KARTLÄGGNING AV KOSMETIKAANVÄNDNING OCH ANSIKTSPROCEDURER HOS PATIENTER MED ACNE VULGARIS.

(1)

SKRIFTLIG RAPPORT Läkarprogrammet, självständigt arbete (30 hp)

KARTLÄGGNING AV KOSMETIKAANVÄNDNING OCH ANSIKTSPROCEDURER HOS PATIENTER MED ACNE

VULGARIS.

Student: Emilia Sköld

Handledare: Carl Swartling Bihandledare: Alma Rystedt

Titel: KARTLÄGGNING AV KOSMETIKAANVÄNDNING OCH ANSIKTSPROCEDURER HOS PATIENTER MED ACNE VULGARIS 20180123

(2)

Innehållsförteckning

Populärvetenskaplig sammanfattning ……….. 3

Abstract ……….... 4

Bakgrund ……….. 5

Metod ….……… 9

Resultat ….……… 10

Diskussion ….……… 15

Referenser ….……….... 19

Appendix 1………...……….. 20

Appendix 2 ...………...……….. 21

.

(3)

SAMMANFATTNING

Akne är en av de vanligaste hudsjukdomarna i världen och drabbar i någon omfattning en

majoritet av befolkningen någon gång under livet. Vanligtvis uppkommer akne under puberteten för att sedan, med hjälp av behandling eller av sig självt, läka ut innan 20 års ålder. För vissa kvarstår dock aknen upp i vuxen ålder. Vid svår akne bildas ofta ärr som sedan kan bli bestående livet ut. Behandlingen som finns att tillgå är väl fungerande men har flera svåra biverkningar, vilket gör att det vore önskvärt att förstå sjukdomen bättre och på så sätt kunna hindra uppkomsten av akne.

Trots att akne är en så pass vanlig sjukdom vet vi idag inte så mycket om vad det är som orsakar akne, och det finns stora luckor i forskningen på detta ämne. En teori som finns är att kosmetika skulle kunna påverka uppkomsten av akne eller förhindra att sjukdomen läker ut.

Kosmetikabranschen omsätter idag miljarder och har ett stort intresse i att personer med akne i första hand skall använda sig av kommersiella produkter och behandlingar för att få bukt med sin akne. Denna studie har undersökt kosmetikaanvändningen och tvätt och smörjbeteende i ansiktet hos en grupp med 20 aknepatienter och jämfört den med 20 personer som inte har akne. Resultaten visar att personerna med akne sminkar sig oftare och tvättar ansiktet mer, både med och utan rengörande produkter. Aknegruppen använder dessutom foundation och peeling, som tidigare forskning associerat med akne, i större utsträckning än kontrollerna. Den sammanlagda summan som aknepatienterna i snitt spenderar på att sköta sitt ansikte var dessutom 6 gånger större än för kontrollerna.

Den klarlagda skillnaden i produktanvändning och antal procedurer i ansiktet per dag kan ha flera orsaker och nästa steg för att komma närmare en fullständig bild av uppkomsten av akne blir att undersöka vad som är hönan och vad som är ägget. Det vill säga; uppkommer akne på grund av dessa produkter och procedurer, eller leder akne till att man i större utsträckning använder vissa produkter och gör fler procedurer? Först när sjukvården kan ge klara besked i denna fråga kan man på ett bra sätt vägleda patienter i hur de ska förhålla sig till kommersiella röster som lovar förbättring av akne med hjälp av dyra produkter och behandlingar.

(4)

ABSTRACT

INTRODUCTION: Acne vulgaris is one of the most common skin diseases, yet the full etiology is still unclear. There is no clear evidence on however skin care routines or the use of cosmetics are correlated to acne vulgaris. With this pilot study, we aim to map out the cosmetic procedures carried out by patients with acne to get a better understanding of how this should be further examined in the future to enable adequate information regarding the correlation between acne and cosmetics.

METHOD: A group of 20 post adolescent patients with acne vulgaris were asked to answer a questionnaire, mainly focused on skin care routines and the use of cosmetics. The answers were compared to a group of 20 students without active facial acne.

RESULTS: The group of patients with acne spends six times more money on cosmetics, clean their faces more frequently both with and without cosmetic products and apply makeup more often compared to the control group.

DISCUSSION: Since there is a clear difference in the number of used procedures as well as the frequency of witch they are used between patients with and without acne there seems to be a correlation between acne and cosmetic procedures. However, this pilot study does not investigate causality.

(5)

BAKGRUND

Acne vulgaris, på svenska akne, är en mycket vanligt förekommande hudsjukdom som vanligtvis drabbar tonåringar i samband med puberteten. Besvär i någon omfattning kan ses hos 80% av tonåringar [1] och i samma åldersgrupp uppskattas 15-20% ha medelsvår till svår akne [2].

Acne vulgaris är vanligt förekommande prepubertalt och i tonåren. Det karaktäriseras av seborré (fet ansiktshud), komedoner (igentäppta porer) och papulopuster (finnar) som vanligen är

lokaliserade till ansikte, bröst och rygg, men kan också finnas på hals och i hårbotten. Acne vulgaris går ofta i remission i de övre tonåren, och många patienter får fullständig bättring före 20 års ålder

Även om förekomsten av akne minskar med stigande ålder förekommer sjukdomen även hos äldre. En omfattande brittisk studie fann att prevalensen vid 40–49 års ålder var 5% hos kvinnorna och 3% hos männen. [3]

När akne kvarstår efter 20 års ålder, eller debuterar därefter kallas det acne tarda eller late onset acne. Acne tarda är vanligare förekommande hos kvinnor än hos män i alla åldersgrupper [4].

Definition och symtom

Vid akne ses ökad talgproduktion (A), en trång utförsgång ledande till pormaskar (B), som den normala hudfloran, speciellt propionibactrium acnes (C), invaderar och digererar, ledande till en inflammation (D) [5]. Först vid inflammationsfasen ses finnar och bölder.

Den kliniska bilden kan variera och ha inflammatoriska komponenter i form av papler (knottror <

3 mm), pustler (varblåsor < 5mm) och noduli (böld > 4 mm) och cystor (varblåsor > 4 mm) samt en icke-inflammatorisk komponent i form av komedoner (igentäppta porer).

(6)

Akne med främst icke-inflammatoriskt utseende kallas ofta komedoakne, men komedoner finns också vid inflammatorisk akne. Ingen akne förekommer utan komedoner. Djupare inflammatorisk acne där det även finns noduli och cystor kallas nodulicystisk akne och tenderar att vara

ärrbildande.

Livskvalité och bestående men

Djupa hudinflammationer vid svår akne kan lämna efter sig ärr som i många fall kan bli bestående, eller endast delvis blekna med åren. I en studie omfattande 185 patienter, fann man någon form av ärrbildning hos 95% av de undersökta. [6] Pågående acne men också efterföljande ärrbildning, kan påverka livskvaliteten starkt negativt. I en norsk studie som inkluderade 3775 ungdomar mellan 18–19 år fann man att självmordstankar var dubbelt så vanligt (25,5% vs 11.9%) hos flickor och tre gånger så vanligt (22,6% vs 6,3%) hos pojkar, som uppgett att de hade mycket akne jämför med de ungdomar som uppgett ingen eller lite akne. [7] I en annan studie inkluderande 9567 ungdomar i åldern 12-18 sågs en fördubblad risk för depressiva symtom, ångest och suicidförsök hos ungdomar med akne. [8] Akne är långt mer än ett estetiskt problem, och bör behandlas medicinskt inom primärvården och hos hudspecialister, med extra vaksamhet på ärrbildning och psykisk ohälsa.

Behandling

Behandlingen vid akne baseras dels på typ, där man differentierar på komedoakne, papulopostulär akne och nodulär/cystisk akne, samt svårighetsgrad. Den vedertagna behandlingstrappan börjar med topikala läkemedel så som Adapalen och Bensoylperoxid som ett första steg. Vid svårare former av akne, eller vid terapisvikt med topikala läkemedel, rekommenderas kombinerad behandling med tetracykliner i tillägg till topikal behandling. Vid svår eller mycket svår akne, eller då effekt inte uppnås med antibiotika och topikala läkemedel rekommenderas isotretinoin som skall förskrivas av läkare med specialistkunskap i användning av systemiska retinoider. [2]

Isotretinoin

Isotretinoin är idag det mest potenta läkemedlet mot akne och används som behandling av svår eller medelsvår akne som inte svarat på topikal behandling och/eller antibiotika. Isotretinoin ger god behandlingseffekt hos 80-85% procent av patienter och av hos de 30% som får recidiv räcker det i de flesta fall med lokal behandling för att aknen skall gå i remission.[2] Över 20 miljoner människor har behandlats globalt sedan 1980-talet. [9]

(7)

Isotretinoin har en del allvarliga biverkningar där den fosterskadande effekten och ökad psykisk sårbarhet tillhör de allvarligaste. Bland mer vanliga biverkningar ses torr hud och torra

slemhinnor, och muskelvärk. Kvinnor i fertil ålder som behandlas med isotretinoin ska använda p-piller/spiral och ett barriärskydd som preventivmedel. Kvinnor genomgår graviditetstest före, under och efter behandling. [10]

Biverkningar och riskfaktorer hos isotretinoin samt sänkt livskvalité och risken för bestående ärr gör att strävan bör vara att i framtiden i större utsträckning kunna förhindra uppkomsten av akne.

Orsaker till akne

Akne är oftast primär och det finns en ärftlig komponent. Sekundär akne ses vid till exempel litiumbehandling. Nedan följer orsaker till sekundär akne, som också kan vara en försämrande faktor vid primär akne.

Hormonella: Då acne vanligtvis debuterar under puberteten eller för-puberteten när

androgenproduktionen kommer igång ligger det nära till hands att misstänka att hormonella förändringar kan spela en roll i uppkomsten av acne. Talgkörtelns känslighet för testosteron med ökad talgproduktion som följd är typiskt vid acne. En del hormoner ökar det fria testosteronet medan östrogen minskar detsamma. Förekomsten av serum-hormoner som progesteron, kortikosteroider, insulin och insulinlika hormoner är höjda hos patienter med akne medan serumöstrogen ofta är sänkt. [11]

Vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) syns ofta akne som en del i symtombilden, vilket också talar för en hormonell komponent som orsak till akne, med ökat fritt testosteron, som orsak till akne.

Kost: Livsmedelsintag och diet har tidigare figurerat i flertalet förklaringsmodeller runt

uppkomsten av akne, och patienter har bland annat avråtts från att konsumera mejeriprodukter och sockerrika livsmedel. [12] Idag anses generellt att matvanor inte har en större inverkan på

uppkomsten av acne, något som stöds av en systematisk översikt gjord 2005 där man kommit fram till att det inte finns belägg för att vissa typer av livsmedel ökar risken för akne. [13]

Rökning: Flera studier har gjorts för att kartlägga korrelationen mellan rökning och akne. En intressant studie har identifierat en koppling mellan kombinerad komedo/palulopostulär acne uppkommen efter 20-års ålder och cigarettrökning. [14]

(8)

Läkemedel: Flera läkemedel har e känd koppling till akne, så som lithium, gestagena preventivmedel (minipiller) och glukokortikoider. [2]

Mekaniska faktorer: Att huden kläms eller stängs in i till exempel sportskydd [2] eller nöts mot instrument hos musiker kan leda till akne eller aknelika dermatoser [15]. En intressant fallstudie uppmärksammar tre fall där patienter utan tidigare besvär med akne efter ”gnuggning” med kosmetika/hudvård av olika former fått omfattande inflammatoriska aknelesioner. Dessa akut uppkomna aknelesioner var tydligt avgränsade till det område som utsatts för ”gnuggning” och svarade inte på sedvanlig topikal behandling med antibiotika, utan behandlades med per orala steroider och isotretinoin. [16]

Kosmetika: Uttrycket Acne cosmetica, eller kosmetikaakne myntades 1972 av Klingman et al. i studien med samma namn och användning av kosmetika har sedan dess funnits med som en hypotes till orsak till uppkomsten av akne. [17] Detta styrks av försök med djurmodeller, bland annat genom forskning på kaninöron. [18] Begreppet är idag vedertaget och har tilldelats en diagnoskod i ICD-10.

Under 2010 gjordes ett försök att fastställa sambandet mellan akne och kosmetika med hjälp av en fall-kontrollstudie [19]. 910 patienter med akne och lika många kontroller tillfrågades om

användning av kosmetiska produkter och frekvens av användande. I studien drog man slutsatsen att det finns en negativ association generellt mellan kosmetika och acne tarda, men att vissa produkter har en positiv koppling. Därför anser de att ’acne cosmetica’ är en acceptabel term för att beskriva att vissa produkter eventuellt kan orsaka akne, men inte för att all kosmetika orsakar akne. I diskussionen tar författarna upp att fall-kontrollstudier kan beskriva korrelationer utan att fastställa orsak-verkan samband. En stark association mellan en produkt och akne betyder därför inte nödvändigtvis att produkten orsakar akne, utan det kan lika väl var så att aknen leder till mer frekvent användande av produkten. För vissa av resultaten i denna studie blir detta extra tydligt, till exempel kan man tänka sig anti-akne medel som hade en stark association till akne snarare är ett resultat av att personer med akne är mer benägna att använda just denna produkt än att medlet orsakar akne. För andra produkter så som foundation, peeling och ansiktsmasker, där

associationen till akne också var stark, är det inte lika tydligt vad som orsakar vad.

(9)

Studiens syfte

Studiens syfte är att kartlägga kosmetikaanvändning och ansiktsprocedurer hos patienter som sökt vård för akne i ansiktet och jämföra dessa med friska kontroller för att undersöka om det finns en ökad association mellan specifika kosmetika produkter, eller ett ökat antal procedurer och akne.

METOD

Studiepopulationen innefattar patienter över 18 år som blivit remitterade eller sökt själva med en så kallad egenremiss till Kungsholmens hudklinik för besvär med akne. Under de aktuella insamlingsdagarna som inföll mellan 171005-171018 identifierades samtliga patienter som i bokningssystemet var inbokade under benämningen ”Nybesök Akne”. Patienter som uppfyllde inklusionskriterierna ovan, informerades vid ankomst om projektarbetet och tillfrågades om de önskade delta. Inklusion av studiedeltagare fortgick konsekutivt tills 20 patienter hade samtyckt (se Figur 1. Flödesschema).

Figur 1: Flödesschema

Deltagande patienter fick själva fylla i ett frågeformulär som bestod av både flervalsfrågor och frågor där svarsalternativ ej gavs (fritext-svar). Frågorna i formuläret (se Appendix 1) rörde

(10)

främst patientens val av eventuella smink och hudvårdsprodukter samt i vilken utsträckning dessa används. Utöver detta tillfrågades patienten om en del basuppgifter så som kön,

menstruationsregelbundenhet, rökning och hereditet. Patienterna tillfrågades också om tidigare använda läkemedel mot akne samt hur de upplever känslan av huden (fet respektive torr) och eventuell produktpåverkan.

Kontrollgruppen består av 20 stycken läkarkandidater på läkarprogrammet, Uppsala Universitet.

Samtliga studenter på termin 10 har tillfrågats om att besvara samma frågor som patientgruppen i ett webbaserat formulär. Studenterna ombads att inte svara om de hade pågående besvär av akne.

Därefter inkluderades de första 17 kvinnorna och de 3 första männen (för att få en könsmatchad kontrollgrupp).

Resultaten är sammanställda i Microsoft Excel och presenteras deskriptivt. I sammanställningen har varje markerat svar genererat en etta och icke valda alternativ har genererat en nolla. Om flera svar angivits har samtliga genererat en etta, även om svaren varit motstridiga (svarat både ”rökare”

och ”icke-rökare” t.ex.). Om inga svar angivits har samtliga svarsalternativ registrerats med en nolla, detta gör att den totala summan av svar kan variera.

Etiskt tillstånd är ej sökt. Studien faller under bestämmelserna för studentarbeten och avses ej att publiceras i vetenskaplig tidskrift. Samtycke har lämnats skriftligen i samråd med behandlande läkare av samtliga patienter. Kodnyckel för identifiering av frågeformulären har förvarats inlåst på kliniken, nyckel innehas endast av klinikens verksamhetschef.

Antalet studiedeltagare är baserat på en uppskattning om vad som kan vara etiskt motiverat i en explorativ studie av denna typ.

RESULTAT

Av de 20 inkluderade patienterna som sökt läkarvård för akne i ansiktet var 3 patienter män (15%) och 17 patienter kvinnor (85%), fördelningen var densamma i kontrollgruppen.

Medelåldern i patientgruppen var 29 år. Den yngsta patienten var 18 år och den äldsta var 48 år.

Medelåldern i kontrollgruppen var 26,3 år. Den yngsta personen i kontrollgruppen var 23 år, och den äldsta var 38 år.

(11)

På frågan om hereditet uppgav 8 patienter (44%) att de hade akne i släkten, 7 patienter (39%) att de inte hade det och 3 patienter (17%) att de inte visste. I kontrollgruppen uppgav 2 personer (10%) att de hade akne i släkten, 15 personer (75%) att de inte hade det och 3 personer (15%) att de inte visste.

Tretton patienter angav (68%) att deras akne debuterat före 20 års ålder, 6 patienter (32%) att deras akne debuterat efter 20 års ålder, och 1 patient angav inget svar. Eftersom ett

exklusionskriterium för kontrollgruppen var aktiv akne, så tillfrågades denna grupp av naturliga skäl inte om aknedebut.

Sexton patienter svarade på frågan ”Ungefär hur mycket pengar spenderar du på ditt ansikte varje månad?” och medelvärdet var 568,75kr (min 0kr, max 2000kr, median 450kr). I kontrollgruppen svarade 17 personer på samma fråga och medelvärdet där var 95 kr (min 0kr, max 300kr, median 50kr).

Rengöring

Patienterna och kontrollgruppen tillfrågades huruvida de tillämpade sju olika tvättprocedurer i ansiktet eller ej (se Figur 2) samt i vilken frekvens tvättandet skedde (se Tabell 1).

Tvättfrekvensen skiljde sig mest åt för tvätt med kranvatten, ansiktstvätt (t.ex. tvål, lotion, mousse, gel) och peeling (t.ex. borste, apparat, ansiktsskrubb med korn) där aknepatienterna rengjorde ansiktet mer frekvent jämfört med kontrollerna.

(12)

Figur 2. Rengöring. Procentandel av de svarande som uppger att de använder de namngivna tvättprocedurerna.

Tabell 1: Frekvens rengöring. I snitt tvättar aknegruppen ansiktet 2,5 gånger per dag, varav 1,9 gånger med en rengörande produkt. Kontrollgruppen tvättar i snitt ansiktet 1,6 gånger om dagen, varav 1,2 gånger med en rengörande produkt.

> 2ggr/dag² 2 gånger/dag 1 gång/dag < 1 gång/dag¹

Tvätt med kranvatten Aknepatienter 1 4 2 2

Kontrollgrupp 0 1 6 4

Peeling Aknepatienter 0 0 4 9

Pormaskborttagning Aknepatienter 0 0 0 5

Pre cleansing Aknepatienter 0 0 3 1

Ansiktstvätt Aknepatienter 0 9 6 3

Ansiktsvatten Aknepatienter 0 2 3 1

Behandlingar med

syra Aknepatienter 0 0 0 2

Annan rengöring/tvätt Aknepatienter 0 0 0 2

1 Då antalet tvättar per dag är ospecificerat och färre än 1 tvätt per dag har dessa svar ej tagits med i beräkningen.

2 Då antalet tvättar per dag är ospecificerat har det omnämnda värdet i frågan, 2 tvättar per dag, använts i beräkningen.

Återfuktning

Grupperna tillfrågades om användandet av fem olika typer av återfuktande produkter i ansiktet.

Vanligast förekommande i båda grupperna var dagcrème som användes av 68% av aknepatienterna och 80% av kontrollgruppen (se Figur 3).

(13)

Figur 3: Återfuktning. Procentandel av de svarande som använder de efterfrågade återfuktningsprodukterna.

Smink

Patienter och kontroller tillfrågades om användandet av åtta olika sminkprodukter, varav alla utom en användes i båda grupperna (se Figur 4). Majoriteten i aknegruppen (78%) använder smink i ansiktet (ögon- och läppsmink ej inkluderat) 4 dagar eller mer per vecka (se Figur 5). Samma siffra för kontrollgruppen var 45%. Endast 4 personer i aknegruppen uppgav att de inte använde smink någon dag den senaste veckan, att jämföra mot kontrollgruppen där 6 personer uppgav samma sak

(14)

Figur 4: Smink. Procentandel av de svarande som angett att de använder ovan sminkprodukter

Figur 5: Frekvens smink. Antal dagar med smink den senaste veckan (ögon- och läppsmink exkluderat)

Övrigt

Utöver frågor om tvättrutiner och kosmetika tillfrågades deltagarna om ett antal andra faktorer.

Dels faktorer där man tidigare sett en korrelation med akne, så som rökning och oregelbunden menstruation, samt övriga ansiktsprocedurer så som rakning (se Tabell 2).

Tabell 2: Övriga faktorer. Delar av övriga resultat från aknepatienter och kontrollgrupp.

AKNEGRUPP (%) KONTROLLGRUPP (%)

Känner du dig fet i ansiktshuden? 9 (47) 3 (15)

Känner du dig torr i ansiktshuden? 13 (65) 50 (10)

Rökning 6 (32) 0 (0)

Snus 0 (0) 2 (11)

Rakning 4 (29) 5 (25)

Plockning 15 (75) 17 (85)

Kan du få finnar/utslag i ansiktet efter

plockning/rakning? 8 (42) 3 (18)

Har du fått hjälp av hudterapeut mot akne i

ansiktet? 12 (60) 0 (0)

(15)

DISKUSSION

Vår kartläggning visar tydligt på att patienterna med akne sammantaget utförde fler procedurer i ansiktet i form av rengöring och sminkning jämfört kontrollgruppen. Framför allt skiljer sig grupperna åt när det kommer till tvättfrekvens, sminkfrekvens, användning av peeling och foundation och totala kostnader för att sköta ansiktet.

Peeling definierades i frågeformuläret som: produkter med skrubbkorn, apparat eller borste vilka alla kan anses ge en större mekanisk slitning på ansiktshuden än till exempel en rengöringscrème.

I aknegruppen är det dels fler personer totalt som använder peeling än i kontrollgruppen, men de som gör det peelar också ansiktet oftare. 4 personer i aknegruppen peelar ansiktet så ofta som dagligen, att jämföra med 1 person i kontrollgruppen.

I aknegruppen sminkade sig deltagarna sig 4,6 gånger per vecka, medan samma siffra i

kontrollgruppen var 3,8 dagar per vecka. På produktnivå var skillnaden mellan grupperna särskilt stor avseende användandet av foundation, vilket innebär att stora delar av ansiktet täcks av smink, framförallt hud där akne vanligtvis finns. Om det ökade användande av foundation utlöste akne, eller berodde på att patienterna ville dölja en befintlig akne är oklart.

Aknegruppen uppskattade att de i snitt lägger ca 569 kr per månad på att sköta sitt ansikte, vilket är avsevärt mycket mer än kontrollgruppen där medelvärdet var 95 kr. Kosmetikaförsäljningen i Sverige uppgick 2014 till ca 16 miljarder kronor enligt branschorganisationen Kosmetik- och hygienföretagen [20] vilket motsvarar cirka 1400kr per person och år, eller ca 117 kr per person och månad räknat på befolkningsmängd från scb [21]. Givet att kontrollgruppen enbart bestod av studenter som kan tänkas ha mindre pengar att röra sig med än det nationella snittet så stämmer den uppskattningen väl överens med deras medelvärde.

Ökad talgproduktion är en del av mekanismen bakom uppkomsten av acne vulgaris, och som en följd av det är det vanligt att aknepatienter beskriver att de upplever ansiktshuden som fet. I vår studiegrupp uppgav dock en något större andel av de svarande, (65 procent) att de upplever ansiktshuden som torr, jämför med 47 procent som upplever sin ansiktshud som fet. I

kontrollgruppen uppgav 50 procent att de upplever ansiktshuden som torr, och endast 15 procent att de upplever sin ansiktshud som fet. En teori skulle kunna vara att aknepatienter i större

utsträckning med hjälp av rengöring och andra procedurer försöker stävja känslan av fet hud/ökad talgproduktion, vilket i sin tur skulle kunna leda till att ansiktshuden istället upplevs som torr.

(16)

Dessa stora skillnader i kosmetikaanvändning och procedurer kan bero på flera orsaker. Eftersom vi inte undersökt kausaliteten skulle det kunna vara så att det är aknen som leder till större

användande av vissa specifika produkter, i syfte att egenbehandla eller dölja finnar och utslag.

Men man kan också spekulera i om det kan finnas produkter som i större utsträckning bidrar till att utlösa akne, eller vidmakthålla befintlig akne.

När det gäller peeling skulle det mer frekventa användandet kunna bero på att produkten används i hopp om att minska aknen, det vill säga att akne leder till ökad användning av peeling. Men man kan också tänka sig att en ökad mekanisk slitning på huden skulle kunna leda till spridning av den akne-associerade bakterien P. Acnes, och att slitaget på hudbarriären som uppstår underlättar för bakterien att få fäste på nya platser i huden. Detsamma gäller foundation, som är en färgad kräm som använder för att täcka till exempel finnar och jämna ut huden. Det är inte helt avlägset att tänka att denna produkttyp därför används i större utsträckning hos personer med akne som vill dölja sina utslag. En del tidigare gjorda studier på djur har dock visat på att det finns en tendens till komedogenisk/portilltäppande, effekt hos flera ämnen som kan finnas i kosmetika [17]. Om detta stämmer även för människor kan man tänka sig att det är just i produkter som foundation, som används över större ytor och på lokaler där akne vanligtvis brukar finnas som det skulle få betydelse.

Om man slår ihop samtliga mätbara procedurer och deras frekvens i vårt material blir det också tydligt att aknegruppen utför en totalt sett större mängd av dessa jämfört med kontrollgruppen.

Man skulle kunna tänka sig att just mängden procedurer skulle kunna vara en bidragande faktor till fortsatt akne och möjligen också nya utbrott, men om detta går inget att säga utifrån det här materialet.

Vid akne är huden är i ett konstant inflammerat tillstånd, vilket gör att den är mer reaktiv än en frisk hudyta utan pågående inflammation något som skulle kunna förklara de resultat vi fått på frågan om upplevelsen av hårborttagning med pincett eller rakhyvel. Andelen personer som använde sig av dessa hårborttagningsmetoder var ungefär lika stora i båda grupperna, men på frågan om huruvida de upplever att dessa procedurer leder till finnar/utslag skiljer sig grupperna åt. Nästan tre gånger så många personer i aknegruppen har uppgett att de upplever att dessa procedurer leder till finnar jämfört med kontrollgruppen. Detta skulle kunna tyda på att dessa

(17)

procedurer i sig inte leder till akne men att de på en inflammationsbenägen hud kan ge upphov till akne.

Vi har idag välfungerande behandlingsstrategier mot akne, där isotretinoin kan användas vid svår eller svårbehandlad acne med mycket goda resultat. Trots detta väljer många patienter att söka bot för sin akne utanför sjukvården, tillexempel hos hudterapeuter eller via användandet av produkter som marknadsförs som aknebehandlande, något som kan bli kostsamt för patienten. I vår

studiegrupp hade till exempel12 personer före sitt besök hos hudspecialist besökt en hudterapeut i syfte att lindra sin akne, och en patient hade gjort så många som >20 besök hos hudterapeut. Detta kan bero på en mängd olika saker, till exempel att akne ibland ses som uteslutande ett kosmetiskt problem och bemöts därefter i vårdkontakten, vilket kan leda till en rädsla för att inte tas på allvar.

Detta trots att det är idag helt klarlagt att akne kan innebära mycket lidande för patienten och till och med vara förknippat med olika psykiatriska tillstånd.

Felkällor och begränsningar

Underlaget till denna studie består av 20 personer som sökt läkarvård för akne. Eftersom detta är en pilotstudie med ett lågt antal deltagande patienter i syfte att göra en kartläggning inom området, går det inte att dra slutsatser på populationsnivå.

Av etiska skäl har personer under 18 år inte inkluderats i denna studie, då möjligheten att insamla samtycke från båda föräldrarna bedömts som liten. Detta kan tänkas påverka resultaten då gruppen enbart innefattar personer som antingen debuterat sent i akne eller har kvardröjande problem även efter tonårstiden. Detta är inte ett representativt urval av alla aknepatienter, utan får snarare ses som ett lämpligt urval av patienter med acne tarda.

Utöver åldersrestriktionen har inklusionskriterierna i denna studie varit breda – alla patienter som bokats som ”Nybesök akne” i klinikens bokningssystem under den bestämda tidsperioden och som sedan bekräftats söka för just akne har tillfrågats om att delta. (Endast 6 personer exkluderades, se under ”Metoder”.) Då dessa patienter både blivit remitterade från annan instans och sökt själva via egenremiss fanns risken att sökorsaken ej var överensstämmande med akne. För att förhindra att inkludera eventuella patienter utan akne tillfrågades patienterna före besöket om de sökte för just akne i ansiktet. I ett fall där tveksamhet rådde tillfrågades behandlande läkare om sökorsaken stämt överens med fynden vid läkarbesöket.

(18)

Även om patienterna sökte första gången vid denna klinik tillfrågades patienterna ej om de tidigare fått läkarvård för sin akne. Att 12 personer i enkäten uppgivit att de tidigare använt receptbelagda läkemedel mot sin akne talar också för att den större delen av gruppen fått det.

Ytterligare en aspekt är att gruppen består av både kvinnor och män, och att könen skiljer sig väldigt mycket åt i avseende om kosmetikaprodukter och ansiktsprocedurer. I denna studie ingick dessutom endast 3 män per grupp, vilket gör att en enskild individs svar får stor påverkan på gruppen, varför en uppdelning mellan män och kvinnor inte varit möjlig efter att formulären samlats in.

Kontrollgruppen har även den begränsningar; dels då den har ett mindre åldersspann än

patientgruppen, men också för att gruppen är mer homogen då den endast består av läkarstudenter.

Framtida forskning

De befintliga studier som finns på kopplingen mellan akne och kosmetika har ej undersökt kausaliteten – leder ökade ansiktsprocedurer till ökad förekomst av akne, eller leder ökad

förekomst av akne till en ökad mängd ansiktsprocedurer? Ett viktigt nästa steg i forskningen bör därför vara att designa en studie med detta i åtanke.

Slutsats

Den mångmiljardindustri som kosmetikabranschen utgör innebär att vi dagligen möts av reklam som syftar till att öka antalet ansiktsprocedurer vilket kan vara svårt att värja sig emot. Det är visserligen en ojämn kamp, men sjukvården har där ett ansvar gentemot patienter som lider av akne att fungera som en motpol och ta fram tydlig och pålitlig information som vilar på en vetenskaplig grund om hur vida dessa ansiktsprocedurer kan påverka deras sjukdom negativt.

(19)

Referenser

1. Purdy, S. and D. de Berker, Acne vulgaris. BMJ Clin Evid, 2011. 2011.

2. Läkemedelsverket, Behandling av akne - behandlingsrekommendation: Information från Läkemedelsverket. 2014. p. 15-24.

3. Cunliffe, W.J. and D.J. Gould, Prevalence of facial acne vulgaris in late adolescence and in adults. Br Med J, 1979. 1(6171): p. 1109-10.

4. Collier, C.N., et al., The prevalence of acne in adults 20 years and older. J Am Acad Dermatol, 2008. 58(1): p. 56-9.

5. Gollnick, H., et al., Management of acne: a report from a Global Alliance to Improve Outcomes in Acne. J Am Acad Dermatol, 2003. 49(1 Suppl): p. S1-37.

6. Layton, A.M., C.A. Henderson, and W.J. Cunliffe, A clinical evaluation of acne scarring and its incidence. Clin Exp Dermatol, 1994. 19(4): p. 303-8.

7. Halvorsen, J.A., et al., Suicidal ideation, mental health problems, and social impairment are increased in adolescents with acne: a population-based study. J Invest Dermatol, 2011. 131(2): p. 363-70.

8. Purvis, D., et al., Acne, anxiety, depression and suicide in teenagers: a cross-sectional survey of New Zealand secondary school students. J Paediatr Child Health, 2006. 42(12):

p. 793-6.

9. Mobacken, H., A. Sundström, and A. Vahlquist, 30 år med isotretinoin. Läkartidningen, 2014. CL3P(03-04).

10. Isotretinoin Actavis - FASS.se. 2017 2016-12-13; Available from:

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20120912000012.

11. Arora, M.K., A. Yadav, and V. Saini, Role of hormones in acne vulgaris. Clin Biochem, 2011. 44(13): p. 1035-40.

12. Bhate, K. and H.C. Williams, Epidemiology of acne vulgaris. Br J Dermatol, 2013. 168(3):

p. 474-85.

13. Magin, P., et al., A systematic review of the evidence for 'myths and misconceptions' in acne management: diet, face-washing and sunlight. Fam Pract, 2005. 22(1): p. 62-70.

14. Capitanio, B., et al., Underestimated clinical features of postadolescent acne. J Am Acad Dermatol, 2010. 63(5): p. 782-8.

15. Moreno, J.C., et al., Fiddler's neck. American Journal of Contact Dermatitis, 1997. 8(1): p.

39-42.

16. Seneschal, J., et al., Exogenous inflammatory acne due to combined application of cosmetic and facial rubbing. Dermatology, 2012. 224(3): p. 221-3.

17. Kligman, A.M. and O.H. Mills, Jr., "Acne cosmetica". Arch Dermatol, 1972. 106(6): p.

843-50.

18. Fulton, J.E., Jr., S.R. Pay, and J.E. Fulton, 3rd, Comedogenicity of current therapeutic products, cosmetics, and ingredients in the rabbit ear. J Am Acad Dermatol, 1984. 10(1):

p. 96-105.

19. Singh, S., B.K. Mann, and N.K. Tiwary, Acne cosmetica revisited: a case-control study shows a dose-dependent inverse association between overall cosmetic use and post- adolescent acne. Dermatology, 2013. 226(4): p. 337-41.

20. Jansson, P. Statistik - KoHF. [cited 2017 10/10].

21. Folkmängd 2014. 2015 [cited 2017 10/10]; 2015:258:[Available from:

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for-press/385509/.

(20)

APPENDIX 1 – Beskrivning av kosmetikaprodukter

Rengöringsprodukter

Tvätt med kranvatten Ansiktstvätt med enbart kranvatten.

Bad/dusch ej inkluderat.

Peeling Till exempel borste, apparat eller

ansiktsskrubb med korn.

Pormaskborttagning Till exempel med ansiktsmask eller strips.

Pre Cleanser Förberedande tvättprodukt.

Ansiktstvätt Till exempel tvål, lotion, gel eller mousse.

Ansiktsvatten Avslutande tvättprodukt. Kallas även toner.

Behandlingar med syra Till exempel AHA eller BHA.

Annat Övriga produkter som används vid

ansiktsrengöring.

Återfuktande produkter

Serum Återfuktande produkt i form av t.ex.

kräm, gel eller droppar. Ofta med specifik behandlingsfunktion t.ex. anti-age,

vitamintillförsel osv.

Dagcrème Ansiktscrème i form av t.ex. gel, lotion,

kräm eller salva som appliceras på dagen.

Nattcrème Ansiktscrème i form av t.ex. gel, lotion,

kräm eller salva som appliceras till natten..

Ögoncrème Crème i form av t.ex. gel, lotion, kräm

eller salva som är avsedd för området runt ögonen.

Ansiktsmask Återfuktande behandling som vanligtvis

avsköljes efter en bestämd verkningstid.

Annat Övriga produkter som används för

ansiktsåterfuktning.

Sminkprodukter

Concealer Täckande produkt i form av t.ex. stift,

kräm eller droppar. Används för ffa att täcka ojämnheter på små hudområden eller mörka ringar under ögonen.

Highlighter Ljusreflekterande produkt i form av t.ex.

droppar, stift eller puder. Används för att framhäva små hudområden, t.ex. kindben.

Foundation Täckande produkt i form av t.ex. stift,

kräm eller droppar. Används för att jämna ut hudtonen, appliceras vanligtvis över större delen av ansiktshuden. Kallas

(21)

även underlagscrème.

BB-crème Blemish balm cream. Underlagskräm

med lätt täckande egenskaper. Används för att jämna ut hudtonen, appliceras vanligtvis över större delen av

ansiktshuden. Innehåller ofta även SPF eller dagcrème.

CC-crème Colour Correcting Cream.

Underlagskräm med lätt täckande egenskaper. Används för att jämna ut hudtonen, appliceras vanligtvis över större delen av ansiktshuden. Innehåller ofta även SPF eller dagcrème.

DD-crème Daily Defence Cream.

Puderprodukter Torra sminkprodukter i puderform, till exempel bronzer, rouge färgat eller transparent puder.

Annat Övriga sminkprodukter.

APPENDIX 2 – Frågeformulär och svar

BASFAKTA

AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%)

KÖN

MAN 3 15% 3 15%

KVINNA 17 85% 17 85%

20 20

RÖKNING

JA 6 32% 0 0%

NEJ 13 68% 20 100%

19 20

SNUS

JA 0 0% 2 11%

NEJ 20 100% 18 90%

20 20

MENSTRUATION

REGELBUNDEN 11 52% 9 45%

OREGELBUNDEN 7 33% 4 20%

EJ AKTUELLT 3 14% 7 35%

21 20

(22)

HERIDITET AKNE

JA 8 44% 2 10%

NEJ 7 39% 15 75%

VET EJ 3 17% 3 15%

18 20

DEBUTÅLDER AKNE

UNDER 20 ÅR 13 68% -

ÖVER 20 ÅR 6 32% -

19

KÄNNER DU DIG FET I ANSIKTET?

JA 9 47% 3 15%

NEJ 10 53% 17 85%

19 20

KÄNNER DU DIG TORR I ANSIKTSHUDEN?

JA 13 65% 10 50%

NEJ 7 35% 10 50%

20 20

RENGÖRING

TVÄTT MED KRANVATTEN

JA 9 47% 11 55%

NEJ 10 53% 9 45%

19 20

FREKVENS > 2ggr/dag 2 ggr/dag 1 gång/dag < 1 gång/dag

AKNEPATIENTER 1 4 2 2

KONTROLLER 0 1 6 4

PEELING

JA 13 65% 8 40%

NEJ 7 35% 12 60%

20 20

KONTROLLER 0 0 1 7

PORMASKBORTTAGNING

JA 6 32% 6 30%

NEJ 13 68% 14 70%

19 20

(23)

KONTROLLER 0 0 0 6

PRE CLEANSING

JA 4 21% 4 20%

NEJ 15 79% 16 80%

19 20

KONTROLLER 0 0 2 2

ANSIKTSTVÄTT (TEX. TVÅL, LOTION, MOUSSE)

JA 19 95% 18 90%

NEJ 1 5% 2 10%

20 20

KONTROLLER 0 2 9 7

ANSIKTSVATTEN

JA 7 41% 7 35%

NEJ 10 59% 13 65%

17 20

KONTROLLER 0 1 5 1

BEHANDLINGAR MED SYRA

JA 1 6% 2 10%

NEJ 17 94% 18 90%

18 20

KONTROLLER 0 0 0 2

ANNAN RENGÖRING/TVÄTT

JA 2 15% 1 5%

NEJ 11 85% 19 95%

(24)

13 20

KONTROLLER 0 0 0 1

ANTAL ÅR DENNA TVÄTT/RENGÖRING

MINDRE ÄN 1 ÅR 2 14% 2 11%

1-4 ÅR 3 21% 6 33%

5-10 ÅR 6 43% 3 17%

MER ÄN 10 ÅR 3 21% 7 39%

14 18

ÅTERFUKTNING

SERUM

JA 9 53% 7 35%

NEJ 8 47% 13 65%

17 20

KONTROLLER 0 1 3 3

DAGCRÈME

JA 12 67% 16 80%

NEJ 6 33% 4 20%

18 20

KONTROLLER 0 3 8 5

NATTCRÈME

JA 6 38% 6 30%

NEJ 10 63% 14 70%

16 20

KONTROLLER 0 0 5 1

ÖGONCRÈME

JA 4 22% 3 15%

NEJ 14 78% 17 85%

18 20

(25)

KONTROLLER 0 0 2 1

ANSIKTSMASK

JA 9 50% 8 40%

NEJ 9 50% 12 60%

18 20

KONTROLLER 0 0 0 8

ANNAT (ÅTERFUKTNING)

JA 3 18% 0 0%

NEJ 14 82% 20 100%

17 20

KONTROLLER 0 0 0 0

ANTAL ÅR DENNA ÅTERFUKTNING

MINDRE ÄN 1 ÅR 2 13% 1 7%

1-4 ÅR 5 33% 5 33%

5-10 ÅR 6 40% 3 20%

MER ÄN 10 ÅR 2 13% 6 40%

15 15

SMINK

Hur många dagar har du använt smink runt ögonen den senaste veckan?

AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%)

0 dagar 5 26% 6 30%

1 dagar 0 0% 4 20%

2 dagar 0 0% 1 5%

3 dagar 1 5% 1 5%

4 dagar 0 0% 1 5%

5 dagar 4 21% 0 0%

6 dagar 4 21% 3 15%

7 dagar 5 26% 4 20%

19 20

Hur många dagar har du använt smink på läpparna den senaste veckan?

0 dagar 8 42% 8 40%

(26)

1 dagar 1 5% 5 25%

2 dagar 0 0% 1 5%

3 dagar 1 5% 2 10%

4 dagar 1 5% 0 0%

5 dagar 2 11% 1 5%

6 dagar 2 11% 0 0%

7 dagar 4 21% 3 15%

19 20

Hur många dgr har du använt smink i övriga ansiktet den senaste veckan?

0 dagar 4 22% 6 30%

1 dagar 0 0% 2 10%

2 dagar 0 0% 1 5%

3 dagar 0 0% 2 10%

4 dagar 1 6% 0 0%

5 dagar 4 22% 0 0%

6 dagar 5 28% 4 20%

7 dagar 4 22% 5 25%

18 20

PRIMER

JA 2 11% 3 15%

NEJ 17 89% 17 85%

19 20

CONCEALER

JA 12 60% 10 50%

NEJ 8 40% 10 50%

20 20

HIGHLIGHTER

JA 8 42% 7 35%

NEJ 11 58% 13 65%

19 20

FOUNDATION

JA 12 60% 5 25%

NEJ 8 40% 15 75%

20 20

BB-CREAM (BEAUTY BALM CREAM)

JA 1 5% 2 10%

NEJ 19 95% 18 90%

(27)

20 20

CC-CREAM (COLOUR CORRECTING CREAM)

JA 2 11% 1 5%

NEJ 17 89% 19 95%

19 20

DD-CREAM (DAILY DEFENCE CREAM)

JA 0 0% 0 0%

NEJ 19 100% 20 100%

19 20

PUDERPRODUKTER

JA 13 68% 13 65%

NEJ 6 32% 7 35%

19 20

ANNAT (SMINK)

JA 1 6% 6 30%

NEJ 15 94% 14 70%

16 20

ANTAL ÅR DENNA SMINKNING

1-4 ÅR 3 50% 1 7%

5-10 ÅR 0 0% 7 50%

MER ÄN 10 ÅR 3 50% 6 43%

6 14

ÖVRIGT

SOLSKYDDSMEDEL

JA 10 50% 14 70%

NEJ 10 50% 6 30%

20 20

RAKNING

JA 4 29% 5 25%

NEJ 10 71% 15 75%

14 20

PLOCKNING

JA 15 75% 17 85%

NEJ 5 25% 3 15%

20 20

VAXNING

(28)

JA 1 5% 0 0%

NEJ 18 95% 20 100%

19 20

EPILERING

JA 2 11% 1 5%

NEJ 17 89% 19 95%

19 20

KEMISK HÅRBORTTAGNING

JA 0 0% 0 0%

NEJ 19 100% 20 100%

19 20

ANTAL ÅR DENNA HÅRBORTTAGNING

1-4 ÅR 0 0% 0 0%

5-10 ÅR 2 29% 5 56%

MER ÄN 10 ÅR 7 78% 9 64%

9 14

KAN DU FÅ FINNAR/UTSLAG I ANSIKTET EFTER

PLOCKNING/RAKNING?

JA 8 42% 3 18%

NEJ 11 58% 14 82%

19 17

ANVÄNDER DU PARFYM/AFTER SHAVE I ANSIKTET?

JA 1 5% 1 5%

NEJ 19 95% 19 95%

20 20

HAR DU FÅTT HJÄLP AV HUDTERAPEUT MOT AKNE I

ANSIKTET?

JA 12 60% 0 0%

NEJ 8 40% 20 100%

20 20

ANVÄNDER DU KOSTTILLSKOTT T.EX. PROTEINTILLSKOTT?

JA 6 30% 5 25%

NEJ 14 70% 15 75%

20 20

RECEPTFRIA LÄKEMEDEL MOT AKNE

JA 12 60% 5 25%

NEJ 8 40% 15 75%

(29)

20 20

RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL MOT AKNE

JA 12 60% 0 0%

NEJ 8 40% 20 100%

20 20

FINNS FÖRBÄTTRANDE PRODUKTER

JA 2 11% 0 n/a

NEJ 17 89% 0 n/a

19 0

ANVÄNDER DU DÖLJANDE PRODUKTER

JA 11 55% 0 n/a

NEJ 9 45% 0 n/a

20 0

FINNS FÖRSÄMRANDE PRODUKTER

JA 7 39% 0 n/a

NEJ 11 61% 0 n/a

18 0

BOTOX ANSIKTE

JA 3 15% 0 0%

NEJ 17 85% 20 100%

20 20

FILLERS ANSIKTE

JA 4 20% 0 0%

NEJ 16 80% 20 100%

20 20