Uppsala universitet
Institutionen för Kulturantropologi och etnologi Etnologi C, uppsats 15 hp
Ht-2012
En kulturanalys av konsumtionsval
beträffande animaliska produkter.
!
!
Inledning...1
!
Syfte...3
!
Frågeställning...3
!
Metod och material...3
!
Reflexivitet...5
!
Teori...5
!
Den medvetna konsumenten...8
!
Animaliska produkter i det senmoderna Sverige...8
!
Ekologiskt som kulturellt kapital...11
!
Second hand - en effekt av habitus...13
!
Det ständiga undantaget - fisken...15
!
Konsumtionsvanor representerar livsstilen...17
!
Den egna hälsan påverkar livsstilen...19
!
Distansering från andra stärker självidentiteten...20
!
Omgivningens åsikter framtvingar reflexivitet...21
!
Makt och ansvar...21
!
Sammanfattande diskussion...23
!
Käll- och litteraturförteckning
!
Bilaga 1
Inledning
För varje år som går ökar utbudet av varor i våra livsmedelsbutiker. Mat transporteras över hela jordklotet för att vi året om skall kunna välja av samma gigantiska utbud. Det ökade utbudet har lett till en förändring av våra konsumtionsvanor. Det handlar inte längre om att ha någon mat på bordet utan det handlar om vilken mat du har på bordet. I och med den förändringen har matkonsumtion kommit att bli en del av varje människas process att skapa sin identitet. Vilka val du gör i matvarubutiken hänger samman med vem du är, vem du vill vara och hur du vill uppfattas. Val av mat hör alltså nu för tiden ihop med din kulturella identitet, dina tidigare erfarenheter och dina sociala vanor.
Jag har valt att undersöka nio högutbildade svenskars val av animaliska produkter och dess bakomliggande faktorer. Oavsett vad för slags produkt du handlar (animalisk eller ej) finns det en rad aspekter att beakta så som miljöpåverkan, arbetsförhållanden hos tillverkaren, ursprungsland o.s.v. Det som gör valet av animaliska produkter intressant som studieobjekt är den etiska aspekten som tillkommer utöver de andra: inställningen till djur. Människan har en överlägsen särställning i förhållande till djuren. På grund av denna särställning har vi kunnat utveckla en konventionell industrialiserad djurhållning som i allt mindre grad betraktar djuren som individer. En bonde sa en gång till mig att ”En bra ko är en ko som inte märks. Om hon är bra eller inte vet man först när hon ligger i frysboxen”. Varje gång vi handlar måste vi förhålla oss till utbudet som finns i butiken. Vissa tar hänsyn till den kännedom de har om olika produkter och andra handlar mer slumpmässigt. Kunskapsnivå, intressegrad och prioriteringar är individuella. Giddens (1997: 101) skriver att ”För självet är en av de fundamentala komponenterna i livet helt enkelt valet.” För en individ kan valet endast vara en fråga om igenkänningsfaktor, pengar eller smak. För en annan kan det innefatta samtliga eller några av ovannämnda aspekter som miljöpåverkan, arbetsförhållanden hos tillverkaren, djurskydd o.s.v. Vissa gör alltså medvetna val och andra mer omedvetna, likväl väljer man.
lägre djurtäthet mm. Det finns även en strävan efter så korta transporter som möjligt och så smärtfria avlivningar som möjligt (EU-kommissionen 2012). Konsumentmakt definierar jag som statsvetaren Mojtaba Ghodsi: konsumentmakt är att konsumenter har en potentiell möjlighet att reglera företag genom att välja och välja bort. Ghodsi menar att konsumenters maktställning är större än någonsin i och med informationsrevolutionen som internet inneburit. Alla konsumenter som vill kan via internet nå kunskap om varor och produktionssätt som förr var mycket enklare för producenten att undanhålla. Han menar även att vi generellt handlar mer medvetet ur ett större samhälleligt perspektiv nu än förr, även det baserat på att vi vet mer. Slutligen påpekar han även att vi har en förväntan på att företag skall agera etiskt försvarbart, vilket i sin tur skapar incitament för företagen då de inser vidden av den konsumentmakt som skapats med hjälp av ett ständigt växande utbud (Ghodsi 2006: 25).
I Sverige är djurhållning reglerad av lagar som är allmänt omnämnda som världens strängaste. Även detta är något som ofta dyker upp i gruppdiskussionerna som ligger till grund för uppsatsen. Att värdera djurskyddslagar i förhållande till andra länders djurskyddslagar är inte en helt enkel uppgift. Detta eftersom olika djurslag används för olika ändamål i olika länder samt att ett likartat problem kan lösas på flera olika sätt. Dock har Djurens Rätt utgivit en rapport som behandlar ämnet, som de valt att kalla: Världens bästa djurskydd - myten om Sverige granskas. Djurens Rätt är en organisation som ägnar sig åt lobbyverksamhet för att påverka allmänheten och beslutsfattare. Organisationen arbetar med djurrätt- och djurskyddsfrågor och är uppbyggd enligt klassisk folkrörelse-modell. I sin rapport beskriver de emellertid ”djurskydds-nationalismen” som en smart retorik som förmedlar till allmänheten att de tryggt kan fortsätta handla svenskt och att de svenska animaliska produkterna är bättre än andra. Granskningen visar slutligen vilka länder som generellt lagt ribban högre än Sverige vad gäller djurskyddslagstiftning. Schweiz finner de som överlägsen etta, därefter följer Österrike och Norge (Djurens Rätt 2009: 7, 47). Undersökningen är inte vetenskapligt genomförd och resultatet kan självklart ifrågasättas. Jag tycker trots det att rapporten är värd att nämna eftersom den bidrar med ett intressant perspektiv.
England. Därefter dök det upp en i Tyskland år 1868. Redan vid den här tiden framhölls de argument som går att skönja även idag, etiska och hälsomässiga orsaker. Även i Sverige fanns en vegetarisk rörelse redan före sekelskiftet 1900. Här var det främst hälsoaspekten som dominerade i argumentationen för vegetarisk kost och rörelsen inkluderade i princip bara samhällets översta skikt. Strax före första världskriget genomfördes en levnads-kostnadsundersökning i Stockholm och i samband med resultatredovisningen av den uppenbarade sig det ekonomiska argumentet för vegetarisk kosthållning. När Are Waerland gjorde sig känd som förespråkare för vegetarianismen under 1930- och 40-talet var det med en bredare samhällsklass som anhängare. Även han var starkt inriktad på hälsa och anhängarna till rörelsen kallades för Waerlandister (Salomonsson 1987: 120). Idag kan vi inte längre tala om vegetariska rörelser med anhängare, utan frågan betraktas snarare som varje individs personliga ensak och rätt att kunna välja. Jag är nyfiken på om och hur folk tänker och resonerar idag kring animaliska produkter.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur högutbildade svenskar i åldrarna 20-30 år väljer vilka animaliska produkter de konsumerar, för att synliggöra kulturella bakom-liggande faktorer. Jag kommer att redogöra för reflektioner och resonemang om känslor, åsikter, attityder och prioriteringar samt analysera möjliga orsaker till varför det skiljer sig åt informanterna emellan.
Frågeställning
- Varför väljer man eller väljer bort animaliska produkter? - Vad påverkar att man reflekterar över olika faktorer? - Hur motiverar man sina prioriteringar?
Metod och material
gränsen går redan vid fyra personer för att alla skall känna sig delaktiga i samtalet. Den nedre gränsen för att definieras som en grupp går vid två personer. Med denna vetskap valde jag antalet tre personer/grupp i syfte att skapa en trygg miljö för skilda åsikter men ändå tillräckligt många för att det förhoppningsvis skulle kunna uppstå diskussioner. Jag genomförde intervjuer på 75 min vardera med två homogena grupper och en heterogen grupp. Jag baserade indelningen på hur mycket man själv ansåg att man handlade ekologiskt. Jag förutsätter därmed att en person som handlar mycket ekologiskt har gjort en reflektion som denne kan argumentera kring, eftersom ekologiskt är normbrytande. Det blev således en grupp med personer som handlar relativt mycket ekologiskt, en grupp med personer som handlar relativt lite ekologiskt och en grupp med blandat. Ingen informant deltog i mer än en intervju. I samtliga intervjugrupper kände informanterna varandra på förhand. Huruvida man bör använda sig av en redan existerande social grupper eller ej för Wibeck en diskussion kring. Fördelarna med en redan existerande grupp är att den förhoppningsvis är en socialt fungerande enhet där ingen är rädd för att uttrycka sin åsikt. Riskerna är att vissa ämnen inte påtalas, eftersom det finns en förståelse i gruppen över vissa saker som är så självklara att det ej behöver sägas högt. Jag valde redan existerande grupper eftersom jag anser att fördelarna väger tyngre utifrån mitt syfte. Mitt urval bestod av högutbildade personer (d.v.s. minst tre års universitetsstudier), män och kvinnor, i åldrarna 23-29 år. Eftersom syftet med undersökningen var att undersöka känslor, åsikter, attityder och prioriteringar ansåg jag det lämpligt med gruppintervju då de olika deltagarna gavs möjlighet att ifrågasätta varandra och diskutera. Att iaktta vad deltagarna reagerade på hos varandra eller ej ingår också i analysen av materialet. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon som stod placerad mitt på bordet. Intervjuguiden var utformad i enlighet med praxis innehållande öppningsfrågor, introduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor (se bilaga 1). Efter genomförda intervjuer transkriberades allt material till text.
Reflexivitet
Eftersom jag är bekant med samtliga av mina informanter vet de alla att jag inte äter kött och somliga känner även till hela min filosofi kring djur. Den vetskapen kan ha påverkat dem i deras intervjusvar. Jag upplevde att vissa informanter skämdes över några av sina svar och att de ibland strävade efter att svara ”rätt” utifrån min filosofi. Jag tror även att informanterna ibland uppfattade när de sagt någonting som, enligt mig varit anmärkningsvärt. Eftersom diskussionerna i mångt och mycket kom att handla om ekologiskt eller ej var det uppenbart så att det fanns ett visst mått av skam i att säga högt att man inte handlade samtliga produkter ekologiska. Den rådande uppfattningen i samtliga grupper var nämligen att man bör handla ekologiskt och därför skämdes även den gruppen där ingen handlade särskilt mycket ekologiskt. Mina tolkningar av svaren är givetvis också färgade av min personliga åsikt, men jag har under hela arbetets gång ansträngt mig å det yttersta för att tolka så objektivt som möjligt. Jag anser personligen att den konventionella djurhållningen vi har i Sverige idag är förkastlig men jag fördömer inte köttätande i sig. Beträffande övriga animaliska produkter (inkl. skor och kläder) försöker jag köpa ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Självklart är valet av ämne och utformningen av intervjuguiden även det präglat av mina personliga intressen och åsikter.
Teori
Uppsatsens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i Pierre Bourdieus habitus och kulturellt kapital samt Anthony Giddens modernitet och självidentitet. De båda författarna är sociologer och Bourdieu är även kulturantropolog.
Habitus är varje individs förkroppsligade system av dispositioner (d.v.s. vanor) som styr hur denne handlar, tänker och orienterar sig i den sociala världen. Habitus är trögrörligt och undermedvetet djupt rotat i kropp och själ. Det kan bl.a. ge uttryck i en slags grundläggande känsla, som utan habitusbegreppet kan vara svårförklarlig (Broady 1989: 2). Ett exempel på en sådan grundläggande känsla skulle hypotetiskt sett kunna vara ansvar för djur och natur, enligt min tolkning. ”Samhället” existerar i två oskiljbara former, institutionerna och människors erhållna dispositioner. De erhållna dispositionerna, d.v.s. habitus, är beständiga sätt att göra och vara som efter hand växer in i kroppen (Bourdieu 1991: 43).
människa. Alltså utbildning/kunskap, titlar, konstverk, social kompetens/nätverk, musikalitet o.s.v. Det symboliska kapitalet existerar endast i samklang mellan strukturer och system som har samma subjektiva dispositioner (Broady 1989: 12). Kulturellt kapital är alltså ett slags socialt kapital som specifikt syftar till förmågan att tillägna sig utbildning och förmågan att använda språket. Det är också en förmåga att förstå och uppskatta ”finkultur”. Detta hänger till stor del ihop med vilket kulturellt kapital en familj besitter och kan lotsa in sina barn i. Kulturellt kapital kan lagras i titlar eller konkret dokumentation av tidigare bedrifter som t.ex. diplom eller betyg, och behöver därför inte förkroppsligas av innehavaren genom kroppshållning och liknande som andra delar av socialt kapital (Broady 1989: 14-19). När man studerar Bourdieus teorier i t.ex. Kultur och kritik (1991) är det viktigt att vara medveten om att de uppkommit i forskning om det franska och algeriska samhället. De skiljer sig i vissa fall från Sverige beträffande vad som ger kapital eller ej. I Frankrike t.ex. är överklassen ofta det samma som kultureliten medan de två ”grupperna” är separerade i Sverige. Självklart kan man i Sverige tillhöra både överklassen och kultureliten som individ, men sambandet som finns i Frankrike på samhällelig nivå finns inte i Sverige. Därför använder jag kulturellt kapital som något statusgivande, utan att koppla det till en överklass. Bourdieus teorier om kapital bygger icke desto mindre på förflyttningar inom eller mellan klassrummen. Jag anser dessutom att medvetenhet om klass är en fundamental förutsättning för uppsatsens genomförande då val generellt är allt mer begränsade ju lägre ner i samhällsklassen man kommer p.g.a mer begränsade resurser.
är alltså abstrakt, något som bara är! Den innebär frihet och tro på en ljusare framtid samtidigt som den hotar med upplösning och förstörelse. Den innebär att övermannas av byråkratiska organisationer och samtidigt kämpa för att återta makten över sitt liv till sig själv. Moderniteten är alltså paradoxal och i ständig process (Ek-Nilsson u.å.: 3).
Bourdieus teorier om habitus och kulturellt kapital anser jag lämpliga eftersom val av livsmedel bygger på vanor, kunskap, uppfostran och tidigare erfarenheter. Giddens teorier om modernitet och självidentitet är relevanta eftersom den moderna människans val av livsmedel inte längre handlar om möjligheten att kunna äta sig mätt, utan snarare hör ihop med identitetsskapande. Alltså vem man är, vem man vill vara och hur man vill uppfattas av andra. Jag har valt att definiera identitet som något föränderligt snarare än en slags själ du föds med.
Utöver dessa teoretiska perspektiv har jag låtit mig inspireras av en del vetenskapliga artiklar. Market orientation of the Swedish pork sector - The case of the demutualization of Swedish Meats är en doktorsavhandling (2011) av Lena Westerlund Lind. Avhandlingen handlar om varför Swedish Meats kooperativa ägandeform upphörde. En intressant detalj är att hon kommer fram till att konsumentens uppfattning om köttprodukter till stor del avgörs i mataffären. Butikens beslut om placering och gruppering av produkten blir därmed avgörande för konsumentens uppfattning och upplevelse.
I Expanding the moral circle: farmed fish as objects of moral concern (2007) stödjer sig författarna på forskning om fiskens kapacitet att känna smärta och testar applicerbarheten av etiska resonemang på odlad fisk. Man för en filosofisk diskussion om hur andra djur har inkluderats i ”den moraliska cirkeln” och att fiskar normalt sett inte inkluderats utan snarare betraktats som en naturresurs. De menar dock att detta är på väg att förändras.
Den medvetna konsumenten
Samtliga av informanterna för den här studien anser sig vara medvetna konsumenter. Den frågan var inte särskilt svår för någon att besvara. Desto svårare var det för dem att definiera vad som är en medveten konsument. Trots de varierande specifika svaren går det att utröna en gemensam andemening, som är att själva medvetenheten är en fråga om etik och politik. ”Om man väljer mellan Ica basic och Eldorado1 så tycker inte jag att man
är medveten på det där medvetna sättet” (Alva). Detta citat speglar min poäng. Det handlar inte om att vara medveten om vilka produkter som är billigast eller godast, utan för att få kalla sig medveten krävs en viss kännedom om innehåll och produktionssätt. ”Någon som vet vad som händer om man köper en viss produkt. Någon som vet skillnaden mellan fairtrade2 eller inte, ekologiskt eller inte” (Marie). ”En som till exempel kollar om fisken man
köper kommer från schysta områden” (Thor). Det krävs dock inte att man alltid handlar efter sina principer, men man skall göra en aktiv prioritering. ”Medveten är egentligen när man vet, men man kanske inte handlar där efter” (Amanda).
Det är intressant hur ett ord som medveten kan tillskrivas olika innebörder beroende på vilket konsumtionsområde man talar om. Det är även skillnad på om det innebär hög eller låg status att vara medveten. När man talar om kläder och mode kan det inom vissa kretsar innebära hög status att inte vara medveten, eftersom man då anses stå över trender och våga ha sin egen smak och stil. Bevisligen skiljer sig detta från livsmedelskonsumtion då samtliga informanter ville tillskrivas medvetenhet. Även då de inte alltid handlar efter sina principer, vill de fortfarande inte anses göra slumpmässiga val. Av de nio informanter som deltagit i min studie tyckte samtliga att man bör handla ekologiskt alltid, även om alla inte gör det.
Animaliska produkter i det senmoderna Sverige
Det är onekligen många faktorer som styr vilket slutgiltigt val en konsument gör i butiken. Ibland behöver inte ens konsumentens avsikt stämma överens med den faktiska varan då man ibland kan missledas av utseendet på en förpackning. Jag har dock fokuserat på känslor, tankar, avsikter och principer snarare än vad som faktiskt slinker ner i matkassen. Tre av mina informanter har valt att helt avstå från kött (med undantag för fiskkött) på grund av, vad de anser, etiska skäl. Samtliga nöjde sig med att kort nämna att de tycker att industrin är vidrig. Två av dessa tre deltog i samma intervju men ordet vidrig användes
som beskrivning i de båda intervjuerna. ”Jag har nog svårt att stötta köttproduktionen, den konventionella, den är vidrig” (Lina). Ingen förklarade sig mer ingående än så eftersom det fanns en tyst förståelse/överenskommelse för uttalandena i de båda grupperna. Det fanns således ingen anledning till att motivera orsaken mer utförligt. Kulturella konventioner som den här är ständigt närvarande i all social interaktion. Man behöver helt enkelt inte förklara allt explicit utan förutsätter att mottagarna förstår vad som menas. Detta kan leda till missförstånd och felaktiga antaganden, i synnerhet när människor från olika kulturer möts. Så är dock inte fallet nu, utan min bedömning är att samtliga informanter i dessa två grupper har tillräckliga gemensamma preferenser för att tolka uttalandena enligt avsändarens mening.
Lina som jag nyligen citerade poängterar dock att hon varit vegetarian i över 15 år och att marknaden har förändrats drastiskt sedan dess. Hon säger att hon inte har några etiska skrupler kring att äta ekologiskt, svenskt kött och menar att hon egentligen skulle vilja börja med det för att stötta de ekologiska bönderna. Dessvärre blir hon äcklad av kött efter så lång tid utan. Hon belyser även en spännande aspekt som för mig är ovanlig att höra i sammanhanget. Hon tar nämligen upp problematiken kring sina etiska principer och konsumtionen av mjölkprodukter. En stor del av nötköttproduktionen är ju faktiskt en biprodukt till mjölk, då alla tjurkalvar som härstammar från mjölkkor föds upp som köttdjur3.
När Lina via nyförvärvad kunskap insåg detta drog hon omedelbart slutsatsen att hon borde låta bli mjölkprodukter också. Hon anser dock att det är en fruktansvärt stor uppoffring för henne och inser att det aldrig kommer hända. Denna insikt beskriver hon själv som kraftigt ångestframkallande.
Enligt min tolkning av Giddens teorier, känner Lina ångest på grund av att den ontologiska tryggheten satts i gungning (Giddens 1997: 48-52). Ontologi betyder: ”i modern mening läran om de begrepp eller kategorier som man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande, motsägelsefri och uttömmande beskrivning och förklaring av (någon del av) verkligheten” (National Encyklopedin. 2012). Lina har under femton års tid som vegetarian4 rutiniserat sin vardag och så även sina val av livsmedel. Genom att hon
upprepat sina val så många gånger och även fått bekräftat av omgivningen att detta är socialt accepterat, har det blivit till en självklarhet som inte reflekteras varje gång hon handlar. Resultatet av det är att hon kunnat utestänga alla tankar på andra möjliga risker, som hon skulle bli galen av att gå och tänka på hela dagarna. Den nya kunskapen
3 Köttdjur är branschens benämning på nötkreatur som föds upp för köttproduktion.
framstår alltså som ett obehagligt tillskott eftersom den tvingar henne att ompröva sina val. Hon har via ny kunskap uppmärksammat ett potentiellt hot mot sin livsstil. Giddens kallar det senmoderna samhället för risksamhälle och syftar då på att både samhället i stort och individer hela tiden hanterar framtiden med hjälp av just riskbedömningar av hot och faror. Risksamhället är oupplösligt förbundet med ångest och kris. Den ontologiska tryggheten utgör ett skydd mot existentiell ångest, via dess skapande av en yttre ordning och rutiner, som leder till en inre känslomässig trygghet (Giddens 1997: 215-218).
Utöver dessa tre personer är det en fjärde och en femte som valt att avstå kyckling. ”Kycklingproduktionen tycker jag är så respektlös, oetisk” (Sabina). ”Kyckling brukar jag undvika över huvud taget faktiskt för att man vet att inte det är en så bra industri” (Minna). En sjätte har gjort precis tvärt om och undviker kött men äter kyckling ”Egentligen äter jag inte mycket kött, jag äter kyckling (...) Det är lättare att laga” (Karoline). De resterande tre, Alva, Thor och Nils har inte valt bort någon kategori produkter över huvud taget. Däremot nämner samtliga informanter som inte kallar sig för vegetarianer, att de brukar försöka köpa svenskt kött. Samtliga informanter är även överens om att burhönsägg skall undvikas samt mjölk som inte är svensk. Rödlistad fisk är också något som kommer upp i samtliga diskussioner som något man försöker undvika.
tillägga något valde hon att avsluta med en uppmaning: ”Köp svenskt! Dels för minskad miljöpåverkan genom transport, och dels bättre djurskyddslagar” (Sabina). Även Nils känner stor tilltro till Sveriges regering och säger på tal om antibiotikarester i animalieprodukter att: ”Jag tänker att om man försöker äta svenskt kött så tänker jag att vi har ganska hårda regler mot sånt ändå” (Nils). Det är alltså hans argument för att inte nödvändigtvis köpa ekologiska produkter, där man tillämpar betydligt mer restriktiva regler för antibiotikaanvändning. Han tycker som sagt att det är bra nog, utan att för den delen känna till vad de exakta reglerna säger varken för det ena eller andra. Giddens teori om ontologisk trygghet stämmer bevisligen enligt min studie, även om det självklart finnas flera förklaringmodeller.
Ekologiskt som kulturellt kapital
uppseendeväckande. Jag tror att anledningen är att man försöker handla så rätt som möjligt, och med erfarenhet från bilder man matats med på tv drar man slutsatsen att burhöns är fel.
Som jag tidigare nämnt så anser samtliga av mina informanter att ekologiskt, oavsett produkt är bättre än konventionellt även om man väljer att inte alltid köpa det. Genom detta erkännande drar jag slutsatsen att konsumtionsvanor som till stor del inkluderar ekologisk mat ger ett symboliskt kapital. Det anses av informanterna att den utbildade, begåvade, goda konsumenten alltid väljer ekologiskt. Om personer som inte handlar ekologiskt säger några av de informanter som själva handlar mycket ekologiskt såhär: ”Jag tycker synd om dem ofta” (Marie). ”Jag kan förnedra dem lite i mitt huvud. Jag tycker att de är osmarta och dåliga” (Lina). ”Om de som inte har något ekologiskt i sin korg, då tänker jag - Är du dum på riktigt?!” (Alva). Även en som själv inte väljer ekologiskt i så stor utsträckning hade starka åsikter: ”Kan inte folk tänka, kan inte folk lära sig?” (Sabina). Slutligen vill jag återge ett uttalande som jag tycker stärker min tes. Såhär säger en informant som själv inte handlar mycket ekologiskt, om de som gör det: ”Det är drygt med såna personer som skyltar med det för att de vill framstå som bra” (Nils). Jag tror att Nils med detta uttalande försöker släta över ett komplex för att han inte själv alltid prioriterar ekologiskt, eftersom han tidigare sagt att han tycker att det är ”superbra” att folk gör det. Även Thor handlar mycket lite ekologiskt och säger såhär: ”Jag köper det ibland, mest när min flickvän tittar på” (Thor). Detta citat tycker jag talar för att han inte vill att hans flickvän skall tro något annat om honom än att han är medveten. Även Amanda bekräftar samma sak:
! ”Kommer det komma någon fråga om att skämmas i affären? För det kan jag ! känna när man inte köper något ekologiskt, vilket händer ibland, och någon ! man känner kommer och ser det. Då har jag gått tillbaka, alltså vänt och tagit ! en ekologisk för att jag skäms så mycket. Jag tror mycket på att man ska vara ! på varandra. På bara! För man faller dit för pengarna” (Amanda).
större utrymme i vardagsmaten. Under en av intervjuerna påtalade Thor att han inte brukade kolla särskilt noga på kyckling. Han menade att han köpte lite ”vad som helst”. Han blev då ifrågasatt av en annan informant som undrade (och rynkade lite på näsan) om han även köpte Eldorado-kyckling. ”Nej nej nej, inte de billiga märkena som man förknippar med äcklig smak” (Thor). Så även i kretsar där man inte handlar ekologiskt handlar man alltså inte ”vad som helst”. Det skall vara bra råvaror så maten smakar gott. En som aldrig har smakat något annat än lågprisvarumärken vet dock inte att det är skillnad och står därför utanför kretsen som smakat skillnaden. Min poäng här är att den grupp som ”vet”, besitter ett kulturellt kapital eftersom de har förmåga att förstå och smaka skillnaden. De kan även underbygga varandras åsikter om smak genom att bekräfta eller själva distansera sig genom att höja ribban. Alltså, om någon påstår sig känna skillnad på kvaliteten av två olika produkter, som en annan inte uppfattar att där är någon skillnaden på, kommer personen ifråga som känner skillnaden att få ett högre kulturellt kapital än den som inte känner skillnaden. En förutsättning för detta är att den personen som inte känner skillnad litar på att den andra faktiskt gör det. På så vis bekräftas en underlägsenhet i förmågan att känna igen en bra råvara. Att kulturellt kapital och matvaror hör ihop bekräftar Alva med uttalandet: ”Jag kan känna mig som en kulturtant som bara köper ekologiskt” (Alva).
Secondhand - en effekt av habitus
Att vara vegetarian är för mina informanter ett principiellt ställningstagande. Som tidigare nämnt är det tre stycken som valt att totalt avstå från kött. Samtliga äger dock kläder som är tillverkade av animaliska produkter och jag var nyfiken på deras tankar kring detta. ”Jag ser det som en biprodukt faktiskt. Man får ofta försvara att man är vegetarian men har skinnskor på sig (...) men man föder inte upp djur för att man vill ha huden, det gör man för köttet” (Lina). Det är uppenbart att Lina reflekterat över frågan och gjort ett aktivt val. De andra två var inte riktigt lika vana att ifrågasättas på den punkten. ”Det går mig förbi rätt ofta. Jag äter ju inte kött och är emot att döda djur för att vi skall ha något av dem men det där går mig ofta förbi. Där går det praktiska före” (Marie). Den sista vegetarianen svarar lite skämtsamt, men fortfarande seriöst att: ”Jag är fascinerad över att gå i ett par djur” (Amanda).
De två sistnämnda landar i en diskussion om secondhandmarknaden5. ”Jag har som
princip att jag köper inget annat i skinn, än skor, som inte är secondhand” (Amanda). ”Jag köper mest kläder på secondhand och då tycker inte jag att man behöver kolla så
noga” (Marie). Begreppet habitus kan användas för att i viss mån förklara varför mina informanter söker sig till secondhand-marknaden. Habitus är förkroppsligandet av levda erfarenheter, tankar och värderingar. Det innebär alltså att ett tanke- och handlingsmönster fått fäste under hela ditt tidigare liv som sedan styr hur du tänker och handlar även framöver. Olika sociala omgivningar och klasstillhörigheter formar oss till ett visst habitus, som leder till djupt rotade trögföränderliga känslor och attityder. Vi gör ofta det som förväntas av oss för att vi vill överensstämma med vår klasstillhörighet i samhället. Habitus kan således användas för att besvara en del varför-frågor (Broady 1989: 23-25). Jag menar alltså att det finns många bakomliggande faktorer till att de tre vegetarianerna handlar mycket secondhand. Trots det är det endast är ett fåtal som de själva reflekterat kring och anger som orsak. Det beror på att habitus är undermedvetet och något som hålls för naturligt/självklart och inte betraktas av individen som något skapat, till skillnad från åsikterna som de uppger explicit. Habitus är t.ex. en grundläggande ansvarskänsla för naturen och miljön, eller ett djupt rotat beteendemönster i någons konsumtionsvanor som inte skulle förändrats tvärt av t.ex. förbättrad ekonomi. Alltså, vad de själva uppger för skäl är en åsikt, men ”personligheten” som ligger till grund för åsikten är habitus. Det är en djupt rotad inristning i kropp och själ som man inte tänker på och som ofta är svår att sätta fingret på.
Det ständiga undantaget - fisken
Som jag tidigare nämnt så har samtliga av mina informanter valt att äta fisk. Även de tre som valt att avstå från övrigt kött. Det ligger nära till hands att anta att det beror på att fisken inte riktigt inkluderats i informanternas etiska cirkel (Lund et al. 2007: 109). Jag tror att det stämmer till viss del även om få vill uttrycka det explicit. I en av intervjuerna där informanterna handlar mycket ekologiskt och två av dem kallar sig vegetarianer, dröjer det närmre en halvtimme in i intervjun innan fisk över huvud taget nämns. Jag påpekar då lite frågande att ingen hittills talat om fisk. Då utbrister följande konversation:
! - ”Jag vill inte ens tänka på att jag äter fisk. Jag vill förtränga det!” (Amanda) ! - ”Jag med!” (Marie)
! - ”Jag skulle aldrig köpa fisk” (Amanda)
! - ”Inte jag heller. Jag blir bjuden ganska ofta när jag kommer hem. Det har ! blivit en smidighetsgrej. Om man inte kan laga vegetariskt så får man lov att ! laga fisk åt mig. Jag vill inte vara en otrevlig gäst.” (Marie)
- ”Jag brukar kolla att den är odlad och packad i Norge. Så att den inte har körts till Thailand och tillbaka. Vilken sort spelar också roll.” (Amanda)
- ”Jag har naturskyddsföreningens app på mobilen, och där har jag kollat vilken fisk som är bäst.” (Marie)
sig, för att slippa värdera den i sitt handlande. De båda informanterna har under intervjun i övrigt visat stor kunskap om livsmedelsproduktion i allmänhet, även om jag inte kan validera deras påståenden. Det är emellertid ett faktum att de studerar livsmedels-produktion vid universitetet. Kunskaperna tar dock stopp vid fisken och följande konversation äger rum, om än med en humoristisk ton.
- ”Vad är en ekologisk fisk? Det tänker jag måste vara svårt att få fram.” (Marie)
- ”Vad äter den då? Kan fiskar äta gräs?” (Amanda)
- ”Är jag dum nu? Fisk äter fisk. Fisk från Östersjön till exempel, som är ett av världens mest förorenade hav. Hur kan man säga att den är ekologisk? Jag vet inte vad kriterierna är.” (Marie)
- ”Du kan ju inte säga att en vanlig fiskad fisk är ekologisk.” (Amanda)
- ”Nej, för att man skulle kunna säga att föroreningar i vattnet är de samma som luftföroreningar och i så fall skulle inget vanligt djur heller kunna vara ekologiskt. Alltså jag menar att fiskar också är djur men... Det finns mycket forskning fram och tillbaka om fiskar känner smärta. Men jag vill ju tro att de gör det och det får mig att vilja äta den ännu mindre.” (Marie)
Att fiskar känner smärta är vetenskapligt bevisat (Nationellt centrum för djurvälfärd. 2011). Amanda och Marie har av någon anledning undgått den kunskapen och jag tror att det är en fråga om selektivt minne snarare än slump. Jag tror alltså att de aktivt valt att inte ta den till sig i syfte att slippa handskas med de etiska bekymmer som vetskapen skulle medföra. Konversationen är även ett exempel på hur kulturella konventioner potentiellt skulle kunna skapa problem. Eftersom de båda generellt sett verkar kunna mycket om ekologiska livsmedel skulle det vara rimligt att anta att de också känner till i grova drag vad som kännetecknar en ekologisk fisk, men det visar sig alltså vara så att de inte har en aning. Den tredje vegetarianen, som deltog i en annan intervju, säger såhär om fisk: ”Där är det nog mest miljötänk och jag köper aldrig något som inte är MSC-märkt6” (Lina). Även
det uttalandet faller in under analysen ovan. Det bekräftar även vad som påstås i Expanding the moral circle: farmed fish as objects of moral concern (2007) att fisk snarare betraktas som en naturresurs än kännande individer.
vidtagit några åtgärder” (Sabina). ”Fisk som är rödlistad köper jag inte” (Nils). ”Rött kött brukar inte jag vara så etiskt kinkig med, fisk däremot. Jag kollar alltid om fisken jag köper kommer från rätt områden” (Thor). Den enda som nämner fiskens välfärd gör det i förbifarten: ”Jag blir förskräckt när jag ser dokumentärfilmer om hur fisken behandlas, då kan jag verkligen må dåligt över det. Men när jag går i butiken så relaterar jag inte till det” (Alva). Att kunna separera fisken från filmen och fisken i frysdisken i matbutiken är en egenskap som jag anser hör den moderna människan till. Att kunna välja att inte bry sig är resultatet av distanseringen från naturen och därmed djuren. Förr i tiden, under bondesamhället, fanns det en betydligt större närhet till livsmedelsproduktion. Alla levde nära jordbruket och kunskapen om produktionskedjan var en förutsättning. Idag går det alldeles utmärkt att gå och köpa mat som man inte har en aning om hur eller var den produceras. Endast den intresserade konsumenten befattar sig med sådana efterforskningar. Närheten till jordbruket var naturligtvis betydligt mer omfattande än närheten till fisket. Jag tror likväl att man hade en större förståelse för att någon faktiskt fiskat fisken och att t.ex. konserveringen kunde göras bra eller dåligt. Man var alltså tvungen att själv ta ansvar för vem man handlade av och själv bedöma kvalitén på produkten. Det fanns alltså inga mellanhänder och kontrollinstanser, som idag, som gjorde det jobbet åt en. Så även om man inte levde nära fångstplatsen tror jag att det fanns en större förståelse för att själva produktframställningen kunde göras mer eller mindre seriöst. Jag påstår alltså inte att fiskvälfärden var högre förr, utan jag menar endast att människors tankemässiga koppling mellan fisken i havet och fisken på tallriken rimligtvis borde varit större förr.
Konsumtionsvanor representerar livsstilen
sitt förflutna till framtiden. Identitet är inget som kommer av sig själv under livets gång, utan förutsätter en reflexiv process över jaget (Alsmark 1997: 53).
Man kan se valen som symboler för en vision, snarare än uttryck för tycke om rätt och fel, gott och äckligt, fint och fult. Ett exempel på detta är Alva som säger såhär: ”Viltskav äter jag mycket. Det är inte krav-märkt7 och jag vet inte riktigt hur det framställs men jag tänker
mig att det har levt fritt i skogen tills den dagen de dör” (Alva). Jag kan inte uttala mig om den specifika produkt hon talar om här, men jag förstår av kontexten att Alva inte känner till att det finns s.k. vilda djur som föds upp i hägn (Jordbruksverket 2012). Hon köper alltså vilt i god tro om att hon äter ett djur som levt fritt och inte har transporterats någonstans o.s.v. Hon har alltså en bild av att de djuren skulle vara uppfödda under naturliga omständigheter och hon har en känsla av att hon gillar det. En känsla som hon helt enkelt följer och som, i hennes identitetsskapande projekt gör henne till en mer naturnära person. Vad beträffar hennes livsstil är det alltså inte viktigt huruvida djuren fötts upp i hägn eller inte, det är bara Alvas egen tro som är viktig. Det skulle troligtvis dock uppstå en inre konflikt hos henne om det visade sig att hennes viltskav inte kom från vilda djur som levt fritt i skogen.
I en helt annan intervju bad jag en informant att välja mellan fairtrade-märkning och ekologiskt. Hon valde fairtrade med motiveringen ”Bonden har det lite bättre, älskar det han gör, gör det lite bättre. Det går ihop” (Amanda). Amanda är en av de som inte äter kött och har under hela intervjun visat stor omsorg för djurvälfärd, därför drar jag slutsatsen att ”bättre” i det här fallet syftar till behandlingen av djuren. Vad Amanda säger här är alltså att hon tror på andra människors inneboende godhet. Hon utgår ifrån sig själv och förutsätter att hennes bedömning av rätt och fel i förhållande till djur är allmängiltig och tror därför att bonden skulle agera annorlunda mot djuren om denne själv bara mådde lite bättre. Hon har alltså en tilltro till sina medmänniskor som hon handlar efter och som i hennes identitetsskapande projekt gör henne till positiv, hoppfull humanist. Amanda kan givetvis inte bevisa att det är som hon säger, men det viktiga är att det är så hon tänker sig verkligheten.
på vandringskängorna. Med kännedom om Minnas övriga åsikter vågar jag dock påstå att så inte är fallet, utan att secondhand-shoppingen för Minna snarare är en klädstil än en ideologi. Det är just i kombination med att vandringskängorna påtalas som det framstår att vara mer än en klädstil i mina öron. Minna har en stil som är inspirerad av 50-talet och även i hennes sätt att tala och föra sig kan man skönja romantiseringen av en svunnen tid. Hon säger även att ”Secondhand skulle jag kunna köpa vad som helst för då är det redan konsumerat” (Minna). Med det argumentet legitimerar hon sitt eget konsumerande för sig själv. Minna har nämligen tidigare uttryckt en viss avsmak för överkonsumtion av saker men tampas samtidigt med att hon faktiskt tycker att det är roligt att köpa kläder, skor och accessoarer. Genom secondhand-shopping kan hon behålla sin konstruerade identitet och fortsätta odla bilden av den hon vill vara ideologiskt, samtidigt som hon kan konsumera hur mycket hon vill.
Den egna hälsan påverkar livsstilen
Självets reflexivitet omfattar även kroppen. Även det hör den senmoderna människan till, förr fanns nämligen inte privilegiet för de flesta att välja vad man skulle äta. Kroppen är en källa till glädje och njutning, men också sätet för sjukdomar och påfrestningar. Kroppen är relevant för upprätthållandet av självidentiteten. Det handlar om livsplanering, och att förebygga sjukdomar och krämpor med hjälp av kosthållning. Man gör helt enkelt olika riskbedömningar av allt man stoppar i sig (Giddens 1997: 122-124). Mat och motion är det vi i första hand kopplar till begreppet livsstil, även om Giddens inkluderar mycket mer än så, som jag diskuterat tidigare. Några av informanterna anger att hälsoaspekten är starkt närvarande när de väljer vilka animaliska produkter de köper.
! ”Min första tanke med ekologiskt var djurvälfärden men med åren har det blivit ! mer och mer hälsa. Jag tror mycket att man blir vad man käkar. Som Krav ! t.e.x. med tillsatser i maten, det finns begränsningar liksom. Man kan lita på ! det, det finns någon hushållning av gifterna” (Lina).
En annan informant säger såhär om ekologiskt: ”E-ämnen och sånt kollar man ju också och det är så mycket färre i ekologiskt” (Alva). Alva förklarar senare att hon inte vet exakt vad E-ämnen innebär, eller gör med kroppen, men hon har förstått att det är någon hon vill undvika. En tredje säger såhär: ”Antibiotika och tungmetaller i mat har jag en liten oro över att få i mig. För mycket skit liksom” (Amanda). Både Alva och Amanda kan alltså identifiera sig med Linas livsstil och de skulle troligtvis känna en viss samhörighet om de träffades och kom till att tala om detta. Att de skulle känna samhörighet beror på att de valt liknande livsstil ur ett hälsoperspektiv. Oavsett om deras tro är korrekt underbyggd av fakta eller ej, har de en ambition och en önskan om att äta så hälsosamt som möjligt. Reflekterande över kroppen är under senmoderniteten en allt större del av organiseringen av det sociala livet (Giddens 1997: 122).
Distansering från andra stärker självidentiteten
Som framgår ovan är livsstil nära förbundet med begreppet självidentitet. Hur man själv önskar vara och framstå, går ibland att utläsa av hur man talar om andra. Genom att tala om hur vissa andra är ger man alltså en bild av hur man själv inte är. På så vis stärker man alltså sin egen identitet när man belyser kontrasten till andra. ”Så står man själv där med sin ekologiska korg och gubben bakom står med chips och läsk och kakor och inget är ekologiskt. Då undrar man vad man kämpar för när 90% gör sådär” (Alva). Detta är ett exempel på hur Alva beskriver sig själv som en kämpe, en som bryr sig, en som står upp för sin sak trots att hon är stort underläge. Rent explicit sa hon något helt annat, men man kan utläsa att det också innebär vad jag just beskrev att hon anser om sig själv. Siffran 90% säger hon senare att hon bara drog till med, och erkänner att hon inte har en aning om hur många som faktiskt handlar ekologisk. En annan informant uttalar sig såhär om folk hon stött på i matbutiken: ”Folk som köper onyttigt också, Nutrilett8 och kakor. Alltså
hur lite kan ni om hur man ska äta när man vill banta? Jag kan bli riktigt provocerad, fan folk har ju råd med ekologiskt alltså och borde vara mer medvetna, hjälpas åt” (Lina). Här drar Lina ett likhetstecken mellan att vara onyttig, korkad, och att inte handla ekologiskt. Genom detta uttalande säger Lina att hon vet hur man skall äta när man bantar, hon vet hur man prioriterar med pengar så man har råd med ekologiskt, och hon är solidarisk.
dragit slutsatsen att de som ”skyltar” med sina ekologiska varar vill få honom att känna sig dålig. Jag kan givetvis inte uttala mig om han tolkar dessa möten rätt eller fel, men jag tycker att det är mer troligt att det är så han själv faktisk känner sig dålig, och därför applicerar den åsikten på dem som enligt honom själv handlar rätt. Han har nämligen vid ett annat tillfälle uttalat sig så att ”I de bästa av världar skulle all mat vara ekologisk tycker jag, jag prioriterar det bara inte just nu som student” (Nils).
Omgivningens åsikter framtvingar reflexivitet
Det finns ett inneboende behov hos människan att få bekräftat från sin omgivning att man är den man tror sig vara/vill vara. Om man får höra ett påstående om sig själv, eller rent av blir uttryckligen ifrågasatt framtvingar det en reflexivitet över jaget (Alsmark 1997: 64-65). ! ”Jag ser väl inte mig själv som en ekologisk person. Jag är ju mer än så men ! skulle !någon som jag verkligen umgås med påstå att jag inte handlar ! ekologiskt skulle jag bli kränkt. Är det någon jag inte känner så väl som påstår ! det så skulle jag mest bli glad för då skulle jag få prata om det” (Amanda).
På ett sätt är det en viktig del av Amandas identitet, att hon handlar ekologiskt, men hon vill framhäva att det inte definierar hela hennes person. Det är dock så pass viktigt för henne att hon med största sannolikhet hade korrigerat påståendet om hon fick möjlighet. Lina säger såhär i en annan intervju:
! ”Det är hemskt när folk tror att man är en sån som inte bryr sig. Men det känns ! som att det är jobbigt att dra upp en diskussion med folk som själva inte ! handlar ekologiskt för jag är inte jätteförtjust i att diskutera (...) Jag kan bli så ! provocerad så jag måste hålla mig där ifrån” (Lina).
Det är alltså uppenbart en väsentlig del av Linas identitet att hon handlar ekologiskt. Att prioritera för sig själv vad som är viktiga och mindre viktiga drag av självidentiteten kan alltså utkristalliseras med hjälp av social interaktion.
Makt och ansvar
konsumentmakt som påtryckningsmedel. Det senare grundar sig ofta i att man inte känner tilltro till sina medmänniskor. Några har sagt uttryckligen att de skulle utnyttja sin konsumentmakt i större utsträckning om de hade mer pengar och därmed råd att köpa dyrare produkter. Det argumentet likställer jag dock med låg tilltro till konsumentmakt eftersom jag tolkar det så i sin kontext. T.ex. säger en informant, som inte handlar särskilt mycket ekologiskt, såhär:
! ”Efterfrågas någonting så ändrar sig butikerna till slut (...) Om alla handlade ! ekologiskt så skulle det vara mycket billigare och därför lättare att välja det. ! Men nu är det mycket dyrare och då blir det moment 22. Jag kommer köpa ! mer ekologiskt när jag får en riktig lön tror jag” (Nils).
Han har tidigare uttryckt att allt skulle vara ekologiskt i idealsamhället och därför tolkar jag hans uttalande som bristande tro på övriga konsumenter, eftersom han verkar övertygad om effekten av ett enat handlingsmönster. Marie uttalar sig i en annan intervju såhär: ”Jag tycker det är lite töntigt att säga att priset spelar stor roll för jag har minsann inte mer pengar än någon annan student och jag har minsann råd. Det är bara en prioritering” (Marie). Självklart har Marie en poäng här, och därför är det själva orsaken till prioriteringen som är intressant, och inte storleken på informanternas hushållskassa.
Giddens (1997: 226-228) skriver att man under industrialismen, upplevde att makten och påverkningsmöjligheten av sin egen situation och samhället minskade. Framför allt under de kapitalistiska produktionsförhållandena då man överlät sina livsvillkor till maskiner och marknader. Han poängterar dock att detta var en falsk känsla och att individen har större makt nu i ett senmodernt samhälle, än då. En informant som inte tycks tro på sin personliga möjlighet att förändra är Sabina. Hon säger såhär:
! ”Jag tänker att om jag visste att det gjorde skillnad garanterat, då tror jag att ! jag hade varit mer motiverad. Nu är det så diffust. Vad gör den stora gråa ! massan? Vem strider jag för? Jag tror på den stora massan, men inte på mig ! som enskild konsument” (Sabina).
konsumenter” (Thor). Samtliga av de som köper mycket ekologiskt tror på konsumentmakt och refererar på ett eller annat sätt till teorin om tillgång och efterfrågan.
En möjlig orsak till att motivationen för att handla ekologiskt är låg, skulle kunna vara kunskapen om skillnaderna. Minna som alltså inte handlar ekologiskt men önskar att all mat var ekologisk säger såhär ”Men alltså djuren behandlas ju inte olika om det är ekologiska eller inte. Eller jo, kor får kanske gå lite mer på grönbete, eller jag vet inte (...) Det finns väl inga regler för hur det ska se ut i ladugården?” (Minna). Även Nils bristande kunskap om ekologiska produkter blir uppenbar då han gör följande uttalande om märkningar av ekologiskt: ”Det finns ju det här med nyckelhål9 till exempel. Om det är två
likvärdiga produkter som kostar ungefär lika mycket, då skulle jag välja den med nyckelhålet helt klart.”
Ytterligare en möjlig orsak till varför motivationen för att handla ekologisk är hög eller låg skulle kunna vara påverkan från föräldrarna under uppväxten. Några av de informanter som handlar mycket ekologiskt säger såhär om sina föräldrar: ”De har alltid varit ganska nyttiga, både med socker, godis, läsk och vitt bröd och så (...) och att vi handlar ekologiskt. Pappa läser alltid på innehålls-förteckningen” (Alva). ”Min mamma är nog ganska medveten och handlar sin lilla ekolåda med närproducerade grönsaker och så” (Lina). Medan en av de som inte handlar särskilt mycket ekologiskt säger såhär om sina föräldrar: ”Mina föräldrar handlar bara på Lidl10” (Thor). Slutligen finns också möjligheten att barnets
motivation uppstår som en motreaktion på föräldrarnas åsikter. I Maries fall var det så enligt henne själv, och hon säger såhär om sina föräldrar: ”Man har ju blivit så sjukt arg på sina föräldrar ibland! Där ska man inte komma in och säga till vad dem skall göra. Kom inte hit och lägg dig i” (Marie). Jag vill poängtera att det givetvis kan vara så att inverkan från föräldrar inte alltid spelar någon större roll. Det är dock inte en omöjlig förklaringsmodell för vissa.
Sammanfattande diskussion
Min metod skiljer sig från den klassiskt etnologiska på så sätt att jag genomfört gruppintervjuer istället för individuella. I mina tre gruppintervjuer strävade deltagarna mer eller mindre efter konsensus hela tiden. Inga hetlevrade debatter uppstod, utan när åsikterna gick isär var det under respektfulla och sansade former. Det fanns helt klart en
större benägenhet att uttala sig när man höll med föregående talare än när man tyckte annorlunda. Jag försökte dock kompensera detta genom att ställa riktade frågor till de som inte självmant uttalade sig. Jag upplevde inte att någon tyckte att det var obehagligt att uttrycka en avvikande åsikt, bara att de uttalade sig mer självmant då de instämde. Om mina informanter hade bestått av människor från andra generationer och samhällsklasser hade resultatet troligtvis sett annorlunda ut. Klasstillhörighet styr inom vilka ramar du har möjlighet att välja. Klasstillhörighet är även påverkat av vilket kapital du besitter ekonomiskt, socialt och kulturellt vilket i allra högsta grad påverkar dina val. Beträffande generationsskillnader är det svårare att spekulera men troligtvis skulle kunskapsnivå, intressegrad och föreställningar om bra och dåligt skilja sig något från mina intervjusvar. Min analys är baserad på intervjusvar från nio informanter av samma generation och klass.
Genom intervjuer har jag undersökt hur mina informanter väljer vilka animaliska produkter de konsumerar. Variationerna av resonemang kring specifika produkter var många. Några gemensamma drag var dock att samtliga benämnde sig som medvetna konsumenter och tyckte att man bör handla ekologiskt alltid. Alla var dock inte lika övertygade om den prioriteringen när det gällde deras egna konkreta beslut i matbutiken, då prioriterade vissa annat högre än ekologiskt, t.ex. lågt pris. Konsumtionsvanor som till stor del inkluderar ekologisk mat ger ett symboliskt kapital. Det anses nämligen av informanterna att den utbildade, begåvade, goda konsumenten alltid väljer ekologiskt. En annan gemensam nämnare var att samtliga tyckte att det var viktigt att köpa ägg från frigående höns. Jag tror att det har att göra med att just värphöns i Sverige fått stort medialt utrymme under 80-talisternas uppväxt. Kännedomen om skillnaderna för frigående- och burhöns är därför stor. Åtminstone tror man sig veta vad som är bäst för hönan, och det är den övertygelsen och känslan som är relevant i sammanhanget. Man vill helt enkelt agera ”gott” för att det finns ett egenvärde i det. En sista gemensam åsikt var att informanterna alltid föredrog svenska produkter framför utländska produkter. Det fanns en djupt rotad tro om att Sveriges regler och lagar är bättre än övriga världens. Risksamhället som vi lever i nu är oupplösligt förbundet med ångest och kris. Ett sätt att hantera sin egen oro och komma undan den egna riskbedömningen är att sätta sin tilltro till regeringen. Man litar helt enkelt på att dessa kommer att hantera situationen åt en (Giddens 1997: 217). Man litar därför på svenskt.
matvanor, handlingssätt och umgängesmiljöer. Uppfattningen om sin egen kropp och hälsa spelar också in i bedömningen man gör när man väljer eller väljer bort ekologiskt. De av informanterna som talade om hälsoaspekten tog upp exempel som E-ämnen, tungmetaller, besprutningsmedel och antibiotikarester som ämnen man ogärna ville få i sig och som de förknippade med konventionellt.
Samtliga informanter åt fisk och det fanns en allmän noggrannhet i val av fisk i förhållande till andra produkter. Vissa talade om MSC-märkningen och rödlistor medan andra nämnde ursprungsland och produktionssätt (odlat/vilt). Några av vegetarianerna som deltog i studien ville dock gärna förneka att de åt fisk och kände både skuld och skam för det. De angav skälet att de åt fisk av bekvämlighet. Utdelningen i att vara socialt accepterad av sin omgivning var alltså större än uppoffringen i att äta fisk, som egentligen strider mot deras egna principer. Jag drar även slutsatsen att det är en fråga om kunskap om fiskens förmåga att känna smärta, som de mer eller mindre medvetet undvikit att tillskansa sig. Detta för att slippa värdera den i sitt handlande. Varje gång ny kunskap tillkommer är nämligen den ontologiska tryggheten rubbad. Den ontologiska tryggheten utgör ett skydd mot existentiell ångest, via dess skapande av en yttre ordning och rutiner, skapas även en inre känslomässig trygghet (Giddens 1997: 215-218). Dessutom tror jag att fisk fortfarande snarare betraktas som en naturresurs än kännande individer i allmänhet.
Habitus är förkroppsligandet av levda erfarenheter, tankar och värderingar. Det innebär alltså att ett tanke- och handlingsmönster som fått fäste under hela ditt tidigare liv som sedan styr hur du tänker och handlar även framöver. Olika sociala omgivningar och klasstillhörigheter formar oss till en viss habitus (Broady 1989: 23-25). Jag har specifikt visat på hur habitus påverkar inställningen till secondhand-shopping, men faktum är att habitus är närvarande i samtliga sammanhang, precis som livsstil och identitet.
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor Intervju 2012-11-21 Lina, 29 år, studerande. Alva, 25 år, studerande. Karoline, 26 år, studerande. Intervju 2012-11-22 Amanda, 23 år, studerande. Marie, 23 år, studerande. Sabina, 24 år, studerande. Intervju 2012-11-23 Minna, 28 år, studerande. Thor, 29 år, studerande. Nils, 26 år, studerande.Tryckta källor och litteratur
Alsmark, Gunnar (red). 1997. Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum. Lund: Studentlitteratur.
Broady, Donald. 1989. Kapital, habitus, fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: UHÄ.
Bourdieu, Pierre. 1991. Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos AB.
Djurens Rätt. 2009. Världens bästa djurskydd Myten om Sverige granskas. Rapport. Ehn, Billy & Löfgren Orvar. 1982. Kulturanalys. Ett etnologiskt perspektiv. Lund: LiberFörlag.
Ek-Nilsson, Katarina u.å. Modernitetens ABC. I: Etnologi A4 Artikelkompendium ht 2012, Uppsala universitet, Stencil.
EU-kommissionen. 2012. Ekologiskt jordbruk. http://ec.europa.eu/agriculture/organic/ animal-welfare/husbandry_sv (Hämtad 2012-11-30)
Fairtrade International. 2011. What we do. http://www.fairtrade.net/what_we_do.html?&L=0 (Hämtad 2013-01-09)
Ghodsi, Mojtaba. 2006. En teori om konsumentmakt. Marknaden som en lösning på demokratiunderskottet?. D-uppsats. Lunds universitet.
Gjerris, M et al. 2010. The Price of Responsibility: Ethics of Animal Husbandry in a Time of Climate Change. I: Springer Science+Business Media, Nr 24, s331-350.
Gålmark, Lisa (red). 1997. Djur och människor. En antologi i djuretik. Nora: Nya Doxa. Jordbruksverket. 2012. Hägnat vilt. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/ hagnatvilt.4.6beab0f111fb74e78a780001574.html (Hämtad 2012-12-10)
Jönsson, Håkan. 2005. Mjölk - en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi, Diss. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Krav. 2011. Kort om KRAVs mervärden. http://www.krav.se/Om-KRAV/Fordjupande-lasning/Vad-skiljer-KRAV-markt-fran-annat-ekologiskt/Kort-om-KRAVs-mervarden/ (Hämtad 2013-01-09)
Livsmedelsverket. 2012. Ekologisk mat. http://www.slv.se/grupp1/Markning-av-mat/ Ekologisk-mat/#vad (Hämtad 2012-11-30)
Lund, Vonne et al. 2007. Expanding the moral circle: farmed fish as objects of moral concern. I: Diseases of Aquatic Organisms, Nr 75, s109-118.
Marine Stewardship Council. u.å. Vad gör MSC?. http://www.msc.org/om-msc/vad-gor-msc (Hämtad 2013-01-09)
National Encyklopedin. 2012. Ontologi. http://www.ne.se/lang/ontologi (Hämtad 2012-12-07)
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW). 2011. Kan fiskar känna smärta och/eller uppleva lidande?. Rapport.
Salomonsson, Anders (red). 1987. Mera än mat. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Westerlund Lind, Lena. 2011. Market orientation of the Swedish pork sector - The case of the demutualization of Swedish Meats, Diss. SLU, Uppsala.
Bilaga 1.
INTERVJUGUIDE
Anser ni er vara medvetna konsumenter? Vad är en medveten konsument?
Är det konsumentens ansvar att ta reda på hur en produkt framställs?
Har någon här aktivt valt bort några animaliska produkter av andra skäl än att man inte tycker om det? Vilka och varför?
Vilka produkter är viktigare än andra att handla ekologiskt/svenskt?
Vad är viktigast med ekologisk mat? (djurskydd, miljöpåverkan, egen hälsa) Hur ser ni på skor, väskor och kläder av skinn eller päls?
Vad anser ni om folk som handlar/inte handlar ekologiskt?
Vem bär det största ansvaret? - politiken, konsumenten, producenten, butiksägaren? Hur påverkas ni av bilder/filmer på hur djur far illa? T.ex. djurrättsalliansens bilder från svenska grisgårdar?
Vad är viktigast, ekologiskt/fairtrade? ekologiskt/närproducerat? ekologiskt/priset? Tror ni på konsumentmakt?
Bilaga 2.
Följande information är omodifierad och hämtad från respektive hemsida (2013-01-09):
KRAV driver utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion genom vassare regler än EUs minimiregler för ekologisk produktion och genom att KRAV utvecklar regler på fler områden.
! - Djurens välfärd prioriteras hårdare. Exempel: Grisar får beta och det finns regler ! för hur slakten ska gå till.
! - Fokus på hälsa är större. Exempel: Tillsatsen nitrit är inte tillåten.
! - Miljöfördelarna är fler. Exempelvis ska företaget ha en miljöpolicy och det ska ! ! finnas beväxta, ogödslade zoner mot vattendrag för att minska risken för läckage ! av växtnäring.
! - Klimatfördelarna är fler. Exempel: KRAV-anslutna växthusodlare tar särskild ! ! hänsyn till klimatet.
! - Regler för socialt ansvar finns. Exempel: arbetstagarna ska kunna organisera sig. ! - Trovärdigheten är stor. Exempel: KRAV har många regler som säkrar upp att de ! allmänna reglerna följs på det sätt som är tänkt.
- Reglerna täcker fler områden. Exempel: KRAV har regler för fiske, butik, ! restaurang och ursprung.
- Du kan vara med och påverka reglerna.
MSC driver ett välkänt och omfattande certifiering- och miljömärkningsprogram och arbetar tillsammans med olika organisationer och företag för att främja hållbara fiskemetoder. Med hjälp av trovärdiga standarder för hållbart fiske och spårbarhet strävar vi efter öka utbudet av certifierad fisk och skaldjur som fångats med hållbara metoder, tack vare MSC:s lättigenkännliga blå miljömärkning kan alla vara delaktiga.
