”Inte en plats som smörar för en”
- en kvalitativ intervjustudie med människor i åldern 25-40 om
valet att bo på Holmön.
Bild 1. Vy över Holmöns nordvästra kustlinje, i riktning norrut. Till höger skymtar Båtmuseet. Foto: Björn Wiechel.
Björn Wiechel
Kandidatuppsats i kulturgeografi, 15 hp Institutionen för geografi
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 5
1.1 Syfte och frågeställningar 6
1.2 Om Holmön 6
1.3 Definition av Holmöns läge 8
2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 10
2.1 Teoretiska begrepp 10
2.1.1 Kontraurbanisering 10
2.1.2 Migration utifrån livsfas och livscykel 11 2.1.3 Migration i sökande efter livskvalitet och livsstil 12
2.1.4 ”Downshifting” 14
2.1.5 Platsens betydelse 15
3 METOD 17
3.1 Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer 17
3.2 Kvalitativ intervju 17 3.3 Urval 18 3.4 Analysmetod 18 3.5 Etiska överväganden 19 4 RESULTAT 21 4.1 Presentation av intervjupersonerna 21
4.2 Relationen till platsen 21
4.2.1 En attraktiv miljö 21
4.2.2 Boende 22
4.2.3 Anknytning 23
4.3 Vad valet av bostadsort innebär utifrån livsfasen 24
4.3.1 Sysselsättning 24
4.3.2 Service och infrastruktur 24
4.4 Äventyr, ovisshet och framtidstro 26
5 DISKUSSION 29
SAMMANFATTNING 33
REFERENSER 34
BILAGA 1. Karta över Holmöarna 40
BILAGA 2. Karta över Holmön 41
BILAGA 3. Tidtabell för färjan 42
3 BILDFÖRTECKNING
Bild 1. Vy över Holmöns nordvästra kustlinje, i riktning norrut. Till höger skymtar Båtmuseet. Foto: Björn Wiechel.
Bild 2. Vy över Byviken och Holmö by, i riktning söderut. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet.
Bild 3. Munkhällan på Ängesöns västra strand, i riktning norrut. Landhöjningen präglar landskapet. Foto: Björn Wiechel.
Bild 4. Båtmuseet och småbåtshamnen i Byviken. Foto: TripAdvisor. Bild 5. Karta över Holmöarnas läge i Västra Kvarken. Källa: Holmöns utvecklingsforum, (HUF 2019).
Bild 6. Solnedgång över södra Holmön, i riktning västerut. På andra sidan havet ligger Umeå hamn. Foto: Björn Wiechel.
Bild 7. Sörviken, i riktning söderut. Foto: Björn Wiechel. Bild 8. Skogsbilväg. Foto: Björn Wiechel.
Bild 9. Berguddens fyr. Foto: Visit Umeå.
Bild 10. Byviken på Holmön. Färjan Capella ligger i hamnen. Foto: Henrik Karmehag.
4 ”Inte en plats som smörar för en”
Björn Wiechel
ABSTRACT: This study seeks to illuminate the reasons to and consequences of the decision to choose Holmön as place for settlement for people in the age 25-40. The Island of Holmön, outside of Umeå in northern Sweden, has for decades experienced a depopulation. But in the last years several people in the age 25-40 – a phase of life often characterized by labour market establishment and starting a family – have moved to Holmön. What are their relationship to the island and what are the implications of the move for their life situation? Previous research of rural migration and counterurbanization find that lifecycle aspects, amenities on the countryside and lifestyle are important for the movers. Their connection to the place and having a bigger city in the vicinity also influence their choice. Semistructured interviews of eight people carried out by the author were analyzed with the help of thematic method. The results show that most important to them, in choosing to live on Holmön, is the quality of life given by the beautiful nature and idyllic environment, and somewhat by the feeling of adventure. Housing, employment, connection and social network, service and infrastructure are all factors of significance to their choice. The positive community feeling was attractive and meaningful to them aswell. Furthermore, their biggest concern, and what moreover possibly could force them to move away again, is the lack of childcare and schools on Holmön. The study suggests this migration to be regarded as amenity migration within the region of Umeå since the proximity to Umeå has such importance to the movers.
5
1 INLEDNING
I Norra Kvarken, en landmil österut i havet från den västerbottniska fastlandskusten, ligger Holmön. Det har skämtsamt sagts om Holmön att den är som att någon har klippt ut en typisk västerbottnisk radby med omkringliggande åkrar och skogar och placerat ute i havet.
Holmön har också den likheten med många andra gles- och landsbygder att samhället har avfolkats i takt med urbaniseringen. Från flera hundra boende har Holmön under decennier minskat sin fasta befolkning ner till dagens cirka 60 (SCB 2020; Umeå Kommun 2020a; Umeå Kommun 2018). År 2010 lades även Holmöns låg- och mellanstadieskola ned (HUF 2010). Men det är bara en av flera beskrivningar. Säsongsmässigt vistas nämligen långt fler på Holmön, och med sin lockande natur och rika kultur är Holmöarna en attraktiv plats för såväl de många fritidshusägarna som för turister (HUF/LEA 2020; Visit Holmön 2020; HUF 2019). Det är heller inte bara en avfolkning av Holmön, utan det sker också en inflyttning av fast boende. De senaste åren har ett antal människor, som dessutom befinner sig i den livsfas då man etablerar sig på arbetsmarknaden och eventuellt bildar familj, valt att bosätta sig på Holmön. Deras val av bostadsort och hur de motiverar valet kan berätta något om platsen.
Den barriär som havet utgör skapar ett speciellt läge för Holmön. Å ena sidan, även om man kan se fastlandet och skenet från Umeå över vattnet så har Holmön inte följt med i den befolkningsökning som Umeå kommun har haft generellt (Umeå kommun 2020a; Umeå kommun 2020 b). Å andra sidan, i dagens större städer sägs pendlingstider på över en timme inte vara ovanligt. Så att sitta på Holmöfärjan i 45 minuter och sedan ta bil eller buss sista sträckan är i den jämförelsen inget större hinder om man har en vilja att bo på ön. Den aktuella inflyttningen till Holmön kan därmed eventuellt vara ett tecken på att Umeås tillväxt nu även börjar synas på den fasta befolkningen på Holmön. Eller tvärtom möjligen vara ett utslag av en kontraurbanisering (Mitchell 2004), att medvetet vända staden ryggen till förmån för gles- och landsbygden.
6
det finns en anknytning till platsen i form av människor och minnen som man dras till eller vill återvända till (Ulrich-Schad et al. 2013; Scott et al. 2017). Dessa faktorer, och fler därtill, gör valet av Holmön som bostadsort intressant att förstå. Jag vill med den här uppsatsen höra dessa personers resonemang kring sitt val att bo på Holmön, förstå vad Holmön är för plats för dem och hur de ser på att bo där i den åldern utifrån faktorer som sysselsättning och eventuellt familjeliv. Studien kan bidra till ökad kunskap om Holmöns attraktivitet som bostadsort idag, med särskilt fokus på människor i åldern 25-40, och till bättre förståelse för Holmöns utveckling i relation till övriga samhället, framför allt Umeå.
1.1 Syfte och frågeställningar
Trots decennier av avfolkning har det under senare år skett en inflyttning till Holmön. Jag vill sätta det i ett större sammanhang där relationen mellan stad och landsbygd, liksom relationen mellan platsen och livsfasen, belyses. Syftet med denna studie är att belysa orsakerna till och konsekvenserna av valet av Holmön som bostadsort för människor i åldern 25-40.
Följande övergripande frågeställningar vägleder min undersökning: • Vilken relation har de här personerna till Holmön?
• Vad innebär valet av bostadsort utifrån livsfasen de befinner sig i? 1.2 Om Holmön
Holmön är huvudön i ögruppen Holmöarna (se bilaga 1 och 2 för kartor) och ligger i Umeå kommun. För att ta sig till Holmön från centrala Umeå åker man först knappt 20 kilometer nordost till tätorten Sävar och sedan en mil sydost till färjeläget i Norrfjärden. En sökning på en internetkarta anger att färdvägen mellan Umeå centralstation och färjeläget på Holmön är 38 kilometer.
7
Bild 2. Vy över Byviken och Holmö by, i riktning söderut. Foto: Jan Norrman/Riksantikvarieämbetet.
8
Bild 3. Till vänster: Munkhällan på Ängesöns västra strand, i riktning norrut. Landhöjningen präglar landskapet. Foto: Björn Wiechel.
Bild 4. Till höger: Båtmuseet och småbåtshamnen i Byviken. Foto: TripAdvisor.
I Umeå kommun har befolkningen vuxit i decennier och uppmätte 2020 totalt 128 901 invånare (Umeå kommun 2020a; Umeå kommun 2020b). Kommundelen Sävar, som Holmön tillhör, har 7000 invånare varav 3000 i tätorten (Sävar 2020). Men antalet invånare på Holmön har inte följt samma utveckling som den i kommunen i stort. I början av 1930-talet bodde över 400 personer på Holmöarna. Sedan dess har befolkningen stadigt krympt. Den halverades till 1970-talet och har därefter fortsatt minska (SCB 2020). Fram till och med vårterminen 2010 fanns en skola på Holmön med elever från förskoleklass till sjätte klass. Sedan lades skolan ned på grund av vikande elevunderlag och eleverna fick pendla in till Sävar (HUF 2010).
Antalet bofasta på Holmön idag är något oklart. Enligt Umeå kommuns hemsida, som ger två uppgifter, har ön ” över 60” (Umeå Kommun 2020a) alternativt ”62” (Umeå Kommun 2018) åretruntboende. I en lokalt framtagen ekonomisk analys över Holmön räknar man med så kallad vistelsetid istället för endast antalet bofasta, vilket anses bättre beräkna befolkningsunderlaget. Där räknas de fast boende samman med dem som är deltidsboende med dubbla boendeorter, vilket summerar till 79 personer (HUF/LEA 2020). Antalet som vistas på Holmön är också starkt säsongsbetonat. Enligt modellen för vistelsetid är det ungefär 500 personer som befinner sig på Holmön en genomsnittlig julidag. Antalet färjeresenärer är under en vintermånad ungefär 1 000, medan antalet under juli månad är över 10 000 (HUF/LEA 2020).
1.3 Definition av Holmöns läge
9
fast landförbindelse”. Holmön lever upp till båda villkoren. Nästa kategori är ”tätortsnära landsbygder” och definieras som områden inom 5-45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare (Tillväxtanalys 2008). Holmön skulle kunna betraktas som ”tätortsnära landsbygd” till både Sävar och Umeå om man räknar bort färjeturen, då den kan ses som ett tillfälle till vila eller att utföra vissa arbetsmoment. Hedberg och Haandrikman (2014) har en annan definition där de mäter avståndet till en tätort med minst 20 000 invånare. De delar upp avstånden i fem kategorier: ”urban area”, adjacent to urban”, ”accessible countryside”, peripheral countryside” och ”remote countryside”. Holmön går där under kategorin ”accessible countryside”, eftersom vägen till närmsta större tätort, Umeå, är över 23 km. Här tas inte hänsyn till att en del av vägen är färjeled. Sätter man istället Holmön i relation till kommundelen och tätorten Sävar, som har 3000 invånare, krymper avståndet till cirka en mil från Norrfjärden (Sävar 2020).
10
2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
2.1 Teoretiska begrepp
Studien knyter an till teoretiska begrepp inom migrationsforskning. Först beskrivs kontraurbanisering, ett begrepp som övergripande berör migration från stad till gles- och landsbygd och som har modifierats och specificerats över tid. Sedan presenteras forskning om kontraurban migration utifrån människors olika sociala positioner och livsfaser, och där används begreppet livscykel. Därefter beskrivs det som handlar om att söka sig till landsbygden för att uppnå livskvalitet och en viss livsstil, vilket ibland kallas ”amenity migration”. I samband med det nämns även det som kallas ”downshifting”, när människor väljer bort karriär och pengar för andra värden i livet. Slutligen används teorier om platsens betydelse. I varje avsnitt presenteras tidigare forskning kring begreppen.
2.1.1 Kontraurbanisering
Befolkningsminskningen på Holmön kan sättas in i ett större sammanhang. Urbanisering, att människor flyttar från gles- och landsbygd till tätorter, är något som pågår och har pågått i Sverige likaväl som i hela västvärlden alltsedan industrialiseringen (Eliasson, Westlund och Johansson, 2015; Amcoff och Niedomysl, 2010; Hjort och Malmberg 2006). Hjort (2005) instämmer men framhåller även att spridning och koncentration av befolkningen både har växlat och kan ske samtidigt på olika nivåer, inte minst under 1970-talets ”gröna våg” då Sverige upplevde en utflyttning från städer. Lindgren (2003) menar dock att den tidens utflyttning i huvudsak skedde till närliggande byar och omland, medan antalet migranter till gles- och landsbygd längre bort var relativt litet. Sett till hela 1900-talet är urbanisering den dominerande trenden i västvärlden, även om det i kortare perspektiv har funnits undantag, enligt Borgegård, Håkansson och Malmberg (1995).
11
tillägger ett synsätt som bygger på att det ska ske en nettoförlust i den urbana och nettovinst i den rurala befolkningen samtidigt för att klassas som kontraurbanisering. Vidare menar Mitchell (2004) att befolkningsökning på en glesare plats och minskning på en tätare kan bero dels på migration, dels på en naturlig inhemsk befolkningsförändring, och hon skiljer mellan ett kontraurbant bosättningsmönster, en kontraurbaniserande process och vad som beskrivs som en kontraurbaneringsrörelse.
För att gles- och landsbygd ska locka till sig inflyttare tycks det vara viktigt att ett större lokalt eller regionalt centrum finns tillgängligt. På flera håll uppvisar den stadsnära landsbygden både en befolkningsökning och en god ekonomisk standard när den ingår i en välmående region. Nettoinflyttningen till rurala områden ökar med storleken på det intilliggande centrat, medan den minskar när pendlingsavståndet blir längre (Eliasson, Westlund och Johansson 2015). Om de rurala områdena av landet ska kunna attrahera befolkning i arbetande ålder måste de klara av konkurrensen med städerna om att antingen erbjuda arbetstillfällen eller tillräckligt goda pendlingsmöjligheter, och detta ska även innefatta båda i ett två-inkomsthushåll, skriver Amcoff och Niedomysl (2010). De konstaterar vidare att ett tillkommande hinder för att attrahera inflyttning kan vara att banker ibland är ovilliga att bevilja bostadslån om de inte tror att de kan få tillbaka pengarna vid en försäljning.
I en studie från Finland argumenterar Adamiak et al. (2017) för säsongsboendets betydelse för kontraurbaniseringen. Under högsäsong upplever stora delar av Finland, i synnerhet områden tillgängliga från Helsingfors eller med tilldragande miljöer såsom kuster och skidorter, en befolkningstillväxt som ofta överskrider antalet permanentboende. Författarna menar att om man endast ser till var människor är folkbokförda missar man viktiga delar av var människor vistas och att tillfällig migration bör ses som en integrerad del i befolkningsmönstret. 2.1.2 Migration utifrån livsfas och livscykel
12
Lindgren (2003) noterar ett samband mellan högre utbildning och sannolikhet att flytta till gles- och landsbygd. Hjort (2005) och Hjort och Malmberg (2006) finner däremot att universitetsutbildning minskar benägenheten för det, men att inflyttarna har högre utbildning än de som redan bodde där. Sandow och Lundholm (2019) visar å sin sida att högre utbildning ökar sannolikheten att flytta till mindre tätbefolkade platser. De visar också, liksom Lindgren (2003), att sannolikheten är högre för det hos familjer med lägre inkomster. Hjort (2005) finner att hög inkomst minskar sannolikheten samt att sannolikheten att flytta till gles- och landsbygd är högre för egenföretagare. Amcoff och Niedomysl (2011) hävdar att det är mer sannolikt att medelinkomsttagare flyttar till ett ruralt område än att låg- eller höginkomsttagare gör det, och att kvinnor utgör en marginellt högre andel av flyttarna än män. Hjort (2005) och Hjort och Malmberg (2006) menar att om det finns barn i hushållet ökar benägenheten att flytta till gles- och landsbygd, medan Lindgren (2003) finner att den då minskar, även om attityden finns att barn har bättre uppväxt utanför staden.
Karsten (2020) har studerat familjer som flyttar kontraurbant och menar att livscykeln spelar roll. När familjen växer söker man sig ut från staden till större boende. Man attraheras av en god miljö där barnen tryggt kan leka fritt i det gröna. Men flyttarna har även restriktioner, dels i form av att ha råd med boendet, dels genom att alla i hushållet måste kunna kombinera arbets- och familjeliv utan alltför långa pendlingstider (Karsten 2020). En flytt till gles- och landsbygd kan också handla om livscykel i bemärkelsen att flytta tillbaka till rötterna, menar Scott et al. (2017), då en migrant kan vara uppvuxen i gles- och landsbygd och efter en tid i staden väljer att återvända. Ofta är då sociala frågor viktiga, som familjeband till platsen eller uppfattningen att det är bra för barn att växa upp i gles- och landsbygd.
2.1.3 Migration i sökande efter livskvalitet och livsstil
Neoklassisk teori, skriver Lundholm et al (2004), betraktar människan som rationell och med ett sådant perspektiv framställs flyttbeslutet som individens egna val och grundat i en strävan att förbättra de egna ekonomiska omständigheterna. Ett behavioristiskt perspektiv tar istället hänsyn till att personliga skäl och ofullständig information om vad flytten kan leda till spelar in, vilket föranleder att man måste se individens hela situation och önskemål för att förstå flyttbeslutet, fortsätter Lundholm et al (2004).
13
såsom lugnare tempo, gemenskap och värderingar som att det är bättre för barn att växa upp på landet. Lindgren (2003) noterar att människor som flyttar till landsbygden kan göra det för att uppnå ett livsmål av något slag som ofta är boenderelaterat. Boende lyfts också fram av Hjort och Malmberg (2006). Det kan handla om att få bygga nytt, hitta billigare boende eller att göra om ett fritidshus till permanentbostad. De menar att boende, god miljö och landsbygdsidyll kan vara viktigare än jobbmöjligheter. Elmqvist (2014) skriver att sociala nätverk ibland har visat sig vara viktigare än arbete och ekonomi.
Begreppet ”amenity migration”, på svenska ”behag”, är vanligt i studier av rural migration. Termen är inte klart definierad men avser enligt Gosnell och Abrams (2009) migration som sker från en stad till en naturskön idyll på landsbygden. I likhet med Woods (2005) skriver de att fenomenet ökat i takt med social och ekonomisk utveckling på landsbygden, då landanvändningen strukturomvandlas, arbetsliv och bosättningsmöjligheter förändras, och människor i högre grad kan flytta för att söka livskvalitet. Även Robins et al. (2009) menar att utvecklingen drivs på av ett ökat intresse för att söka livskvalitet, liksom av bättre ekonomi, transporter och kommunikationer. De ser också tendenser till att flyttarna gärna söker sig till attraktiva platser, som skidorter eller stränder, men utan att släppa kopplingen till städerna (Robins et al. 2009). I sin studie över säsongsboenden beskriver Adamiak et al. (2017) att urban-rural flyttning traditionellt har betraktats som något för relativt förmögna familjer som söker sig en avkopplande och vacker plats, och att flytten oftast har skett till platser med utmärkande natur, berg och kuster.
Migration kan utöver en fråga om livskvalitet grunda sig i att söka en livsstil, att vilja leva ett bättre liv, att börja ett nytt liv, bryta en monotoni, uppnå ett självförverkligande eller söka efter lyckan (O’Reily och Benson 2009a). Inte sällan sker sökandet i förhållande till platsen man lämnar. Man vill exempelvis leva ett lugnare liv och slippa stressen, eller hitta en hälsosammare boendemiljö, eller så söker man sig bort från sociala problem till en plats med gemenskap och trygghet. Studier av livsstilsmigration baseras ofta på individers berättelser och utgår ifrån den subjektiva uppfattningen om vad som är ett gott liv (O’Reilly och Benson 2009b).
14
platsen styra vilket liv som migranten i praktiken sen formar där. Forskning om livsstilsmigration belyser hur identiteter förändras genom migration (Benson och O’Reilly 2016).
MacMichael et al. (2015) visar i en studie över unga kanadensare som valt att flytta ruralt att livsstilsfrågorna var framträdande, såsom enkelhet och gemenskap i lokalsamhället. Att ha besökt platsen tidigare och uppskattat den inverkade på beslutet. Närheten till en större stad framhölls också som attraktivt. Överlag spelade livsstilsfrågor större roll för flyttarna än ekonomiska aspekter. Samtidigt kunde eventualiteter som arbetslöshet eller att skolan stänger innebära att behöva flytta någon annanstans.
I en intervjustudie med personer som flyttat kontraurbant i Danmark menar Herslund (2012) att gränsen mellan det rurala och urbana blir suddig i takt med att storstäder utvecklas till funktionella regioner. Tidigare utflyttningsbygder utanför Köpenhamn är idag blomstrande pendlingsorter. Studiens intervjupersoner lockas till landsbygden för livskvaliteten i den vackra naturen och av ett mindre lokalsamhälle. En förutsättning är dock att det finns skolor och aktiviteter för barnen. Intervjupersonerna uppger att de med tiden söker sig från att behöva pendla för att istället kunna njuta mer hemma. De anpassar sig därför efter möjligheterna att jobba på platsen, vilket oftast innebär att bli egenföretagare (Herslund 2012).
I Schmitt-Wilson et al (2020) studie över unga vuxna som valt att flytta till glesbygden i Montana, USA, framhålls faktorer som livskvalitet, att det är familjevänligt, en stöttande omgivning, nya vänskaper och rikare socialt liv som betydelsefulla för flyttarna. Framförallt nämns sociala faktorer som omtänksam stämning, att man förväntas ställa upp för varandra och att man leds att knyta nya kontakter. Flyttarna menar också att det är viktigt att berätta om alla fördelarna med platsen, att de är stolta över att ha flyttat dit, och att inte fastna i vanligt negativt prat om landsbygden.
2.1.4 ”Downshifting”
15
boende, att avböja karriärklättring, att arbeta färre timmar eller att helt sluta arbeta (Hampton 2008). Att växla ned kan förutom att återge människor den livskvalitet som de upplevde försvann i och med konsumismen (Juniu 2000) också innebära en lägre konsumtionsnivå och en enklare livsstil som är mer socialt och ekologiskt hållbar (Kennedy et al. 2013).
Eimermann et al. (2020) visar i sin studie över holländska turistentreprenörer som flyttat till Sverige hur de i och med sin flytt gör en nedväxling genom att acceptera lägre inkomster för att uppnå ett högre välbefinnande. Flytten innebar att lämna ett pressat stadsliv för ett behagligare liv på den svenska landsbygden och bli egenföretagare. Även om de efter flytten inte arbetade färre timmar var arbetstimmarna mindre mentalt belastande och livet i allmänhet lugnare, och de kunde leva på ett sätt som låg närmare deras personliga värderingar. Studien konstaterar dock att pengafrågan inte upphör att vara viktig för dem eftersom de måste få sina verksamheter att gå runt. De anstränger sig därför för att etablera långsiktiga kundrelationer i lokalsamhället, eller lägger ibland sin fritid på att utföra tjänster vid sidan om. Viljan att minska utgifter kan även få till följd att de undviker att anställa eller att betala skatt, och på så sätt kan downshifting, i synnerhet om fenomenet sprids, komma i konflikt med finansieringen av den svenska välfärdsmodellen (Eimermann et al. 2020).
2.1.5 Platsens betydelse
Begreppet plats är centralt i denna studie och det har många aspekter. För att utröna vad en plats har för innebörd kan man, enligt Gren och Hallin (2003), utgå ifrån att en plats skiljer sig ifrån andra och att en plats är avgränsad. Detta dels utifrån hur vi uppfattar platsen, dels utifrån att det finns fysiska gränser. En plats utmärker sig också genom särdrag i den naturliga och kulturella gestaltningen. Platser bestäms även av hur de används och för vilka de är tillgängliga. Gren och Hallin (2003) menar att en plats är något som strukturerar vårt vardagsliv och våra rutiner och att en plats skapar hinder och möjligheter för vad som kan göras. Mänsklig interaktion på en plats gör att det uppstår uppfattningar om den, vilket ger den identitet. Men platser omstöps och olika människor fyller den med olika betydelser över tid, varpå identiteten förändras. När människan lever och formar platser utvecklar hon mening där, varigenom platsen i sin tur är med och skapar människans identitet. (Gren och Hallin 2003).
16
därmed av en ständig kamp eller förhandling och kommer att förändras över tid (Massey 1994).
Geografen Yi-Fu Tuan (1979) har beskrivit hur rum och plats är något som är förbundet med våra känslor och sinnen. Rummets struktur och känsloläge är knutet till uppfattningsförmågan, erfarenheten, sinnesstämningen och syftet hos människan. Rum och plats är likaså något som vi skapar tillsammans med andra. Att en erfarenhet av en plats är personlig behöver inte innebära att den är unik. Den kan delas med andra. När andra människor är med och utgör platsen, och delar uppfattningen om det, skapar man tillsammans en grupperfaren plats (Tuan 1979).
Anknytning till en plats är viktigt att studera för att förstå vad som påverkar migration. Anknytningen kan bero på hur mycket man har vistats på platsen, på ålder, på kontakter och på inblandning i olika sammanhang på platsen. Därtill är människors känsla och inställning till den fysiska miljön en del av anknytningen till platsen. Det blir särskilt tydligt när man ser trenden att vissa landsbygder avfolkas samtidigt som landsbygder med naturskön boendemiljö upplever en inflyttning, menar (Ulrich-Schad et al. 2013). Anknytning till gles- och landsbygd i form av familjeband eller dragning till naturen är vanliga skäl till att flytta dit, medan arbete och utbildning snarare är faktorer som får människor att flytta därifrån. Även om ekonomi är viktigt är det allt fler som inte behöver bo där de arbetar, varpå andra faktorer, såsom anknytning, kan avgöra flyttbeslutet. Framförallt gäller det unga och ogifta vuxna som inte begränsas av sitt eller en partners arbete, av barnens skola eller av att äga ett hus (Ulrich-Schad 2013). Halfacree och Rivera (2012) menar att studier av migration till landsbygden bör kompletteras med att undersöka den pågående processen att stanna kvar, att ”icke-migrera”. Migrationen ska inte ses som en avgränsad händelse som är över bara för att flytten är avklarad. Den som flyttar påverkas av omgivningen på platsen och erhåller nya erfarenheter och insikter. Flyttaren vävs in i platsen som boende där och tidigare personliga uppfattningar som omgav flyttbeslutet skiftar i innehåll och betydelse, vilket inverkar på människors kvarstannande.
17
3 METOD
Orsakerna till och konsekvenserna av valet av Holmön som bostadsort för människor i åldern 25-40 har undersökts med kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer och tematisk analys.
3.1 Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer
Utmärkande för kvalitativ metod är att förstå handlingar och värden utifrån de studerade personernas eget perspektiv. Man behöver därför vara lyhörd och inkännande (Bryman 1997). Valet av kvalitativ metod baseras på att studien är inriktad på att förstå människors sätt att resonera och deras handlingsmönster (Trost 2010).
3.2 Kvalitativ intervju
Den kvalitativa intervjun lämpar sig för när man söker förstå hur någon tänker och känner och när man vill undersöka någons erfarenheter (Trost 2010). Med kvalitativ intervju kan olika aspekter av intervjupersonens livsvärld erhållas (Kvale 2014), vilket passar den här studien syfte.
Formen för intervjuerna är semistrukturerad. Det betyder att alla intervjuer har samma uppsättning frågor, men ordningsföljden kan variera beroende på hur den intervjuade svarar och när det blir angeläget med följdfrågor (Bryman 2018). Intervjuerna kan anses ha en hög grad av standardisering (Trost 2010) i meningen att de är arrangerade på samma sätt, genomförda på samma plats för alla (Holmöns båtmuseum) och att frågeområdena är samma för alla intervjuade. Men intervjuerna har en låg grad av standardisering sett till form då följsamheten under intervjun innebär att svaren ibland styr ordningen för frågor och följdfrågor. Inför intervjuerna utformades en intervjuguide med frågor (se bilaga 4 för intervjuguide) för att ge intervjuerna ett ramverk. Guiden användes som en lista med frågeområden och som stöd för att disponera intervjun. Frågorna berörde dels relationen till Holmön, varför de sökte sig dit och vad platsen betyder för dem, dels vilka faktorer som haft inverkan på valet att bo på Holmön. Under intervjun tillkom även följdfrågor för att få tillräcklig information för att svara på studiens frågeställningar och uppfylla dess syfte (Trost 2010).
18
med tillstånd från de intervjuade, och kompletterande anteckningar fördes. Samtliga intervjuer var cirka 30 minuter långa. Fördelen med kvalitativa intervjuer istället för exempelvis fokusgrupper eller deltagande observation, är att intervjuer koncentrerar sig på de intervjuades egna ståndpunkter, utförs med en person i taget och ger utrymme till längre resonemang och uttömmande svar, utan att vara allt för tidskrävande (Bryman 2018).
3.3 Urval
Intervjupersonerna valdes ut med hjälp av en bekant med kännedom om alla som bor på Holmön. Tio personer i åldern 25-40 år har flyttat ut på senare år, och av dem valde jag ut åtta. Intresset för denna livsfas motiveras av att den kännetecknas av etablering på arbetsmarknaden och eventuell familjebildning. Kvale (2014) menar att antalet intervjuer brukar ligga kring 15 +/- 10 beroende på tid och resurser. Åtta personer ligger inom det spannet. Trost (2010) framhåller att man i allmänhet bör begränsa antalet intervjuer till mellan fyra och åtta för att materialet inte ska bli för ohanterligt. Om studiens syfte istället hade varit att testa en hypotes kunde det krävas fler intervjuer än åtta, och ifall syftet bäst hade uppnåtts genom biografiska intervjuer hade det varit lämpligt med längre enstaka intervjuer (Kvale 2014). Den tillämpade urvalsmetoden i den här studien skulle kunna beskrivas som ett ”bekvämlighetsurval”, där man utgår ifrån det man råkar finna och eventuellt fyller på vartefter man hittar fler passande personer. Mer precist har urvalet här gjorts med hjälp av ”snöbollsmetoden”, där man frågar en person som man har funnit för intervju ifall den känner till andra som är lämpliga och villiga, och fortsätter så till dess man har tillräckligt med material (Trost 2010). En av intervjupersonerna var 24 år när beslutet att flytta fattades, vilket ligger strax under åldersstrecket för urvalsgruppen. Personen inkluderades ändå eftersom hen låg så nära i ålder och åldern för att etablera sig på arbetsmarknaden och eventuellt bilda familj är mycket varierande. Dessutom var den aktuella populationen redan så begränsad.
3.4 Analysmetod
19
För den här studien har valts tematisk analys, vilken är vanlig vid kvalitativa studier (Bryman 2018). Skälen för att göra en tematisk analys i den här studien, istället för exempelvis narrativ analys eller grundad teori, är att fokus ligger på innehållet i det som sägs och inte på hur det sägs eller på att testa en hypotes. Vid tematisk analys kodas inledningsvis de transkriberade intervjuerna. Koderna består av ord och meningar i intervjuerna som är väsentliga för studiens frågeställningar. Under processen framkommer gemensamma element och mönster i koderna, vilka tillsammans lyfts till en ny nivå och skapar teman. Teman kan utvecklas genom att upptäcka repetitioner, vilket är det vanligaste, där samma koder och teman återkommer gång på gång. Eller genom att intervjupersonernas sätt att diskutera ett tema liknar eller skiljer sig från varandra. Teman kan också upptäckas genom att söka efter intervjupersonernas kausala kopplingar i det de säger (Bryman 2018). Under analysen samlas observerade koder och etiketteras, för att så omvandlas till mer generella teman (Ahrne och Svensson 2015). Analysen i den här studien gick till så att de transkriberade intervjuerna först lästes igenom i sin helhet en gång utan några noteringar för att få en övergripande bild av materialet. Nästa läsning handlade om att markera koder som hade beröring till syftet och frågeställningarna och tidigare teori. Därefter lästes alla dessa markeringar om och gavs etiketter. I det stadiet upptäcktes att flera koder kunde klumpas ihop och bilda kategorier. Kategorierna analyserades noggrannare genom att grundligt gå igenom samtliga sammanhang och andemeningar som koderna uppstod i, för att försäkra sig om att de hade tolkats rätt. På så sätt framkom teman i intervjupersonernas svar. Dessa teman har sedan redovisats och förklarats.
3.5 Etiska överväganden
Intervjupersonerna informerades om syftet med studien redan när de tillfrågades om att ställa upp. Vid intervjusituationen fick de veta att inga namn kommer att skrivas ut och att det inte kommer att framgå vem som citeras. Inför intervjun förtydligades dock att befolkningen på Holmön är så begränsad, i synnerhet inom den aktuella kategorin, att det inte är uteslutet att en initierad person skulle kunna ta reda på vilka som deltagit. Samtliga har gett sitt samtycke till att medverka i studien. I den mån det under intervjuerna har framkommit något av mer privat karaktär har det antingen uteslutits eller, om det varit viktigt för studien, analyserats och abstraherats till en mer generell nivå och därmed frikopplats från någon person. Studien har varken behandlat eller presenterat någon form av känsliga personuppgifter.
20
problem utifrån att personerna av integritetsskäl eller andra skäl kanske censurerar eller ändrar sina svar. Om studien hade haft ett djupare intresse i intervjupersonernas privatliv eller andra känsliga ämnen hade jag undvikit att intervjua bekanta. Men det är inte fallet här. Det är förstås inte uteslutet att information kan ha undanhållits medvetet, men inga tecken tydde på det under intervjuerna och samtliga intervjuade har svarat tillräckligt uttömmande för att studiens syfte ska kunna nås. Samtliga intervjupersoner var införstådda med att intervjuerna spelades in och att inspelningarna sparas tills att uppsatsen är färdig. I presentationen av intervjupersonerna undviker jag att beskriva dem mer ingående eftersom Holmön är ett litet samhälle och det därmed kan riskera anonymiteten och det heller inte är viktigt för studien.
21 4 RESULTAT
4.1 Presentation av intervjupersonerna
Intervjuer genomfördes med åtta personer, varav fem kvinnor och tre män. Alla har intervjuats individuellt. De som intervjuades var i åldrarna 30 till 37. Intervjupersonerna flyttade till Holmön mellan åren 2012 och 2019 och var vid tillfället för flytten mellan 24 och 32 år gamla. Ingen av intervjupersonerna hade barn vid flyttillfället. Två hade barn i förskoleålder vid intervjutillfället. Samtliga intervjuade var sammanboende med en partner.
4.2 Relationen till platsen
4.2.1 En attraktiv miljö
Den överlägset tydligaste attraktionen med Holmön, och ett dominerande huvudmotiv till att bo där, är för intervjupersonerna platsens natur och miljö. De ger gärna långa och inlevelsefulla beskrivningar av hur vackert det är. De flesta pratar om det ”karga” och det ”kärva”. Ord som ”storslaget” och ”extremt” återkommer ofta. Man beskriver vintern med ”isvidderna” som ”fruktansvärt kärv” men också som ett ”drömskt” landskap. Flera jämför med fjällandskapet. Platsen beskrivs också som en ”idyll”, och en ”skärgårdsidyll”, med ”klipporna”, ”stenarna”, ”havet” och ”horisonten”. Den ”orörda naturen” med en ”obrukad skog” väcker ”wow-känsla”. Nästan samtliga uttrycker en vilja att bo i allt detta vackra, ”i den enormt drabbande naturen”, som en person kallade det, och la till att ”naturen den är liksom så pass stark […] att det känns i hela kroppen att jag vill vara här”. Två av intervjupersonerna beskrev sig som esteter och att de vill ”bo där det är vackert” och ”tycker att det ska vara fint omkring” sig. Tre intervjuade framhåller särskilt att Holmön är en plats där de kan leva ut sitt friluftsintresse i vardagen, som att paddla kajak och gå på vandringar. Nästan alla utryckte att de tycker om att bo i, eller sökte sig till, någon form av landsbygd. Flera utryckte också en vilja att bryta med stadslivet.
22
uttrycker en uppskattning över ”det lyxiga i närheten till Umeå, att vi har den här egna världen, men behöver jag åka in för ett läkarbesök är det ju möjligt”.
Bild 6. Till vänster: Solnedgång över södra Holmön, i riktning västerut. På andra sidan havet ligger Umeå hamn. Foto: Björn Wiechel.
Bild 7. Till höger: Sörviken, i riktning söderut. Foto: Björn Wiechel.
Det som gör Holmön till en tilldragande plats för dem är också kulturmiljön. Utöver att det finns en nödvändig nivå av infrastruktur som gör att man alls kan bo på platsen, som affär och vägar, handlar det om en tilltalande gestaltning och kulturhistoria. Att det är ”ett gammalt skärgårdssamhälle”, som en person beskrev det som. Eller ”Västerbottens enda skärgård” och ”en levande skärgårdsbygd”, som en annan av intervjupersonerna kallade det. Naturmiljön och kulturmiljön bör uppfattas tillsammans för att man ska förstå tjusningen med platsen. En person berättade om hur hen under första besöket på Holmön med förtjusning såg ”de lantliga vägarna”, ”de gamla bilarna” och att det stod ”en gammal Amazon nere i hamnen”. Personen tillägger dock att platsen ”blivit hemma nu” och ”mer kopplat till mina rutiner och vanor” och ”den där klyschan med idyllen, med landsvägar, alltså det är ju jätteopraktiskt ju”.
4.2.2 Boende
För alla intervjupersoner har boendet varit en viktig omständighet i flytten, om än på olika sätt. Framför allt har boendet inte hindrat utan snarare underlättat flytten till Holmön. Däremot har ingen sökt sig till Holmön för en specifik bostads skull. För två av intervjupersonerna fanns boende redan etablerat när flyttbeslutet togs, i båda fallen kopplat till att familjerna sedan tidigare hade sommar- respektive permanentboende på plats där de kunde husera. För två andra gjordes ett boende tillgängligt i samband med flytten. De återstående fyra intervjuade hade alla möjligheten att först hyra ett hus under några månader och kunde därmed prova på att bo innan de bestämde sig. Att kunna provbo innebar att få lära känna platsen, etablera nätverk och djupare förstå vad det skulle
23
antingen genom att fortsätta hyra eller att köpa ett eget boende. I några fall framhålls boendet som en viktig kvalitet med platsen, att få ha en egen
”drömgård” eller att kunna gå ut på bron och direkt njuta av omgivningen. En konstaterade att Holmön ”har bostadsbrist, det finns som ingenstans att hyra”.
Bild 8. Till vänster: skogsbilväg. Foto: Björn Wiechel. Bild 9. Till höger: Berguddens fyr. Foto: Visit Umeå. 4.2.3 Anknytning
24
4.3 Vad valet av bostadsort innebär utifrån livsfasen
4.3.1 Sysselsättning
Vid tiden för flytten hade intervjupersonerna olika typer av sysselsättningar och samtliga beaktade den faktorn vid valet att flytta. För två av dem var flytten direkt kopplad till en ny sysselsättning på Holmön och de anger att sysselsättningen var ett huvudmotiv respektive delmotiv till att flytten gick just till Holmön. Fyra av de intervjuade uppger att de studerade vid tiden för flytten, vid Umeå universitet eller via distans. En av dessa etablerade sig i samband med flytten även som egenföretagare på ön, vilket snabbt blev heltidssysselsättning. Två personer jobbade i Umeå vid tiden för flytten. Att vara student framstår som underlättande för att bo på Holmön då det innebär mycket tid för eget arbete, vilket kan göras hemma och inte hindras av pendlingstiderna. Likaså anses ett arbete på fastlandet ha fördel av att vara flexibilitet och fritt, då kommunikationerna kan kräva att man har möjlighet att jobba hemifrån.
Frågan om sysselsättning är ett orosmoln för intervjupersonerna. Dels är pendling i sig något som flera ogillar, dels anser flera att arbetslivet behöver vara anpassat för att bo på Holmön. En av intervjupersonerna lyfter att sysselsättningen helst ska fungera för båda i hushållet ”så att det inte begränsar oss ekonomiskt”, samtidigt som en annan person framhåller ”att vi är beredda att leva ganska enkelt för att få det här livet”. Om det uppstår möjligheter till arbete på Holmön så tar de dem. Det kan handla om att arbeta på lanthandeln, vandrarhemmen eller färjan. En person har sedan flytten bytt ifrån ett arbete på fastlandet till ett som ligger delvis på fastlandet, men närmare, och delvis på Holmön. En annan person arbetar säsongsvis på Holmön. En tredje har extrajobb på Holmön, och ytterligare en har i perioder haft arbete på Holmön. En av dem vädrar även tanken att byta spår i arbetslivet, ”inte vara såhär självförverkligande utan typ se vad som behövs här”, och exemplifierar med att istället kanske nyttja sin kompetens genom att börja hålla kurser på Holmön för att inte ”pendla sönder mig”. Det ges också uttryck för att platsen är ett dåligt val utifrån jobb och studier, då pendlingen anses lång och man riskerar att bli fast. En nämner att det i allmänhet ”känns inte realistiskt att kunna bo kvar […] på grund av jobb, kommunikationer, skola eller barnomsorg”. En annan konstaterar att hen i första hand är ”praktiskt lagd” och att arbetstillfället främst avgör valet av bostadsort.
4.3.2 Service och infrastruktur
25
finns en infrastruktur som möjliggör att man faktiskt kan bo här” och angav som exempel ”att det finns en affär som är öppen året runt”. En annan formulerar det som att ”det är jätteskönt att det finns en affär, det är livsviktigt”. Affären, eller lanthandeln, återkommer som mycket betydelsefull inte bara för köp av livsmedel utan även som knytpunkt på ön. När det gäller kommunikationerna så uppkommer risken för att bli fast, antingen på Holmön eller på fastlandet, som ett bekymmer för arbetslivet. Enligt flera intervjuade krävs därför tillgång till ett boende också på fastlandet, oftast hos familj och vänner. Men bristande infrastruktur och service har, enligt flera intervjupersoner, även den positiva effekten att det uppstår nya vänskaper och gemenskaper mellan människorna på ön, då man måste hjälpas åt. Man får en ”väldigt stark bygdekänsla” och ”vi sitter bokstavligen i samma båt”, säger en av dem.
26
ingen som bor på Holmön som är mellan 40-55” eftersom ”det inte finns infrastruktur […] då man är i den åldern att man skaffar familj, alltså mellan 30-55 år har man barn som man måste ta hand om”. I anslutning till resonemangen om barnomsorg framkommer att de anser Holmön vara en bra plats för barn att växa upp på. En intervjuad säger att hens barn verkar vara så lyckligt på Holmön. En annan säger angående framtida barn: ”att flytta ut hit är ju typ något sjukt fint jag skulle kunna ge till ett barn, att få växa upp på en sådan här plats”.
4.4 Äventyr, ovisshet och framtidstro
När intervjupersonerna resonerar om naturen framkommer att häftigt väder visserligen kan innebära att färjan ställs in, men att de också finner en tillfredställelse i det. För en av intervjupersonerna var en ”jättestark” faktor till att flytta till Holmön att man är ”utlämnad till att naturen bestämmer”, och beskrev att när det ”verkligen stormar så spelar det ingen roll vilken båt du har, utan du bara är där du är” och att det är skönt att ”få släppa kontrollen”. Personen konstaterar vidare att även om det är ”kämpigare här på det sättet” så gör naturen det värt det. En annan av intervjupersonerna uppskattar att ”få vila i tanken och känna sig liten” med avseende på att ”färjan kan ställas in” och att man är i ”händerna på naturen” och inte ”rår över naturen”. En ytterligare formulerar sin attraktion till Holmön med att det är ”inte en plats som smörar för en”, även om det kan innebära att man blir strandad. Två personer benämner flytten som ”lite äventyrlig” och en av dem beskriver att ”det fanns något exalterande […] i att ta flyttlasset på en båt”. En annan person beskriver också flytten som ”att ge sig in i ett äventyr”, att det var som en ”förälskelse”, ett ”galet beslut”, ”storslaget och häftigt”, att det skulle bli ”fantastiskt” men ”svårt”. Att Holmön på det sättet är en ”speciell” och därmed lockande plats återkommer hos flera av intervjupersonerna. Samma person som liknade flytten vid en ”förälskelse” beskrev att ”det känns inte som en slump att jag har bosatt mig på ett ställe […] där det kommer en kulturgeograf och frågar varför har du just flyttat hit?”.
27
kanske bara blir för några år i livet. En av dem formulerar det som att man ”behöver lära sig att leva med ovissheten”. För att kunna trivas krävs att ”acceptera” att inte veta ”hur länge det varar”, och att ”det gäller för alla unga som bor här”.
28
29
5 DISKUSSION
De mest framträdande beskrivningarna av intervjupersonernas attraktion till platsen och upplevelse av den handlar om livskvaliteten som naturen och miljön skänker dem, vilket är signifikativt för ”amenity migration” (se Gosnell och Abrams 2009; Robins et al. 2009; O’Reily och Benson 2009a; O’Reily och Benson 2009b; Hjort och Malmberg 2006; Benson och O’Reily 2016; Ulrich-Schad 2013). Förutom naturen och miljön har också platsens utformning och läge betydelse för dem, framförallt att det är en ö med en uppenbar geografisk avgränsning (se Gren och Hallin 2003) och dess relation till Umeå. De flesta ger intrycket av bo på en egen, lugn och vacker oas men ändå i nära anslutning till staden och dess fördelar, vilket har visat sig vara viktigt för att locka inflyttning (se Karsten 2020; Robins et al. 2009; Eliasson, Westlund och Johansson 2015; MacMichael et al. 2015).
Att välja Holmön utifrån anknytning och sociala nätverk, som familj och vänner, är annat exempel på att låta livskvalitet avgöra destination (se Elmqvist 2014; Schmitt-Wilson et al. 2020), och det har i flera fall varit ett motiv eller en hjälp till att flytta. Intervjupersonernas anknytning handlar även om barndomsminnen (se Gren och Hallin 2003) och för några kan flytten liknas med att återvända till rötterna (se Scott et al. 2017). Anknytningen finns dessutom som igenkänning i naturen och omgivningen, vilket, såsom Tuan (1979) och Ulrich-Schad et al. (2013) skriver, påverkar känslorna för platsen positivt. Ofta ser de som önskvärt att deras barn, befintliga och framtida, ska få den livskvalitet som en uppväxt på Holmön innebär, och de ansluter så till uppfattningen om landsbygden som barnvänlig (se Lindgren 2003; och Woods 2005; Karsten 2020).
Boendet har varken pekats ut som ett särskilt motiv eller som någon uppoffring, men har bidragit till att göra flytten enkel och bekväm. För alla är boendet anpassat för livsfasen (se Karsten 2020) och för flera är boendemiljön en del i livskvaliteten. Trots den påstådda bostadsbristen har ingen nämnt problem med att hitta boende. I enstaka fall har boendet erbjudits tillsammans med jobbtillfället. Annars har det lösts inom familjen eller via kontakter som frigjort ett fritidshus att hyra, vilket åter sätter fingret på anknytningens betydelse (se Ulrich-Schad et al. 2013).
30
landsbygd ska attrahera inflyttning (se Amcoff och Niedomysl 2010). Men detta förstärker bara att intervjupersonerna har valt Holmön av andra skäl än ekonomiska (se Lundholm et al 2004).
Det finns ingen klar koppling mellan deras val och klasstillhörighet. Forskningen är inte heller entydig. Lindgren (2003) och Sandow och Lundholm (2019) menar att hög utbildning ökar sannolikheten att flytta till landsbygd medan Hjort (2005) och Hjort och Malmberg (2006) menar att den då minskar. Vidare har ”Amenity migration” betraktats som något för välbärgade (Adamiak et al. 2017; Benson och O’Reilly 2016) fast har då avsett exklusiva destinationer och utsvävande livsstilar. Klass är ändå inte oviktigt i sammanhanget. Intervjupersonernas inkomster är visserligen inte höga, flera av dem är studenter som jobbar extra och de som arbetar på Holmön har inga högavlönade jobb. Men de säger däremot själva att universitetsstudier är bra för flexibiliteten, och de som arbetar i stan har scheman som passar med pendling och möjlighet att jobba hemifrån. Så för de flesta framstår sysselsättningen som antingen tillräckligt självstyrd eller som något de har möjlighet att nedprioritera. Att leva under villkor där man alls kan sätta livskvaliteten i första rummet har betydelse.
Vad gäller servicen är den tillräcklig nu för att deras liv ska fungera. Men om det inte tillkommer förskola och skola, vilket är en förutsättning som Halfacree och Rivera (2012) och Herslund (2012) också lyfter fram, tvingas de flytta. De är inte beredda att välja bort barn för att bo kvar och ingen nämner heller förskola i Sävar som lösning. I den här frågan står platsen i tydlig konflikt med livsfasen och livscykeln. Den konflikten följer mönstret som framkommit i tidigare forskning om att högst sannolikhet för att flytta ruralt finns i de högre åldrarna (se Lindgren 2003; Hjort och Malmberg 2006; Amcoff och Niedomysl 2010). Antagligen är eventuella barn utflugna då.
31
Vidare är tanken på att allt kanske är tidsbegränsat något som i vissa fall hindrar dem från att våga tro på framtiden och etablera ett beständigt hem, med den känslomässiga investering som det innebär (se Nuga et al. 2016; Gren och Hallin 2003). Men de hittar strategier för att hantera detta genom att acceptera villkoren och anpassa sitt sätt att skapa mening efter förutsättningarna, vilket uppmärksammats i tidigare studier (se Benson och O’Reilly 2016; Herslund 2012; Halfacree och Rivera 2012).
Framtidstron som intervjupersonerna känner knyter an till vad tidigare forskning har visat om betydelsen av social gemenskap och att ställa upp för varandra (se O’Reilly och Benson 2009b; O’Reily och Benson, 2009a; Schmitt-Wilson et al 2020). Att utveckla platsen ger dem delvis nya motiv till att bo på Holmön, och att skapa platsen tillsammans med andra ger den en ny och gemensam betydelse, som Tuan (1979) och Massey (1994) beskriver det. Vidare är det ett tydligt exempel på att ”icke-migrera” (Halfacree och Rivera 2012) när intervjupersonerna kämpar för att förbättra sina och varandras förutsättningar för att kunna bo kvar.
Huruvida flytten till Holmön också handlar om downshifting kan diskuteras. Alla uppskattar livsstilen på Holmön och är villiga till anpassningar för den. Fast då främst i syftet att kunna bo kvar och att få vistas på Holmön så mycket som
möjligt. I enskilda fall är avsteg från karriären något tänkbart (Hampton 2008;
Juniu 2000), som att istället välja arbeten som finns eller kan etableras på Holmön. Men även då handlar det om att få vara på platsen och inte om nedväxlingen i sig. Det finns fall där drivkraften var att lämna staden för ett lugnare landsbygdsliv, och då även med acceptans för att leva enklare och billigare för att möjliggöra ett
liv på Holmön (Larsson 2015; Kennedy et al. 2013). Acceptans är däremot inte
samma som mål. Istället framhålls att det vore bäst att både kunna bo på Holmön och att ha en bättre ekonomi. Valet att bosätta sig på Holmön kan för flera av dem ha inneburit att de potentiellt valde bort en mer inkomstbringande karriär på annan ort (Eimermann et al. 2020). Ingen har dock sagt sig varken ha övervägt eller inlett en sådan bana, för att därefter medvetet växlat om och ner till ett liv på Holmön. Överlag finns snarast en strävan efter tillväxt på Holmön, med fler boende, fler arbetstillfällen och mer service. Så även om downshifting kan finnas som inslag artikuleras det inte av intervjupersonerna och framkommer inte som tema.
32
vilka är viktiga för Holmöns identitet (se Massey 1994). Dels om att vissa lämnade staden och ser livet på Holmön i dess konstrast, något som är vanligt inom migration (se O’Reilly och Benson 2009b; MacMichael et al. 2015; Benson och O’Reilly 2016). Men framförallt är alla intervjupersoners vardag och försörjning beroende av Umeå. Antingen i form av arbeten, universitetsstudier eller ärenden inne i staden, eller i form av att kundunderlagen består av fritidshusägare och besökare som ofta kommer ifrån Umeå, vilket förstärker betydelsen av Holmöns närhet till Umeå (se Eliasson, Westlund och Johansson 2015; Amcoff och Niedomysl 2010; Robins et al. 2009). Som visat i inledningen har Umeå kommun vuxit i decennier, både i huvudorten och i kommunen som helhet. Rimligen påverkar det efterfrågan på alla sorters boenden inom pendlingsavstånd. Här är, likt vad Adamiak et al. (2017) har funnit, fritidshusens betydelse för Holmöns utveckling intressant då de dels ökar ianspråktagandet av ön, dels bidrar till ökad allmän efterfrågan på ön och dels fungerar som inslussning för permanent bosättning. Man kan tydligt utläsa att intervjupersonernas ambition är att Holmön ska växa och få mer service på plats, och därmed öka sin självförsörjning. Men även det beror på fortsatt tillväxt i och inflyttning från övriga Umeåregionen.
Sammantaget kommer sig den studerade inflyttningen till Holmön av två övergripande faktorer. Den ena är tillväxten och ökade befolkningen i Umeå kommun, där Holmön ingår i en större urbaniserings- och suburbaniseringstrend med Umeå tätort som centrum (se Coombes et al. 1989; Mitchell 2004; Hjort 2005). Den andra är Holmöns särart som lockar, bland annat 25-40-åringar, med att få uppleva gemenskap i en skön och dramatisk miljö.
33 SAMMANFATTNING
Holmön är en ö Norra Kvarken som under decennier har avfolkats, men som på senare år haft en inflyttning av människor som befinner sig i en livsfas då man ofta etablerar sig på arbetsmarknaden och eventuellt bildar familj. Syftet med den här uppsatsen är att belysa orsakerna till och konsekvenserna av valet av Holmön som bostadsort för människor i åldern 25-40. Studien vägleds av frågorna vilken relation de har till Holmön och vad valet av bostadsort innebär utifrån livsfasen de befinner sig i. Inledningsvis görs en beskrivning av Holmöns historia och utveckling. Resonemang förs också kring Holmöns läge. Därefter redovisas en översikt av teori och tidigare forskning om kontraurbanisering, om migration till gles- och landsbygd utifrån livsfas och livscykel, om migration i sökande efter livskvalitet och livsstil, så kallad ”amenity migration”, om ”downshifting”, och slutligen om platsens betydelse. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta personer. De intervjuade flyttade till Holmön mellan åren 2012 till 2019 och var då i åldrar mellan 24 till 32 år. Vid intervjun var de mellan 30 till 37 år gamla. Det empiriska materialet har sedan analyserats med en tematisk metod, där kodning och kategorisering används för att finna mönster och teman.
Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för dem till att bo på Holmön är att uppleva den livskvalitet som naturen och miljön ger. Valet av bostadsort innebär också en livsstil där naturen erbjuder drama och äventyr. Familj och vänner på platsen är viktigt för platsens dragningskraft, och tillsammans skapar de meningsfulla sammanhang. Boendet har underlättat valet men inte varit ett motiv. Sysselsättning har varit ett motiv i enstaka fall men ofta mest en fråga som de behöver hantera på kort och lång sikt för att kunna bo kvar. Det som ger upphov till mest oro är att lyckas etablera en förskola på Holmön, annars tvingas de nog flytta. Ovissheten kring framtida sysselsättning och barnomsorg försvårar att kunna se saker långsiktigt och är något de måste förhålla sig till. Men tillsammans bygger de framtidstro när de kämpar för att utveckla platsen. Viljan att få leva på Holmön gör att andra faktorer prioriteras ned. Närheten till Umeå är avgörande för vardagslivet på Holmön och deras inflyttning bör ses som en del av en större tillväxt-, urbaniserings- och suburbaniseringstrend i Umeåregionen. Att det blev just Holmön beror på att platsens framförallt lockar dem med gemenskap i en skön och dramatisk miljö.
34 REFERENSER
Adamiak, C., Pitkänen, K., och Lehtonen, O. (2017). Seasonal residence and counterurbanization: the role of second homes in population redistribution in Finland. GeoJournal, 82(5), 1035-1050.
Ahrne, G. och Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, s. 220, 232.
Amcoff, J. och Niedomysl, T. (2011). Is There Hidden Potential for Rural Population Growth in Sweden? Rural Sociology, 76 (2), s. 257-279.
Benson, M. och O’Reilly, K. (2016). From lifestyle migration to lifestyle in migration: Categories, concepts and ways of thinking. Migration Studies, 4(1), 20-37.
Borgegård, L.E., Håkansson, J och Malmberg, G. (1995). Population Redistribution in Sweden: Long Term Trends and Contemporary Tendencies Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, 77 (1), s. 31-45.
Bryman, A (1997). Kvalitet och kvantitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur, s. 77.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber, s. 260, 512-513, 560-562, 603-606, 687-691, 702, 703-705, 709-712.
Coombes, M., Dalla Longa, R. och Raybould, S. (1989). Counterurbanisation in Britain and Italy: a comparative critique of concept, causation and evidence. Progress in Planning. Volume 32, Part 1, 1989, Pages 1-70
Eimermann, M., Hedberg, C. och Lindgren, U. (2020). Downshifting Dutch Rural Tourism Entrepreneurs in Sweden: Challenges, Opportunities and Implications for the Swedish Welfare State. Tourism Employment in Nordic Countries,
2020-08-02, p.303-325.
Eliasson, K., Johansson, M. och Westlund, H. (2015). Determinants of Net Migration to Rural Areas, and the Impacts of Migration on Rural Labour Markets and Self-Employment in Rural Sweden, European Planning Studies, 23 (4), s. 693-709.
35
Fejes, A. och Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, s. 35, 258-259.
Gosnell, H. och Abrams, J. (2009). Amenity migration: diverse concetualizations of drivers, socioeconomic dimensions, and emerging challenges. GeoJournal 76 (4): 303-322.
Gren, M. och Hallin, P.O. (2003). Kulturgeografi – en ämnesteoretisk introduktion. Malmö: Liber, s. 140-141, 143.
Halfacree, K. H. & Rivera, M. J. (2012). Moving to the countryside... and staying: lives beyond representations. Sociologia Ruralis, 52(1), 92-114.
Hampton, R. S. (2008). Downshifting, leisure meanings and transformation in Leisure. PhD diss. Pennsylvania State University.
Hedberg, C. och Haandrikman, K. (2014). Repopulation of the Swedish countryside: Globalisation by international migration, Journal of Rural Studies, 34, s. 128-138
Herslund, L. (2012). The rural creative class: counterurbanisation and entrepreneurship in the Danish countryside. Sociologia ruralis, 52(2), 235-255. Hjort, S. (2005). Rural migration in Sweden: a new green wave or a blue ripple? Department of Social and Economic Geography Umeå Universitet, Umeå, s. 2, 12-13, 24.
Hjort, S. och Malmberg, G. (2006). The attraction of the rural: Characteristics of rural migrants in Sweden, Scottish Geographical Journal, 122 (1), s. 55-75. HUF (2019). Holmöns utvecklingsforums äldre hemsida, t.o.m. år 2019. http://www.holmon.se/holmon-com
HUF (2020). Holmöns utvecklingsforums HUF nya hemsida, ”Nya Holmöportalen” fr.o.m år 2020.
www.holmon.se
36
HUF/LEA (2020). Lokalekonomisk analys Holmön (LEA). Framtagen av Holmöns Utvecklingsforum i samarbete med Umeå Kommun och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (PDF). S. 3-8.
www.holmon.se/wp-content/uploads/2020/05/Remissversion-LEA-analys-Holmon.pdf
Juniu, S. (2000). Downshifting: Regaining the essence of Leisure. Journal of Leisure Research 32: 69–73.
Karsten, L. (2020). Counterurbanisation: why settled families move out of the city again. Journal of Housing and the Built Environment, 1-14.
Kennedy, E. H., Harvey K. och Naomi T. K. (2013). Downshifting: An exploration of motivations, quality of life, and environmental
practices. Sociological Forum 28: 764–783.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, s. 47, 156-157, 214.
Larsson, J. (2015). Downshifting. In The Wiley Blackwell Encyclopedia of Consumption and Consumer Studies, ed. Daniel T. Cook and J. Michael Ryan, 248–250. Chichester: Wiley.
Lindgren, U. (2003). Who is the counterurban mover? Evidence from the Swedish urban system. International Journal of Population Geopgraphy, 9 (5), s. 399-418. Lundholm, E., Garvill, J., Malmberg, G. och Westin, K. (2004).
Forced or free movers? The motives, voluntariness and selectivity of interregional migration in the Nordic countries. Population space and place, 2004-01, Vol.10 (1), p.59-72
Länsstyrelsen (2020). Länsstyrelsen Västerbotten – Holmöarnas naturreservat. www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/holmoarna.html MacMichael, M., Beazley, K., Kevany, K., Looker, D. och Stiles, D. (2015). Motivations, experiences, and community contributions of young in-migrants in the Maitland Area, Nova Scotia. The Journal of Rural and Community Development, 10, 36–53.
37
Mitchell, C. J. A. (2004). Making sense of counterurbanization. Journal of Rural Studies, 20(1), 15–34.
Nuga, M., Leetmaa, K. och Tammaru, T. (2016). Durable Domestic Dreams: Exploring Homes in Estonian Socialist‐era Summerhouse Settlements. International Journal of Urban and Regional Research, 40(4), 866-883.
O’Reily, K. och Benson, M. (2009a). Lifestyle Migration: Escaping to the Good Life? Ingår i Lifestyle Migration- Expectations, Aspirations and Experience, Aspirations and Experiences, Ashgate Benson, M och, O’ Reily, K. (red.), Farnham, Publishing Limited, s. 1-13.
O’Reilly, K. och Benson M. (2009b). “Migration and the search for a better way of life: a critical exploration of lifestyle migration”, The Sociological Review, 57:4 (2009).
Robbins, P., Meehan, K., Gosnell, H. och Gilbertz, S. J. (2009). Writing the New West: A critical review. Rural Sociology 74 (3): 356-382.
Sandow, E. och Lundholm, E. (2019). Which families move out from metropolitan areas? Counterurban migration and professions in Sweden. European Urban and Regional Studies 2020, Vol. 27(3), p.276 –289.
Sandström, Å. (1998). Sevärt i Västerbotten, nr 11: Holmöns båtmuseum. Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund. S. 8-9, 12-20, 32-33.
38 https://www.webcitation.org/6TamDOErk?url=http://www.scb.se/Grupp/ Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_ 1.pdf (Sida 155) https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/H itta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1. pdf (Sida 186) https://web.archive.org/web/20150924103531/https:/www.scb.se/Grupp/ Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_ 01.pdf (Sida 192) https://web.archive.org/web/20150924102006/http:/www.scb.se/Grupp/Hi tta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakninge n_1965_1.pdf (Sida 74) https://web.archive.org/web/20150924102115/http:/www.scb.se/Grupp/Hi tta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakninge n_1970_1.pdf (Sida 69)
Schmitt-Wilson, S., Hanson, M. R. och Vaterlaus, J. M. (2020). Young, Educated, and Choosing Rural: An Exploration of the Factors Related to Young Adults Choosing to Move to Rural Communities. Journal of Rural and Community Development, 14(4), 94-113.
Scott, M., Murphy, E. och Gkartzios, M. (2017). Placing ‘home’and ‘family’in rural residential mobilities. Sociologia Ruralis, 57, 598-621.
Sävar (2020). Sävar och Sävarådalens hemsida. www.savar.se
Thynelius, U., Bengtsson, H., Eriksson, G., Lindblad, K., Malmsten, P., Pichler, W. och Råbock, I. (2008). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder, Glesbygdsverket.
Tillväxtanalys (2008). ”Sveriges gles- och landsbygder” (PDF)
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f27610/15863 67600124/arsbok-2008-08.pdf
Trafikverket (2019). Om räddningsinsats på Holmöfärjan.
39
Trafikverket Färjerederiet (2020). Tidtabell för färjan mellan Norrfjärden och Holmön.
https://www.trafikverket.se/contentassets/0f2bed43dfd44f918864be98ff2970a5/ holmoleden_utg15_20200623_w.pdf
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, s. 32, 39, 43-44, 65-66, 71, 131-132, 133-134, 140-141, 143, 144.
Tuan, Y.F. (1979). Space and place: Humanistic Perspective. In Gale, S. and Olsson, G (eds.) Philosophy in geography, pp. 387-427. Dordrecht: D. Reidel Publishing Company, s. 398-404.
Ulrich‐Schad, J. D., Henly, M. och Safford, T. G. (2013). The role of community assessments, place, and the great recession in the migration intentions of rural Americans. Rural Sociology, 78(3), 371-398.
Umeå Kommun (2018). Befolkningsprognos (PDF).
https://www.umea.se/download/18.1d55b3d91635e8a5388ca73/1527249001951 /UK_2018_4_Befolkningsprognos_2018-2029.pdf
Umeå kommun (2020a). Befolkningsutveckling i Umeå Kommun. https://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/statistiko chanalyser/befolkning/befolkningsforandringar.4.7cd2414c121821b4919800025 242.html
Umeå kommun (2020b). Invånarantal Umeå kommun.
https://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta.4.bbd1b1 01a585d704800061691.html
Umeå kommun (2020c). Om Holmön och Holmöns befolkning.
https://umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/sta dsdelarochomraden/savarochholmon.4.13dd48ee16d5cbe956a30ab.html
Visit Holmön (2020). Turistinformation, drivs av intresseförening på Holmön. www.visitholmon.com
Woods, M. (2005). Rural geography. London: SAGE Publications Ltd, s. 75-77.
40 BILAGA 1.
KARTA ÖVER HOLMÖARNA
41 BILAGA 2.
KARTA ÖVER HOLMÖN
42 BILAGA 3.
TIDTABELL FÖR FÄRJAN
43 BILAGA 4.
INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor
• När flyttade du till Holmön?
• Hur många år var du när du flyttade till Holmön? • Var jobbar du?
• Har du familj på Holmön? Om relationen till platsen
• Sökte du dig aktivt till specifikt Holmön?
• Fanns det något särskilt som lockade med platsen eller något som du ville uppnå med att flytta hit?
• Vad är Holmön för plats för dig?
• Vad har Holmön för betydelse i ditt i liv? Flytten och livsfasen
• Hur kom det sig att du flyttade till Holmön?
• Har dessa faktorer haft inverkan på valet att bo på Holmön? o Boende o Arbetsliv o Familjeliv o Kommunikationer o Service o Miljö o Fritid o Socialt liv
o Kontaktnät och sammanhang på ön • Vilka av dessa inverkar mest positivt/negativt?
• Finns eller fanns andra faktorer som är/var viktigare? • Var något avgörande för att ta steget?
Avslutande fråga
