är stark i familjesegmentet medan poten- tialen för ökad andel unga och medelålders/äldre kun- der är stor. Antalet kunder i den övre delen av mark- naden förväntas öka kraftigt inom en tioårsperiod och samtidigt förutses en värderingsförändring bland kun- deroa som stämmer väl överens med de grundläggan- de värderingar varumärket Volvo representerar, dvs säkerhet, miljöhänsyn och kvalitet. Som specialistbils- tillverkare skall Volvo vara bland de främsta på dessa områden.

Volymutveckling och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer för den långsiktiga lönsamhetsutvecklingen.

Målet är att uppnå en försäljning om minst 500.000 bilar i slutet av 1990-talet. För att förstärka kostnads- effektiviteten krävs nya koncept i utveckling och till- verkning samt en effektivisering av det kommersiella systemet.

Produkter

Volvo har inlett en breddning av produktprogrammet för att täcka fler kundsegment än hittills. Serlanbilarna skall vidareutvecklas med en tydlig profil mot både medelålders och yngre kunder. Herrgårdsvagnaroas redan framträdande position skall stärkas. Dessutom skall satsningar ske på nischbilar såsom kupe- och cabrioletvarianter och fyrhjulsdrift.

14

Marknader

Genom ett bredare produktprogram skall Volvo öka sina volymer och marknadsandelar. En förutsättning är att distributionssystemet inom Volvo effektiviseras.

Det gäller såväl marknadsorganisation som återför- säljar- och servicenät.

Volymökningen skall i första hand ske på etablerade marknader såsom i USA, J apan, Tyskland, Italien och Storbritannien, men också på nya tillväxtmarknader i Östeuropa, Asien och Latinamerika.

Industriellt system

De kostnadsfördelar som hittills uppnåtts skall upp- rätthållas och förstärkas. Det skall ske genom hög teknisk kompetens och flexibla organisations- och produktionssystem. Dessutom skall skalfördelar upp- nås genom effektivt koordinerade modellprogram där flera bilmodeller utvecklas från samma plattform.

Specifika samarbeten skall utvecklas med under- leverantörer, andra biltillverkare, utvecklingsbolag och distributörer. Att deltaga i globala och sameuro- peiska projekt är också betydelsefullt.

Efter tre års vikande konjunktur ökade återigen efter- frågan på personbilar i Europa och N ordarnerika under 1994, nu med ca 5% vardera. I Europa var marknadsuppgången ojämnt fördelad. I Holland, de nordiska länderna samt i Frankrike och Spanien över- steg ökningarna 10%, medan försäljningen var fortsatt fallande på Europas två största marknader, Tyskland och Italien.

Tillväxten i Nordamerika förväntas bestå under det närmaste året medan utvecklingen i Västeuropa och J apan är osäker. I Syrlostasien och Latinamerika förut- spås fortsatt stadig tillväxt och i östra Europa beräk- nas mer än en miljon bilar tillverkas inom de närmaste åren, huvudsakligen genom att västeuropeiska tillver- kare etablerar monteringsfabriker.

Voivos Ieverenssr och marknadsandelar. Antalet sålda Volvobilar ökade under 1994 med 16% till 361.500 fordon (311.800). Volvo 850 fick fortsatt inter- nationell uppmärksamhet, en ny Volvo 960 och en specialversion av Volvo 850 turbo introducerades och Volvo 400-serien kompletterades med en dieselmotor- variant. Försäljningen ökade för samtliga vagnfamilj er.

I Europa registrerades 196.200 Volvobilar (167.800) och Volvo var bland de bilmärken som ökade mest.

\foivo Person,.,agnargru.pr.an

vo:vc Perso;w~s;nal' skall tti:hör&

1Jå~ldons l.:ldancia J}>ecie!iG~bi!.sml'l~~.-a.

dår c~:-.~z t.~t. m!l,löfl'f\~& .. m -oci': i<:>.n~nt3'i u~göt bf.~on •.till u:v~ck!l•'lf'

<W nyt! ).'r<ttlukL1' oc1• tii'inctor;

FörsälJning Rörelse- Avkastning på i resuftat1 operatM kapital

l

!13

~

~ ,....

[?l

~ ~ ~ $

~o

90 S1 92 93 94

o

<.ö

<'!

t-. co ~ ^C\1

~ ~. ~

~l~

90 91 92 93 94

neg;leg nsg 3 20 90 91 92 93 94

l

l

l l

li"!riktni!IQ.en är

atl

., vara tecitllde mom .säkel'h~ octi bla~c

t~e trämsi~ lno~ miljö

r. ht•JCG-a Pro<..~tdtt~h""ojror),·n~1&t-och ~t~c·Ii~r~.re

p~V.~Iera det>i[:n O:Ji·, körijlätijs

• öha

vo!yra!

ocn ~Gsm~~~~td.Mtot

Produkt- Investeringar Antal anställda utveckling i anläggningar2 31 dect~mber

..- ,.. C1) _~

~ ~

'<t ^<.0 "? o

_'"

^M ~ ~

12

^{Il) C'l} ~

"' "'

[il ^{co ~ o a>}

~ .... ^{N 00} N

C\J <'J <'J

"' ~

<D ^.:;

(') ~

C\IC\1

"'

^C\J

:§!5$ ^{... ~}

C\IC\J

90 91 92 93 94 90 91 9'2 93 94 9(J 91 92 93 })4 1 Varav kostnaoer av engångskaraktar 1100 ~41<r for 1990 o<:h 807 Mkr för 1002

:2 fnveste~ngen anlaggnmgar S><kluSJ~~e leasing-och qMstafordoo, föt åren 1990-1004. 3 051 t 413. 1 1;62, 2 072. 1 596 Mkr

15

Volvo Personvagnargruppsn

I Sverige och Tyskland ökade försäljning och mark- nadsandelar markant. Även i USA och Canada över- träffade Volvos försäljning marknadsuppgången och marknadsandelama ökade.

På övriga marknader ökade leveranserna samman- taget med 4.000 bilar till56.600. Volvos försäljning i i apan ökade från 11.900 till15.400 bilar 1994. Närmare

80% av försäljningen i Japan var herrgårdsvagnar.

Även i Taiwan, Malaysia och Indonesien ökade Volvos försäljning kraftigt. Däremot miJu;kade försäljningen väsentligt i Ryssland.

försäiji1ir!g och rasultat. Försäljningsvärdet var 73.598 Mkr 1994, en ökning med 24% justerat för för- värvade enheter. Rörelseresultatet Ökade till2.610 Mkr (502) till följd av högre försäljningsvolymer, ökat kapacitetsutnyttjande och en större andel exklusiva modellvarianter med högre bruttovinstmarginaL Dessutom påverkades resultatet positivt av förmånliga valutakurser.

Avkastningen på operativt kapital uppgick till20%, 1994. Rörelsemarginalen var 3,5%.

Tillverkning oc!1 kapacitet. Våren 1994 avvecklades

monteringsfabriken i Kalmar. Tillverkningen i Sverige koncentrerades därmed till Tarslanda i Göteborg som nu tillverkar Volvo 940/960 och Volvo 850.

Totalt tillverkades 351.700 Volvobilar (290.700) under 1994 och kapacitetsutnyttjandet ökade. Volvo lyckades dock inte tillräckligt snabbt anpassa produk- tionen till den ökade efterfrågan och leveranstiderna var oacceptabelt långa under en del av året. Genom intrimning av nya produktionsprocesser, utbildning och nyanställningar i Tarslanda ökade produktions- takten väsentligt i slutet av 1994. Nattskift infördes i såväl måleri som monterings-och karossfabriker.

I slutet av 1994 uppgick bemannad kapacitet i befintliga anläggningar till 380.000 bilar inklusive Nedear i Holland, vilken under 1995 kan utökas till 425.000 bilar om så erfordras.

in~esia~·ingc:r. Investeringar i anläggningar uppgick till2.803 Mkr under 1994, inklusive leasing-och tjänste- fordon om 1.207 Mkr. Merparten avsåg kaross- och monteringsfabrikerna i Tarslanda där ett flexibelt produktionssystem infördes under 1994. Genom ny teknik kan flera olika modeller tillverkas i ett och sam- ma produktionsflöde.

Alla Volvomodeller finns i ett stort antal vanantar. Varje bil anpassas efter kundens önskemål vad galler prastancla, utrustning och komfOrt.

16

j

Tot&tt l

l ^~ ~~~~lj;j ^§

l ~ ~ ~

Ftifsbl)rung IJ!l kund Offtetefl regt:>trenngsstattSttk vtS<IS tnom parentes

FOrsiljning av personbUar pA Volvoa st&'sta marknader Antal nyregistlerade Mal1<nadsandel

Volvo porsortbilar procent

- ·1oo:r--·1994 1993--·1994

--- ---- ---·

USA ¹ 72 200 80 800 0,9 0,9

Sverige 33 000 42 700 26,6 27,4

Storbntannien 43 500 41 200 2,5 2,2

- - - · · - - - ----·- -

T~~!:!~---~?

..

~_g~·00?

_ _ _

_9.:_~-

o.a

ltalie.n¹ 15700 19.700 0,8 1,1

Holland 15 400 16 700 3.9 3,9

- -

... --.~·-

·-·- ·--- ^{.. .}

Jap.'ln

-· - - ---·---

11 900 15 400 0.4 0,5

Frankrike 8 500 9 500 0,5 0,5

Spanten~ 7.600 9500 1,1 1 '1

TaiWan l 7 500 9 200 1 ,9 2,1

··-

··-- - - - - - - ---- ··--

^{--· - ·}

&lgl()n 6 :_:\()(.) 8 400 1,7 2,2

. ·- - --

----·---- - - - -- --- - ··

Canada"· 5100 7.100 0,7 1,0

Norge 4 100 6.300 6,8 7,4

}hailand~---~-4~--

ssoo _ _

~1_-~~

&:h,ve~z 4 1 00 4 800 1 ,6 1 ,8

--

_ ____ ___

^..

__________ ________ _

Danmark 2 700 4 700 3,3 3,4

- ---

Totslt 113

marknader 263 500 307 1 00

RlrJ:;!J!ltl'lQ t111 kund

Pt$rrnrklra uppgnter for 1994 Justerade. deflrttllVd. uppgifter för 199::!

Antal tillverkade Volvo personbllm'

stora l:>ll8r t Medelstora biiUI Totalt

90 91 132 93 94 90 91 92 93 94 90 91 92 93 94 i

- - - ---...

^~L----"----

Antal tillverkade bilar

Volvo 85019401960 HlW 1994

- - - -

~~--- ---·-

^--.

-~~-500

^{- -} 98

7~

~~---_ __ 1_92_700 147.600

0vrlg8 lånder 11 .300 13.300

Totalt 210.500 259 600

Volvo 400-serien

---· -- - ···- - - - - ---. · - - ..

Holland 80200 . 92100·

Totatt 290700 351700

17

Volvo Personvagnargruppen

Beslut togs i början av 1995 om att investera 1,7 miljarder kronor i målerifabriken vid personbilsan- läggningen i Gent, Belgien. I det nuvarande måleriet investeras 400 Mkr och i ett nytt kompletterande måleri 1,3 miljarder kronor.

Produktutveckling. En ny version av Volvo 960 introducerades i juli. Modellen har genomgått en rad exteriör- och interiörförändringar och har fått ett helt nytt chassi. Det tidigare motoralternativet på 3,0 liter har kompletterats med en 2,5liters motor som även kan kombineras med manuell växellåda. Vidare intro- ducerades 1994 Volvo 850 som första bil i världen med sidakrockkudde som tillval. Fr o m 1995 års modell- program finns Volvo 850 i ett effektspann från 126 till 240 hk.

Volvo inled0r semarbet9 msd TWrt. I början av 1995 beslutade Volvo och det brittiska ingenjörsföre- taget TWR att bilda ett gemensamt bolag för tillverk- ning av cabriolet- och kupeversioner i små serier.

Drygt 200 Mkr skall investeras i produktionsutrust- ning i Volvos anläggning i Uddevalla som därmed byggs om till en komplett bilfabrik med karossfabrik, måleri och slutmontering. Volvos totala investering uppgår till närmare 1,5 miljarder kronor, inklusive kostnader för produktutveckling.

Bearbetning av nya marknader. För att stärka Volvo Personvagnars internationella närvaro, vid sidan av etablerade marknader i Europa, Nord- amerika och Japan, satsar Volvo på nya marknader.

Det gäller främst expansiva områden i Asien, Latinamerika och Östeuropa.

Kina. Volvo utökade under 1994 sitt återförsälj ar- och servicenät i Kina, som nu täcker de fyra tätast befolka- de områdena i södra delen och längs kusten. Till distri- butör i nordöstra delen utsågs en fristående bildistri- butör Inchcape Motors International. Trots att person- bilsförsäljningen dämpades av nya skatter och restrik- tioner uppgick Volvos försäljning i landet till 500 bilar 1994.

Det tekniska samarbetet med San Feng Minibus Co har hittills medfört att Volvo levererat ca 6.000 moto- rer och växellådor till kinesiska minibussar. Sam- arbetet kan komma att utvidgas till att även otnfatta leverans av chassikomponenter och överföring av tek- nisk kunskap.

Filippinerna. Volvo Personvagnars nya importör i Filippinerna, Scandinavian Motors Corp, öppnade under hösten 1994 en återförsäljaranläggning i Manila, för försäljning av Volvo 850.

18

CIS-staterna (f d Sovjetunionen). Ett återförsäljar-och servicenät byggs f n upp i Ryssland, Ukraina och Kazakstan, där det redan finns ett betydande antal begagnade Volvobilar. I Ryssland bromsades bilför- säljningen av höjda skatter och importavgifter.

Turkiet. Under 1994 bildades dotterbolaget Volvo Otomobil Ticaret Ltd Sirketi och ett flertal nya åter- försäljare och serviceställen öppnades.

Latinamerika. Försäljning av Volvobilar i Syd- och Mellanamerika ökade och speciellt Brasilien uppvisa- de en tillväxt. För att utveckla Volvo Personvagnars möjligheter i Latinamerika kommer ett representa- tionskontor att öppnas under 1995.

Sydafrika. Trots att Volvo varit borta från den sydafri- kanska marknaden i sjutton år har Volvos bilar ett grundmurat rykte för säkerhet och hållbarhet. Volvos introduktion av Volvo 850 och 960 under 1994 mottogs mycket positivt och prisades av pressen. Vid slutet av året fanns försäljnings- och serviceställen för Volvo- bilar i de sju största städerna i Sydafrika.

Utvackling av matknaciscrgc:Jr.isr:!tionen l Nord- amerika. Verksamheten inom Volvo Cars of North America, Inc., organiserades om under 1994 för att öka effektiviteten i återförsäljarnätet Beslutsfattandet decentraliserades till fyra nya regionkontor i USA och ett i Canada. Dessutom startade ett program som innebär att 150.000 bil- och servicekunder intervjuas årligen om sin syn på Volvo. Beroende på grad av kundtillfredsställelse tilldelas återförsäljaren bonus.

Programmet har utvecklats väl och Volvo Cars of North America tilldelades under 1994 "Årets före- tagarpris" av svenska Exportrådet.

NedCar, den holländska personbilstillverkaren som tilllika delar ägs av Volvo, Mitsubism och den holländ- ska staten, har genomgått betydande rationaliseringar.

Efter försäljning av dotterbolag och personalneddrag- ningar har antalet anställda minskat från 8.400 perso- ner 1991 till4.300 personer 1994. Den årliga produk- tionskapaciteten beräknas fördubblas från 100.000 bilar till200.000, vilket successivt sker fr o m hösten 1995.

Under 1994 uppgick NedCars nettoresultat till O mot en förlust om NLG 219,7 miljoner 1993. Förbätt- ringen beror på ökad efterfrågan på Volvo 400-serien samt minskade rörelsekostnader.

Volvo Personvagnargruppen

Volvo 980 kännetec:knas.., en yttn. oc:h lm9 elegans, med lyxig komfort, säkerhet och kvalitet. Den sexcyllndrtga motorn på 3,0 altematlvt 2,6

m.

ger tlllhmmans med den

19

automatlaka aller manuella YlxeUdan en d~ av h69$fa klasa.

Volvo Lastvagnargruppen

Rekordhöga leveranser.

Ökad världsmarknadsandel för tunga lastbilar.

Investeringar i utökad kapacitet. Starkt resultat.

V

olvo Lastvagnargruppen svarar för utveckling, produktion och marknadsföring av Volvo lastbilar och bussar, där drygt 90% utgörs av tunga fordon. Den industriella basen för verksamheten finns i Sverige.

Resurser för produktutveckling finns dessutom i USA, Belgien och Brasilien. slutmontering av lastbilar sker i nio Volvoägda fabriker. Merparten av distribution och marknadsföring sker genom egna marknadsbolag som i sin tur säljer till ca 800 återförsäljare världen över.

Volvos andel av världsmarknaden för tunga lastbilar ökade under 1994 till preliminärt 12% mot tidigare 10%.

Volvo Bussar har starka marknadspositioner bl a i Europa, Latinamerika och Sydostasien. Produktio- nen av bussar sker huvudsakligen i tre fabriker: Borås i Sverige, Irvine i Skottland samt Curitiba i Brasilien.

Transportbehoven förutses öka under återstoden av 1990-talet och vägtransporterna förväntas ta en allt större andel av den totala transportmarknaden.

Framtidens samhälle innebär också en ökad koncen- tration av människor till storstäder vilket accelererar behovet av miljöanpassade, smidiga och effektiva transportsystem. Volvo Lastvagnar skall med all kraft bidra med sitt kunnande för att möta dessa behov.

Målet är att under 2000-talets första decennium vara världsledande när det gäller tunga lastbilar och bland de ledande i det medeltunga segmentet vad gäller kundtillfredsställelse, varumärkesimage och uthållig lönsamhet.

Produkter

Produkterna skall utmärkas av hög tillförlitlighet, låga underhållskostnader och god bränsleekonomi. Ett sammanhållet produktkoncept för tunga lastbilar skall introduceras successivt för samtliga marknader. Varu- märket Volvo skall förstärkas och profilen inom förar- miljö och transportanpassning vidareutvecklas. Ut- budet av stödtjänster, främst finansiering, leasing, för- säkring och serviceavtal skall utökas.

Det medeltunga produktprogrammet skall breddas och nya kundsegment identifieras och bearbetas.

Marknader

Volvo skall stärka sin närvaro på huvudmarknaderna i Europa, Nord- och Sydamerika.

20

Marknadspenetrationen i länder utanför OECD skall öka. Prioriterade områden är Kina, Indien, Mexico och Östeuropa.

Industriellt system

Den egna produktionen skall koncentreras till strate- giska nyckelkomponenter som t ex motor, växellåda och hytt. Genom global komponentförsörjning och ökad komponentgemenskap mellan olika modeller skall antalet leverantörer minskas. Produktutveck- lingsprocessen skall effektiviseras och ledtiderna minskas från konstruktionsstart till produktionsstart.

Exklusive Kina och före detta Comecon beräknas världsmarknaden för tunga lastbilar ha nått 530.000 fordon 1994, en ökning med 20% jämfört med före- gående år. Därmed är efterfrågan på tunga lastbilar den högsta någonsin. I Europa var uppgången 16%, trots att den tyska marknaden minskade. Den ameri- kanska marknaden nådde rekordhöga volymer. Stora ökningar noterades också i Brasilien och i de nordiska länderna.

Efterfrågan på tunga lastbilar förväntas öka ytter- ligare 1995. En trolig avmattning i USA kompenseras väl av betydande uppgångar i Europa, där bl a den tyska marknaden förväntas vända uppåt.

Världsmarknaden för bussar var fortsatt svag.

I Västeuropa minskade efterfrågan med 12% vilket ledde till fortsatta lönsamhetsproblem och omstruk- tureringar i branschen.

Vo!vos le'Je!';jjr:ser t.>ch mzrkl<r.!:ls~:tdeir.~

Leveranserna av lastbilar från Volvo steg 1994 med 34% till 68.500 fordon, Volvo Lastvagnars högsta leve- ranssiffra någonsin. Bakgrunden till ökningen är den stora efterfrågan på FR-serien i Europa, men även den allmänna uppgången på världsmarknaden. Order- stocken var vid slutet av 1994 mer än dubbelt så stor som ett år tidigare.

Trots svårigheter att leverera i takt med efterfrågan steg Volvos marknadsandel i Europa i den tunga last- vagnsklassen till15,8% (12,1). Även i den medeltunga klassen ökade Volvos andelar.

I USA steg leveranserna från Volvo GM Heavy Truck Corporation med 20% till24.100 fordon och marknadsandelen var 12,4% (12,3). Leveranserna utanför Europa och USA ökade med 28% till16.300 fordon.