2 6
Samtal kring prostitutionsutredningen
Elisabeth Brunnberg, jurist, och Karin Widerberg, rättssociolog, har träffat en av sekreterarna i prostitutions- utredningen, Hanna Olsson, för att samtala. Utredningen har blottlagt en grundstruktur i samhället som är extremt tydlig i prostitu-
tionen men som ytterst handlar om den 'normala' relationen mellan könen. Samtalet tar också upp hur utredarna själva påverkats
av sitt arbete och betydelsen av deras inlevelse och respekt för de intervjuade kvinnorna.
Prostitutionsutredningen, en s k enmansutred- ning tillsattes våren 1977 och arbetet sattes igång under hösten s a m m a år. D e sekreterare och sakkunniga som kallades till utredningen kom att bli en aktiv grupp i sitt förhållnings- sätt till arbetet, som bestod av såväl indivi- duellt som kollektivt arbete. Hösten 1979 läm- nade enmansutredaren den övriga gruppen.
G r u p p m e d l e m m a r n a valde att själva slutföra arbetet och rapporten blev klar den 2 septem- ber 1980. I mars 1981 gav L i b e r förlag ut boken Prostitution. D e n är en sammanställning g j o r d av sakkunniga och sekreterare i utred- ningen. D e t samlade utredningsmaterialet hade tidigare givits ut av socialdepartementet, dock först efter p å t r y c k n i n g a r från olika kvinno- organisationer. U p p l a g a n var mycket blygsam.
Till grund för gruppens analys av den nu- tida svenska prostitutionen var lagt olika 'käl- lor'. Dels ett antal intervjuer/samtal m e d såväl köpare som prostituerade, dels ett o m f a t t a n d e polis- och domstolsmaterial bestående av för- undersökningar och domar. V i d a r e har olika former av observationsstudier givit underlags- material liksom en o m f a t t a n d e g e n o m g å n g av relevant fack och skönlitteratur. I n t e r v j u s a m - talen var av två slag dels obandade, dels band- inspelade. D e t är f r a m f ö r allt kring de band- inspelade intervjuerna och analysen av prosti- tutionen vårt samtal rör sig.
O m arbetet m e d prostitutionsutredningen, främst teori- och metodfrågor och dess konsek- venser för våra kunskaper om det patriarkala samhället, träffades vi en helg i L u n d för att
prata. O c h vi, det var H a n n a Olsson, sekre- terare i utredningen, K a r i n Widerberg, doktor i rättssociologi samt Elisabet B r u n n b e r g , jurist och kvinnorättsforskare. M i c h a e l Friihling, som också var sekreterare i utredningen, h a d e inte möjlighet att deltaga.
Elisabet: V i tog kontakt för en intervju m e d dig H a n n a , m e n du v a r en aning tveksam. V a r - för det?
Hanna: J o , skulle vi tala om en så komplice- rad företeelse som prostitution, måste förutsätt- ningar finnas för att inte bara nå ytan. D e t kräver ömsesidighet och tid. O c h eftersom det finns så mycket ytliga föreställningar i sam- hället om prostitution vill j a g inte bidra m e d ett ytterligare sprindande av dessa vanföreställ- ningar. Eftersom det h a n d l a r om kvinnoforsk- ning och ni sysslar m e d det är det intressant för mig hur dialogen mellan oss kan utvecklas och hur den i bästa fall kan bli en del av kun- skapsmaterialet. S o m utgångspunkt för sam- talet blir det därför viktigt att veta hur ni h a r uppfattat prostitutionsutredningen.
Karin: D e t som slog mig mest var språket. J a g har läst m å n g a utredningar, som alla h a r ett byråkratiskt språk, där företeelser och verk- lighet överförs till en abstrakt nivå utan att någonsin ha startat i verkligheten. U t r e d a r e n har aldrig haft närheten till det som skall be- skrivas. Resultatet blir därför ofta en verklig- hetsförfalskning. E n falsk abstraktion, som inte går in i en, och vi får därigenom inte heller
några nya kunskaper. I er utredning däremot blir verkligheten påtaglig och det blir ett di- rekt, oförskönat och naket språkligt beskrivan- de som tränger sig på.
Elisabet: J a g hade ett motstånd mot att läsa utredningen. S o m så m å n g a a n d r a trodde j a g att j a g visste vad prostitution var. M e n m o t - ståndet fanns nog på mer o m e d v e t n a plan ock- så. L å n g t inne i mig själv. N ä r j a g väl på- b ö r j a t läsningen kunde j a g inte v ä r j a mig mot innehållet, som j a g i själva verket visste ganska lite om. D e t j a g läste berörde mig på m å n g a sätt. G r ä n s e r n a b ö r j a d e suddas ut och j a g blev själv indragen. S e d a n fanns ingen återvändo, ingen reträtt.
Hanna: S p r å k e t är avslöjande. D e t byråkra- tiska språket visar på distansen till verklig- heten, oviljan att gå nära det m a n ska under- söka. G ö r m a n det får det konsekvenser för utredarna, som då blir tvungna att l ä m n a det neutrala t j ä n s t e m a n n a i d e a l e t och distansen.
Problemen blir h u d n ä r a .
Karin: E n del av min läsupplevelse bestod i att material, form, uppläggning och språk inte var självklarheter utan j a g frågade mig var- ifrån ni h ä m t a t materialet och hur ni f o r m a t innehållet. Eller helt enkelt, varifrån och hur ni fått fram all denna nya kunskap?
Hanna: N ä r arbetet väl är klart framstår upp- läggning och resultat som så självklart m e n det är ett resultat av en process där starten präg- lades av mycket osäkerhet, okunskap och sö- kande. J a g ser prostitutionsutredningen som en lång resa fylld m e d en massa aha-upplevelser.
D e t är den resan j a g vill att läsaren skall göra.
D e t avgörande för hela arbetets uppläggning var det inledande arbetet kring definitionsfrå- gan. I osäkerheten kring prostitutionsdefinitio- nen fanns en olustkänsla. Något var fel. Oklart.
V i l k a konsekvenser får det att i stort sett alla definitioner bestämt att prostitution är
= prostituerad k v i n n a ? L å t m e j ge ett exem- pel på definition: 'Prostitution är sexuellt u m - gänge på promiskuös och vinningslysten grund, m e d emotionell likgiltighet.' ( H ä m t a d ur ame- rikansk lärobok i sociologi från 1 9 7 4 . ) Dvs om nu prostitution = prostituerad kvinna, så bety- der det att hon är promiskuös, vill t j ä n a pengar och är i avsaknad av känslor. V a d har då detta
för följdverkningar? J o , för det första skym- mer det m a n n e n s deltagande. Fokuseringen på kvinnan h a n d l a r om kvinnans utslagning. N ä r m a n ser att m a n n e n är med, som köpare, blir det två parter. D ä r i g e n o m blir prostitution ett socialt f e n o m e n som ytterst h a n d l a r om m a n - nens sexualitet och därmed också om samhäl- let. Prostitution uppvisar ett grundmönster nämligen att m a n n e n köper och kvinnan säl- j e r tillgång till sexualitet. T v å kulturer b ö r j a r skönjas. D ä r m e d blottläggs en f u n d a m e n t a l struktur i samhället, som visserligen är förtä- tad och förtydligad i prostitutionen, m e n som ytterst h a n d l a r om relationen mellan könen.
F r å n detta synsätt växte utredningen logiskt fram. D e t blev t ex självklart att R i t a L i l j e - ström skulle skriva om sexualitet, samhälle och könsroller; en del av utredningen som visar att prostitutionen b a r a är en utlöpare av r å d a n d e förhållanden. D e t vi kan se är vårt eget be- teende uppförstorat och därmed synliggjort.
S e d a n går det inte längre att b e h a n d l a det vi ser som ett avvikande fenomen.
M e d v e t e t eller omedvetet utgår i regel forsk- ning och tänkande från en 'vi och dom'-före- ställning, som är ett uttryck för en kollektiv och individuell förfalskningsprocess. D e t för- trängda inom en själv förnekas. D e n civilise- rade ytan är det enda som accepteras. I och med att m a n ser prostitutionen som en utlö- pare av den n o r m a l a sexualiteten i ett patriar- kalt samhälle k o m m e r hela kvinnoförtrycket att framstå i blixtbelysning. D e n n a verklighet är nödvändig att se för att kunna å s t a d k o m m a förändring. H e l a a n d a n kring prostitution är fylld av myter och d j u p a tabuföreställningar.
H ä r finns gränser som inte ska överskridas.
Allt detta tyder på, tycker j a g nu efteråt, att j u större avståndstagande till ett fenomen som finns i samhället desto viktigare kunskap finns det att h ä m t a . 1 det här s a m m a n h a n g e t rör det sig om det partiarkala sexualsystemet och den manliga sexualiteten och därvid rör m a n vid en ytterst vital punkt i samhällskonstruk- tionen.
Elisabet: M e n hur ser du i detta perspektiv på förhållandet mellan prostitution, våldtäkt och kvinnomisshandel?
Hanna: D e är syskonfenomen eftersom de har s a m m a felaktiga utgångspunkt för tänkandet.
2 8
M a n n e n s handlande, som är det primära, döljs genom fokuseringen på kvinnan, offret. M ä n - nen projicerar sin egen problematiska sexuali- tet på kvinnorna. Prostitutionen som företeelse kan ses som en enda gigantisk m a n l i g projek- tion av något föraktat i den egna sexualiteten.
D e t t a är 'horans' födelse. M ä n s ambivalens in- för kvinnor visar sig tydligt inför existensen av 'horan'. Eftersom patriarkatet är en maktstruk- tur för det med sig att kvinnor, som är de underordnade, får anpassa sig till det r å d a n d e systemet och leva upp till m a n n e n s syn och föreställningar dvs kvinnostereotyper som mo- dern och den syndfulla 'horan'. H ä r h a r vi reproduktionens kärna. M a n ofarliggör kvin- norna, samtidigt som m a n brukar dem för b a r n a f ö d a n d e och sexualitet.
Karin: D e t du tog upp om definitionsfrågan och vilka konsekvenser det fick för hela utred- ningens uppläggning'; att ni genomskådade den a l l m ä n n a definitionen och ställde upp en ny, har med avslöjandet av myter, ideologikritik och synliggörandet av verkligheten att göra.
K a n du utveckla det h ä r med metoder för myt- avslöjande? H u r har ni gått tillväga i ert fall för att avslöja prostitutionsmyten?
Hanna: V i har undersökt verkligheten.
Elisabet: V a d innebär det? H u r har ni g j o r t ?
Hanna: I n t e r v j u e r n a med kvinnorna har varit förutsättningen för min förståelse av prostitu- tionen. D e n sexuellt u t m a n a n d e kvinnan är den bild de flesta förknippar med den prosti- tuerade och den bilden är i sin tur ett svar på m a n n e n s fantasier och h a n d l a r mycket lite om h e n n e själv. D e t m a n inte k o m m e r att se är kvinnan som subjekt. Alltså kan mötet m e d h e n n e inte ske på t ex g a t a n eller på en sex- klubb. Förutsättningarna för ett m ö t e ligger i att hon inte behöver spela upp till en roll som prostituerad eftersom det omöjliggör ett möte.
D e t mest synliga när m a n b ö r j a r förstå prosti- tutionen är att kvinnan har två j a g . Dels skyd- dar hon sig själv och dels spelar hon upp till rollen inför m a n n e n . Att m ö t a kvinnan som subjekt och få del av hennes liv spräcker my- terna. S a m t a l e t ö p p n a r möjligheter att n å fram till en d j u p a r e förståelse.
E n viktig del av kvinnoförtrycket består i att inte göra anspråk på sitt eget liv utan i stället definiera sig i förhållande till andras önskningar om vad m a n ska vara. I n t e r v j u n ska fylla funktionen att sätta intervjupersonens liv i fokus. D e t t a förutsätter att den som inter- v j u a r först har g j o r t sig själv till kvinnosub- jekt. O m m a n ser den intervjuade som 'hora' där bilderna skymmer människan så k o m m e r hon att svara på ett förväntat sätt; det sätt hon förhåller sig till prostitutionsvärlden på som en del av sig själv. D å avslöjas inga falska före- ställningar. Avslöjandet k o m m e r när hon be- skriver den falska verklighet hon befinner sig i och som b a r a hon kan beskriva.
Karin: H u r har du konkret gått tillväga, hur h a r du t e x fått kontakt med de prostituerade.
Hanna: J a g har arbetat genom tredje person som frågat för min räkning och som presen- terat syftet m e d intervjun dvs för utredningen.
H a r kvinnan sagt j a har kontakt sedan tagits.
L å n g a kontaktkedjor har bildats för att n å så m å n g a kvinnor och erfarenheter som möjligt.
O l i k a variabler har bestämt urvalet av intervju- personer såsom prostitutionsform, grad av del- tagande, hallickerfarenhet, drogberoende och nationalitet. I n t e r v j u e r n a har sedan skett i h e m m i l j ö , oftast i mitt eget hem.
Elisabet: D e t måste ha inneburit att din egen person har blivit indragen?
Hanna: D e t går inte att undvika. M a n blir in- dragen som kvinna och tvungen att ifråga- sätta sina egna värderingar. O c h det blir svårt.
I den s k objektiva yrkesrollen är det ju lidan- det m a n vill skydda sig mot. M e n det går inte.
I prostitutionsvärlden fokuseras samhällets brutalitet, ensamhet, våld och utnyttjande m ä n -
niskor emellan. D e t är detta myterna har hind- rat insyn i. G e n o m åsikter som 'hon får skylla sig själv', 'hon har ju valt' banaliserar m a n den faktiska verkligheten. D e t t a är en del av kvin- noförtrycket, för ser m a n vad som h ä n d e r kan m a n inte längre a c c e p t e r a prostitutionen.
Karin: V a d innebär det för dig i intervjusitua- tionen att du är s k medveten kvinna och inte befinner dig i den objektivt sett u n d e r o r d n a d e och förtryckta positionen som intervjuperso- nen, den prostituerade g ö r ?
Hanna: J a g tvingas ta in en komplicerad och m å n g f a c e t t e r a d verklighet som inte går efter m i n a mallar. J a g m ä r k e r att j u längre j a g hål- ler på att intervjua desto mer identifierar j a g mig m e d 'offret' dvs upplevelsen av utsatthet ökar. J a g ställer mig alltmer skeptisk till min s k 'medvetenhet'. J u s t detta tror j a g är något att ta på allvar för de kvinnor som vill forska kring kvinnoproblem och som i regel redan nått en 'stark' position och inte längre 'vill' uppleva förödmjukelsen av att v a r a offer. Är m a n inte klar över detta fortsätter m a n att gå efter de patriarkala lagarna och föraktar svag- heten inom sig själv och u p p n å r styrka genom att sätta sig i en position som är i överläge.
M ö t e t med den a n d r a gör att m a n tvingas tillbaka till något som m a n tror sig vara klar med. D e t gäller f u n d a m e n t a l a frågor för kvin- nor som förhållandet till m ä n , sexualitet, kär- lek. När m a n till en del förlorat sin egen mark får m a n något i utbyte, nämligen a n d r a m ä n - niskors liv. D e n prostituerade kvinnans erfaren- heter ger en kunskap om inte b a r a min utan kvinnors kollektiva identitet. F ö r kollektiv har vi förlorat vår egen sexuella identitet genom ' h o r a n ' och föraktet för henne.
Elisabet: D u har här kommit in på det patriar- kala samhällets k ä r n f r å g a : vad är styrka och vad är m a k t ? K a n du utveckla det något?
Hanna: V i måste i grunden omdefiniera vad det är att vara stark — styrkan blir att erkänna svaghet och problem hos sig själv och utifrån dessa utgångspunkter a r b e t a för förändring.
D e t som kallas svagt bär på sprängkraft till något a n n a t .
Elisabet: D e t här m e d att den prostituerade kvinnan blir ett subjekt gör att m a n inte ren- odlat kan se henne som ett 'offer', eller h u r ? Hanna: N e j precis, hon är så mycket mer, hon liksom alla a n d r a människor. J a g som inter- v j u a r e får del av en värld som j a g inte känt där det också kan finnas en storslagenhet bland allt elände.
Karin: I n o m kvinnoforskningen framhålls ofta att en del av syftet med d j u p i n t e r v j u e r är att båda parter ska erhålla kunskap och ökad in- sikt dvs intervjun blir en del av kvinnokam- pen. H u r ser du p å det?
Hanna: S o m en något onaturlig 'borde-kon- struktion' och en s a m m a n b l a n d n i n g . Utgångs- punkten är j u att j a g inte vet något om prosti- tution och att de intervjuade gör det. D e n n a utgångspunkt måste vara klar. O m någon har en positiv hållning till prostitutionen som före- teelse så är det j u viktigt att j a g inte förhåller mig så att den a n d r a personen inte v å g a r ut- trycka det. J a g vill inte påverka henne under intervjun utan i stället få ta del så mycket som möjligt av hennes åsikter. M a n måste våga m ö t a den komplicerade verkligheten. Dialog- formen blir m ö j l i g först efter intervjun.
Karin: M e n tvingar inte dina frågor in den intervjuade i vissa mallar ä n d å ?
Hanna: Alla frågor begränsar i en viss mening.
D e t är därför som det är så viktigt att h a rätt frågor och där hade vi gjort ett stort förarbete, dels genom systematisering och nedskrivning av tänkbara frågor utifrån litteratur och dels genom samtal och tankearbete. S å småningom g j o r d e vi också provintervjuer. M e n när m a n sedan på allvar b ö r j a r intervjua sker det inte från ett frågeformulär utan j a g och du möts, ett samtal uppstår och från den kontakten b r ä n n e r det till och där finns utgångspunkten för intervjun. I bakhuvudet finns frågeblocken kvar m e n samtalet får en organisk följd och blir inte något formellt påtvingat. D e t h a n d l a r om att snabbt och intuitivt m e d följdfrågor fånga upp det som känns viktigt.
Karin: D e t du tar upp här om intervjumeto- den kan kopplas ihop m e d det du sa tidigare om att ta kvinnors liv på allvar. O m j a g h a r förstått dig rätt så m e n a r du att du genom att ställa frågor visar ett intresse för kvinnor- nas verklighet och att det är d e n n a typ av deltagande som intervjupersonen bör stå för.
H ä r i g e n o m visas en respekt för intervjuperso- nen som för henne m e d f ö r en självrespekt och öppenhet. Att under intervjun gå in i en dia- log skulle m e d f ö r a att m a n påför h e n n e sina egna föreställningar. Är detta en riktig sam- m a n f a t t n i n g av din syn på att vara restriktiv med dig själv under själva intervjusituationen?
Hanna: J a , det är det. M e n det h a n d l a r för- stås om att m a n är genuint intresserad.
Karin: V i l k e n nytta och vilka effekter h a r ni velat uppnå m e d utredningen?
3 0
Hanna: V i har velat ge en förståelse för feno- m e n e t prostitution genom att koppla det till sexualiteten vilket för oss inneburit en historisk helomvändning. D ä r m e d har vi undvikit en defaitistisk syn som säger att prostitutionen h a r alltid funnits och k o m m e r alltid att finnas. V i vill begripliggöra s a m m a n h a n g e n och avslöja kvinnoförtrycket. S ä g e r m a n att det inte är någon idé att j o b b a med prostitution så säger m a n samtidigt att m a n inte vill h a bort kvinno- förtrycket. D e t t a är den ena nivån, prostitu- tionsnivån. D e n a n d r a nivån är den sexualpoli- tiska.
V i vill ge ett bidrag till den sexualpolitiska debatten och gå förbi enkla begrepp som puri- tanism och liberalism. D e sexuella frågorna måste ges en helt a n n a n tyngd än tidigare efter- som de berör själva rötterna för patriarkatet.
Givetvis hoppas vi också på fortsatta samtal där utredningen är ett inlägg.
Elisabet: T r o r du att utredningen k o m m e r att fungera så?
Hanna: J a g hoppas det, men det är inget en- kelt material. J a g hoppas att några blir intres- serade och vill fortsätta. F r a m f ö r allt tänker j a g då på psykologi-, sociologi- och kvinnorätts- forskning. M e n även att kvinnorörelsen och engagerade m ä n som är m e d v e t n a om patriar- katets innebörd, arbetar medvetet för en genuin förändring och inte e n b a r t ett utslätande av problem. V i ser kanske den betydelsen som det viktigaste.
Karin: H u r förhåller sig skissen på åtgärder till utredningens material och innehåll?
Hanna: H a r m a n bakgrundsmaterialet blir det repressiva omöjligt för de direkt inblan- dade parterna eftersom prostitutionen sam- m a n h ä n g e r m e d hela samhällsuppbyggnaden där vi alla är delaktiga. V i anser att en krimi- nalisering skulle h a en begränsad effekt och att det skulle v a r a fel att låta en grupp betala allas våra beteenden. V i får inte g l ö m m a att fenomenet är dolt. Kriminalisering skulle ock- så innebära att de mest synliga och de mest utsatta skulle drabbas, såväl m ä n som kvinnor.
D e t blir en typ av klassfråga t ex så att gatu- prostitutionen sätts åt m e d a n lyxprostitutionen går fri.
V i m e n a r att samhället på m å n g a sätt kan minska prostitutionen genom a n d r a och sam- ordnade åtgärder, vilket nedgången under 70- talet visar. Socialt stödarbete liksom ett sexual- politiskt förebyggande arbete är två instrument.
V i m e n a r också att vårt arbete m e d att av- mystifera prostitutionen i sig självt innebär en 'åtgärd'.
Elisabet: J a g delar din syn på kriminalisering, även om det inte är ett helt enkelt ställnings- tagande. J a g ser g ä r n a att den frågan sätts in i ett större s a m m a n h a n g . E t t krav på lagstift- ning kan j a g spontant förstå m e n om j a g sam- tidigt ser på Sverige idag m e d den nya J ä m - ställdhetslagen och ställer den bredvid debat- ten om offentligt sparande o c h a n n a t blir j a g tveksam till rättens möjligheter att verkligen bidra till kvinnofrigörelse. I Jämställdshetsla- gens kölvatten h a r dessutom följt en nymora- listisk våg som nu vänds emot kvinnors tidi- gare landvinningar på t ex abort och preven- tivmedelsområdet. E n a dagen får vi en J ä m - ställdhetslag i arbetslivet och a n d r a dagen ska m a n spara in på daghemsutbyggnaden, som är en grundval för kvinnors deltagande i arbets- livet. D e t som kunde blivit ett steg f r a m å t blir snabbt två steg bakåt i stället. O c h k o m m e r det att r ä c k a med två steg? J a g tror att det krävs stor medvetenhet och känslighet för att undvika nya blindskär på lagstiftningens om- råde, vilket t ex en kriminalisering av prostitu- tionen skulle kunna bli. I n n a n vi kräver en så- dan måste vi först göra klart för oss prostitu- tionens gränser och innehåll. S e d a n måste vi också göra klart för oss i vilket s a m m a n h a n g dvs det övriga rättssystemet, den k o m m e r att sättas in och vad det rent praktiskt k o m m e r att medföra för rättstillämpningen. I vems h a n d blir paragrafen ett verktyg och till vems nytta?
Eller kan vi helt enkelt n ö j a oss m e d en krimi- nalisering som ett uttryck för samhällets håll- ning?
Redigenng: Elisabet Brunnberg
S I M M A R Y
A Discussion of the State Inquiry into Prostitution
T h e State Inquiry into Prostitution, a so-called 'one-man inquiry', was set up during the spring 1977. The secretaries and experts, who were also involved in the inquiry, formed an active group
in their relation to the work, which was carried out both individually and collectively. The 'one-man inquirer' withdrew from the inquiry in the autumn
1979. The remaining members of the group deci- ded to complete the work themselves and a report was publisher first in a limited edition by the Min- istry for Social Affairs and låter in book-form
(Prostitution, Liber, Stockholm). Pressure brought to bear by various women's organisations was instru- mental in the report being officially published.
Hanna Olsson (one of the secretaries of the in- quiry), Karin Widerberg (sociologist of law) and Elizabet Brunnberg (lawyer and women's law re-
searcher) met one weekend to discuss the inquiry.
The discussion revolved mainly around the taped interviews and analysis of prostitution which are important elements of the inquiry. The article here primarily takes up questions of theory and method and their importance for our understanding of the patriarchal society in which we live.
Medverkande i detta nummer:
Elisabet Brunnberg är fil mag och jur kand. Har studerat kvinnorätt i Köpenhamn 1976, varit aktiv i kvinnorättsgruppen vid Lunds universitet samt arbetat som vetenskaplig assistent vid kvinnorätten i Oslo 1979. Arbetar tor närvarande i näringslivet.
Liv Finstad är sociolog. Sedan augusti 1979 leder hon prostitutionsprojektet i Oslo. Detta projekt kommer att avslutas under 1981. Hon har varit knuten till kvinnorätts- och kriminologigrupperna vid universitetet i Oslo och skrivit ett flertal arbeten med kvinnorättslig inriktning.
Jl RK. Juridisk rådgivning for kvinner, är en rättshjälpsorganisation som tillkom 1975 vid universitetet i Oslo.
Avsikten med verksamheten är att bekämpa kvinnoförtryck och förbättra kvinnors rättsliga ställning utifrån egna kunskaper om lagen.
Lena Lagercrantz är lil kand och jur stud. Samhälleliga studier har bedrivits vid skurhink. säljdisk och skrivmaskin.
Eva Lagerheim är keramiker från Stockholm. I sina bilder använder hon sig ofta av djurliknande figurer för att beskriva och tydliggöra mänskliga känslor och konflikter. Hon är representerad på Nationalmuseum, Norr- köpings museum, Jönköpings museum och Röhsska museet i Göteborg.
Holly Near är en amerikansk sångerska som spelat in ett antal LP-skivor på det feministiska skivbolaget Redwood Records i San Fransisco. Fight back finns på skivan Imagine My Surprise.
Jrtte Thorbek är praktiserande advokat. Jur dr Lund 1973. Tilldelades Mathilde-priset tor arbete med våld- och \ uldtäktsdrabbade kvinnor samt Steinckes stipendie tor arbetet med Grevinde Danners stiftelse. Ordfö- rande i Dansk K.vindesamfund.
Eva Tibv är jur kand och är engagerad i kvinnorörelsen i Stockholm och Lund. Numera doktorand i process rätt- — objektiv itets frågor och domarjäv — v id Lunds univ ersitet.
Lotta Westerhäll-Gisselsson är universitetslektor vid juridiska institutionen i Lund. Hon har sedan 1977 arbetat med kvinnorätt. Hon har bla givit ut boken 'kvinnor och rätt' (Liber 1979). Bedriver för närvarande forskning rörande rätten till sjuk- och föräldrapenning utifrån ett kv innoperspektiv.
Karin W iderberg är rättssociolog och har sedan början av 70-talet undervisat och skrivit om kvinnors rättsliga och sociala ställning. Hennes avhandling rörande dessa frågor kom 1980 ut i en omarbetad utgåva Kvinnor, klasser, lagar, 1750—1980 (Liber). Hon är forskarassistent vid rättssociologiska institutionen i Lund, där hon leder ett forskningsprojekt om hur föräldraledighetslagarna fungerar på arbetsmarknaden. Dess huvudsyfte är att belysa dels förhållandet mellan typ av yrke och användning av föräldraledighet och dels dessa lagars effekt på anställningspolitiken (ökar diskrimineringen av kvinnor?). Projektet startades 1980 och ska fortgå till 1981.
