Examensarbete
Funktionsnedsatta personers
förutsättningar på
arbets-marknaden
- En studie om exkluderande och inkluderande
processer och faktorer
Författare: Karl Høgnesen,
Carl Johan Tamm
Handledare: Jesper Johansson Examinator: Kristina Gustafsson Termin: VT 2015
1
Abstract
Author: Karl Høgnesen, Carl Johan Tamm
Title:The conditions on the labour market for disabled people [Funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden]
Supervisor: Jesper Johansson, PhD, Senior Lecturer, Linnaeus University, Department of social work.
Assessor: Kristina Gustafsson
This qualitative study investigates the conditions on the labour market for disabled people by examining which factors and processes contribute to disabled peoples inclusion to, or
exclusion from the open labour market. Stigmatisation is also used as an analytical tool to better understand the exclusion of disabled people from the open labour market. The material to this study is drawn from qualitative interviews with the employees of the Swedish
Employment Agency which specialises in supporting disabled people to find employment. In conclusion, disabled people face several barriers which makes them more susceptible to become excluded from the open labour market. Such excluding barriers include a demand for high efficiency and productivity from employers, bigger cooperation’s and public
organisations unwillingness to employ disabled people andprejudices from employers, especially against people with psychiatric disabilities.
The employees of the Swedish Employment Agency suggest that they would be able to work more efficiently to help disabled people find employment if they had to do less administrative work, and would be able to work with fewer clients per employee. They also stress the
importance dispel prejudices among employers to make them more willing to hire disabled people.
Keywords:
exclusion / inclusion / stigmatisation / disability / the Swedish Employment Agency Nyckelord:
2
1 Problemformulering………..s 3 1.1 Syfte………...s 4 1.2 Frågeställning………...s 4 2 Bakgrund...s 5 2.1 Professioner som ingår i studien………...s 6 2.2 Undersökningskontext………...s 8 3 Tidigare forskning...s 8 3.1 Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden………s 9 3.2 Stigma och fördomar………..s 10 3.3 Arbetsförmedlingens kategoriserande av funktionsnedsatta………..s 10 4 Teori………s 11 4.1 Inklusion/exklusion……….s 11 4.2 Stigma……….s 12 4.3 Vetenskapsteoretisk ansats……….s 14 5 Metod………..s 14 5.1 Datainsamlingsmetod………...s 15 5.2 Urval………...s 16 5.3 Validitet och generaliserbarhet………...s 17 5.4 Etiska överväganden………...s 18 6 Analys……….s 20
6.1 Strukturell nivå………...s 22 6.1.1 Exkluderande krav på arbetsmarknaden………s 22 6.1.2 Typer av arbetsgivare som är mer eller mindre benägna att anställa personer med funktionsnedsättning………....s 25 6.1.3 Grupper av funktionsnedsatta som löper särskilt stor risk att exkluderas från arbetsmarknaden………..s 27 6.1.4 Arbetsmarknadens fysiska tillgänglighet för funktions- nedsatta personer………s 29 6.1.5 Vad makthavare och samhället i stort kan göra för att förbättra funktionsnedsatta personers möjligheter
att inkluderas på arbetsmarknaden………s 31 6.2 Organisationsnivå………...s 33
6.2.1 Vikten av att öka arbetsgivares medvetenhet kring
funktionsnedsättningar………..s 33 6.2.2 Anpassade arbetsuppgifter och rimliga krav………..s 35 6.2.3 Förslag till förbättringar i AFs egna arbetsrutiner………s 38 6.3 Individnivå………. s 40
3
Problemformulering
I denna inledande del av studien ämnar vi identifiera vad vi anser är ett viktigt samhälls-problem, nämligen funktionsnedsatta personers svårigheter och möjligheter att ta sig ut på den reguljära arbetsmarknaden, och förklara hur vi vill undersöka detta problem.
Lindquist (2009, s. 124) anser att egen försörjning genom lönearbete har ett flertal positiva effekter för människor, bland annat menar han att försörjning genom lönearbete förmår skapa en känsla av mening och syfte i människors liv samt medför andra positiva effekter såsom minskad passivisering, isolering och psykisk ohälsa (ibid.).
Tidigare forskningsstudier, såväl kvantitativa som kvalitativa, och statistik visar att personer med någon form av funktionsnedsättning möter stora svårigheter i kontakt med arbets-marknaden (Dag, 2006, Benoit m fl, 2013, Ettner m fl, 1997, Shier m fl, 2009, Fletcher, 2014). Vare sig det rör sig om en fysisk eller en psykisk funktionsnedsättning visar forskningen att dessa personer löper stor risk att stigmatiseras (Shier m fl, 2009, s 72) och som en följd därav exkluderas från arbetsmarknaden och hamna i utanförskap. Forskningen visar även att många arbetsplatser saknar förmåga att svara mot de behov som
funktionsnedsatta personer har (ibid). Fördomar och bristande kunskap hos arbetsgivare bidrar även till att det är svårt för personer med funktionsnedsättningar att få ett arbete (Benoit, 2013, s 971).I en undersökning som gjorts av SCB (2013-14) uppger nästan var fjärde individ med någon form av funktionsnedsättning att de upplevt att de blivit utsatta för diskriminering eller någon form av kränkande behandling i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning (ibid).
Holmqvist (2009) har i en kvalitativt utformad forskningsstudie undersökt kategoriserings-processen av individer hos Arbetsförmedlingen (hädanefter förkortat AF). Han argumenterar i analysen av sina studier för att det finns en risk att orsaken till arbetslöshet förskjuts från att vara en konsekvens av hårdare villkor på arbetsmarknaden, ett strukturellt problem, till att bero på brister hos individen, ett individuellt problem.
Gustavsson (2014, s 25) menar i sin avhandling att det återfinns fyra rådande synsätt gällande vad en funktionsnedsättning anses vara. Hon menar att funktionshinder kan ses som;
4
- som konstruerat i en viss social och kulturell kontext,
- eller kan ses som något som existerar i vissa miljöer, men inte i andra (ibid.). AF definierar funktionsnedsättning utifrån FN’s standardregler, som lyder;
“Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur” (SCB, 2014, s 12).
Bortsett från Holmqvists studie har den tidigare forskningen främst bestått av kvantitativa studier av funktionsnedsattas förutsättningar på arbetsmarknaden, vilka har genomförts med hjälp av statistik, eller kvalitativa studier som genomförts med hjälp av intervjuer med funktionsnedsatta personer. Vad som i vår mening saknas är kunskap från de organisationer och individer som arbetar med att integrera funktionsnedsatta personer på arbetsmarknaden. AF är en central aktör inom detta område och vi anser därför att medarbetarna på AF och deras erfarenheter kan bidra med kunskap gällande funktionsnedsatta personers
förutsättningar på arbetsmarknaden.
Syfte
Syftet med studien är att förstå hur ett antal medarbetare på olika AF- kontor i södra Sverige upplever funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden.
Frågeställning
1. Hur upplever medarbetare på AF funktionsnedsatta personers förutsättningar att inkluderas på den reguljära arbetsmarknaden?
5
Bakgrund
I denna del av studien redogör vi kort för aktuell arbetslöshetsstatistik på den svenska arbetsmarknaden samt presenterar bakgrundsinformation om myndigheten AF, för att förstå de intervjuade medarbetarna och den kontext de verkar inom.
Av Sveriges totala befolkning på 9 767 357 personer ingår cirka 5 181 000 i arbetskraften, eller 84 procent av Sveriges befolkning mellan 16-64 år (SCB, mars 2015). En undersökning utförd av SCB gällande funktionsnedsatta personer finner att det finns cirka 681 000 personer, eller cirka 13,6 procent av den totala arbetskraften, som har någon typ av
funktions-nedsättning.I mars 2015 befann sig cirka åtta procent av det totala antalet personer som ingår i arbetskraften i öppen arbetslöshet, medan motsvarande siffra för gruppen funktionsnedsatta
personer var cirka tio procent. I gruppen som av AF klassificeras som funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga (SCB) är motsvarande siffra ännu högre, närmare 13 procent.
Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som återfinns över hela Sverige. Totalt finns det 320 lokalkontor. AFs operativa förmedlingsverksamhet är uppdelat i tre geografiska regioner; region Syd, region Mitt och region Nord. Inom dessa regioner ingår elva marknadsområden. Förutom dessa regionala avdelningar finns fyra avdelningar med olika sakansvar;
Rehabilitering till arbete, Förmedlingsavdelningen, Kommunikation och Förvaltning.AF beskriver sig själv som Sveriges största förmedlare av arbete. I april 2015 var 365 626
personer inskrivna hos AF som öppet arbetslösa eller ingående i program med aktivitetsstöd. I december 2013 var 195 245 människor med funktionsnedsättningar inskrivna hos AF (2014, s 6).
Eftersom AF är en statlig myndighet styrs verksamheten av lagar. I Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen 2§, står följande;
”Arbetsförmedlingen ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att
1. effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft, 2. prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt
3. bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt”. (SFS,2007:1030)
6
”Arbetsförmedlingen har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för handikappfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.” (SFS, 2007:1030)
Årligen skickar regeringen ett regleringsbrev där övergripande mål sätts upp för verksam-heten, som sedan bryts ner till delmål på regional och lokal nivå i organisationen. AF har totalt cirka 12 500 personer anställda i hela landet varav ca 10 000 av dessa har direkt kontakt med de arbetsökande.
Professioner som ingår i studien
Följande professioner har intervjuats i denna studie hos arbetsförmedlingen:
Arbetsförmedlare
Arbetsförmedlare arbetar med att hjälpa arbetssökande att hitta arbete genom att matcha personer med den efterfrågan på arbetskraft som finns hos olika arbetsgivare (AF, 2015). Arbetsförmedlare möter arbetssökande antingen genom bokade möten eller i AF Kundtjänst eller via AF Kundmottagning per e-post eller telefon. När en ny arbetssökande har skrivit in sig på AF gör arbetsförmedlarna en utredning av en individs förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Andra arbetsuppgifter innefattar exempelvis uppföljning av praktikplatser, så att den arbetssökande får ut så mycket som möjligt av sin praktik (AF, 2015).
Vissa arbetsförmedlare är specialiserade på att arbeta med personer som på grund av
funktionshinder har särskilda svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Inom AF kallas det att dessa arbetsförmedlare jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket syftar till att hjälpa enskilda individer med stöd för att kunna klara av att arbeta (AF, 2015). De
7
SIUS-konsulent
SIUS-konsulent står enligt AF (2014, s 3) för Särskilt Introduktions och UppföljningsStöd. SIUS-konsulenter på arbetsförmedlingen är specialutbildade för att hjälpa funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga att hitta och bibehålla ett arbete. SIUS-konsulenter är enligt AF (2012, 1) specialutbildade i introduktionsmetodik för att kunna stödja den arbetsökande vid introduktion på en ny arbetsplats. AF (2014, s, 1-2) beskriver hur SIUS-konsulenter arbetar sida vid sida med den arbetsökande tills det att den arbetsökande själv förmår att utföra sina arbetsuppgifter.
SIUS-insatser är enligt AF (2014, s 1-2) ett individuellt stöd, där SIUS-konsulenten till-sammans med den enskilde beslutar om hur stödet ska utformas. Stödet kan fås under sex månaders tid och uppföljningsstödet är möjligt att få i upp till ett år. För att ha rätt till SIUS-stöd krävs det att den arbetsökande bedöms ha nedsatt arbetsförmåga, samt att den
arbetsökande behöver träna på de arbetsuppgifter som en viss typ av arbete kräver (AF, 2014, s 1-2).
Arbetspsykolog
Arbetspsykologer arbetar med att stödja arbetssökande i att upptäcka sina starka sidor och även uppmärksamma brister som individen kan behöva stöd för i arbetslivet (AF, 2015). I arbetet använder sig ibland arbetspsykologerna av olika typer av tester för att avgöra vilken förmåga och vilka brister en individ har.
Arbetsterapeut
Arbetsterapeuter arbetar med att anpassa arbetsplatser så att de fungerar fysiskt, socialt och psykiskt för funktionsnedsatta (AF, 2015). En viktig del av arbetsterapeuternas
arbets-uppgifter innefattar utprovning och anpassning av tekniska hjälpmedel som ska göra tillvaron på en arbetsplats bättre för funktionsnedsatta personer.
8
Undersökningskontext
De AF-medarbetare som medverkat i studien är verksamma vid sex olika AF-kontor runt om i södra Sverige. När vi här nedan benämner olika kommuner har vi använt oss av Sveriges Kommuner & Landstings (SKL) beskrivning av kommungruppsindelningar (SKL, 2011).Tre av kontoren är belägna i större städer (SKL, 2011) med en befolkningsstorlek mellan cirka 65 000 - 90 000 invånare i kommunen (Nationalencyklopedin, 2015). I en av dessa större städer återfinns majoriteten av arbetstillfällena inom service- och tjänstenäringarna, samt inom offentlig förvaltning. En annan av dessa större städer är en handelsstad med majoriteten av arbetstillfällena inom offentlig sektor, verkstadsindustri samt inom tjänstesektorn. I den tredje av de större städerna där vi intervjuat AF-medarbetare finns majoriteten av
arbetstillfällena inom livsmedelsindustri och jordbruksproduktion (Nationalencyklopedin, 2015). Den öppna arbetslösheten i dessa tre större städer är mellan nio och elva procent (Ekonomifakta, 2014).
Ett av kontoren är beläget i en tätbefolkad region (SKL, 2011) med ca 30 000 kommun-invånare, där näringslivet domineras av småföretagande. I denna kommun är även SJ, Banverket och Posten AB stora arbetsgivare. Den öppna arbetslösheten uppgår i denna kommun till cirka nio procent (Ekonomifakta, 2014). Slutligen är två av kontoren belägna i varuproducerande kommuner (SKL, 2011) med en befolkningsstorlek på cirka 10 000 – 19 000 invånare. I dessa kommuner finns majoriteten av arbetstillfällena inom tillverknings-industrin, såsom möbel-, plast-, skog- och glasindustri(Nationalencyklopedin, 2015). Den öppna arbetslösheten är i dessa kommuner 8,5 – 9 procent (Ekonomifakta, 2014).
Tidigare forskning
I denna del av studien presenterar vi tidigare forskningsstudier som gjorts gällande funktions-nedsatta personers situation på arbetsmarknaden.
Vi har valt internationell forskning från olika länder för att belysa olika grupper av funktions-nedsatta och deras förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi är medvetna om att kontexten och förhållandena på arbetsmarknaden kan skilja sig ifrån land till land, men har ändå valt att ta med forskning ifrån olika länder för att på så sätt få en bredare förståelse för funktionsnedsatta personers förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden.
9
av funktionsnedsatta personer och deras specifika förutsättningar att ta sig in på arbets-marknaden. Andra studier fokuserar på stigmatisering och diskriminering som kan fungera som barriärer, vilket kan exkludera funktionsnedsatta personer från arbetsmarknaden. En studie som beskrivs nedan berör även hur AF går till väga för att klassificera människor som funktionsnedsatta, för att sedan kunna överföra dem till olika typer av åtgärdsprogram. För denna studie är detta relevant då det är från medarbetare på AF som empirin kommer att samlas in från.
Den tidigare forskningen har främst riktat in sig på kvantitativa studier av funktionsnedsattas förutsättningar på arbetsmarknaden, baserade på statistik eller bestått av intervjuer med funktionsnedsatta personer. Båda dessa områden är väl beforskade, men vad som i vår mening saknas är kunskap från de organisationer som arbetar med att integrera funktionsnedsatta personer på arbetsmarknaden. Eftersom AF är Sveriges största aktör (AF, 2015) som arbetar med att inkludera funktionsnedsatta på arbetsmarknaden, anser vi att de erfarenheter som de enskilda medarbetarna besitter kan bidra med ökad kunskap gällande funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden.
Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden
Dag (2006, s 11) har i sin avhandling studerat unga rörelsehindrades möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med
människor som hade olika typer av rörelsehinder. Dag drar slutsatsen utifrån sin empiri att unga rörelsehindrade är utsatta på arbetsmarknaden, men att olika faktorer såsom
utbildningsnivå, erfarenhet av långtidsarbetslöshet, rörelsehindrets svårighetsgrad och om personen är född utomlands påverkar möjligheten att få ett arbete. Dag finner i sin studie att personer med svåra rörelsehinder, i behov av rullstol, rullator eller kryckor, i större
utsträckning är arbetslösa än personer som inte är i behov av sådana hjälpmedel (Dag, 2006, s 21). En studie av blinda personer i Kanada (Benoit m fl, 2013, s 171) visar att arbetslösheten är markant högre för blinda personer än för övriga individer med funktionsnedsättningar. Fletcher (2014, s 159) genomförde en longitudinell studie av barn i USA, i åldrarna sju till tolv år, som sedan följdes upp efter ett, sex och 13 år. Enligt Fletcher (ibid. s 159) var arbetslösheten högst, nästan 13 procent, bland de personer som redan vid första
10
undersökningstillfället var arbetslösheten något lägre, tio procent. Fletcher (2014, s 165) menar även att det visade sig att individer med ADHD som kommer från fattiga
hemförhållanden löper högre risk att hamna i arbetslöshet, än individer med ADHD som kommer från mer välbärgade hemförhållanden.
Ettner m fl (1997, s 64) utförde en kvantitativ studie i USA där syftet var att undersöka hur psykiska funktionsnedsättningar påverkar risken att bli arbetslös, inkomst samt hur mycket denna grupp arbetar rent tidsmässigt. Studien visar att det är 11 procent mer sannolikt för psykiskt funktionsnedsatta att vara arbetslösa i förhållande till de som inte är
funktionsnedsatta (Ettner m fl, 1997, s 71)
Stigma och fördomar
Flera tidigare forskningsstudier visar att funktionsnedsatta personer ofta möter stigmatisering och diskriminering på arbetsmarknaden och att arbetsgivare många gånger är oförmögna att svara mot de behov som funktionsnedsatta personer har (Shier, 2009, s 69,).
Forskningsstudierna har visat att stigmatisering och diskriminering beror på fördomar och bristande kunskaper hos omgivningen. I studien av Benoit m fl (2013, s 976)som undersökte blinda personers förutsättningar på arbetsmarknaden, framkom att fördomar kan handla om att de funktionsnedsatta personerna tros vara mindre produktiva på arbetsplatsen och är mindre intelligenta.
Forskningen har visat att attityder hos allmänheten och arbetsgivare är en viktig faktor som påverkar huruvida en funktionsnedsatt individ ges tillträde till arbetsmarknaden (Shier, 2009, s 73). Samma forskningsstudier pekar även på vikten av utbildning och kunskapsspridning för att förmå bryta dessa barriärer.
Arbetsförmedlingens kategoriserande av funktionsnedsatta
Holmqvist (2009, ss 408-409) har i en kvalitativ studie undersökt hur AF går till väga när de klassificerar människor som funktionsnedsatta i syfte att kunna överföra klienter till
11
arbetslöshet förskjuts från att vara en konsekvens av förändrade villkor på arbetsmarknaden, till att bero på brister hos individen (ibid, ss 416-417)
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att funktionsnedsatta personer har större svårigheter än övriga befolkningen att ta sig in på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen visar även att diskriminering och stigmatisering är vanligt förekommande barriärer som kan hindra funktionsnedsatta personer från att ta sig in på arbetsmarknaden.
Vår studie ämnar söka en ökad förståelse för funktionsnedsatta personers förutsättningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Detta kommer att göras med hjälp av att studera medarbetare från AF och deras erfarenheter av att hjälpa funktionsnedsatta personer in på arbetsmarknaden.
Tidigare forskning har lagt stort fokus på de funktionsnedsatta personers egna erfarenheter av att försöka ta sig in på arbetsmarknaden, samt kvantitativa analyser av statistik gällande funktionsnedsatta personers situation på arbetsmarknaden. Vad som dock inte verkar vara lika vanligt är att studera handläggare på AF som arbetar med att hjälpa personer med funktions-nedsättningar in på arbetsmarknaden. Utifrån medarbetare på AF och deras perspektiv är således vår förhoppning att kunna bidra med ökad kunskap kring funktionsnedsatta personers förutsättningar att inkluderas på arbetsmarknaden.
Teori
I denna av del av studien presenterar vi de teoretiska begrepp och den vetenskapsteoretiska ansats som vi har använt oss av och utgått från när vi har bearbetat och analyserat vårt empiriska material.
Inklusion/exklusion
Relationen mellan människan och samhället kan i olika avseenden förstås i termer av begreppen inklusion och exklusion (Jöhill, 2012, s 19). Människan ingår inte rätt och slätt i samhället som en del i ett socialt skikt, vilket gällde i förmoderna samhällen, utan hen intar olika roller, relaterade till funktioner.
12
inklusion/exklusion betraktas som en operativ distinktion, det vill säga att den inte bara är ett verktyg för forskaren att på ett teoretiskt plan analysera omvärlden, utan en disktinktion som verkar i och kan erfaras i praxis, och kan studeras i verkligheten (Jöhill, 2012, s 40).
Distinktionen mellan inklusion och exklusion handlar om personers tillhörighet eller icke-tillhörighet i förhållande till sociala system. Sociala system utgörs av alltifrån våra otaliga dagliga interaktioner till olika organisationer - och i synnerhet arbetsorganisationer, som flertalet av oss befinner oss i under delar av vårt liv, men som vissa av oss inte lyckas nå tillträde till. Det gäller även utbildningssystemet, politiken, religionen, arbetsmarknaden och andra funktionsorienterade system som sammantaget formar det moderna samhället (Jöhill, 2012, s 42). Distinktionen innebär att personen antingen är inkluderad i ett socialt system eller exkluderad och avser alltid bestämda system. Dessutom avses alltid en given tidpunkt och situation, inte något som gäller för alltid (ibid, s 39). Sociala problem uppstår i normalfallet av exklusion, alltså effekter av att hamna utanför som arbetslös, hemlös, diskriminerad och så vidare (ibid, s 42).
Jöhill (2012, s 41) menar att även om vi inte ingår i eller har tillgång till dessa system, har vi normalt förväntningar om att kunna göra det. Dock menar han att alla former av inklusion inte är önskvärd. Exempelvis vill vi inte ingå i ett politiskt parti som vi inte sympatiserar med eller bilda familj med någon till följd av tvång. Ytterligare ett exempel på oönskad inklusion gäller för den person som hamnar i fängelse, vilket samtidigt innebär att hen exkluderas från övriga samhället. Även om inklusion i flertalet sociala kontexter är en grundförutsättning för att överleva och leva i samhället, är det inte givet att inklusion alltid bör eftersträvas, menar Jöhill (2012, ss 42-43).
I denna studie kommer vi använda oss av begreppen inklusion och exklusion i förhållande till arbetsmarknaden som socialt system när vi analyserar vad som kan bidra till att funktions-nedsatta personer blir inkluderade, och vad som bidrar till en ökad risk att de blir exkluderade från arbetsmarknaden.
Stigma
13
av begreppet stigmatisering för att förstå vad som kan vara en bidragande orsak till att funktionsnedsatta personer exkluderas från arbetsmarknaden.
Goffman (2014, s 9) menar att vi människor placerar varandra i kategorier utifrån de intryck vi får av den andre, och i och med det skapar en uppsättning, ofta omedvetna, förväntningar på hur personen ska vara och bete sig. Vi tillskriver hen en social identitet som innefattar både personliga egenskaper lika väl som strukturella egenskaper (Goffman, 2014, s10). När
personen sedan befinner sig i vår närvaro, kan det framgå att hen besitter en egenskap som gör hen olik övriga personer som tillhör den kategori där hen inplacerats, en mindre önskvärd egenskap (ibid, s 10). Därmed bryter hen mot de förväntningar vi har på hur hen ska vara och bete sig - och reduceras i vårt medvetande från att vara en fullständig och helt vanlig person till att vara en mindre värd person som inte ses som fullt mänsklig. Personen blir
stigmatiserad.
Även om personen har många goda egenskaper som i och för sig motiverar att hen lätt skulle accepteras i det vardagliga sociala samspelet, riskerar den avvikande egenskapen eller det avvikande attributet, stigmat, att bli det dominerande draget i omgivningens syn på hen. Som en följd av denna enda brist eller avvikande egenskap tenderar omgivningen att pådyvla personen en massa brister och negativa egenskaper (Goffman, 2014, ss 12-13).
Utifrån detta bemöts den eller de stigmatiserade personerna, ofta oavsiktligt, på ett sätt som gör att individens livsmöjligheter reduceras. Tre artskilda typer av stigma kan urskiljas; 1. Kroppsliga stigman, såsom fysiska funktionsnedsättningar,
2. Karaktärsstigman, såsom exempelvis missbruk, tidigare fängelsevistelse, psykiska funktionsnedsättningar,
3. Gruppstigman, exempelvis hudfärg, nationalitet, religiös tillhörighet och etnicitet (Goffman, 2014, s 12).
Av dessa tre kategorier kommer vi att använda de första två eftersom funktionsnedsättningar inte kan kopplas till gruppstigman.
Goffman poängterar att begreppet stigma inte handlar om egenskaper i sig utan om relationer mellan egenskaper/attribut och sociala mönster. En egenskap eller ett attribut som är
14
egenskapen i sig behöver varken vara misskrediterande eller positivt värderad (Goffman, 2014, s 11).
Vetenskapsteoretisk ansats
Hermeneutik är enligt Grilje och Grimen (2007, ss 171-173) en metod för att försöka tolka och förstå fenomen som är meningsskapande för människor. Grilje och Grimen (2007, ss 187, 189) återger att hermeneutisk tolkning av någonting innefattar en rörelse mellan del och helhet i ett material. För att kunna förstå helheten måste varje enskild del förstås och för att kunna tolka varje del måste helheten förstås, vilket benämns som den hermeneutiska cirkeln. Eftersom denna studie ämnar undersöka hur medarbetare på AF upplever funktionsnedsatta personers förutsättningar att ta sig in på arbetsmarknaden, är en hermeneutisk ansats lämplig för denna studie för att förstå hur AF-medarbetarna resonerar.
Grilje och Grimen (2007, s 198) menar att ingen tolkning kan bedömas vara absolut sann. Dock kan tolkningar vara mer eller mindre bra motiverade och understödda, vilket kan ske med hjälp av den hermeneutiska cirkeln. Denna tolkningsmetod kommer därför användas när det empiriska materialet ska analyseras. Intentionen har varit att genom ett induktivt
tillvägagångssätt samla in empiri bestående av transkriberade intervjuer med handläggare på AF. Detta material har kategoriserats och kodats för att underlätta det senare arbetet. Därefter har empirin tolkats hermeneutiskt, där fokus rört sig mellan del och helhet och på så sätt bidragit till en tolkning av materialet.
Vi har av denna anledning läst in oss på det sammanhang som de olika professionerna arbetar inom, för att få en förkunskap och kunna sätta in det som sägs i ett större sammanhang. Dessutom har vi tagit reda på hur arbetsmarknaden ser ut i de sex kommuner där vi har genomfört våra intervjuer. Detta för att få ytterligare förståelse och kunna tolka det som sägs av våra intervjupersoner i förhållande till den kontext som dessa personer arbetar i.
Metod
15
Vi har strävat efter att uppnå en så jämn arbetsfördelning som möjligt under
uppsatsskrivandet gång. Vi bokade och genomförde intervjuerna tillsammans och därefter delade vi lika på arbetet med transkribering. Därefter kodade vi gemensamt de transkriberade intervjuerna efter teman och delade sedan dessa teman mellan oss så att var och en fick lika många teman att skriva om. Sedan har vi tillsammans bearbetat de delar som var och en skrivit och korrigerat eventuella brister som vi upptäckt. Vi har dock även skrivit vissa delar av uppsatsen gemensamt, såsom uppsatsens resultatsammanfattning och slutdiskussion.
Datainsamlingsmetod
Grunden till det empiriska materialet som denna studie bygger på, utgörs av elva kvalitativa intervjuer med totalt 13 medarbetare på AF, vilka arbetar med funktionsnedsatta personer. Nio enskilda intervjuer och två par-intervjuer genomfördes. Av praktiska skäl valde vi att genomföra två av de enskilda intervjuerna via telefon, då vi hade svårt att ta oss till de orter där intervjuerna annars skulle genomföras. De övriga intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte med de intervjuade på olika AF-kontor.
Eriksson-Zetterqvist och Ahrne (2011, s 56) menar att kvalitativa intervjuer är ett oslagbart verktyg då de ger forskaren möjligheter att på kort tid få höra flera personers reflektioner kring ett samhällsfenomen, ur deras egen synvinkel. Intervjun ger möjligheter att få ta del av de intervjuade personernas upplevelser och erfarenheter av något.
I förberedelserna inför intervjuernas genomförande har vi sammanställt en intervjuguide (Bilaga 1) med frågor som är relevanta för det samhällsproblem vår studie vill undersöka, som ett redskap att bidra till att besvara studiens frågeställningar. Frågorna och ordningen de ställts i har sedan kunnat anpassas till varje enskild intervjusituation så att intervjun ”flutit på”. Intervjupersonerna har uppmanats presentera sig själva och berätta om sin yrkesroll och intervjuguiden har sedan fungerat som ett stöd för oss själva då vi behövt ställa frågor för att få intervjun att framskrida, eller för att ge oss kompletterande upplysningar om det specifika problemområde som intervjupersonen berättat om. Det är svårt att klassificera intervjuerna som semistrukturerade-, ostrukturerade-, eller löst strukturerade intervjuer. Eriksson-Ahrne (2011, s 40) menar dock att det inte är möjligt eller särskilt önskvärt att dra några tydliga gränser mellan olika typer av intervjuer.
16
av ett informationsbrev har varit att på det sättet kunna informera om studien innan nästa kontakt tagits per telefon. På detta sätt har det varit möjligt att vid första telefonsamtalet diskutera deltagande i studien direkt, utan att först behöva informera om studien. Vid flertalet tillfällen har vi inte behövt följa upp informationsbrevet med att ringa till AF-kontoren då de själva kontaktat oss och annonserat intresse att delta i studien efter att de fått brevet.
Intervjuerna har ägt rum på intervjupersonernas egna arbetsplatser och de har varat cirka 30-60 minuter. Två av intervjuerna har gjorts via telefon, men även vid dessa tillfällen har de intervjuade personerna befunnit sig på sina arbetsplatser.
Dokumentationen har gjorts med hjälp av röstmemofunktionen på en mobiltelefon, efter att de intervjuade gett sitt samtycke till att samtalet spelades in. Ljudupptagningarna har sedan transkriberats till skriven text.
Urval
I denna studie har ett tvåstegsurval använts. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2011, s 42) beskriver tvåstegsurval som en process i två steg. Först väljs en organisation. I steg två tas kontakt med den valda organisationen i syfte att på så sätt bli tilldelad intervjupersoner inom den valda organisationen. En fördel enligt Eriksson-Zetterquist & Ahrne (ibid. s 42) med att använda sig av tvåstegsurval är att det är möjligt att på så sätt få tag på människor med specifika arbetsuppgifter som är av intresse för forskaren. Vi kände inte i förväg till vilka människor som arbetade med målgruppen funktionsnedsatta på AF, och därför ansåg vi att det vore bra om AF kunde tilldela oss intervjupersoner som var relevanta för vår studie.
Ett informationsbrev om vår forskningsstudie skickades ut till 24 AF-kontor i södra Sverige. Vi valde att skicka ut informationsbrev till i vår mening ett ganska stort antal AF-kontor för att öka sannolikheten att få tag på ett tillräckligt stort antal intervjupersoner. Vi valde även ut AF-kontor som är belägna relativt nära vår hemort för att förenkla logistiken.
17
Av naturliga skäl har det varit svårt att med säkerhet veta att tillräckligt mycket empiri har samlats in, för att kunna utesluta denna risk. Vi har ändå gjort bedömningen att fördelarna med detta urval överväger nackdelarna. I de intervjuer som genomförts har en majoritet riktat någon form av kritik mot den egna verksamheten och ett fåtal har även riktat mycket stark kritik gentemot AF som myndighet. Till följd av att samtliga intervjupersoner i varierande grad riktat kritik mot den egna verksamheten bedömer vi risken som liten att de medvetet har försökt ge en överdrivet positiv bild av AF.
En annan nackdel med det tvåstegsurval som användes i denna studie var att vi blev tilldelade intervjupersoner från olika professioner, där SIUS-konsulenter och arbetsförmedlare blev överrepresenterade. Totalt genomfördes elva intervjuer med 13 personer, med följande fördelning; sex arbetsförmedlare, fyra SIUS-konsulenter, två arbetsterapeuter och en arbetspsykolog.
Vår studie kan således sägas främst representera hur SIUS-konsulenter och arbetsförmedlare på AF upplever funktionsnedsattas förutsättningar på arbetsmarknaden. Önskvärt hade varit en jämnare fördelning så att alla olika professioner som arbetar med målgruppen
funktionsnedsatta på AF fick lika mycket representation i denna studie. Detta var dock inte möjligt då vi blev tilldelade intervjupersoner från de AF-kontor som vi kontaktade, och således var vi oförmögna att påverka fördelningen i förhållande till deras yrkestillhörighet. Att två par-intervjuer genomfördes var ett resultat av vårt tvåstegsurval då två av de AF- kontor som vi kontaktade erbjöd oss respondens just i form av intervjuer. I den ena par-intervjun kunde vi känna att konstellationen möjligen var lite hämmande för intervju-situationen, då parterna inte upplevdes prata lika fritt. Detta blev särskilt tydligt när en av parterna i slutet av intervjun lämnade rummet för att gå till ett annat möte och den
kvarvarande intervjupersonen då började prata friare. I den andra par-intervjun var utfallet annorlunda, då de båda intervjuade började diskutera med varandra och därigenom berikade intervjun med att prata väldigt fritt. Svaren som vi återfick i dessa båda intervjuer
överensstämde väl med den information som vi hade fått ifrån övriga intervjuade.
18
pratade inte lika fritt som övriga intervjuade. Dock stämde svaren i mångt och mycket överens med det som återkom i de andra intervjuerna.
Validitet och generaliserbarhet
Generaliserbarheten i denna studie påverkas givetvis av att SIUS-konsulenter samt arbetsförmedlare har varit överrepresenterade. Således kan det vara svårt att generalisera dessa professioners erfarenheter till de andra professionerna som har deltagit i studien. Även om de olika personerna argumenterade utifrån sina yrkesroller och specialistkompetenser återkom ändå ett flertal gemensamma teman hos samtliga professioner vilket kan tyda på en viss generaliserbarhet mellan upplevelser, även om de tillhör olika professioner.
Eftersom yrkeskategorierna arbetspsykolog och arbetsterapeut är underrepresenterade är det i vår mening inte möjligt att med säkerhet fastslå att alla yrkeskategorier i denna studie har liknande upplevelser av funktionsnedsattas förutsättningar på arbetsmarknaden. Detta trots att de olika professionerna hade vissa gemensamma åsikter som återkom ett flertal gånger under intervjuerna.
Att flera olika professioner som arbetar med funktionsnedsatta inom AF intervjuades kan anses öka trovärdigheten i denna studie då de olika professionerna gav liktydiga svar. Även det faktum att intervjuerna är gjorda på flera olika orter kan sägas öka studiens trovärdighet, då medarbetare på olika AF kontor gav flera liktydiga svar på våra frågor. Dock är 11
intervjuer för lite för att vara representativt för hur medarbetare på AF generellt sett upplever funktionsnedsattas förutsättningar på arbetsmarknaden.
Tre olika datainsamlingsmetoder har används i denna studie, nämligen individuella intervjuer på plats vid olika AF kontor, par-intervjuer på plats samt telefonintervjuer. Trots att tre olika datainsamlingsmetoder användes återkom flera gemensamma teman i de intervjuades svar, vilket således skulle kunna sägas öka denna studies trovärdighet. Studiens trovärdighet ökar även av att fyra olika professioner har getts möjlighet att komma till tals. Dock är vissa professioner underrepresenterade. Exempelvis är empiri från en arbetspsykolog för lite för att kunna diskutera vad arbetspsykologer på AF i stort anser om funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden.
19
I etiska överväganden kring forskningsarbete är det viktigt att väga nyttan med forskningen, forskningskravet, mot de risker deltagarna utsätts för i och med sitt deltagande, individ-skyddskravet (God forskningssed, 2011, s. 18).
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) innehåller
bestämmelser rörande etikprövning av forskning och dess syfte är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet.
Denna forskningsstudie omfattas av ovan nämnda lag då; forskningen innefattar personuppgifter rörande de deltagande individerna, enligt 3§1p
“Denna lag ska tillämpas på forskning som innefattar behandling av
1. känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204),”
samt att det är viktigt att dessa individer inte drabbas av repressalier eller lider annan skada som en följd av medverkan i forskningsstudien, enligt 4§2p
“utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt,” (SFS, 2003:460).
Bryman (2008, s 131-132) räknar upp fyra grundläggande etiska principer som rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för personer som är involverade i forskning;
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet
De personer som är direkt inblandade i studien ska informeras om undersökningens syfte och vilka moment som ingår i undersökningen. De skall även upplysas om att deras medverkan är frivillig och att de har rätt att avbryta sin medverkan i studien när som helst. (Bryman, 2008, s 132). I arbetet med att söka deltagare till denna forskningsstudie har ett informationsbrev skickats till ett antal AF-kontor där medarbetare tillfrågats att delta, och därigenom givits information om studien och dess innehåll. På så sätt har informationskravet tillgodosetts.
Samtyckeskravet
20
införstådda med att medverkan i studien är helt frivillig. Samtliga har även i förväg gett sitt medgivande till att intervjuerna spelades in.
Konfidentialitetskravet
Uppgifter om de personer som medverkar i studien ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Holmes (2004, i Bryman, 2008, s. 133) skriver exempelvis att
transkriberingar av intervjuer inte ska innehålla deltagarnas riktiga namn och att de färdiga transkriptionerna ska förvaras säkert. I vårt arbete med insamling av empiriskt material har ljudinspelningarna från intervjuerna raderats efter att ha transkriberats till text. Det
transkriberade materialet har endast sparats på datorn och filen har skyddats med ett lösenord som endast uppsatsförfattarna har känt till. De personer som medverkar i studien har
avidentifierats så att det inte går att identifiera dem med hjälp av specifika uppgifter och åsikter som tas upp i intervjuerna (Bryman, 2008, s 133). Deltagarna i denna studie benämns endast med sina yrkestitlar och specifik information som intervjupersonerna lämnat har ändrats eller utelämnats så att identifikation av uppgiftslämnaren inte ska vara möjlig.
Nyttjandekravet
Den information som samlas in genom intervjuerna får endast användas för
forskningsändamålet. Information som inte är relevant för studien ska kastas menar Bryman, (2008, s. 132). Ingen överflödig information har sparats som inte är relevant för studiens syfte.
Analys
I denna del av studien presenterar vi vad som framkommit i intervjuerna med de olika AF- medarbetarna. Med hjälp av de teoretiska begreppen inklusion/exklusion analyserar vi de faktorer och processer som kan öka risken för att funktionsnedsatta personer exkluderas från arbetsmarknaden samt de faktorer och processer som kan bidra till ökade möjligheter för inkludering (jmf Jöhill, 2012, s 42). Även det teoretiska begreppet stigma kommer att användas för att förklara hur en exkluderingsprocess kan förstärkas, men även hur stigmatisering kan motverkas och därmed skapa ökade möjligheter för inklusion av funktionsnedsatta personer på arbetsmarknaden (jmf Goffman, 2014, s 13).
21
således ingår i det sociala system som arbetsmarknaden utgör. Vi kommer följaktligen att tala om exkludering/inkludering både i förhållande till arbetsmarknaden i stort, men även i
förhållande till specifika arbetsgivare på arbetsmarknaden, såsom olika typer av företag och offentliga verksamheter.
I analysprocessen har vi valt att koda materialet utifrån återkommande teman. För att göra det tydligt och överskådligt för läsaren har vi valt att presentera vår analys med hjälp av samma teman, där vi sammanfattar resultatet av det som framkommit i intervjuerna och diskuterar det utifrån våra valda teoretiska begrepp, samt kopplar det till studiens syfte och frågeställningar. Avslutningsvis summerar vi resultaten och för en diskussion kring vad som har framkommit i denna studie.
Sven Hessle (Nationalencyklopedin, 2015) menar att socialt arbete primärt analyseras utifrån tre olika nivåer, på strukturell nivå, grupp-/organisationsnivå och på individnivå.
Förebyggande insatser och samhällsplanering hör till den strukturella nivån,
grupp/organisationsnivån berör insatser och mobilisering av olika organisationer/grupper, medan den individuella nivån innefattar psykosociala stödinsatser till individer och familjer. I denna studie kommer vi att presentera våra resultat gällande funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden utifrån en övergripande strukturell nivå, på en
organisationsnivå som berör AFs arbete med att hjälpa funktionsnedsatta att bli inkluderade på arbetsmarknaden, och på en individuell nivå som berör hur funktionsnedsatta personer själva kan påverka sina möjligheter att bli inkluderade på arbetsmarknaden.
Vi har placerat de olika teman utifrån den samhällsnivå där vi anser att de är mest relevanta. Dock berör några teman exklusion/inklusion på flera nivåer, vilket i dessa fall tydligt
uppmärksammas.
Den första delen berör övergripande strukturella faktorer som påverkar funktionsnedsatta personers förutsättningar på arbetsmarknaden. Följande teman diskuteras; hur arbets-marknadens krav påverkar funktionsnedsatta personers möjligheter att ges tillträde till
22
göras från makthavare och samhället i stort för att ge funktionsnedsatta bättre förutsättningar att kunna inkluderas på arbetsmarknaden.
Den andra delen berör vilka problem som funktionsnedsatta personer kan möta vid praktik, arbetsträning och anställning och vad AF som organisation kan göra för att ge bättre förutsättningar för gruppen funktionsnedsatta att få och behålla ett arbete. De teman som diskuteras tar upp vikten av att öka arbetsgivares medvetenhet kring funktionsnedsättningar samt vikten av anpassade arbetsuppgifter och rimliga krav. Avslutningsvis diskuteras även vad AF som organisation kan förändra i sitt sätt att arbeta för att öka förutsättningarna för att funktionsnedsatta personer ska inkluderas på arbetsmarknaden.
Den tredje och sista delen diskuterar teman som berör hur individens egen motivation, förmågor och villighet att berätta om sina begräsningar för medarbetare på AF, arbetsgivare och arbetskollegor, påverkar individens förutsättningar att kunna få och bibehålla ett arbete. I det sista temat diskuteras AF-medarbetarens perspektiv och vikten av att se personen bortom funktionsnedsättningen och de styrkor och positiva sidor som annars lätt glöms bort.
Strukturell nivå
Exkluderande krav på arbetsmarknaden
Samtliga personer som vi har intervjuat tar upp att klimatet på arbetsmarknaden hårdnat och att tempot och prestationskraven ökat väsentligt de senaste 20 åren. Företag och offentliga organisationer fokuserar alltmer på resultat och kostnadseffektivitet. Nuförtiden räcker det inte att ett företag går runt och går med vinst, utan det finns även krav från exempelvis aktieägare på att vinsterna ska öka varje år. Några nämner att de upplever det som att företag när de rekryterar verkar eftersöka någon typ av superhjältar eller A+ människor, som är ständigt högpresterande, supereffektiva och ständigt fokuserade. Nästan som om vissa arbetsgivare har en fantasibild av en människotyp, som inte finns i verkligheten. Flera nämner att utbrändhet och psykisk ohälsa ökar kraftigt och det är rimligt att dra slutsatsen att det är en effekt av de ökade kraven på effektivitet och prestation som är en bidragande orsak till detta. Krav som generellt sett gäller samtliga individer på arbets-marknaden. Det hårdnade klimatet och ökade kraven på arbetsmarknaden gör att
23
Flera av de personer vi intervjuat nämner att effektivitetskraven lett till att organisationerna slimmats, och de ägnar sig i högre grad endast åt kärnverksamheten. Enklare, men likväl viktiga arbetsuppgifter såsom städning, fastighetsskötsel, administration och telefonväxel, outsourcas och läggs ut på entreprenad till företag som specialiserat sig på just den uppgiften. En arbetsförmedlare nämner att de större företagen var mer benägna att anställa personer med funktionsnedsättningar för 10-20 år sedan. Men trenden med outsourcing gör att de större företagen inte har dessa enklare arbetsuppgifter idag. Därmed försvinner arbetstillfällen som annars kan lämpa sig för personer med funktionsnedsättningar och som är beroende av enklare arbeten för att kunna inkluderas på arbetsmarknaden.
En arbetspsykolog tar upp som exempel vad som händer när bruken och industrierna på landsbygden går i konkurs. Då får AF ta emot många arbetssökande, vissa av dem har klarat arbete i kanske 30 år och har några år kvar till pensionen. När arbetsförmedlaren träffar dem visar det sig att flera av dem är väldigt nedsatta funktionsmässigt och det framkommer att arbetsgivaren tagit ett enormt socialt ansvar gentemot de här personerna på ett sätt som vår intervjuperson upplever att företag inte gör idag när de nyanställer.
Detta är en viktig faktor och gör att funktionsnedsatta personer löper högre risk att exkluderas från arbetsmarknaden då företagen inte längre tar samma sociala ansvar för sina anställda. Eftersom företagen inte längre kan ta samma sociala ansvar så löper personer som inte kan prestera maximalt större risk att bli exkluderade från arbetsmarknaden.
En arbetspsykolog och en arbetsterapeut nämner även trenden med kontorslandskap på arbetsplatser som en bidragande faktor till exkludering av personer med psykiska funktions-nedsättningar. Att jobba i kontorslandskap, med allt vad det innebär av hög ljudnivå, buller och ökad grad av intryck, har visat sig öka stressen även hos ”normalfungerande” människor. För personer med utmattningsdepression eller en neuropsykiatrisk diagnos som exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom, kan det vara i stort sett omöjligt att arbeta i en sådan miljö beroende på stresskänslighet och svårigheterna att fokusera och koppla bort yttre stimuli. I detta fall har arbetsmiljöns utformning en exkluderande effekt för personer med funktions-nedsättningar som gör att de inte klarar av buller och hög ljudnivå.
24
byggarbetare om man är rullstolsbunden eller att jobba i en affär med mycket kunder, högt tempo och många intryck om man är stresskänslig eller har svårt att sortera sinnesintryck. Kärnuppdraget i en verksamhet kan göra att det inte går att anpassa verksamheten till vissa former av funktionsnedsättningar. Man kan tänka sig att det finns en form av naturlig
exkludering i vissa fall, även om gränsen för vad som är naturligt exkluderande är diskuterbar. En SIUS-konsulent vi intervjuat berättade om en rullstolsbunden arbetssökande vars högsta dröm är att arbeta med att köra lastmaskiner. Funktionshindret i sig påverkar inte hens
förmåga att köra lastmaskinen och därmed utföra detta arbete. Däremot är det problem för hen att komma in i och ur maskinen utan hjälp. SIUS-konsulenten berättade att hen varit i kontakt med ett hundratal företag för att försöka få till en arbetsprövning. De har inte tagit emot personen eftersom de tror att det kommer att ta för mycket tid i anspråk att ge handledning och assistera hen att ta sig i och ur maskinen.
Detta är ett tydligt exempel på kroppsligt stigma (jmf Goffman, 2014,s 12).
Funktionsnedsättningen leder till att individen stigmatiseras av omgivningen och ökar därmed risken för att hen exkluderas från arbetsmarknaden. Hen förväntas på grund av
funktionsnedsättningen inte klara av arbetsuppgifterna och de ansvariga på företagen tar inte emot personen för arbetsprövning. I detta fall är det alltså negativa föreställningar kring personens funktionsnedsättning som leder till exkluderingen, då hen har kompetensen för att kunna utföra detta arbete.
En av de intervjuade arbetsförmedlarna menar att krav på att arbetssökande ska ha viss utbildning gör att det blir en slags naturlig exkludering som inte direkt behöver ha med eventuell funktionsnedsättning att göra (jmf Jöhill, s 43). Däremot kan det tänkas att funktionsnedsättningen är en indirekt bidragande orsak till exklusion i det fallet, då funktionsnedsättningen gjort det svårare för individen att delta i och fullfölja utbildning tidigare i livet. Det finns belägg för detta i forskningsstudien som gjordes på blinda personer i Kanada av Benoit m fl (2012, s 975), som menar att blinda personers funktionsnedsättning kan begränsa deras möjligheter till utbildning.
25
typer av jobb, oavsett vilket jobb det är; att komma till jobbet varje dag, höra av sig med legitima skäl om man inte kan komma, göra sitt bästa efter egen förmåga och säga till om det är något man inte klarar, och sist men inte minst lösa konflikter på arbetsplatsen på ett moget sätt.
För exempelvis personer med psykiska funktionsnedsättningar kan det vara svårt att leva upp till dessa basala krav och risken ökar därmed för att de exkluderas från arbetsmarknaden. Personer med en funktionsnedsättning som gör att de har svårigheter med social interaktion, exempelvis Aspergers syndrom, har därför svårare att leva upp till dessa krav.
Typer av arbetsgivare som är mer eller mindre benägna att anställa personer med funktionsnedsättning
Nästan samtliga av de 13 AF-medarbetare som medverkar i vår studie menar att mindre organisationer, små- och medelstora företag, är de som är mest benägna att anställa personer med funktionsnedsättningar. De organisationer som är svårast för personer med funktions-nedsättningar att inkluderas i, och som är svårast för AF-medarbetarna att samarbeta med, är stora företag och organisationer samt offentliga verksamheter i statlig, regional och
kommunal regi.
Detta är en ståndpunkt som återkommer genomgående i vårt insamlade material. Några av de intervjuade uttrycker sig starkt;
”jag jobbar inte med de stora, aldrig i livet”. (Arbetsförmedlare med specialisering på arbetslivsinriktad rehabilitering)
”de sämsta arbetsgivarna, som vi har svårast att nå framgång hos, det är kommun, stat och landsting och arbetsgivare med huvudkontor i Stockholm”. (SIUS-konsulent) Liknande uttryck återkommer hos flertalet AF-medarbetare som vi intervjuat.
Anledningarna till att stora organisationer är svåra för AF att samarbeta med och dåliga på att anställa personer med funktionshinder tycks ha flera förklaringar enligt de AF-medarbetare vi har intervjuat. En arbetsförmedlare menar att storföretag och stora offentliga verksamheter ofta är mer effektiviserade och man tittar mer på kronor och ören. En arbetsterapeut förklarar det som att individen blir mer anonym i en stor organisation och avhumaniseras.
26
SIUS-konsulent menar att det i mindre företag finns en större benägenhet att se individen eftersom hen blir mer en verklig person som man träffar varje dag och blir då mer än en siffra i statistiken. De som har möjlighet och mandat att fatta beslut finns i högre grad på plats bland de anställda och därmed finns det oftast ett större personligt engagemang menar samma SIUS-konsulent, som uttryckte;
”Det finns jäkligt justa arbetsgivare… men då handlar det ju om att vi har hittat den här arbetsgivaren som ser människan… som inte bara saknar produktionen som uteblir om någon är förkyld eller hemma… utan de saknar människan.”
Hos ett större företag där ledningen inte träffar de anställda blir troligen förståelsen mindre för att en funktionsnedsatt person kanske inte förmår att prestera maximalt, speciellt om företaget fokuserar på att de anställda ska vara så ekonomiskt effektiva som möjligt. En minskad förståelse för funktionsnedsatta personer i stora företag till följd av avpersonifiering av anställda, skulle således kunna leda till en ökad risk att funktionsnedsatta exkluderas från arbetsmarknaden. På samma sätt kan en ökad närhet till de anställda från företagsledningen bidra till en ökad förståelse för funktionsnedsatta personer och ökar därmed möjligheterna för att funktionsnedsatta personer ska kunna inkluderas på arbetsmarknaden.
Anledningen till att det är svårt för funktionsnedsatta personer att få anställning i offentliga verksamheter får vi ingen entydig förklaring på. En SIUS-konsulent nämner att de är hårt styrda av budgetramar och inte kan anställa även om det finns behov inom organisationen av personer som kan sköta ”kringsysslor”. Man är mer benägen att räkna kronor, ören och antal huvuden – än att se individen, menar SIUS-konsulenten. Enligt vår mening är det ganska likt hur det ser ut för funktionsnedsatta personer i de stora företagen.
Flera av de AF-medarbetare vi intervjuat menar att beslutsvägarna i stora organisationer är längre. Speciellt i multinationella företag eller i företag med huvudkontor på annan ort än där produktionen är lokaliserad, anser intervjupersonerna. När ett storföretag ska ta in en person på exempelvis arbetsprövning krävs det att det tas ett beslut högre upp i chefshierarkin – en process som kan ta lång tid, ibland flera månader, berättar en arbetsförmedlare. Innan beslutet tagits har det gått så lång tid att man hunnit ”tappa” personen på vägen och frågan om arbets-prövning eller anpassad anställning har runnit ut i sanden menar samma arbetsförmedlare. Till följd av de långa beslutsvägarna blir det svårare för AF-medarbetarna att samarbeta med större företag, anser flera intervjupersoner. Det kan enligt oss, öka risken för att
27
Två av de intervjuade SIUS-konsulenterna menar att storföretagen ofta har policies som exempelvis säger att de ska anställa funktionsnedsatta personer. De menar dock att dessa policies i många fall endast fungerar i syfte att företagen vill kunna visa upp att ”titta vad bra vi är, vi tar ansvar” för att skaffa sig goodwill. Dessa två SIUS-konsulenters upplevelse är dock att stora företag med uttalade policies om värdegrunder och mångfald ändå kan vara motvilliga att anställa personer med funktionsnedsättningar.
En arbetsförmedlare förklarar att det finns en trend i stora företag att medarbetarnas arbetsuppgifter specialiseras, enklare men nödvändiga kringuppgifter outsourcas till bemanningsföretag och liknande och därmed försvinner en del arbetstillfällen från deras organisationer. Outsourcing, och därmed resultatet att enklare arbetsuppgifter försvinner från större företag, kan således leda till att funktionsnedsatta personer som endast förmår att utföra enklare arbeten får det svårare, och löper således ökad risk att bli exkluderade från
arbetsmarknaden.
Små- och medelstora företag sköter i högre grad sådana kringuppgifter själva. Därmed är det lättare för AF, enligt samtliga intervjupersoner, att hitta enklare former av arbeten hos små- och medelstora företag som vissa funktionsnedsatta behöver för att kunna inkluderas på arbetsmarknaden. Det tycks enligt alla intervjupersoner som att arbetet med att hitta enklare former av arbeten utgör en viktig del i AFs arbete med att försöka inkludera funktionsnedsatta på arbetsmarknaden.
En annan faktor som är avgörande, enligt en SIUS-konsulent, gällande vilka arbetsgivare som är villiga att ta emot funktionsnedsatta personer, är ledarskapet och mognaden hos individerna på en arbetsplats. Samma SIUS-konsulent menar att på arbetsplatser där det är vassa
armbågar, kanske ett ledarskap som gör att man blir nedtryckt i skorna och individerna i gruppen letar svagheter hos varandra, uppstår en slags ”katten på råttan, råttan på repet” -atmosfär i de sociala relationerna. I sådana miljöer, där medvetenheten om
28
Grupper av funktionsnedsatta som löper särskilt stor risk att exkluderas från arbetsmarknaden.
Intervjupersonerna i denna studie har återgett olika åsikter gällande vilka grupper av
funktionsnedsatta som löper särskilt stor risk att exkluderas från arbetsmarknaden. Generellt sett menar intervjupersonerna att psykiskt funktionsnedsatta personer löper större risk att bli exkluderade ifrån arbetsmarknaden än personer med fysiska funktionsnedsättningar. Exempel som ges av intervjupersonerna på grupper av psykiskt funktionsnedsatta som löper särskilt stor risk att bli exkluderade från arbetsmarknaden är personer med Aspbergers syndrom, Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), tourettes syndrom, Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), utmattningsdepression, ångestproblematik, schizofreni eller manodepressivitet.
En förklaring till att psykiskt funktionsnedsatta personer löper särskilt stor risk att exkluderas från arbetsmarknaden är enligt ett flertal intervjupersoner att de kan bete sig på ett sätt som uppfattas som avvikande av arbetsgivaren. Flera intervjupersoner menar att anledningen till att psykiskt funktionsnedsatta uppfattas som avvikande är för att deras funktionsnedsättning är dold. Detta innebär att arbetsgivaren förväntar sig att personen ska bete sig på ett sätt som uppfattas som normalt.
När en person som har en dold funktionsnedsättning inte beter sig på ett sätt som förväntas, så kan deras beteende uppfattas av arbetsgivare som avvikande och konstigt, menar flera
intervjupersoner. Detta är ett exempel på hur funktionsnedsättningen fungerar som ett karaktärsstigma (jmf Goffman, 2014, s 12) då beteendet uppfattas som en brist i personens karaktär. Stigmatiseringen kan sin tur leda till en ökad risk att bli exkluderad från
arbetsmarknaden.
Tre av arbetsförmedlarna uttryckte åsikten att även fysiskt funktionsnedsatta personer riskerar att bli exkluderade från arbetsmarknaden (jmf Jöhill, 2012, 42). En av dessa arbetsförmedlare gav som exempel hur hörselskadade kunde vara i riskzonen för att bli exkluderade från arbetsmarknaden då hen ansåg att det tar dubbelt så mycket energi för en hörselskadad person att arbeta än för en person med normalhörsel. En arbetsförmedlare uppgav även att
29
Andra grupper av funktionsnedsatta som löper särskilt stor risk att bli exkluderade ifrån arbetsmarknaden är nysvenskar med bristande språkkunskaper i kombination med en funktionsnedsättning, anser en SIUS-konsulent och en arbetsterapeut. En arbetsförmedlare menar att kriminella som har suttit på anstalt och dessutom har en funktionsnedsättning löper en ökad risk att exkluderas från arbetsmarknaden.
Ytterligare en åsikt som framfördes av en arbetsförmedlare var att människor med två eller flera olika typer av funktionsnedsättningar löper särskilt stor risk att bli exkluderade från arbetsmarknaden. I alla dessa tre exempel är det kombinationen mellan flera olika
funktionsnedsättningar, eller andra faktorer som exempelvis en historia av kriminalitet eller bristande språkkunskaper, som anses minska chanserna att bli inkluderad på arbetsmarknaden. En arbetsterapeut, en SIUS-konsulent och en arbetspsykolog hävdar att människor som till följd av sin funktionsnedsättning plötsligt och utan förvarning blir frånvarande från ett arbete får det svårt att få eller behålla ett arbete. Den nämnda SIUS-konsulenten menar att personer som har en sådan typ av frånvaro har en fragmenterad arbetsförmåga. Hen anser att det är svårt för arbetsgivare att ha arbetsuppgifter som kan vara stående i väntan på att den frånvarande personen ska återvända. Ytterligare en aspekt som omnämns är att det även är svårt för arbetsgivare att ersätta personer som har kortare oförberedd frånvaro med en vikarie, som de till exempel kan göra när någon är sjukskriven under en längre period.
I detta fall verkar det enligt oss som om det är kraven från arbetsmarknaden som verkar exkluderande mot människor som ofta och oregelbundet är frånvarande till följd av deras funktionsnedsättning. Om det är svårt för arbetsgivare att spara arbetsuppgifter i väntan på att en person ska komma tillbaka så krävs det en regelbunden närvaro för att kunna utföra ett sådant arbete. Således kan funktionsnedsatta personer med en fragmenterad arbetsförmåga löpa särskilt stor risk att bli exkluderade från arbetsmarknaden då de inte förmår att närvara i den mån som ofta krävs från arbetsgivare.
Arbetsmarknadens fysiska tillgänglighet för funktionsnedsatta personer
En majoritet av intervjupersonerna i denna studie diskuterar på ett eller annat sätt den fysiska tillgängligheten på arbetsmarknaden. Hos dessa intervjupersoner finns det en stor enighet om att tillgängligheten generellt sett är bra på arbetsmarknaden, och exkludering av
30
att den fysiska tillgängligheten har blivit bättre över tid, men att tillgängligheten fortsatt kan förbättras.
En arbetsförmedlare redogör för ett eget exempel där det var en arbetsplats med höga trösklar och trappor både innanför och utanför arbetsplatsen. I detta fall så menar hen att
funktionsnedsatta personer som sitter i rullstol eller permobil blir exkluderade från att kunna arbeta på sådana arbetsplatser (jmf Jöhill, 2012, s 42). Många av intervjupersonerna är dock eniga om att AF har stora möjligheter att ge arbetsgivare stöd till att anpassa den fysiska arbetsmiljön i stor utsträckning.
Därför behöver inte dålig tillgänglighet alltid leda till att funktionsnedsatta personer blir exkluderade till följd av brister i den fysiska arbetsmiljön, menar ett flertal av
intervjupersonerna. Eftersom en stor del av intervjupersonerna är ense om att den fysiska tillgängligheten på arbetsmarknaden har blivit bättre över tid så skulle detta kunna tyda på att fysiskt funktionsnedsatta personer ur en tillgänglighetssynpunkt har blivit bättre inkluderade på arbetsmarknaden över tid (jmf Jöhill, 2012, s 42)
Ett flertal intervjupersoner förklarar att AF har tillgång till arbetsterapeuter och
arbetspsykologer som kan besöka en arbetsplats och se vilka typer av anpassningar som kan tänkas behövas, för att en funktionsnedsatt person ska kunna arbeta där. En arbetsterapeut menar dessutom att det inte behöver vara speciellt dyrt att anpassa arbetsplatser efter
funktionsnedsattas behov. Ibland kan det räcka med enkla lösningar. Som exempel ger hen att det kan räcka med en gardin som förhindrar att en person med psykisk funktionsnedsättning blir distraherad av det som sker utanför fönstret.
Flera av intervjupersonerna berättar att AF kan gå in med något som kallas för lönebidrag om en funktionsnedsatt person inte klarar av att utföra alla arbetsuppgifter som ett visst arbete kräver. Lönebidraget kan även användas för att kompensera arbetsgivaren för eventuellt produktionsbortfall om en person till följd av sin funktionsnedsättning inte förmår att arbeta i det tempo som krävs vid specifika arbeten. De tidigare nämnda intervjupersonerna menar även att AF kan erbjuda ekonomiskt stöd för att en medarbetare handleder och hjälper funktionsnedsatta med vissa arbetsuppgifter. Denna insats kallas för stöd till personligt
biträde.
31
vid anställning av funktionsnedsatta personer avlägsnas. Då AF på detta sätt kan kompensera arbetsgivarna för sådana kostnader så ges funktionsnedsatta personer bättre förutsättningar att kunna inkluderas på arbetsmarknaden eftersom det inte blir dyrare för arbetsgivare att anställa en person med funktionsnedsättning.
Nästan hälften av de intervjuade anser att arbetsgivare generellt sett saknar kunskap om de stöd som AF kan bistå med vid anställning av en person med funktionsnedsättning.
Arbetsgivarna tror exempelvis att de måste bekosta anpassning av arbetsmiljön på egen hand, och de är ofta inte heller medvetna om att lönebidrag och stöd till personligt biträde går att få från AF, enligt nämnda intervjupersoner.
Vad som således leder till exkludering av funktionsnedsatta personer i detta fall är inte en ökad tidsåtgång/kostnader för arbetsgivarna, utan snarare arbetsgivarnas bristande kunskap om möjliga insatser som AF kan bidra med vid anställning av funktionsnedsatta personer. Denna form av exkludering av funktionsnedsatta skulle då kunna motverkas genom att arbetsgivarna får information om de stödåtgärder och resurser som finns att tillgå.
En SIUS- konsulent menar dock att vissa arbetsgivare fortsatt är ovilliga att överväga att anställa funktionsnedsatta, även om de får information om vad AF kan erbjuda för att underlätta en eventuell anställning. Detta skulle kunna tyda på en risk att funktionsnedsatta blir exkluderade av vissa arbetsgivare oavsett hur väl informerade arbetsgivarna är om potentiella stödjande insatser ifrån AF.
Vad makthavare och samhället i stort kan göra gör att förbättra funktionsnedsatta personers möjligheter att inkluderas på arbetsmarknaden.
Intervjupersonerna i denna studie har gett ett flertal olika förslag på vad som kan göras från samhällets och politikernas sida för att funktionsnedsatta personer på ett bättre sätt ska kunna få tillträde till och inkluderas på arbetsmarknaden. De förbättringsförslag som förekommer innefattar bland annat ökad information om funktionsnedsättningar, justerad lönebidragsnivå, kvotering och en alternativ arbetsmarknad.
32
flertal intervjupersoner att AF och dess medarbetare ska arbeta med att sprida information till arbetsgivare i syfte att bekämpa den rådande okunskapen kring funktionsnedsättningar En arbetsförmedlare menar att psykiskt funktionsnedsatta personer ofta är föremål för negativa fördomar (jmf Goffman, 2014, s 12) och därigenom får svårt att få tillträde till arbetsmarknaden och då blir exkluderade. Informationsspridning ses av den tidigare nämnda arbetsförmedlaren som ett sätt att motverka de fördomar som finns kring psykiska
funktionsnedsättningar. För att motverka stigmatisering av personer med psykiska funktionsnedsättningar så föreslår hen ökad information från olika håll riktad mot
arbetsgivare för att på så sätt bättre inkludera psykiskt funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. En arbetsterapeut och arbetsförmedlare nämner lagstadgad kvotering som ett sätt att bättre inkludera funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Den nämnda arbetsterapeuten menar dock att kvotering kan vara problematiskt eftersom funktionsnedsatta personer som kvoteras in riskerar att särställas gentemot övriga medarbetare på arbetsplatsen. Två andra
arbetsförmedlare ställer sig helt emot kvotering och menar att det är bättre att arbetsgivare upptäcker kompetensen hos funktionsnedsatta personer istället för att tvinga dem att anställa genom kvotering.
Kvotering är ett förslag som enligt oss kan anses ha både fördelar och nackdelar. Fördelarna skulle kunna tänkas vara att politiker med lagstiftningens hjälp tvingar fram inkludering av funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Nackdelen med kvotering skulle dock kunna vara att de funktionsnedsatta personerna i så fall nedvärderas och åtskiljs ifrån de övriga
medarbetarna, just för att de kvoteras in då riskerar att stigmatiseras ytterligare (jmf Goffman, 2014 s 10). Kvoteringens potentiella positiva effekter skulle således kunna sägas vara ökad inklusion, nackdelen innebär en ökad risk för stigmatisering. Frågan är då vad som är viktigast, ökad inklusion eller att undvika ökad risk för stigmatisering av funktionsnedsatta personer på en arbetsplats?
Samma arbetsterapeut som föreslog kvotering menar även att en alternativ arbetsmarknad för funktionsnedsatta personer kanske skulle kunna vara ett alternativ till den konventionella arbetsmarknaden. En arbetsmarknad där samhället går samman och skapar en arbetsmarknad där alla som vill ska välkomnas. En sådan alternativ arbetsmarknad skulle kunna ha
