El- och hybridbilar: allmänhetens medvetenhet och inställning

El- och hybridbilar: allmänhetens

medvetenhet och inställning

Viktoriya Vennberg

Examensarbete, 15 hp

Electric and hybrid cars: public awareness and

attitude

Viktoriya Vennberg

Abstract

With the increasing rate of pollution from transports with fossil fuel, greater active action is required in the form of many measures from the global community to reduce the use of diesel and gasoline driven vehicles. The purpose of the study was to examine the public awareness and attitudes towards electric driven vehicles, as well as the factors important to the public when purchasing such vehicles. At the same time, a survey was carried out to identify possible differences in attitude between individuals who had electric driven vehicles and those who had gasoline or diesel driven cars. Finally, the government subsidies were examined in order to evaluate whether they affect the public willingness to buy electric driven vehicles. The survey was conducted in Sweden and was based partially on a poll and partially on interviews. The result of this study showed that there is a great interest for the general public towards electric driven vehicles, and the majority who took part in the survey was aware of the positive effects of electric driven vehicles. The comparison between the two groups showed that there is a significant difference between the attitudes to the electric vehicles. Among other things, there are differences regarding the electric vehicles' future in Sweden and also differences in the attitude to the price of the electric vehicle. However, there is no difference between the attitudes of the two groups regarding environmental

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Syfte

1.2 Frågeställningar

2 Bakgrund

... 2

2.1 Klimatförändring

2.2 Koldioxidutsläpp

2.3 Energianvändning ...

2.4 Elfordonets expantion

2.5 Viktiga faktorer för konsumenter vid val av ett elfordon

2.5.1 Pris ... 5 2.5.2 Batteri ... 5 2.5.3 Politisk påverkan ... 6 2.5.4 Elnäts belastning ... 7 2.5.5 Kyla ... 7

3 Metod

...7

3.1 Litteratur

3.2 Enkätundersökning

3.3 Intervjuer

3.4 En jämförelse av grupperna i studien

4 Resultat

... 8

4.1 Enkätundersökning - medvetenhet, kunskap och konsumtionsbeteende

4.2 Intervjuundersökning

4.3 Jämförelse och statistiska analyser

5 Diskussion

... 12

6 Slutsats

... 15

7 Referenser

... 15

1

1 Inledning

Transportsektorn är en bidragande faktor till utsläppet av växthusgaser som i sin tur

påverkar den globala uppvärmningen. Det globala utsläppet från fossila bränsle ökade sedan år 2000 (Raupach et al. 2007). Statistik från år 2014 visar att de länder som bidrar till de största CO2 utsläpp är Kina, USA, Indien och Ryssland (IEA 2016). Sveriges utsläpp ligger ganska lågt jämfört med andra länder; 3,8 ton per capita, men inrikestransporterna i Sverige svarar för en tredjedel av det totala koldioxidutsläppet (Ekonomifakta 2018).

Med utbredningen av personbilar ökade människans resvanor, det blev således lättare för den enskilde personen att transportera sig till olika destinationer. Bland vägtransporter står personbilar för den största delen av utsläpp, vilket är 67 % jämfört med utsläpp från tunga och lätta lastbilar som står för 21 % respektive 10 % (Naturvårdsverket 2018). Sveriges ambition är att minska utsläppet från inrikes transporter med 70 % till år 2030

(Regeringskansliet 2018). Nu när problemet är särskilt akut krävs det förändring i bilindustrin inom en snar framtid. Under flera decennier har arbetet pågått för att introducera elbilen till den breda marknaden. Utbredningen av fordonen sker nu allt snabbare på grund av den växande klimatproblematiken på global basis. Det är många länder som redan nu har elbilar rullande på sina väggar. USA, Kina, Storbritannien och EU har den största andelen elfordon. Norge hade i augusti 2013 den största andel av nya elbilar per capita jämfört med resten av världen (Klöckner et al. 2013). Cirka 50 000 elbilar rullade på vägarna i Sverige år 2017 (Nordic EV Outlook 2018). Elbilar ökar gradvis på marknaden och i mars år 2018 registrerades 50 000 laddningsbara bilar i Sverige. Prognoser visar att en av fyra bilar i Sverige år 2021 kommer att vara laddningsbara (Miljö & Utveckling 2018). Dessvärre kan övergången till elfordon leda till ännu större koldioxidutsläpp i atmosfären. En del forskning pekar på att det krävs stora mängder energi vid tillverkning av fordonet - vilket är skadligt för miljö. Svenska Miljöinstitutet (IVL) granskade forskning rörande växthusgasutsläppen och energiförbrukning vid en produktion av litiumbatterier. Enligt deras studie släpps det ut mellan 150 och 200 kg koldioxidekvivalent per tillverkad kilowattimme batteri för bilar (IVL 2017). Det gör att ett elfordon redan i produktionen släpper ut stora mängder koldioxidekvivalenter. Det visar att kravet på smartare

energianvändning i elfordons produktion kommer att behövas vid en högre efterfrågan på fordonet. Samtidigt krävs det mera studier kring allmänhetens intressen till elfordon.

Tidigare studier visade att det finns flera faktorer som kan påverka konsumenternas attityder vid inköp av ett elfordon (Lieven et al. 2011). Elfordon har stora miljöfördelar och stor

potential men det behövs mer undersökning av elfordonets marknad. En av de viktigaste faktorerna för elfordonsmarknaden är konsumentbeteendet. Fokus måste läggas på

2

1.1 Syfte

Rapportens syfte är att undersöka allmänhetens attityd till el- och hybridbilar samt studera vilka faktorer konsumenterna tycker är viktiga vid valet av ett elfordon. Vidare ska en

kartläggning göras för att ta reda på eventuella attitydskillnader mellan de individer som har ett elfordon, jämfört med de som har en bensin- eller dieseldriven bil. Slutligen ska statens bonussystem undersökas, vilket infördes för att stimulera och påskynda ökningen av intresset för dessa fordon.

1.2 Frågeställningar

- Vad är allmänhetens attityder och kunskap om hybrid- och elbilar? - Vilka faktorer är viktiga för konsumenterna vid val av ett elfordon?

- Hur skiljer sig attityderna mellan individer som kör ett elfordon, jämfört med de som kör s.k. vanliga bilar?

- I vilken utsträckning påverkar statliga bidrag viljan och förmågan att skaffa hybrid- och elbilar?

2 Bakgrund

2.1 Klimatförändring

Klimatet på jorden varierar mellan varma och kalla perioder, men uppvärmningen som sker nu beror till största del på oss själva (Trenberg 2018). Uppvärmningen av både i atmosfären och hydrosfären leder till exempel till en accelererande avsmältning av inlandsisen på Grönland (Trusel et al. 2018), vilket i sin tur medför att havsytan stiger (Bernes 2016). Klimatförändring påverkar arters utbredning och beteende (Smith 2014), vilket i sin tur leder till att den biologiska mångfalden påverkas negativt. Vid klimatförändringen ökar även risken att andra invasiva arter konkurrerar bort befintliga arter (Smith 2014). Människans belastning på jorden i form av koldioxidutsläpp bidrar till den globala uppvärmningen, vilket understryker att vi måste införa förändringar i många processer (Rummukainen 2005).

2.2 Koldioxidutsläpp

Koldioxid (CO2) är en naturlig gas i atmosfären som ingår i kolkretsloppet. Människans förbränning av fossilt bränsle medför en ökning av CO2 koncentrationen i atmosfären, som i sin tur förstärker växthusgaseffekten och leder till klimatförändringar på jorden (Ekwurzel et al. 2017). Koldioxidutsläpp som är ett resultat av mänsklig påverkan förekommer mest från förbränning av fossila bränslen vilken används exempelvis inom följande områden:

elektricitetsproduktion, industri, transport, jordbrukssektorn, bostadsområdet m.m (Ntanos et al. 2015). 80 % av CO2 utsläppen kommer från mänsklig aktivitet (Yimeng & Hezhong 2014). Dagens statistik visar att den största andelen av utsläpp som påverkar klimatet

negativt, kommer från höginkomstländerna (Ekonomifakta 2018). En tidigare undersökning av Oliver et al. (2017) visar att Kanada hade den största CO2 utsläpp per capita som

3

2.3 Energianvändning

Den årliga energianvändningen ökade globalt med 1,9 % år 2017 (fig. 1). Det har aldrig använts så mycket värme och el som vi förbrukar i dagsläget. Ekonomi- och

befolkningstillväxt påskyndar energibehovet (IEA 2018a). Det krävs bättre

energieffektivisering för att minska utsläppen och uppnå det målet som många länder försöker nå (Naturvårdsverket 2018). De energikällor som används behöver vara förnybara, ha låga utsläpp i livscykelperspektivet och vara hållbara (UNDP 2015). Därför har världens ledare antagit ett ambitiöst projekt som kallas Agenda 2030. Projektet innebär att till år 2030 måste vi försöka uppnå ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet (“Globala målen”, UNDP 2015). De globala målen är en del av ett övergripande strategiskt dokument som innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Det finns länder (t.ex. Kina och Japan) som genom hård politisk påverkan reglerat energianvändningen (Tillväxtanalys 2013-14). Vissa länder börjar få ekonomisk tillväxt (t.ex. Indien, Mexiko, Brasilien och Indonesien) och behöver en smart reglering av energianvändningen för att undvika en negativ miljöpåverkan. 46 % av den totala slutliga energianvändningen i dessa länder år 2017, omfattades av en obligatorisk energieffektivitetspolicy. Det har visat sig att det är viktigt med en politisk styrning för den globala energieffektiviseringen (IEA 2018a).

Figur 1. Förändring av den globala efterfrågan på primärenergi. De blå staplarna visar hur energianvändningen förändrades från 2011 till 2016. Den röda stapeln visar den årliga ökningen av energianvändning år 2017 (IEA 2018a).

Industri, transporter och bostäder är tre stora sektorer för energianvändning.

4

2018). Samtidigt är Sverige det land inom EU som använder högst andel förnyelsebar energi (Regeringskansliet 2017).

2.4 Elfordonets expansion

Internationell statistik från IEA (2018) visar att det finns numera över 3 miljoner elfordon. Kina har störst andel av elfordons försäljning: 40 % av den globala totalen (fig. 2). USA har den näst största elfordons marknaden. Den globala försäljningen av nya elfordon översteg en rekord volym på 1 miljon bilar år 2017, vilket motsvarar en ökning med 56 % jämfört med år 2016. Världens mest avancerade bilmarknad med avseende på försäljning av nya elfordon är i Norge 39 % år 2017. Att jämföra med elbils försäljningsandel på Island som var 11,7 % och i Sverige 6,3 % år 2017 (IEA 2018c).

Figur 2 Det globala beståndet av elbilar. PHEV- Plug- in Hybrid Electric Vehicle; BEV- Battery Electric Vehicle. (IEA 2018a)

Statistik visar att i Sverige ökade antalet elfordon från 1217 st. år 2012 till 45 176 st. år 2017 och vidare till 64000 st. år 2018 (Elbilstatistik 2018). Geografiska mönster från samma undersökning visar att det finns tre län där antalet elfordon är störst; Stockholms Län 31 651 st., Västra Götalands Län 8010 st. och Skåne län 7911 st. (tab. 1).

Skillnaden mellan länen och antal elfordon per 1000 invånare är inte så stor förutom Stockholms län som särskiljer sig (tab.1). Statistik rörande utbetalningar från

Transportstyrelsen visar att under året 2012 var den totala utbetalningen av

supermiljöbilspremier 20 miljoner kronor vilket stod för totalt 500 elfordon. Den största utbetalningen skedde under året 2017 då den totala summan låg på drygt 450 miljoner kronor för 18 416 elfordon (Transportstyrelsen 2018a).

Tabell 1. Antal invånare, elfordon samt elfordon per invånare i olika län ( Elbilsstatistik 2018). Län Antal invånare 2017 Antal elfordon i länet Antal elfordon per

5

2.5 Viktiga faktorer för konsumenter vid val av ett elfordon

Det behövs en djupare analys för att få en ökad förståelse för vad som är viktigt för

konsumenter vid inköp av ett elfordon. Enligt tidigare undersökningar av Lieven et al. (2011) och Nykvist och Nilsson (2015) finns det några faktorer som är viktiga för konsumenter vid inköp av ett elfordon. Bland dessa faktorer ligger prisbilden för bilarna högt prioriterat men även bilens batteri och politisk påverkan är viktiga faktorer anser konsumenterna.

2.5.1 Pris

Priset för elfordon är fortfarande höga jämfört med s.k. vanliga bilar och en undersökning från år 2017 visar att elfordon kommer att fortsätta att vara dyra under en kommande tidsperiod på 7-9 år beroende på modellen. I samma undersökning har man också kommit fram till att under slutet av år 2020 kommer priserna på elfordonet sjunka som i sin tur kan öka försäljningen på marknaden (Morsey 2017). I Sverige ligger priserna för de populäraste modellerna mellan 300 000 till en miljon sek (Bytbil 2018). Utifrån en undersökning från Lieven et al. (2011) ligger priserna högt i konsumenternas prioritering. Konsumenter med intresse för en sportbilar uppger att bilens prestanda har en högre prioritering än priset. Priserna för ett elfordon varierar mellan 200 000 upp till en miljon sek (Viet et al. 2011). Utifrån statistik från Elbilstatistik (2018) så är den mest populära elbilen i Sverige, Tesla Model S som ligger prismässigt från en miljon kr uppåt. Av denna modell finns 30 505 st. Andra populära modeller är t.ex. Renault Zoe (ca 270 000 sek; 2846 st.) Nissan LEAF (ca 379 900 sek; 3288 st.), samt plug-in hybrider som Mitsubishi Outlander PHEV (ca 400 000 sek; 8384 st.), och Volkswagen Passat GTE (ca 400 000 sek; 11 842 st.).

2.5.2 Batteri

En annan viktig faktor som konsumenterna tycker spelar en stor roll vid inköp av elfordon är bilens batteri. Den totala batteri kostnaden har minskat dramatiskt från den första

introduktionen inom elfordonsindustrin fram till idag. Om man tittar på tidigare

undersökningar av Nykvist och Nilsson (2015) så sjönk batteri kostnader under åren 2007-2014 från 1000 till 410 $/kWh och för ledande elfordonstillverkare till 300$/kWh. En undersökning som gjordes av IEA år 2016 visade att energitätheten ökade från 60 Wh/liter år 2008 till 295 Wh/l år 2015. Detta motsvarar en förbättring på 400 %, som även betydde att batteriernas vikt minskade avsevärt (IEA 2016b).

Batterikapacitet samt snabb tillgång till laddningsstationer är bland de viktigaste faktorer vid köp av elfordon enligt Lieven et al. (2011). År 2017 laddade 3 miljoner sina elfordon i privata bostäder och på offentliga platser över hela världen. De flesta av offentliga

laddningsstationer är långsamma och kompletteras med privat laddning hemma i bostaden. De stora aktörerna på marknaden som Kina, EU och USA har stora ambitioner att utöka antalet laddningsstationer, med exempelvis bidrag hjälp till privatpersoner (IEA 2018a). I Sverige har man i dagsläget möjligheten att få ett bidrag från Naturvårdsverket för att installera laddningsstation för sitt elfordon hemma. Bidraget kallas ladda-hemmastöd och innebär att man får hälften av kostnaden för själva laddningsstolpar samt

installationskostnaden. Det största beloppet man kan få i bidrag är 10 000 sek per fastighet (Naturvårdsverket 2018).

Batteriet tappar kapacitet med tiden och dess livslängd är en viktig fråga. Exempelvis Teslas batteri tappar 5 % under sina första 5000 mil och efter 30 000 mil sjunker

6

viktig roll för de som har elfordon och synnerhet för de som endast har en elbil i hushållet och som används dagligen. Dessa hushåll blir extra sårbara, jämfört med de som har både en elbil och en bensin- eller dieseldriven bil för det dagliga användandet (Lieven et al. 2011). Tillverkning och återvinning av batterierna är två extra viktiga moment ur ett

miljöperspektiv när det gäller elbilsbatterier. För att tillverka ett batteri på 30 kWh till en elbil, så sker det ett utsläpp mellan 4,5 till 6 ton koldioxid och för ett batteri på 100 kWh ligger utsläppet mellan 15 och 20 ton koldioxid. Under hela tillverkningsprocessen av en elbil släpps det ut cirka 23,4 ton koldioxid ut, innan den ens når kunden. Det krävs en smart energiförbrukning vid tillverkning av batterierna i framtiden, enligt forskare på IVL

(Teknikens värld 2017). Forskare från Chalmers universitetet konstaterar att inom 10 år det kommer det att behövas återvinnas många batterier. Det är kobolt som är viktigt att

återvinna ur gamla batterier. På en konferens i Göteborg lyftes det fram två förslag - det första förslaget handlade om att insamlingen av batterierna måste fungerar bättre och det andra förslaget handlade om att det måste införas hårdare krav så att mer av batterierna återvinns (Chalmers tekniska högskola 2018).

2.5.3 Politisk påverkan

Politisk påverkan i form av olika bonus- och straffsystem spelar en stor roll i stimulering av elfordons marknad. Utifrån en undersökning som gjordes av IEA år 2018 har Norge och Kina starkaste politisk stimulering inom området (IEA 2018a,c). Indien och flera andra länders regeringar har infört mål för att utöka elektrifieringen av samhället, vilket även borde gynna ökningen av elfordon. EU i sin tur har infört koldioxidutsläpp standarder till året 2030 (IEA 2018a). Undersökningen från IEA (2018c) visade att lägre beskattning, fri parkering och undantag från vägavgifter var ett nyckelelement i framgången med elfordon i Norge. Däremot ledde ändringen av fordonsregistrerings skatter i Danmark år 2016 till minskning av elfordons marknad (IEA 2018c).

Sveriges regering införde ett stöd som kallas supermiljöbilspremie som blev aktuellt för nya bilar och skulle gälla till året 2021. Gabriella Lobelios (muntl.) utredare på

utredningsavdelning 2 på Transportstyrelsen, berättade att supermiljöbilspremien gällde bara till 30 juni 2018. Det var på grund av att det kom kritik att juridiska personer, oftast bilföretag, som ansökte om supermiljöbilspremien och sålde bilen vidare efter de hade fått premien. Utifrån statistiken från Transportstyrelsen totalt antal av supermiljöbilspremier år 2018 (12 270 st., med en utbetalnings summa på 289 917 092 sek). Där för fysiska personer (898 st. premier, med en utbetalnings summa 23 040 000 sek) och för juridiska personer (11 372 st., med en utbetalnings summa på 266 877 092 sek) (Transportstyrelsen 2018a). Istället för supermiljöbilspremien kom det en bonus som kallas klimatbonus och som har hårdare krav på den som får premien beviljad, t.ex. att man måste vara ägare av bilen under en sex månaders period för att få bonusen utbetald. Den 1 juli 2018 trädde Förordning (SFS 2017:1334) om klimatbonus bilar i kraft. Man kan erhålla en bonus om man köper och

registrerar en bil inom statens bonusprogram efter den 30 juni 2018 och före den 1 januari år 2021 (Transportstyrelsen 2018a). Bonusens summa är 25 % av bilens försäljningspris men är som högst 60 000 sek. Klimatbonus krav innebär bland annat att bilen släpper ut max 60 gram CO2 per kilometer eller drivs med annan typ gasolbränsle än ren gasol, samt uppfyller utsläppskraven för Euro 5 och Euro 6. Bilen måste bli typgodkänd enligt 3 kap.

7

som kallas malus. Förhöjd fordonsskatt omfattar bensin- och dieseldrivna bilar under de tre första åren. Det betyder att alla bilar som tas i trafik för första gången från den 1 juli år 2018 eller senare och som släpper ut över 95 gram koldioxid per kilometer ska betala högre skatt (Transportstyrelsen 2018b).

2.5.4 Elnätets belastning

Att producera en större mängd el verkar inte vara ett stort problem, men dock kan det uppstå problem lokalt (Larsson 2010). Exempelvis så måste elfordonets ägare anpassa sina eluttag till en högre el-belastning. En rapport från Energiforsk (2017) visar att

snabbladdning av många fordon kan påverka de lokala elsystemet negativt. Samma undersökning visade att en smart styrning av en normal laddning kan vara vägen framåt (Energiforsk 2017). En undersökning i Tyskland av Vliet et al. (2011) visade att om elanvändningen ökar med 30 % under kvällstid när det är låg elintagningstid, kommer elbehovet att öka med 3 %. Detta kan uppfyllas utan att ytterligare investeringar i

elproduktionsanläggningar behövs. Vid användning av bara elfordon kommer elbehovet öka upp till 10 % - detta kan fortfarande uppfyllas via de befintliga elnätet.

2.5.5 Kyla

Kyla är en faktor som påverkar batteriladdningen negativ. En undersökning av Motoaki et al. (2018) kom fram att tiden för laddning av batteriet kan påverkas avsevärt av lägre

temperaturer. Forskning gjordes på 500 taxibilar vilka laddade batterierna över en temperatur på -9,7 °C till 39,4 °C. Resultatet visade att laddningstiderna ökade vid kalla temperaturer. Exempelvis med en temperatur på 25 °C skulle ett batteri laddas upp till 80 % på en halvtimme, medan vid 0 °C, laddas batterierna bara upp till 36 % på en halvtimme. Däremot visade undersökningen att den faktorn inte påverkade köparen av ett elfordon (Motoaki et al. 2018).

3 Metod

3.1 Litteratur

För att undersöka vilka för- och nackdelar som kan uppstå vid en utbredning av elfordon, analyserades relevant litteratur. Vetenskapliga artiklar hittades på Google, Google Scholar samt Web of Science. Sökord som användes var elbilar/electric cars, hybridbil/hybrid cars, batteri. Samtidigt användes hemsidor från olika myndigheter (t.ex. Transportstyrelsen, Naturvårdsverket) för att ta reda på befintlig information angående regler och statliga bidrag i Sverige.

3.2 Enkätundersökning

8

3.3 Intervjuer

En kvalitativ undersökning genomfördes genom att intervjua 32 personer som valdes bland mina kontakter, vilka redan köpt el- eller hybridbilar. I enkäten ställdes frågor angående batterikapacitet, tillgänglighet till laddningsstationer, pris, väderpåverkan, osv. (bilaga 2). Samtidigt frågades deltagarna om för- och nackdelar med deras elfordon jämfört med s.k. vanliga bilar. Samtliga svar sammanställdes, var för sig, i ett Google Formulär. Utifrån en vidare analys räknades en procentandel fram som senare användes i resultatet.

3.4 En jämförelse av grupperna i studien

För att undersöka om det fanns signifikanta skillnader i allmänhetens attityder till elfordon mellan två grupper gjordes en jämförelse med hjälp av en Chi2-test. Analysen gjordes genom att jämföra de individerna som svarade på enkäter med de individer som deltog i

intervjuerna. Noteras bör att på grund av att frågorna i intervjun ställdes per telefon och genom internet så anpassades dessa efteråt till enkät. Detta gjordes för att kunna jämföra skillnader mot de individerna som svarade på enkäterna. Svaren från de 32 individerna som deltog i intervjuundersökningen jämfördes med 32 slumpmässig utvalda enkäter från enkätundersökningen. Urvalet gjordes bland de individer som inte hade ett elfordon. Beräkningen av Chi2-testen gjordes med hjälp av Excel.

4 Resultat

4.1 Enkätundersökning: Medvetenhet, kunskap och

konsumtionsbeteende

106 personer svarade på enkäten av ca 8000 individer på Facebook grupperna “Finspång i mitt hjärta” och “MHS- alla ska med”. Andel kvinnor som svarade på enkäten var 54,7 %, andel män 44,3 % och andel annat 0,9 %. Åldern på individerna varierade mellan 18 och 65+. Undersökningen visade att majoriteten av de individer som svarade är mellan 25 och 55 år gammal. Största andel av de som deltog i undersökningen arbetade (62 %). Majoriteten av individer (51,8 %) bor i östra delen av landet (tab. 2).

Tabell 2. Sammanställning av svaren till bakgrundsfrågorna.

Kön Kvinnor _{54,7 % 44,3 %} Män Annat _{0,9 %}

Ålder 18-25 _{8,5 % 25,5 %} 25-35 _{20,8 %} 35-45 _{18,9 %} 45-55 _{17,9 %} 55-65 _{8,5 %} 65+ Utbildning Gymnasie Yrkes Högskola Universitet 3 år Universitet mer än 3 år Annat 17,0 % 9,4 % 17,9 % 30,2 % 24,5 % 0,9 % Sysselsättning Jobbar _{62,2 %} Studerar _{18,9 %} Mellan jobb _{5,7 %} Pension _{11,3 %}

Hemort Södra Sv Östra Sv Väst Sv Norra Sv

6,8 % 51,8 % 2,8 % 38,6 %

9

ha mellanstorlek på bilen och 24 (22,9 %) vill köpa en stadsbil. 5 individer (4,8 %) som vill ha eldriven sportbil. Intressant att notera är att 1 (1 %) vill ha en elsparkcykel.

Figur 3. Andel av olika transportmedel som används av individerna som deltog i enkätundersökningen.

Enkätundersökningen visade att viktiga faktorer vid inköp av ett elfordon är batterikapacitet, batteriets laddningstid och tillgängligheten till laddningsstationer - dessa är de högst

10

Figur 4. Faktorer som är viktiga för konsumenter vid inköp av ett elfordon.

Det är 43 individer (40,5 %) som svarade att det är viktig med statligt bidrag och det är bara 28 individer (26,4 %) som tycker att statligt bidrag är mycket viktig vid inköp av ett elfordon. Att statligt bidrag inte är viktig tycker 33 individer (31,1 %), som svarade på enkäten. I undersökning mättes också medvetenheten angående statlig bidrag. Det visade sig att majoriteten av individer, nämligen 63 personer (59,4 %) vet att det finns möjlighet att få statlig hjälp. 14 individer (13,2 %) var osäker på de statlig bidragen och 29 individer (27,4 %), kände inte till det statliga bonussystemet.

72 individer (67,9 %) svarade ”ja” på frågan om de skulle vilja köpa en elbil, hybridbil eller en plug-in hybridbil. 20 individer (18,9 %), visste inte om de ville köpa ett elfordon och 12 individer (11,3 %) svarade; nej på frågan om de ville köpa ett elfordon. 2 individer (1,8 %), var de som kanske ville köpa ett elfordon i framtiden.

I frågan angående elfordonets framtid i Sverige ansåg 71 individer (67,0 %) att elfordonet har en framtid i Sverige. 26 individer (24,5 %) svarade att de är osäkra angående elfordonets framtid i Sverige och bara 9 individer (8,5 %), tyckte att det inte finns någon framtid i Sverige för elfordonet.

Den sista frågan i enkäten var en delvis en öppen fråga och formulerades så att man kunde svara; ”ja”, “kanske, men inte inom en snar framtid” och “nej”. Samtidigt fanns möjligheten att skriva sitt eget svar. I svaret på frågan “Tycker du att en högre andel elfordonen hjälper mot klimatproblematiken?” uppgav 47 individer (44,3 %) “kanske men inte inom en snar framtid”. 37 individer (34,9 %) svarade “ja, det kommer att hjälpa” och 16 individer (15,1 %) som svarade “nej” på frågan. En person (0,9 %) svarade att hen inte tror på

11

svarade att det inte är bara Sverige som måste försöka lösa klimatproblematiken, utan även de andra länderna måste också delta i problemlösningen.

4.2 Intervjuundersökning

Majoriteten av individer som deltog i intervjuundersökningen var kvinnor (tab.3). Den största delen av individerna jobbar och majoriteten som svarade på enkäten var mellan 35-45 år gamla. Undersökningen visade att 75 % av deltagarna använder bilen varje dag och några gånger om dagen.

Tabell 3 Sammanställning av svaren till bakgrunds frågorna till individer med elfordon.

Kön Sysselsättning Kvinnor Män 56,3 % 43,7% Jobbar 87,1 % Pension 6,5 % Studerar 3,2 % Arbetslös 3,2 %

Ålder Använder bilen

25-35 12,5 %

Varje dag eller några gånger om dagen Varje dag under kortare

stunder Ibland 75 % 15,6 % 9,4 % 35-45 37,5 % 45-55 25 % 55-65 21,9 % 65+ 3,1%

De tre populäraste modellerna av elfordon är Toyota Prius (hybrid bil, 28,1 %) och Nissan Leaf (elbil, 21,9 %) och Mitsubishi Outlander (plug-in hybrid, 21,9 %). Volkswagen Passat GTE (hybrid bil) och Toyota CHR (hybridbil) ägs av vardera 9,4 % av de intervjuade individerna. 6,3 % åker med en Kia Niro (plug-in hybridbil) och 3,1 % äger en Tesla (elbil) modell.

Undersökningen visade att 100 % av deltagarna sänker driftkostnaderna med sina elfordon, jämfört med bensin eller dieseldrivna bilar som har förbränningsmotorer. Det vanligaste förklaring var att man betalar mindre skatt för sitt elfordon och att bensinkostnaderna sänktes drastiskt. Vidare uppgav de åtta personerna som hade elbilar, alltså bilar utan

12

den 1 juli år 2018 - och som uppfyller vissa krav - befrias helt från fordonsskatt under de fem första åren (Skatteverket 2018).

En annan viktigt faktor som alla med hybrid- och plug- in hybridbilar uppskattar är att de behöver använda mindre bränsle. Ytterligare en faktor som särskilt hybridbils ägarna tyckte var bra, är att det är lätt att köra dessa bilar till skillnaden mot s.k. vanliga bilar. Ägarna av plug-in-hybridbilar tyckte om att man kan använda vanligt eluttag för att ladda sina bilar. Nästan alla individer tyckte om att fordonet går tyst, man slipper onödigt motorljud.

Nackdelar man tog upp handlade om för dåligt batterikapacitet. Batterierna räckte bara max till 30 km, förutom Teslas bil. Teslas batterikapacitet räckte upp till 250 km. Samtidigt uppgav att det går för mycket energi för uppvärmningen av bilen på vintern som sänker batteriets räckvidd. Offentliga laddnings stationers höga kostnader påpekades också som en nackdel av el- och plug- in- hybridbil ägarna. Intervjuundersökningen visade att nästan alla av elfordonens ägare är nöjda med sina val av fordon och ser mest fördelar. De nackdelar som nämndes av några individer går att acceptera för större delen av fordonsägarna.

4.3 Jämförelse och statistiska analyser

För att analysera att det inte finns skillnader i attityder mellan individer som redan kör ett elfordon och individer som kör en s.k. vanliga bil jämfördes de två grupper (tab. 4).

Tabell 4. Jämför skillnader mellan svar från grupp 1 i enkätundersökningen och grupp 2 i intervjuundersökningen. Där x2_{obs är testfunktionens observerande värde.}

Grupp 1

(enkäter) kontrollgrupp Grupp 2

(intervju) Chi2- test Tycker du att elfordon har en framtid i Sverige? Ja Nej Kanske 22 4 6 30 0 2 x2_{obs=9 (p<0,05)} Priset är viktigt vid inköp av ett

elfordon Mycket viktigt Viktigt Inte viktigt 27 5 0 6 21 5 x2_{obs=28 (p<0,05)} Miljövänlighet vid köp av ett elfordon Mycket viktigt Viktigt Inte viktigt 12 16 4 14 14 4 x 2_{obs=0,287 (p>0,05)}

Statligt bidrag vid inköp av ett elfordon Mycket viktigt Viktigt Inte viktigt 5 15 12 5 9 18 x2obs=2,7 (p>0,05)

13

individer som svarade på enkäten var det 22 stycken som tyckte likadant. Det är också skillnader mellan svaren på frågan angående priset vid inköp av ett elfordon.

Där 22 individer som svarade på enkäten tyckte att det är mycket viktigt med pris vid val av ett elfordon, medan 6 intervjuade individer tyckte att priset var en mycket viktigt faktor vid val av ett elfordon. I detta fallet förkastas nollhypotesen på grund av att p-värde var mindre än 5 %. Gällande frågorna om miljövänligheten vid inköp av ett elfordon och statlig bidrag betydelse, visade resultatet att det finns ingen signifikant skillnaden mellan grupperna. Nollhypotesen kunde inte förkastas för att p-värde var större än 5 %.

5 Diskussion

Undersökningen visade att allmänhetens attityder till el- och hybridbilar i stort är positivt. Största andel av deltagarna som svarade på enkäten har en bil med förbränningsmotor och de vill köpa en el- eller hybridbil (67,9 %). En tidigare studie (Jansson et al. 2017) visade att en del konsumenter vill köpa ett elfordon på grund av personliga normer och en annan del vill främja en hållbar konsumtion. Men det krävs en djupare undersökning för att analysera vad som verkligen skulle krävas för att dessa individer skulle ta steget till att bli en ägare av ett elfordon. Undersökningen visade att 59,4 % av individerna var medvetna om att Sveriges regering delade ut en bonus som kallades supermiljöbilspremie vid inköp av ett elfordon (Transportstyrelsen 2018a).

Undersökningen visade att det finns flera viktiga faktorer som deltagarna tycker är

betydande vid inköp av ett elfordon. 83 av 106 individer som svarade på enkäten tyckte att batterikapacitet är den viktigaste faktorn, samt batteriets laddningstid och tillgänglighet till laddningsstationer. Detta kan man även finna stöd i från en tidigare undersökning som visade att batterikapacitet och batterilivslängd är det viktiga aspekter för elfordonet framtid (Ajanovic och Haas 2018). Den näst viktigaste faktorerna som deltagarna tycker spelar en stor roll är priserna på bilarna, miljövänlighet och skatteundantaget. Till skillnaden från en tidigare studie av Lieven et al. (2011) där pris, räckvidd, prestanda och hållbarhet dominerar. Individerna som kör elfordon och som deltog i intervju tyckte att den allra viktigaste faktorn vid inköp av ett elfordon är driftkostnaderna. Ytterligare en annan faktor som spelade en roll i sammanhanget för deltagarna var mindre påverkan på miljön. Detta kan man även hitta stöd för i tidigare gjorda undersökningar (Lieven et al. 2011). Utifrån

intervjuundersökningen med de individerna som har ett elfordon kan man konstatera att alla deltagare var medvetna om elfordonets positiva sidor, såsom eventuell mindre påverkan på miljö och mindre driftkostnad.

14

grupperna. Exempelvis finns skillnaderna mellan gruppernas inställning till elfordons framtid i Sverige. Det var 30 av 32 individer från grupp 2 (personer som intervjuades) som tyckte att det finns en framtid i Sverige för elfordonet, medan bara 22 av 32 från grupp 1 (enkätundersökning) tyckte det. Samtidigt det är fyra personer från grupp 1 som tyckte att det inte finns en framtid för elfordon i Sverige men ingen tyckte likadant från grupp 2. Det kanske kan förklaras med att individer som redan kör elfordon och som svarade på frågorna har en lite mer positiv inställning till elfordon än de som kör bilar med fossila bränsle. Samtidigt visade undersökningen att det finns skillnader i attityderna mellan grupperna i frågan gällande priset för elfordon. 27 individer från grupp 1 (enkät) visade att priset är en mycket viktigt faktorn vid inköp av ett elfordon, medan bara 6 individer från grupp 2 (intervju) svarade likadan. Skillnaderna kan förklaras med att 18 individer som redan kör elfordon och som deltog i undersökningen köpte sina bilar med tanken på att minska driftkostnader och därför spelade priset vid inköp av bilen en mindre roll. Skillnader finns även om man analyserar hela enkätundersökningen, då kan man tydlig se att individer som deltog i enkätundersökningen prioriterar priset för elfordon högt. Lieven et al. (2011) i sin undersökning anger de priset för elfordonet som en högt prioriterad faktorn för

konsumenterna. När man analysera alla svar från individerna som deltog i

enkätundersökningen och de som deltog i intervjun så syns det också skillnader i andra faktorer mellan grupperna. Exempelvis de individer som kör bilar med förbränningsmotor som svarade på enkäterna tyckte att den viktigaste faktorn vid inköp av ett elfordon var batterikapaciteten. Medan intervjuade individer tyckte att driftkostnader var den viktigaste faktor vid inköpet av ett fordon.

Utifrån enkät- och intervjuundersökningen visade det sig att 65,4 % individer från

enkätundersökning och 59,4 % från intervjuundersökningen visste att det finns ett statligt bidrag. Samtidigt visar enkätundersökningen att det statliga bidraget var viktigt, men prioriterades inte mest. Utifrån mina intervjuer med de 32 individerna som har ett elfordon var det bara 4 personer (12,5 %), som fått statligt bidrag. 28 personer (87,5 %) köpte sina bilar utan statlig bidrag. Det låga intresset till statligt bidrag för elfordon blev det motsatta jämfört med det statliga bidraget för solpaneler som delas ut av regeringen. Det styrmedel som används för att stimulera allmänheten när det gäller att installera solpaneler är t.ex. skattereduktion, ROT-avdrag, elcertifikat m.m. (Energimyndigheten 2016). Liknande styrmedel som gäller för solpaneler skulle sannolikt bli mera effektivt att även applicera på elfordon och då förmodligen öka försäljningen av dessa.

Analysen av hypotesprövningen visade att statlig bonus kommer inte påverka allmänhetens intresse till el- och hybridbilar. Däremot visade undersökningen i Kina positiva effekter av bonussystem, vilket ledde till en ökning av försäljningen av elfordon (Wang et al. 2017). Där kan det statliga bidraget uppgå till 160 000 sek, samt att det finns ett skatteundantag på 10% för de som köper elfordon (Wang et al. 2017).

Ett begränsat utbud av modeller på marknaden kan minska försäljningen av elfordon.

Situationen kan förändras i det fallet om flera bilproducenter skulle tillverka elfordon. Under slutet av året 2017 presenterade några nya tillverkare sina elbilar för bilmarknaden (Va.se 2017). En studie som gjordes i Tyskland nämner också några ytterligare externa faktorer som kan påverka elfordonets marknad. Det är priserna för råolja, batteriutveckling och fordonets förbrukning (Gnann et al. 2015). Utifrån min enkätundersökning kan man se att

15

Ett högre antal elfordon skulle leda till en större belastning på elnätet, som i sin tur kan leda till överhettning av transformatorer och linjer (Hoog et al. 2013). Därför måste allmänhetens privata elnät vara anpassat för att kunna ta emot extra påfrestningar. Undersökningen av Vliet et al. (2011), visar att vid en höjning på 10 % av elanvändningen, så skulle samhället fortfarande klara av det utan behöva investera i extra energiproduktionsanläggningar. I min intervjuundersökning så kan man se att nästan alla el- och plug-in hybridbil ägare laddar sina bilar under kvällstiden, samt på arbetsplatsen. El- och plug- in- hybridbil ägarna tycker att det är ganska dyrt med offentliga laddningsstationer och föredrar att ladda bilen hemma. Samtidigt uppger det att tillgängligheten till laddningsstationer är en av de avgörande faktorerna vid valet att köpa ett elfordon. Nästan alla de intervjuade individerna kände inte till att man kan få stöd hjälp från regeringen för att installera laddningsstationen på

hemmaplan. Undersökningen visade också att vid ett kallare klimat så sjunker

batterikapaciteten. Utifrån intervjun med el-bilägarna uppgav de att batterierna snabbare tappar laddningen under vintern. Följaktligen går det åt för mycket ström till

uppvärmningen av bilen under vintern. Även själva uppladdningen går betydligt långsammare under kallare dagar.

Med en högre efterfrågan av elfordon kommer automatisk ett högre behov på material som fordonen är gjorda av (Zhi et al. 2018). Nödvändighet av kobolt och litium som används i batterier kan innebära vissa risker. Exempelvis så finns bara koboltgruvor i vissa länder och detta gör att kobolten kan bli en bristvara (IEA 2018b). En tidigare undersökning visade att de största litium reserverna ligger i Sydamerika- ca. 66 % och produktionen av

litiumbatterier sker mest i Asien- 76 % (Ajanovic och Haas 2018). Men förutom litium behövs det övriga metaller; exempelvis kobolt vilket de senaste åren har höjts i pris (IEA 2018). Utifrån en rapport från IEA år 2018, prognostiseras att behovet av kobolt år 2030 kommer att bli tio gånger högre än i dagsläget. För att möjliggöra en övergång till en större mängd elfordon måste det till en stabil leverans av kobolt för måttliga priser (IEA 2018b). Återvinning av gamla batterier från elfordon är ett viktigt steg vid bevarande av icke förnybara resurser (Drabik & Rizos 2018). Litiumjonbatterier innehåller ämne som anses vara kritiska och klassificeras som kritisk råmaterial (European Commission 2017).

Elfordons utveckling leder till att det kommer att finnas mängder av gamla batterier. Utsläpp från produktion av litiumjonbatterier oroar forskare med dess utvinning, bearbetning, tillverkning och produktion av batterierna krävs det mängder av energi (IVL 2017). Därför kan återvinningen bli den bästa lösningen (Hanisch et al. 2011). Biltillverkare uppmanas att producera kompakta batterier som går att lätt att demonteras för återvinning (Recyclingnet 2017). Det finns fortfarande stora brister och hinder för cirkularitet och skillnaderna mellan EU medlemsstaterna. Detta är betydande enligt en briefing i Europaparlamentet 2014 (EPRS 2014). För att stimulera bilägarna att återvinna gamla batterierna vill en del myndigheter införa bonussystem eller en garanti från fordonstillverkare att de köper tillbaka batterierna när batteriernas kapacitet underskrider en viss nivå (Recyclingnet 2017). Nissan och Sumitomo bygger en återvinningsfabrik i Japan. Deras syfte och mål är att återanvända, analysera och återvinna batterier från Nissans elbilar från hela världen (Green car reports 2018).

16

medgav en djupare förståelse av deltagarnas attityder till elfordon. Samtidigt för att kunna erhålla ett bättre och ett bredare resultat, så skulle en större grupp av individer behövts användas i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen likväl som enkätundersökningen skulle också behövas utgöras av en större grupp för att möjliggöra en djupare förståelse i studien. I intervjuundersökningen var det bara åtta personer som ägde en elbil, vilket gör att undersökningen blev begränsad och inte så bred som man kan önska sig. För att få en större uppfattning av skillnaderna mellan grupperna behövs nog minst cirka 100 individer i de båda grupperna. Läser man liknande undersökningar så kan man se att de har använt sig av ett betydligt större antal deltagare. I en tidigare studie av Larson et al. (2014) användes tre grupper på totalt 240 individer. Grupperna bestod av erfarna individer som körde elfordon, studenter och allmänna befolkningen (Larson et al. 2014).

6 Slutsats

Studien visade att allmänhetens intresse till elfordon var mycket positiv. Undersökningen pekar också på att 67,9 % av individer som deltog i enkätundersökningen har en

medvetenhet om elfordon och att det finns ett intresse att äga en sådan bil. Utifrån enkätundersökningen kom jag fram till att vid goda förutsättningar såsom bra batterikapacitet, bra tillgängligheten till laddningsstationer och låga driftkostnader allmänhetens attityder till el- och hybridbilar påverkas positivt. Lägre priser och större batterikapacitet kommer att leda till att en större del av människor kan tänka sig att övergå till ett elfordon.

Intervjuundersökningen visade att deltagarna är medvetna om elfordonets positiva sidor och deras val av ett elfordon baseras på medvetenheten av skattelättnader samt mindre

kostnader för underhållning av fordonet. Intervjuerna med elfordonsägarna visade också att alla individer är nöjda med sitt val av bil. Undersökningen av jämförelsen mellan de två grupperna visade att det finns signifikant skillnad mellan attityderna till elfordonen. Bland annat finns det skillnader gällande elfordonens framtiden i Sverige och även skillnader i inställningen till priset för elfordonet. 30 individer från grupp 2 (intervju) tyckte att det finns en framtid för elfordon i Sverige, men bara 22 individer från grupp 1 (enkät) tyckte likadant. I frågan angående priset vid inköp av ett elfordon så var det individer från grupp 1 som tyckte att priset var en mycket viktig faktor vid inköp av elfordonet medan individer från grupp 2 tyckte inte var så viktigt. Däremot finns det ingen skillnad mellan attityderna i de två grupperna beträffande miljövänlighet och det statliga bidragets betydelse. Båda grupperna uppgav att miljövänlighet är viktiga faktorer för dem vid val av ett elfordon. Samtidigt kommer bonussystemet inte att påverka allmänhetens intressen till ett elfordon.

7 Referenser

Ajanovic, A., Haas, R. 2018. Electric vehicles; solution or new problem? Environ Dev Sustain. 20: 7-22.

Allt om elbilen. 2017. Livslängden på batterier i Tesla imponerar.

https://alltomelbil.se/livslangden-pa-batterier-i-tesla-imponerar/ (hämtad 2018-12-05) Bernes, C. 2016. En varmare värld. Växthuseffekten och klimatets förändringar. 3-e upplaga.

Rapport. Stockholm: Naturvårdsverket.

Belgiska Teslaklubben. 2013. Tesla battery range data.

17

Chalmers Tekniska Högskola. 2018. Världens första forskningskonferens för

batteriåtervinning.

https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/V%C3%A4rldens-f%C3%B6rsta-forskningskonferens-om-batteri%C3%A5tervinning.aspx (hämtad 2019-01-14)

Drabik, E., Rizos, V. 2018. Prospects for electric vehicles batteries in a circular economy. The Centre for European Policy Studies. No 2018/05.

Eggers, F., Eggers, F. 2011. Where have all the flowers gone? Forecasting green trends in the automobile industry with a choice-based conjoint adoption model. Technological

Forecasting & Social Change. 78: 51-62.

Elbilstatistik. 2018. Elbilstatistik. https://www.elbilsstatistik.se/elbilsstatistik (hämtad 2018-11-12)

Ekonomifakta. 2018a. Koldioxideffektivitet- internationellt.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Miljo/Utslapp-internationellt/Koldioxideffektivitet/ (hämtad 2018-11-09)

Ekonomifakta. 2018b. Energianvändning per analystor – internationellt.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Energianvandning/ (hämtad 2018-11-16)

Ekonomifakta. 2018c. Energitillförsel.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energitillforsel/ (hämtad 2018-11-16)

Ekwurzel, B., Boneham, J., Dalton, M.W., Heede, R., Mera, R.J., Allen, M.R., Frumhoff, P.C. 2017. The rise in global atmospheric CO2, surface temperature, and sea level from

emissions traced to major carbon producers. Climatic Change. DOI 10.1007/s10584-017-1978-0.

Energiforsk. 2017. Snabbladdning av elbussar i distributionsnät.

https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/23481/snabbladdning-av-elbussar-i-distributionsnat-energiforskrapport-2017-455.pdf (hämtad 2019-01-14)

Energimyndigheten. 2016. Vad styr och vad bromsar solen i Sverige? Underlagsrapport. 2016:21. Statens energimyndighet.

European Commission 2017. Critical Raw Materials.

https://ec.europa.eu/growth/sectors/raw-materials/specific-interest/critical_en (hämtad

20199-01-18)

FN-förbundet. 2017. Utsläpp. http://varldskoll.se/fokus/utslapp (hämtad 2108-11-09) Gnann, T., Stephens, T.S., Lin, Z., Plötz, P., Liuc, C., Brokate, J. 2018. What drives the market

for plug-in electric vehicles? - A review of international PEV market diffusion models.

Renewable and Sustainable Energy Reviews. 93: 158–164.

Gnann, T., Plötz, P., Kühn, A., Wietsche, M. 2015. Modelling market diffusion of electric vehicles with real world driving data – German market and policy options. Transportation Research

Part A. 77: 95-112.

Green car rapport. 2018. Nissan, Sumitomo open electric-car battery recycling plant in Japan. https://www.greencarreports.com/news/1115941_nissan-sumitomo-open-electric-car-battery-recycling-plant-in-japan (hämtad 2018-12-06)

Hanisch, C., Haselrieder, W., Kwade, A. 2011. Recycling von Lithium-Ionen-Batterien. Projekt

LithoRec. s:691 - 698.

Hoog, J., Thomas, D.A., Muenzel, V., Jayasuriya, D.C., Alpcan, T., Brazil, M., Mareels, I. 2017.

18

ICCT. 2018. Effects of battery manufacturing on electric vehicle life-cycle greenhouse gas

emissions https://www.theicct.org/publications/EV-battery-manufacturing-emissions (hämtad 2018-12-16)

IEA. 2016a. CO2 emissions from fuel combustion. Rapport. Frankrike.

IEA. 2016b. Global EV Outlook 2016. Beyond one million electric cars. Rapport. Frankrike. IEA. 2018a. Global EV Outlook 2018 Towards cross-modal electrification. Rapport. Frankrike. IEA. 2018b. Energy efficiency 2018. Rapport. Frankrike.

IEA. 2018c. Nordic EV Outlook 2018. Insights from leaders in electric mobility. Rapport. Frankrike.

IVL. 2017. The Life Cycle Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions from

Lithium-Ion Batteries.

https://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2017-07-04-batterier-till-elbilar---svar-till-powercircles-kommentar.html (hämtad 2018-12-16)

Jansson, J., Nordlund, A., Westin, K. 2017. Examining drivers of sustainable consumption: The influence of normal and opinion leadership on electric vehicle adoption in Sweden. Journal

of Cleaner Production 154: 173-187.

Klöckner, C.A., Nayum, A., Mehmetoglu, M. 2013. Positive and negative spillover effects from electric car purchase to car use. Transportation Research Part D: Transport and

Environment Part D 21: 32-38.

Larson, P.D., Viafara, J., Parsons, R.V., Elias, A. 2014. Consumer attitudes about electric cars: Pricing analysis and policy implications. Transportation Research Part A 69: 299-314. Larsson, Ö. 2010. Ladda för nya marknader. Vinnova analys. Rapport.

Lieven, T., Mühlmeier, S., Henkel, S., Waller, J.F. 2011. Who will buy electric cars? An empirical study in Germany. Transportation Research Part D 16: 236-243.

Liu, Y., Tian, H. 2014. Climate Change Indicator: CO2 Emissions Per Capita. Human Green Development. Rapport. s:117-132.

Lobelios, Gabriella; utredare på utredningsavdelning 2, telefonintervju den 13 februari 2019. Transportstyrelsen. 2019

Miljö & Utveckling. 2018. En av fyra nya bilar kommer vara laddbara 2021

http://miljo-utveckling.se/en-av-fyra-nya-bilar-kommer-vara-laddbara-2021/ (hämtad 2018-11-10)

Morton, C., Anable, J.L., Nelson, J.D. 2016. Exploring consumer preferences towards electric vehicles: The influence of consumer innovativeness. Research in Transportation Business

and Management 18: 18–28.

Morsey, S. 2017. Electric vehicle outlook 2017. Bloomberg New Energy Finance. Rapport. Motoakia, Y., Yi, W., Salisburya, S. 2018.

Empirical analysis of electric vehicle fast charging under cold temperatures. Energy Policy. 122:162-168.

Naturskyddsföreningen. 2016. Faktablad: Energianvändning.

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-

energianvandning?gclid=CjwKCAiA8rnfBRB3EiwAhrhBGs5gOToJ-P6A2v_l1A5upKAgF3vLBq4kPRDksaoQhFWhkXaA7GEOHxoC0A4QAvD_BwE (hämtad

2018-11-16)

Naturvetenskap Sverige. 2018. Luft.

https://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi/luft/ (hämtad 2018-12-11)

Naturvårdsverket. 2008. Vad händer med klimatet? Rapport. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. 2018. Miljöarbete i EU.

19

Ntanos, S., Arabatzis, G., Milioris, K., Chalikias, M., Lalou, P. 2015. International Conference on Quantitative and Qualitative Methodologies in the Economic and Administrative Sciences.

Energy Consumption and CO2 Emissions on a Global Level. Technological Educational

Institute of Athens

Power circle. 2018. Elis elbilsstatistik. http://powercircle.org/projekt/elis_elbilsstatistik/ (hämtad 2018-12-16)

Nykvist, B., Nilsson, M. 2015. Rapidly falling costs of battery packs for electric vehicles. Nature

Climate Change. 5: 329-332.

SCB. 2018. Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och

befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018. https://www.scb.se/hitta-

statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-

sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/ (hämtad 2018-12-19)

SFS 2017:1334. Förordning om klimatbonusbila.

Smith, H. G. 2014. Klimatförändring, ekosystem och arter. Klimat i fokus. Rapport Nr 06. Lunds Universitet.

Sveriges natur. 2016. Uppåt för elbilar i världen.

http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/uppat-elbilar-varlden/ (hämtad 2018-12-11)

Sveriges Riksdag. 2009. Fordonsförordning (SFS 2009:211)

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/fordonsforordning-2009211_sfs-2009-211 (hämtad 2018-11-14)

Teknikens Värld. 2017. Elbilars batterier påverkar klimatet kraftigt.

https://teknikensvarld.se/elbilars-batterier-paverkar-klimatet-kraftigt-481493/ (hämtad 2018-12-06)

The World Bank. 2018. CO2 utsläpp.

https://data.worldbank.org/indicator/EN.ATM.CO2E.KT?locations=NO (hämtad

2018-12-16)

Tillväxtanalys. 2013. Kinas energisystem. Överblick över de viktigaste frågorna i Kinas

energistrategi. Underlagsrapport. Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska

utvärderingar och analyser.

Tillväxtanalys. 2014. Framtidens energi system – bortom 2020. Rapport. Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Trafikanalys. 2017. Fordon i län och kommuner 2017

https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/fordon/2018/fordon_lan_och_kom_ 2017_blad.pdf (hämtad 2018-11-21)

Transportstyrelsen. 2018a. Bonus - till bilar med låga utsläpp

https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/bonus-malus/bonus/ (hämtad

2018-11-10)

Transportstyrelsen. 2018b. Malus- förhöjd fordonsskatt

https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/bonus-malus/malus2/ (hämtad

2018-11-14)

Trenberg, K.E. 2018. Climate change caused by human activities is happening and it already has major consequences. Journal of Energy & Natural Resources Law. 36: 463-481

Trusel, L.D. 2018. Greenland is losing ice at fastest rate in 350 years. Nature. DOI: 10.1038/d41586-018-07617-1

Recyclingnet. 2017. Kinesiskt krav på batteriåtervinning.

20

Regeringskansliet. 2018. Sverige vill se tuffare EU-mål för koldioxidutsläpp från bilar.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/sverige-vill-se-tuffare-eu-mal-for-koldioxidutslapp-fran-bilar/ (hämtad 2018-12-16)

Rummukainen, M. 2005. Växthuseffekten. Rapport. Norrköping: SMHI.

Veckans affärer. 2017. Snart släpps 14 Tesla-dödare – här är elbilarna som håller Musk vaken

om nätterna.

https://www.va.se/nyheter/2017/05/23/snart-slapps-14-tesla-dodare--har-ar-elbilarna-som-haller-musk-vaken-om-natterna/ (hämtad 2018-12-05)

Vliet, O., Brouwer, A.S., Kuramochi, T., Broek, M., Faaij, A.. 2011. Energy use, cost and CO2 emissions of electric cars. Journal of Power Sources. 196: 2298-2310.

Uniti Sweden AB. 2018. Uniti https://www.uniti.earth/ (hämtad 2018-11-16)

Wang, Y., Sperlinga, D., Tala, G., Fangb, H. 2017. China's electric car surge. Energy Policy. 102: 489-490.

WWF. 2017. Mänsklig påverkan.

https://www.wwf.se/wwfs-arbete/klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat (hämtad 2018-12-12)

Zhi, J., Li, S., Han, M., Lou, Y., Chen, P. 2018. Unveiling conversion reaction on

Bilaga 1

Enkätundersökning

Allmänhetens attityder och inställningar till el-, hybrid- och plug-in hybridbilar.

Denna enkätundersökning riktar sig till allmänheten för att undersöka attityder och inställningar till elbilar, hybridbilar och plug-in hybridbilar. Svara så gott du kan, även i de fallet om du inte hittar rätt alternativ som passar dig- välj då alternativet `annat`. Tack för ditt medverkande.

Obligatoriska frågor* 1) Kön*

2) Hur gammal är du? 18-25 25-35 35-45 45-55 55-65 65+

3) Ange din högsta utbildning* Gymnasieutbildning

Yrkeshögskola Högskoleutbildning

Universitet utbildning (3 år)

Universitet utbildning (mer än 3 år) Annat

4) Vilken typ av sysselsättning har du?* Mellan jobb

Studerar Jobbar Pension

5) Vilket län bor du i?*

6) Vilken typ av fordon använder/har du?* Kollektivtrafik

Cykel

Personlig bil (bensin, etanol eller diesel) Hybrid bil

7) Skulle du vilja köpa en elbil, hybridbil eller plug-in hybridbil?* Ja

Nej Vet ej

8) Vilken typ av elfordon skulle du vilja ha?* Stadsbil

Mellanstorlek SUV

Sport Annat

9) Vilken faktor är avgörande för dig vid inköp av ett elfordon?*

Inte viktigt Viktigt Mycket viktigt Bra pris Utseende Batterikapacitet Statligt bidrag Miljövänlighet Skatteundantag

Bra tillgänglighet till laddningsstationer Batteriets uppladdningstid

Billigare driftkostnad

10) Har du hört om statligt bidrag (Supermiljöbilspremie)?* Ja

Nej Osäkert

11) Tycker du att elfordon har en framtid i Sverige?* Ja

Nej Osäkert

12) Tycker du att en högre andel elfordon hjälper mot klimatproblematiken?* Ja, det kommer att hjälpa

Bilaga 2

Frågorna som ställdes till el- och hybridbilar ägare vid intervjuerna.

Hur ofta använder du, din elbil?

Hur ofta övergår du från el till förbränningsmotor i det fallet du har en plug-in hybridbil? Hur ofta laddar du bilen och under vilken tid på dagen? Är det hemma du laddar, eller mest på offentliga laddningsstationer?

Har du sänkt dina drivs kostnader med din elbil?

Vilka nackdelar och fördelar ser du med ditt elfordon, jämfört med en vanlig bil?