PILGRIM SOUVENIR
SIMON SJÖBERG
EXAMENSARBETE2019
1
EXAMENSARBETE
Detta projekt är ett examensarbetet för Mit- tuniversitetets kandidatprogram Industridesign.
Projektet genomförs i samarbete med Selånger pilgrimscenter.
Projektledare: Simon Sjöberg Projektägare: Simon Sjöberg
Examinator: Mikael Marklund & Gunnar Anderung Handledare: Lena Lorentzen & Semra Sahin Examensarbete 15 hp
2
SAMMANFATTNING
I detta projekt utvecklas en souvenir för Selånger pilgrimscenter. Genom undersöknin- gar och enkäter bestäms det att souveniren skall vara en vandringsstav för pilgrimsvan- drare. Syftet och målet med projektet är att ta fram en unik souvenir för marknaden som även skall vara ekologiskt hållbar och produc- erbar i regionen. Projektet går igenom design- processens tre olika faser för att ta fram en lösning till designproblemet. Genom olika un- dersökningar och användartester utvecklas en form till stavens handtag för att ge ett ergono- miskt grepp till användaren och visuellt unikt uttryck för Selånger pilgrimscenter.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
EXAMENSARBETE ... 1
SAMMANFATTNING ... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3
INLEDNING ... 4
BAKGRUND ... 5
MÅL OCH SYFTE ... 6
METOD ... 7
ANALYSFAS ... 8
MARKNADSUNDERSÖKNINGAR ... 9
INTERVJU ... 10
ENKÄT ... 10
KONKLUSION AV ANALYSFAS ... 11
VANDRINGSSTAVENS HISTORIA ... 12
VAL AV MATERIAL ... 13
KREATIV FAS ... 14
INSPIRATION ... 15
SKISSER ... 16
FORMGIVNING ... 17
ANVÄNDARTEST ... 18
SLUTSATSER AV ANVÄNDARTEST ... 20
RESULTAT ... 21
UTVECKLING ... 22
SLUTSATS & DISKUSSION ... 27
KÄLLFÖRTECKNING ... 28
FIGURER ... 29
4
INLEDNING
En souvenir är ett objekt som är ett minne till en händelse, plats eller person. Ordet souvenir kommer från det franska språket och översätts till minne. (Online Etymology Dictionary. u.å) Souvenirerna i medeltiden användes av pil- grimer som minnen för deras vandringar till olika heliga platser. De trodde också att des- sa souvenirer kunde skydda bäraren från faror och bota de sjuka. Vanligtvis tog pilgrimer delar från den heliga platsen som en souvenir, men det skapade skador till den heliga platsen.
Istället för att skada den heliga platsen började man att massproducera billiga metallbitar från formar som pilgrim souvenirer. (Museum of London. u.å)
Genom människans livstid har souvenirer an- vänts som minnen till speciella händelser och resor. I modern tid har souvenir industrin vuxit till en multi-billion dollar industri och blivit en viktig del av resandet. (Paste Magazine. 2016)
Figur 1: Möjlig pilgrim souvenir gjuten i kop- par mellan 1400-1550 i England.
5
BAKGRUND
S:t Olavsleden är ett pilgrimsled som öppnades 2013 efter stora renoveringar. Pilgrimsleden är ett gammalt led från medeltiden, det är samma vandring som vikingen Olof Haraldsson van- drade när han skulle ta tillbaka makten i Norge (Henrikson, A. 1963). Vandringen går genom Sverige till Norge, från Selånger till Trond- heim, från kust till kust. S:t Olavsleden har ingen officiell souvenir shop, det finns bara en webshop som säljer souvenirer och produkter relaterade till S:t Olavsleden. Souvenirerna i S:t Olavsledens utbud är: brickor, tygmärken, pins, krus, magneter, kåsar, ullstrumpor, arm- band och mynt, alla tillverkade i olika materi- al. Exempel tagit från S:t Olavsledens webb- shop (S:t Olavsleden Shop. 2019).
S:t Olavsleden beskriver sig som nordens svar till det spanska pilgrimsleden Camino de Santiago de Compostela. Det spanska pil- grimsleden har inte heller någon officiell sou- venir shop. Deras utbud består av guideböck- er, armband, accessoarer, tygmärken, postkort och olika tillbehör. Exempel tagit från Santi- ago de Compostelas webbshop (Santiago de Compostela. 2019).
Båda pilgrimsleden har liknande utbud för souvenirer, enkla produkter med anknytning till vandringsleden. Utbuden liknar även den moderna turist souvenir trenden med små massproducerade produkter som nyckelringar, kapsylöppnare och andra accessoarer.
Figur 2: Olav den heliges fall i slaget vid Stiklestad.
6
MÅL OCH SYFTE
Syftet med projektet är att skapa en ekologisk hållbar souvenir till Selånger pilgrimscenter.
Souveniren skall vara producerbar i regionen, tillverkad av naturnära material. Souveni- ren skall också vara unik och ett minne för besökaren.
7
METOD
I projektet användes designprocessen som består av tre faser: analysfasen, kreativa fasen och presentationsfasen. I analysfasen genomförs förstudier kring souvenirens och S:t Olavsledens bakgrund. Marknadsun- dersökning genomförs för att få en bild av hur befintliga souvenirer inom marknaden ser ut.
Enkäter skickas ut för att få bättre uppfattning av designproblemet och vad besökarna vill ha för slags souvenir. Materialundersökningar genomförs för att komma fram till ett material som skall användas.
I den kreativa fasen genomförs skisser för att få en bättre bild av design idéerna och kun- na utveckla dem vidare. Modeller byggs upp i lera för att lätt kunna testa ergonomi och funk- tion. Användartester genomförs för att testa hur andra personer upplever produkten och får nya synvinklar på möjliga designproblem och lösningar.
Slutligen i presentationsfasen används resul- tatet från den kreativa fasen till att skapa den slutgiltiga modellen för projektet, sedan pre- senteras hela projektet för att visa hur proces- sen gick till.
8
ANALYSFAS
9
MARKNADSUNDERSÖKNING
Marknadsundersökningar utfördes för att få en bättre bild av vilka sorters pilgrim souvenir- er som redan finns på marknaden. Befintliga souvenirer med anknytning till S:t Olavsleden och Camino de Santiago de Compostela pil- grimsled undersöktes. Dessa två pilgrimsled valdes för att S:t Olavsleden positionerar sig som skandinaviens svar till Camino de Santia- go de Compostela i norden.
S:T OLAVSLEDEN
CAMINO DE SANTIAGO DE COMPOSTELA
10
INTERVJU
I en intervju med H. Westerlind(person- lig kommunikation 5 mars 2019); chef för Selånger pilgrimcenter förmedlade hon att det är stora målgrupper och just nu är det företrädesvis vuxna och äldre som besöker.
Det varierar också efter årstid. Under sommar- halvåret är det fler pilgrimer och också bus- slaster med besökare.
ENKÄT
En enkät skickades ut till Selångers pilgrim- scenter för att nå deras besökare. Enkäten var enkel och frågade om besökaren föredrog en souvenir som var en prydnad, en praktisk pro- dukt eller någon form av accessoar. Totalt blev det 66 svar där endas fyra personer föredrog en prydnad, medans tio stycken ville ha en accessoar och majoriteten med 52 röster före- drog en praktisk souvenir.
11
KONKLUSION AV ANALYSFASEN
Under analysfasen kom det fram att besökar- na föredrog en praktisk souvenir. Souveniren skulle också vara unik, i marknadsundersök- ningen var det ett tydligt spår som alla sou- venirer följde. De flesta souvenirerna från pilgrimsleden var ‘enkla’ souvenirer som ka- psylöppnare, magneter och pins.
I analysen av pilgrimsledens sociala medi- er hittades en bild av vandringsstavar som besökare hade hittat på vägen och använt un- der resan. Bilden visar en samling av stavar på ledens avslut. En vandringsstav som souvenir verkade vara en bra matchning för projektet eftersom att det är en praktisk produkt som vandraren har med sig genom hela vandringen och är ett utmärkt minne för resan. Detta led- de till att projektet blev inriktad till att göra en vandringsstav som souvenir. Eftersom att souveniren skall vara producerbar i regionen och miljövänlig så är vandringsstaven är en bra matchning med trämaterialet.
Figur 3: Bild från twitter användaren Augus- tine Camino. Bilden visar kvarlämnade van- dringsstavar från pilgrimsvandrare på S:t Olavsledens avslut i Norge.
12
VANDRINGSSTAVENS HISTORIA
Enligt Walking Sticks 2019 och Fashionable Canes 2019 vet man inte exakt när människan började använda vandringsstavar. I våra min- nen har alltid en vandringsstav funnits, genom historien har användningen och betydelsen än- drats för staven (Walking Sticks. 2019) (Fash- ionable Canes. 2019).
Man spekulerar att vandringsstaven kan vara lika gammal som människan själv, idag kan man se gorillor använda pinnar i liknande situ- ationer (New Scientist. 2005).
Pinnar och stavar har ofta använts som vapen eller en symbol för auktoritet. Till exempel i det gamla testamentet använde sig Moses av en stav när han delade vattnet i Röda Havet.
Runt 1600-talet började herrar använda käp- par som en del av deras klädnad. Tidigare var det vanligt att bära svärd med sig, men käppen bytte ut svärdet. Genom åren var käppen mer till för utsmyckning och mindre praktiska skäl (Walking Sticks. 2019) (Fashionable Canes.
2019).
Käppen slutade bli en del av herrens klädnad i och med att behovet av vapen för självförs- var minskade. Genom 1900-talet blev käppen allt mer förknippad som hjälpmedel för att ta sig runt eller vandra. År 1931 skapar Guilly d'Herbemont den vita staven för blinda per- soner (Walking Sticks. 2019) (Fashionable Canes. 2019).
13
VAL AV MATERIAL
Materialet till vandringsstaven blev trä, det bestämdes för att det var det mest naturnära ma- terial som kan användas för en vandringsstav.
Materialet har även en historisk anknytning till vandringsstaven, människan har använt pinnar som verktyg så länge man kan minnas och har haft olika meningar för människan genom åren (Walking Sticks. 2019).
Trämaterialet valdes också ur ett ekologiskt perspektiv för att det är ett material som vi har mycket av här i Sverige. Beroende på vilket slags träslag vandringsstaven är tillverkad i kan den ha olika egenskaper. Till exempel om den är gjord utav asp så är staven lätt och mjuk, eller om den är gjord utav tall så blir den lättare att bearbeta (SkogsSverige. 2016).
14
KREATIV FAS
15
INSPIRATION
Projektet hämtar inspiration från den nordiska historien. Runskrifter från vikingarna och or- namenten som dekorerade vikingarnas skepp.
Inspirationen hämtas för att anknyta till vikin- gen Olof Haraldssons historia.
Figur 5: Drakhuvud från Osebergsskeppet i Norge.
Figur 4: Runstenen U 73 vid Hägerstalund i Stockholms kommun.
16
SKISSER
I den kreativa fasen tog projektet inspira- tion av vikingamotiv till designen för van- dringsstaven. Olika varianter av stavar och handtag skissades upp på papper för att få fram idéer.
17
FORMGIVNING
Tidigt i skissarbetet märktes det att uppfattnin- gen av formen blev svårtolkad i ett tvådimen- sionellt format, därför byttes skissmetoden snabbt till formgivning i lera för att få en bättre uppfattning av den egentliga formen och hur den interagerar med människans ergonomi.
18
ANVÄNDARTEST
Lermodellerna som formgavs användes under användartestet där tre stycken personer med nedsatt handfunktion testar grepp för van- dringsstaven. Personerna valdes för att testa extrema fall av nedsatt handfunktion; därmed ställer testpersonerna strängare krav under testerna. Idén med denna metod är att om per- soner med nedsatt handfunktion klarar av att greppa handtagen bör det inte vara något prob- lem för folk med full handfunktion.
I användartestet testades fem stycken olika handtag till vandringsstaven, testpersonerna rangordnar handtagena från ett till fem, ettan betyder att det är personens favorit och fem- man betyder att det handtaget fungerade sämst.
Samtidigt under testet så noterades kommen- tarer från testpersonerna, åsikter och tips om hur de vill att handtaget skall gå att greppa.
Ändringar görs till handtagets form baserad på testpersonernas kommentarer.
MODELL 1 MODELL 2 MODELL 3 MODELL 4 MODELL 5
19
TESTPERSON 1
Testperson 1 föredrog modell 3 över dem an- dra handtagen. Personen gillade handtagets böj i formen, men hon var inte nöjd med hand- tagets tjocklek och att det inte var något mot- stånd för om handen skulle glida av. Ändring- ar gjordes till handtagets tjocklek och en kant som stoppar handen från att glida av formgavs på toppen av handtaget.
TESTPERSON 2
Testperson 2 föredrog modell 1 för att handta- get hade en ojämn och organsik form. Formen passade perfekt in i testpersonens handflata vilket erbjöd honom ett bra grepp. Han kom- menterade att det saknades en kant som stop- par handen från att glida av när staven lyfts.
TESTPERSON 3
Först föredrog testperson 3 modell 1 för den organiska formen som passade bra in i hand- flatan.Efter ändringarna till modell 3 föredrog testpersonen stället 3:an. Böjen i fromen eft- erliknade egenskaperna som modell 1 erbjöd och den nya formen erbjöd en ökad säkerhet att staven inte glider av när den lyfts.
20
SLUTSATSER AV ANVÄNDARTESTER
I testet kom det fram att alla tre testperson- er uppskattade tre aspekter som tillsammans bildar ett bra ergonomiskt handtag. Aspekter- na var; en smal form blandad med en tjock- are form som följer handflatans kontur och en form på toppen av handtaget som stoppar handen från att glida av när staven lyfts. For- men tillåter staven att vila på handen utan att användaren skall behöva anstränga fingrarna för att greppa.
21
RESULTAT
22
UTVECKLING
Efter användartesterna gjordes snabba skisser för att hitta ett visuellt uttryck som är unikt och liknar vikingamotiven från projektets inspira- tion.
Från skisserna och testresultatet formgavs ett nytt handtag i lera, en slags kombination av de tre handtagen som testpersonerna föredrog.
Handtaget har alla tre faktorer som enligt test- personerna gjorde handtaget bekvämt och bra.
En digital visualisering skapades från en bild av lermodellen. Visualiseringen gjordes för att få en bild av hur handtages skulle se ut i trämaterialet och hur dekorationer samt detal- jer fungerar med trämaterialet.
Lermodellen som formgavs användes som ref- erens för den slutliga trämodellen.
23
Utifrån den nya lermodellen formgavs handta- get i trämaterialet furu. Virket furu valdes för att det är lätt tillgängligt i Sverige och lätt att bearbeta.
Presentationsmodellen utvecklades och formgavs i Mittuniversitetes verkstad. Grovjobbet genom- fördes med hjälp av maskiner för att få fram gund- formerna för staven och handtaget. Handtaget fi- lades och slipades för att få fram en finare form som är bekväm att greppa.
24
En tidig idé i den visuella designen var att rista in pilgrimsled orden i en slinga runt om basen av handtaget. Detaljer som skall följa en rund form visade sig vara för komplicerad. Istället bestämdes det att detalj arbetet skulle fören- klas och utföras via laserskärning på relativt platta ytor på handtaget. De vassa kanterna från slingan slipades däför ner till en mjukare form som inte stör användaren.
Vandringsstaven tillverkas i två delar: handtag och stav. Detta gjordes för att handtaget skulle få plats i laserskäraren. Efter laserskärningen limmades handtaget och staven ihop.
Vandringsstaven ytbehandlades med linolja och blasamterpentin för att få en finare yta och förstärka trämaterialets strucktur.
25
26
27
SLUTSATS & DISKUSSION
Under detta projekt har ett miljövänligt kon- cept för en pilgrim souvenir tagits fram för Selånger pilgrimscenter. Kraven för souveni- ren var att den skulle vara ekologiskt hållbar och producerbar i regionen, annat än kraven önskades det att souveniren skulle vara mer
‘unik’ än befintliga souvnirer på marknaden idag. Denna souvenir har tagits fram för att säljas i Selångers pilgrimscenter.
Analysfasen var för det mesta ganska självklar, kraven för souveniren var tydliga och därmed lätta att följa. Utmaningen var att hitta ett ma- terial som souveniren skulle tillverkas i, men det var svårt eftersom det inte var bestämt vilken typ av souvenir som skulle utvecklas.
Enkäten hjälpte enormt med detta problem, en- käten visade att en stor majoritet av Selångers pilgrimscenters besökare ville ha en mer prak- tisk souvenir. Detta skalade av storleken av potentiella typer av souvenirer och gjorde det enklare att bestämma vilken sorts souvenir som skulle utvecklas.
I undersökningen av S:t Olavsledens socia- la medier hittades en bild på en samling av vandringsstavar som blev kvarlämnad på pil- grimsledets slut, vilket visade att vandrare an- vänder vandringsstavar men tar inte med sig staven efter vandringen. En vandringsstav som souvenir tycktes passas bra i projektet för att det är ett objekt som vandraren har med sig genom hela vandringen och är ett utmärkt minne för resan. På grund av enkätsvaren och undersökningen av deras socialamedier bestämdes det att souveniren skulle bli en van- dringsstav. När det var bestämt att souveniren skulle vara en vandringsstav blev det lättare att fatta ett beslut om vilket material souveni- ren skulle tillverkas i. Materialet som valdes
var trä för att det fungerar bra som en van- dringsstav och materialet är naturvänligt. Med materialvalet uppfylls ett av kraven i projektet;
souveniren skall vara producerbar i regionen.
När det var bestämt att souveniren skulle vara en vandringsstav blev det mycket fokus på hur människan interagerar med denna souve- nir. Souveniren skulle inte bara se bra ut, den skall också vara bekväm att använda under pil- grimsvandringarna. Därför genomfördes an- vändartester för handtag till vandringsstaven.
Testerna gav nyttig information och gjorde det enklare att förstå handtagets uppbyggnad och struktur.
Visuellt skall handtaget återspela vikingens historia och förkristnande. När den ergono- miska formen för handtaget skulle utvecklas behövdes detaljerna på handtaget förenklas.
Tidiga planer för hur souveniren skulle se ut visuellt var komplicerade med mycket de- taljer, vilket blev orealistiskt när frågan om produktion och ergonomi kom in. För mycket detaljer lägger till stora kostnader i produk- tionen och kan dessutom förstöra den organ- iska formen. Därför gjordes en kompromiss så att handtagets profil skulle påminna om ett vikingaskepps drakhuvud ornament. Istället för handgjorda komplicerade detaljer bestäm- des det att detaljer som pilgrimskorset och Selånger pilgrimscenters logo skulle laser- skäras in för att förenkla processen.
En svaghet i projektet är att det ännu inte har det genomförts några tidsmässigt längre tester av vandringsstavens uthållighet och hur hand- taget påverkar handen under långa vandringar.
28
KÄLLFÖRTECKNING
A, Henrikson. (1963). Svensk historia [elektronisk resurs]. Hämtad från https://play.google.com/books/reader?id=kWBgAgAAQBAJ&pg=GBS.PA1 Fashionable Canes. (2019). History of Canes. Hämtad 2019-03-25 från https://www.fashionablecanes.com/about-canes.html
Museum of London. (u.å). Medieval pilgrim souvenir. Hämtad 2019-03-29 från https://collections.museumoflondon.org.uk/online/group/19998.html
New Scientist. (2005). Wild gorillas reveal their use of tools. Hämtad 2019-04-28 https://www.newscientist.com/article/dn8073-wild-gorillas-reveal-their-use-of- tools/
Online Etymology Dictionary. (u.å). Souvenir. Hämtad 2019-03-29 från https://www.etymonline.com/word/souvenir
Paste Magazine. (2016). Time travel: The History of Souvenirs. Hämtad 2019-03-29 från https://www.pastemagazine.com/articles/2016/06/time-travel-the-histo- ry-of-souvenirs.html
Santiago de Compostela. (2019). Camino Forum Shop. Hämtad 2019-03-29 från https://www.santiagodecompostela.me/
SkogsSverige. (2016). Användning av olika träslag. Hämtad 2019-03-21 från https://www.skogssverige.se/tra/fakta-om-tra/anvandning-av-olika-traslag S:t Olavsleden Shop. (2019). Souvenirer. Hämtad 2019-03-29 från https://stolavsledenshop.se/
Walking Sticks. (2019). A History of Walking Sticks. Hämtad 2019-03-25 från https://www.walkingsticks.co.uk/blog/a-history-of-walking-sticks.html
29
FIGURER
FIGUR 1: E, Wood. (2017). A cast copper alloy late Medieval -Post Medieval, badge, possibly a pilgrim souvenir, AD.1400-1550. [fotografi]. Hämtad från https://commons.wikimedia.org/wiki/File:A_cast_copper_alloy_late_Medieval_-Post_Medieval,_badge,_possibly_a_pilgrim_souvenir,_AD.1400-1550._(Find- ID_860945).jpg. (CC BY 2.0) https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/deed.en
FIGUR 2:P, Arbo. (1860). Olav den helliges fall i slaget på Stiklestad [akvarellmålning]. Hämtad från https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Stiklestad#/media/
File:Arbo-Olav_den_helliges_fall_i_slaget_p%C3%A5_Stiklestad.jpg. Allmän egendom
FIGUR 3:Augustine Camino. (2018) Staves left by pilgrims in Trondheim at the end of their walk [fotografi]. Hämtad från https://twitter.com/AugustineCamino/
status/1037744248194564102
FIGUR 4: B. Persson. (2012). Hägerstalundsstenen [fotografi]. Hämtad från https://www.xn--rombobjrn-67a.se/galleri/runor/H%C3%A4gerstalundsstenen.html.
(CC BY-SA 3.0) https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/
FIGUR 5: H. Simonsson. (2011). A dragon head, one of the grave goods from the Oseberg ship burial, Norway [fotografi]. Hämtad från https://www.flickr.com/
photos/hesim/6357496573. (CC BY-SA 2.0) https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0/
PILGRIM SOUVENIR
EXAMENSARBETE 2019 SIMON SJÖBERG
32
PILGRIM SOUVENIR
EXAMENSARBETE 2019 SIMON SJÖBERG
