Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord: en jämförelse

Full text

(1)2003:124 SHU. EXAMENSARBETE Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord En jämförelse. ANNIKA BERGMAN. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET • C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap Vetenskaplig handledare: Bertil Bengtsson 2003:124 SHU • ISSN: 1404 - 5508 • ISRN: LTU - SHU - EX - - 03/124 - - SE.

(2) Förord Denna uppsats är ett examensarbete som omfattar 10 poäng på C-nivå i rättsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen riktar sig till studenter som läser rättsvetenskap samt till andra som är intresserade av konkurs och företagsrekonstruk tion. Jag vill tacka min handledare Bertil Bengtsson för goda råd och slutligen vill jag även tacka min familj för att de har stått ut med mig under arbetets gång. Luleå i maj 2003. Annika Bergman.

(3) Abstract The essay contains a report on existing Swedish law concerning the requirements and carrying through a bankruptcy, company reorganization and a bankruptcy composition. Another purpose was to compare the bankruptcy law with the company reorganization law to detect the differences between them. A third purpose was to give an account of a creditor’s right of retention of personal property in the above mentioned proceedings. The author has in her survey used a traditional juridical method. Why do so many companies choose to go into bankruptcy instead of reorganizing the company? In a comparison between the bankruptcy law and the company reorganization law it is possible to find several reasons for why the companies choose bankruptcy. One purpose can be that when a bankruptcy estate acquires the debtor’s property the estate can choose which contracts it will keep, but a debtor’s company which has entered a reorganization process has to keep all the contracts even though they are unfavourable for the company. Another task was to exa mine a creditor’s right of retention in a bankruptcy and company reorganization which, is treated by rules in the purchase law. The right of retention means that a seller can retain the product in case the buyer goes into bankruptcy or started company reorganization and that right applies as long as the product has not become the buyer’s possession..

(4) Sammanfattning Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. Ett annat syfte var att jämföra konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfa randena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer konkurs. En av orsakerna kan vara att när ett konkursbo tar över gäldenärens egendom så kan boet välja vilka avtal boet vill ha kvar eller inte, men ett gäldenärsföretag som har ingått ett rekonstruktio nsförfarande måste ta över alla avtal trots att de är ofördelaktiga för företaget. En annan uppgift var att undersöka en borgenärs stoppningsrätt vid konkurs och företagsrekonstruktion som behandlas av regler i köplagen. Stoppningsrätten innebär att en säljare får hålla inne varan vid en köpares konkurs eller företagsrekonstruktion och den rätten gäller så länge varan inte har kommit i köparens besittning..

(5) Innehållsförteckning 1 Inledning ......................................................................................... 1 1.1 Problemdiskussion............................................................................................. 1 1.2 Syfte ................................................................................................................... 2 1.3 Avgränsningar och begränsningar ..................................................................... 2 1.4 Metod ................................................................................................................. 2 1.5 Definition av begrepp ........................................................................................ 3. 2 Konkurs .......................................................................................... 4 2.1 Lagens syfte ....................................................................................................... 4 2.2 Genomförande och avslutande av en konkurs ................................................... 4 2.3 Villkor för konkurs ............................................................................................ 5 2.3.1 Obestånd som konkursgrund ....................................................................... 5 2.3.2 Ansökan och bevisning om obestånd .......................................................... 6 2.3.3 Hinder mot konkurs ..................................................................................... 7 2.3.4 Konkursbeslut .............................................................................................. 8 2.4 Rättsverkningar av beslut om konkurs .............................................................. 8 2.4.1 Gäldenärens rådighetsförlust ....................................................................... 8 2.4.2 Gäldenärens avtal......................................................................................... 9 2.4.3 Egendom som ingår i konkursboet .............................................................. 9 2.4.4 Återvinning till konkursboet ...................................................................... 10. 3 Företagsrekonstruktion ............................................................. 11 3.1 Lagens syfte ..................................................................................................... 11 3.2 Genomförande av en företagsrekonstruktion................................................... 11 3.3 Förutsättningar för företagsrekonstruktion...................................................... 12 3.3.1 Näringsidkare............................................................................................. 12 3.3.2 Gäldenärsföretagets illikviditet.................................................................. 12 3.3.3 Kraven på ansökningen.............................................................................. 13 3.3.4 Domstolens prövning och beslut ............................................................... 14 3.4 Rättsverkningar av beslut om företagsrekonstruktion..................................... 14 3.4.1 Hinder mot utmätning och konkurs ........................................................... 15 3.4.2 Gäldenärsföretagets rådighet ..................................................................... 15 3.4.3 Gäldenärsföretagets avtal........................................................................... 16 3.4.4 Återvinning ................................................................................................ 16 3.5 Ackord under företagsrekonstruktion.............................................................. 16 3.5.1 Offentligt ackord........................................................................................ 17 3.5.2 Underhandsackord ..................................................................................... 18. 4 Stoppningsrättens giltighet vid lös egendom? ....................... 19 4.1 Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord................................................... 19 4.1.2 Köplagens 61 § .......................................................................................... 19 4.1.3 Köplagens 63 § .......................................................................................... 20. 5 Slutdiskussion .............................................................................. 22 6 Källförteckning.

(6) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. 1 Inledning Antalet företagskonkurser har under många år varit mycket höga, under de senaste tio åren så har antalet företagskonkurser legat mellan sjutusen och tjugotvåtusen per år. Önskemålet från politikerna var att det dåvarande offentliga ackordsförfarandet skulle var ett alternativ till konkurs, men eftersom det endast har förekommit några hundratals förhandlingar per år så blev ackordsförfarandet inte det. 1 Det system som fanns då för att rädda illikvida företag var det som konkursinstitutet erbjöd, antingen gick företaget i konkurs eller så försökte företaget att få igenom ett offentligt ackord hos sina borgenärer. Systemet fungerade inte speciellt bra under den lågkonjunktur som var under 1980-talets slut och början av 1990-talet. 2 Därför insåg man att en ny speciallagstiftning om rekonstruktionsförfarande borde införas och det skedde genom att lagen om företagsrekonstruktion (SFS 1996:764) tillkom. I lagen om företagsrekonstruktion återfinns även de nya reglerna om ackord som är en ekonomisk uppgörelse mellan gäldenären och hans borgenärer. Ett företagsrekonstruktionsförfarande är ett instrument för att återställa lönsamheten hos ett företag som har svårt att betala sina skulder. I lagen står det att syftet med en företagsrekonstruktion är att ge gäldenärsföretag ett rådrum för att kunna ändra sin verksamhet i positiv riktning. När lagen kom till så fanns det stora förhoppningar att fler företag skulle kunna räddas från konkurs som har till syfte att sälja egendomen i konkursboet för att betala gäldenärens skulder. Men under de år som lagen har varit i kraft så har det visat sig att rekonstruktioner enligt den nya lagen har varit mindre än antalet rekonstruktioner på den gamla ackordslagens tid och med det kan sägas att införande av den nya lagen inte fick de effekter som var tänkt. 3. 1.1 Problemdiskussion Konkurslagen har funnits med länge i den insolvensrättliga familjen, däremot är företagsrekonstruktion en nytillkommen medlem i denna familj. Lagen om företagsrekonstruktion har kommit till på grund av att konkursinstitutet ansågs vara otillräckligt för att avhjälpa insolvenssituationer hos företag. Uppsatsens uppgift är att jämföra konkurs och företagsrekonstruktion med varandra. Vilka materiella förutsättningar måste vara uppfylla för att ett företag ska kunna inleda en konkurs eller en företagsrekonstruktion? Avsikten är även att undersöka företagsrekonstruktionsförfarandet som till stora delar är oreglerat. Vilka rättsverkningar gäller vid konkurs och företagsrekonstruktion och när avslutas förfarandena? I lagen om företagsrekonstruktion ingår ackord som är en ekonomisk uppgörelse mellan gäldenären och hans borgenärer. Syftet är att undersöka vad som omfattar ett ackord och under vilka förutsättningar det kan bli aktuellt.. 1. Folkesson, Einar, Företag I ekonomisk kris, 4:e uppl., Elanders Gotab, Stockholm 2002, ISBN 91-7610224-6, s 122 2 Tuula, Marie, Rekonstruktion av företag inom insolvenslagstiftningens ramar, 2:1 uppl., Elanders Gotab, Stockholm 2001, ISBN 91-39-00695-6 s 40 3 Folkesson, Einar, a a, s 122. 1.

(7) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord Vid konkurs, företagsrekonstruktion och ackord handlar det i hög grad om borgenärerna. Författaren tänker redogöra för när en borgenär har stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena.. 1.2 Syfte Syftet med framställningen är att: • • •. Redogöra för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och ackord och Göra en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion för att försöka komma fram till varför så många företag väljer konkurs istället för företagsrekonstruktion. Redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom.. 1.3 Avgränsningar och begränsningar I avgränsande syfte kar jag valt att utgå från en redogörelse av de materiella bestämmelserna i konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion. I redogörelsen har jag behandlat förutsättningarna för och genomförandet av de ovanstående förfarandena. I konkurs och företagsrekonstruktion handlar det i stor omfattning om en borgenärs förmånsrätt, det vill säga att en borgenär har bättre förmån för sin fordran än andra borgenärer. Jag tänker inte redogöra för förmånsrätten, det på grund av att förmånsrätten är under utredning för en ny reform och den är inte helt fullständig ännu. Den nya reformen om förmånsrätten kommer att träda ikraft den 1 januari 2004. Jag kommer heller inte att redogöra för när en borgenär kan utmäta egendom hos gäldenären, för att få tillbaka fordringens belopp.. 1.4 Metod För att redogöra för svensk rätt avseende konkurs, företagsrekonstruktion och ackord har jag använt mig av en traditionell juridisk metod, som innebär att jag har studerat lagtext, förarbeten, doktrin och praxis på de nämnda rättsområdena. Jag har först och främst använt mig av lagtexten som den dominerande rättskällan. För att få hjälp med tolkningen av lagtexten har jag använt mig av förarbetena, eftersom de ofta används för att komplettera den vanligtvis korta lagtexten. Det finns åtskilligt med litteratur om konkurs och företagsrekonstruktion, därför har jag även använt mig av den litteratur som ett hjälpmedel för tolkning av vad lagtexten säger på de olika rättsområdena. Jag har försökt att göra en definitionslista av de svåraste begreppen som används i texten, för att det ska vara lättare att följa med för den som läser uppsatsen. Författaren är medveten om att en konkursgäldenär kan både vara en man och en kvinna, i framställningen kommer gäldenären att omnämnas som han för enkelhetens skull.. 2.

(8) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 1.5 Definition av begrepp Innan jag övergår till presentationen av uppsatsens huvuddel, kommer jag nedan att kort förtydliga några av de begrepp som återfinns i texten. Detta för att underlätta förståelsen för läsaren. 4 Borgenär: Den som har lånat ut pengar eller sålt en vara på kredit till gäldenären. Gäldenär: En person eller ett företag som är skyldig en borgenär pengar eller som är skyldig att utföra en prestation av något slag. Illikvid: En person som inte har omedelbar tillgång till vanliga betalningsmedel, motsvarande de förfallna skuldernas belopp. Obestånd/Insolvent: En persons oförmåga att rätteligen betala sina skulder och den oförmågan är inte bara tillfällig. Obestånd/Insolvens utgör konkursanledning. Insufficiens: Är när en persons skulder överstiger hans tillgångar. Insufficiens utgör inte konkursanledning. Konkursbo: Den juridiska personen som omfattar den utmätningsbara egendomen som gäldenären hade vid konkursutbrottet eller som han får under konkursen eller som kan återvinnas. Konkursförvaltare: Den person som utreder konkursen och han företräder också konkursboet. En konkursförvaltare är oftast en erfaren advokat. Konkurs: Ett rättsligt förfarande som avser att fördela en insolvent gäldenärs hela egendom mellan hans samtliga borgenärer, på ett i princip likvärdigt sätt. Näringsidkare: Är en person som bedriver en yrkesmässig verksamhet av ekonomisk art. 5 Ackord: Är i allmänhet en överenskommelse mellan en gäldenär och hans borgenärer om att de ska godta ett lägre belopp än den egentliga skuldsumman som full betalning för sina fordringar hos gäldenären eller att borgenärerna beviljar gäldenären anstånd med betalningen mot en garanti för full betalning. Underhandsackord: Är ett ackord mellan en gäldenär och vissa eller alla hans borgenärer på frivillig grund. Underhandsackord binder inte någon som inte har deltagit i överenskommelsen.. 4. Boken Juridikens termer har används för att definiera begreppen. Där begreppen inte framkommer i boken juridikens termer är de speciellt notade. 5 SOU 1992:113, Lagen om företagsrekonstruktion, s 417. 3.

(9) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. 2 Konkurs 2.1 Lagens syfte Lagens främsta syfte är att fördela gäldenärens förmögenhet proportionellt mellan borgenärerna beroende på hur stora krav de har på gäldenären, detta för att det ska vara så rättvist som möjligt mellan borgenärerna. Det finns undantag och ett sådant undantag är om en borgenär har en fordran som har förmånsrätt vilket innebär att fordran är prioriterad före andra borgenärsfordringar. Exempel på förmånsberättigade fordringar är skatter och fordringar med säkerhet i form av pant. 6 Andra syften med konkurs är att försöka få en gäldenär att betala en skuld, att hindra en näringsidkare att bedriva en olönsam verksamhet som går ut över företagets kreditgivare och leverantörer på grund av att likviditeten i företaget blir sämre, att utreda om gäldenären har gjort utbetalningar som inte är tillåtna och de kan därför återvinnas till konkursboet för betalning av gäldenärens skulder och slutligen kan syftet vara att komma åt tillgångar som finns i utlandet och dolda äganderätter, det vill säga egendom som inte är registrerad eller synlig, men som tillhör gäldenären helt eller delvis. 7. 2.2 Genomförande och avslutande av en konkurs Nedan kommer en kort redogörelse för genomförande och avslutande av en konkurs. Genomförande av en konkurs börjar med att gäldenären saknar förmåga att betala sina skulder och betalningsoförmågan inte bara är tillfällig det vill säga att gäldenären är insolvent. En ansökan om konkurs lämnas in av antingen gäldenären eller borgenären. När en gäldenär försätts i konkurs så förlorar han rådigheten över sina tillgångar och han kan därför inte ingå nya rättshandlingar för konkursboets räkning, därför är fristdagen det vill säga den dag då ansökan kom in till rätten viktig. Tidpunkten när ansökan kom in till rätten används sedan för att tillexempel återvinna rättshandlingar till konkursboet. 8 Godkänns ansökan av rätten så ska rätten besluta om en tidpunkt för edgångssammanträdet samt utse en konkursförvaltare. Förvaltaren ska göra en bouppteckning av gäldenärens fullständiga tillgångar och skulder och eventuella brister. Gäldenären är skyldig att lämna de upplysningar som konkursförvaltaren behöver för att bouppteckningen ska få ett riktigt innehåll. När bouppteckningen är klar så ska den sändas in till tillsynsmyndigheten och konkursdomstolen och det ska ske en vecka innan edgångssammanträdet. Vid sammanträdet ska gäldenären gå ed på att bouppteckningens uppgifter stämmer. 9 Förvaltaren ska sedan lämna en förvaltningsberättelse som ska innehålla uppgifter om boets tillstånd, orsakerna till gäldenärens insolvens, samt tidpunkten när insolvensen inträffade.. 6. Edström, Mikael, Lundén, Björn, Svensson, Ulf, Konkurs & Ackord, 1 uppl., Media Print, Uddevalla 1999, ISBN 91-7027-158-5, s 10 7 Edström, Mikael, m fl, a a, s 10 8 Tuula, Marie, a a, s 236 f 9 Folkesson, Einar, a a, s 150. 4.

(10) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord Berättelsen ska också innehålla en beskrivning av boets tillgångar och skulder och om återvinning kan ske, samt om det föreligger ansvar enligt aktiebolagslagen eller någon annan associationsrättslig lagstiftning. 10 Om en konkurs inte är avslutad inom sex månader efter edgångssammanträdet så ska förvaltaren lämna in en halvårsberättelse, som ska innehålla uppgifter om vilka in- och utbetalningar som konkursboet har haft. En sådan berättelse ska lämnas in varje halvår till dess att konkursen är avslutad. I berättelserna ska konkursförvaltaren ange hur konkursavvecklingen fortgår samt vad som återstår att göra innan konkursen kan avslutas. Förvaltaren ska också tidigt besluta om han anser att verksamhe ten ska drivas vidare utan att tillgångarna säljs ut eller om verksamheten ska drivas vidare i syfte att realisera tillgångarna. 11 En konkurs avslutas genom att konkursförvaltaren lämnar in en arbetsredogörelse och en specificerad arvodesräkning. I redogörelsen beskriver konkursförvaltaren vilka åtgärder som har vidtagits och sedan upprättas en slutredovisning där det anges vilka tillgångar och skulder som är kvar för en utdelning till borgenärerna. Därefter upprättar konkursförvaltaren ett utdelningsförslag där först konkurskostnadsfordringarna ska betalas och sedan massafordringarna. När de två typerna av fordringarna fått utdelning ska borgenärerna med särskild förmånsrätt och de med allmän förmånsrätt komma ifråga och pengarna som återstår ska de oprioriterade borgenärerna få dela på. Utdelningsförslaget ska lämnas in till tillsynsmyndigheten för yttrande och sedan ska rätten fatta beslut och fastställa utdelningsfö rslaget. 12. 2.3 Villkor för konkurs I förarbetena talar man om tre olika begrepp illikviditet, insufficiens och obestånd. 13 Det är endast begreppet obestånd som utgör ett underlag för att försätta en gäldenär i konkurs. Nedan kommer en redogörelse om vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en konkurs ska kunna genomföras. 2.3.1 Obestånd som konkursgrund Villkoret för att en gäldenär (som både kan vara en fysisk eller en juridisk person) ska bli försatt i konkurs, är att han är på obestånd. Innebörden av obestånd är att gäldenären inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga inte endast är tillfällig. 14 Det finns inte någon bestämd tidsangivelse för när en betalningsoförmåga ska anses endast tillfällig, istället gör man en bedömning av gäldenärens ekonomiska situation i det särskilda fallet. Där gäldenärens förvärvsförmåga bedöms, hans möjligheter att få lån eller betalningsanstånd, hans möjligheter till att sälja egendom, det allmänna konjunkturläget i gäldenärens bransch, tillexempel om verksamhet är säsongsbetonad. 15 10. Se KL 7:15 §, Tuula, Marie, a a, s 237 Tuula, Marie, a a, s 237 f 12 Se KL 14:1,2,4 §§ och 13:5 §, Tuula, Marie, a a, s 238 13 Prop 1975:6, Konkurslagen, s 71, se även definitionslista s 8 14 Se KL 1:2 §, Prop 1986/87:90, Konkurslagen, s 184 15 Riksskatteverket, Konkurs, Företagsrekonstruktion & Ackord, Fälth & Hässler, Smedjebacken 1998, ISBN 91-38-31280-8, s 53 f 11. 5.

(11) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord I förarbetena framhålls det att det inte bör godtas någon längre tids betalningsoförmåga med hänsyn till borgenärerna och det bör åligga på gäldenären att bevisa att betalningsoförmågan endast är tillfällig. 16 2.3.2 Ansökan och bevisning om obestånd För att en gäldenär ska försättas i konkurs krävs en ansökan av antingen gäldenären själv eller av en eller flera av hans borgenärer. 17 Konkursdomstolen kan inte självmant vidta åtgärder för en konkurs och någon straffsanktionerad skyldighet att försätta sig själv i konkurs finns inte. 18 Om gäldenären lämnar in en konkursansökan ska ansökan godtas om inte särskilda skäl finns. I verkligheten är det liten risk för att en gäldenär mot bättre vetande ansöker om konkurs. 19 I förarbetena har det tagits upp ett exempel på när gäldenärens ansökan inte ska godtas och det är när en solvent gäldenär gör en konkursansökan av skatteskäl, på grund av att konkursbon är befriade från realisationsvinstbeskattning och om något sådant avslöjas så ska ansökan inte godkännas. 20 En borgenär som ansöker om en gäldenärs försättande i konkurs ska kunna bevisa att gäldenären är på obestånd, det på grund av att gäldenären kan motsätta sig en konkurs. Det kan vara ganska svårt för en borgenär att bevisa att gäldenären är på obestånd på grund av att han ofta bara har tillgång till offentlig information om gäldenären, som tillexempel årsredovisningen och det är mycket sällsynt att den visar att bolaget är på obestånd. 21 Konkurslagen innehåller tre stycken hjälpregler (presumtionsgrunder) för att det lättare ska kunna fastställas att gäldenären är på obestånd. Gäldenären anses vara på obestånd: 1. Om det vid verkställighet enligt 4 kap. Utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökan framgått att gäldenären saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringarna. 22 2. Om gäldenären ställt in sina betalningar. 23 En förutsättning för betalningsinställelsen är att gäldenären tillkännagett inställelsen genom en uttrycklig förklaring till en större borgenärskrets, tillexempel genom en cirkulärskrivelse. Vid en betalningsinställelse får gäldenären inte betala någon av borgenärerna och syftet med betalningsinställelsen är att den ska underlätta förhandlingen med borgenärerna om nedsättningen av beloppet på fordringarna för att en konkurs ska undvikas. 24. 16. Prop 1975:6, s 72 Se KL 2:3,4 §§ 18 Riksskatteverket, a a, s 54 19 A a, s 55 20 Prop 1975:6, s 72 f 21 Folkesson, Einar, a a, s 20 22 Se KL 2:8 § första meningen 23 Se KL 2:8 § andra meningen 24 Riksskatteverket, a a, s 59 17. 6.

(12) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 3. När gäldenären är eller senare än ett år före konkursansökan varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen och har delgivits en betalningsuppmaning och trots det inte betalat. Den skuld som uppmaningen avser ska vara klar och förfallen och med det menas att fordran får inte vara tvistig, det vill säga att gäldenären får inte ha riktat några invändningar mot fordrans riktighet. Betalningsfristen är en vecka och konkursansökan ska inkommit inom tre veckor efter betalningsfristens utgång, alltså inom fyra veckor från betalningsanmaningen. 25 2.3.3 Hinder mot konkurs Trots att de förutsättningar som nämnts ovan är uppfyllda så är det inte säkert att det går att försätta en gäldenär i konkurs. Borgenären kan ha tillräcklig säkerhet för sin fordran och han är då inte behörig att ansöka om att försätta gäldenären i konkurs, eftersom han med stor sannolikhet kommer att få betalt. Med tillräcklig säkerhet menas att borgenärens fordran ska ge full betalning. I konkurslagen anges fyra olika hinder mot konkurs: Det första hindret är om en borgenär har en betryggande pant eller motsvarande säkerhet i egendom som tillhör gäldenären. Det innebär att säkerheten ska täcka upp hela borgenärens fordran och vara skyddad mot återvinning och med betryggande pant me nas panträtt i fast eller lös egendom och även den borgenär som har en retentionsrätt26 i lös egendom ska anses ha en säkerhet i egendomen. 27 Ett annat hinder mot att söka gäldenären i konkurs är om någon annan har ställt en betryggande säkerhet för borge närens fordran och konkursansökan strider mot villkoren för säkerheten. Det kan vara att borgenären av tredje man fått ta emot en säkerhet för att inte söka gäldenären i konkurs, men gör borgenären det i alla fall då blir det ett hinder för konkurs. 28 Ett tredje hinder är att borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och borgenären har fått en betryggande säkerhet av någon annan än gäldenären. Med säkerhet som ställs eller erbjuds av tredje man avses även borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld (proprieborgen). Bankgarantier är en vanlig form av borgen, det vill säga att en bank går i borgen för gäldenären såsom för egen skuld. 29 Bankgarantier är en bra säkerhet men det är viktigt att kontrollera under vilken tid den gäller för normalt gäller bankgarantier bara under en begränsad tid. 30 Det fjärde hindret mot att söka en gäldenär i konkurs är om en företagsrekonstruktion pågår. Om en företagsrekonstruktion pågår så läggs ansökan om konkurs vilande. 31 (se kap 3). 25. Se KL 2:9 § Med retentionsrätt menas att näringsidkaren (borgenären) har rätt att hålla kvar beställarens (gäldenärens) egendom i syfte att få betalt för utfört arbete. 27 Se KL 2:10 §, Prop 1975:6, s 162 28 Se KL 2:10 §, A, a s 162 f 29 Se KL 2:10 §, A, a s 163 f 30 Folkesson, Einar, a a, s 29 31 Se KL 2:10a § 26. 7.

(13) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 2.3.4 Konkursbeslut Anser tingsrätten att gäldenären är på obestånd meddelar domstolen konkursbeslutet. När rätten har beslutat att en konkurs ska inledas så är det olika åtgärder som ska göras, domstolen ska genast bestämma om en tid för ett edgångssammanträde där gä ldenären under ed ska intyga vilka tillgångar och skulder som han har, domstolen ska även kalla gäldenären, förvaltaren och tillsynsmyndigheten samt den borgenär som har lämnat in konkursansökan till edgångssammanträdet. Vidare ska domstolen snarast utse en eller flera konkursförvaltare där tingsrätten har inofficiella listor på konkursförvaltare som man kan välja på. Det kan också vara så att en borgenär har ett önskemål om en konkursförvaltare och finns det inget hinder mot det så kan borgenärens önskemål tillgodoses. Konkursbeslutet ska genast kungöras så att alla får reda på konkursen och det sker genom en annonsering i Post- och Inrikes Tidningar, det annonseras även i de lokala ortstidningarna där gäldenären har varit verksam. Syftet med kungörelsen är att alla ska få vetskap om att gäldenären har gått i konkurs så att de inte fortsätter att göra affärer med honom, men även för att borgenärerna ska kunna bevaka sin rätt i konkursen. 32. 2.4 Rättsverkningar av beslut om konkurs När ett beslut om konkurs föreligger så inträder rättsverkningar för gäldenären. Nedan ska det redogöras för vilka rättsverkningarna som inträffar för gäldenären. 2.4.1 Gäldenärens rådighetsförlust Det som kännetecknar ett beslut om konkurs är att gäldenären genast förlorar rätten att råda över sin egendom. Det innebär att gäldenären inte kan sälja eller köpa egendom, han får inte heller pantsätta eller disponera över sina tillgångar på annat sätt, han får inte heller ingå avtal eller i övrigt ingå förbindelser som kan göras gällande i konkursen. I gäldenärens ställe så inträder konkursboet och en förvaltare utses för att företräda boet och ta hand om egendomen. 33 De rättshandlingar som gäldenären utför efter konkursbeslutet blir inte gällande mot konkursboet, det gäller även om motparten har varit i god tro. Det finns undantag och det är om gäldenären utför en rättshandling innan konkursbeslutet har kungjorts i Postoch Inrikes Tidningar, en sådan rättshandling står fast om motparten varit i god tro. Har rättshandlingen avsett en överlåtelse eller annat förfogande över egendomen kan konkursboet få tillbaka egendomen mot att boet betalar en ersättning till motparten. 34 Rättshandlingar som gäldenären utför efter det att beslutet kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ska återgå till konkursboet om boet kräver det, vilket innebär att skyddet mot godtroende medkontrahent är i detta fall svagare. 35 Rättshandlingar kan också återvinnas till konkursboet.(se 2.4.4). 32. Se KL 2:24 §, Edström, Mikael, m fl, a a, s 35 Edström, Mikael, a a, s 37 f 34 Prop 1975:6, s 124 f 35 Se KL 3:2 § 33. 8.

(14) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 2.4.2 Gäldenärens avtal Vid konkurs förlorar gäldenären rådighe ten över sin egendom och det blir då konkursboet som förvaltar över egendomen. Reglerna för gäldenärens konkursbo återfinns i köplagens 63 § 1-3 och 5st. Köplagens 63 § 4st tar upp om den aktiva stoppningsrätten som säljaren har (se 4 kap. om stoppningsrätt). Konkursboet får inträda i gäldenärens avtal, tillexempel ett köp, om konkursboet inom skälig tid lämnar besked till mottagaren om boet vill inträda i köpet eller inte. Vad skälig tid är varierar beroende på köpets omfattning och typ av vara som köpet avser. Avser köpet en vara som är efterfrågad på marknaden ska konkursboet snabbt kunna lämna ett besked, men rör det sig tillexempel om ett tillverkningsköp av större ekonomisk betydelse så måste boet få längre tid på sig för att bestämma om boet vill inträda i köpet eller inte. Lämnar konkursboet inte på eget initiativ ett besked till motparten får motparten inte häva avtalet förrän konkursboet har haft tillfälle att inträda i köpet. Har motparten krävt ett besked av konkursboet om det ska inträda i köpet och boet inte inom skäligt tid lämnat något svar, då får motparten häva köpet. När konkursboet inträtt i gäldenärens avtal så inträder konkursboet fullt ut för gäldenärens rättigheter och skyldigheter i enlighet med avtalet och konkursboet blir massaansvarigt för de förpliktelser som ska uppfyllas enligt avtalet. 36 Om konkursboet väljer att inträda i avtalet uppstår vissa skyldigheter för konkursboet. Konkursboet är då skyldig att under vissa angivna förutsättningar fullgöra sin prestation eller ställa godtagbar säkerhet för den. Det kan vara att konkursboets prestation ska ske senare, så kan motparten kräva säkerhet för den egna prestationen, om han tillexempel ska betala i förskott. Bankgarantier, pantförskrivningar och borgensförbindelser är exempel på vad som är godtagbara säkerheter. 37 Köplagens 63 § 5st innehåller en regel som säger att har konkursboet förfogat över varan på sådant sätt att varan inte kan lämnas igen till säljaren i väsentligt oförändrat eller oförminskat skick, så innebär det att konkursboet har inträtt i avtalet med säljaren. Konkursboet har då ett massaansvar som innebär att köpesumman ska betalas till säljaren. 38 2.4.3 Egendom som ingår i konkursboet Konkurslagen tar sikte på tre typer av egendom som ingår i konkursboet. Det är egendom som tillhörde gäldenären vid tiden för konkursbeslutet, egendom som tillfaller gäldenären under konkursen och egendom som kan återvinnas till konkursboet. 39 Det är inte bara egendom som juridiskt tillhör gäldenären som räknas hit, det gäller även rättigheter av mer begränsad karaktär som tillexempel retentionsrätt, panträtt och överlåtelse av hyresrätt. Egendomen måste även vara utmätningsbar, det vill säga att den kan överlåtas och att egendomen har ett förmögenhetsvärde. Det finns dock några undantag. 36. Prop 1988/89:76, Köplagen, s 182 ff A a, s 184 ff 38 Se KL 63 § 5st, Håstad, Torgny, Den nya köprätten, Uppl. 4, Graphic Systems AB, Göteborg 1998, ISBN 91-7678-36-6, s 308 39 Se KL 3:3 § 37. 9.

(15) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord mot att en egendom ska vara utmätningsbar, ett av undantagen är att det i varumärkeslagen står att ett varumärke inte kan utmätas men att det kan ingå i en konkurs. 40 Vad det gäller egendom i utlandet, skiljer man på domicil- och särkonkurser. Förkortat kan det sägas att en domicilkonkurs anses omfatta alla gäldenärens tillgångar både i Sverige och utomlands och en särkonkurs innefattar bara gäldenärens tillgångar i Sverige. Egendom som tillfaller gäldenären under konkursen ska ingå i konkursboet om den inte enligt Utsökningsbalken 5 kap. är undantagen för utmätning. 41 Egendom som kan återvinnas till konkursboet (se nedan). 2.4.4 Återvinning till konkursboet Nedan ska det i korta drag redogöras för återvinningsreglerna i konkurslagen. Syftet med återvinning är att förhindra att en gäldenär kan ge bort egendom innan han går i konkurs, tillexempel till närstående eller gynna någon speciell borgenär som han vill stå på god fot med. Det finns därför en möjlighet att återvinna egendomen till konkursboet för att de övriga borgenärerna inte ska drabbas av att gäldenären beter sig illojalt. Det andra syftet är att konkursen ska ge en retroaktiv verkan för att förhindra en kapplöpning mellan borgenärerna när en konkurs hotar. 42 Det finns två undantag när återvinning inte är möjligt, vid skatter och underhållsbidrag. 43 En grundläggande förutsättning för återvinning är att den egendom som ska återvinnas ska ha varit till nackdel för någon av borgenärerna, men nackdelsrekvisitet är inte omnämnt i återvinningsparagraferna utan det tycks vara underförstått. 44 Har en gäldenär sålt egendom till kraftiga underpriser och viss utdelning kommer att ges till en oprioriterad fordran, då är nackdelsrekvisitet uppfyllt och egendomen kan återvinnas till konkursboet. 45 Ska en rättshandling återvinnas krävs det att den är utförd inom en viss tid före den så kallade fristdagen som är i första hand dagen då ansökan om gäldenärens försättande i konkurs kom in till rätten. Det avgörande är om gäldenärens medkontrahent under denna tidsperiod fått sakrättsligt skydd till egendomen eller inte. Har han fått sakrättsligt skydd och det är utanför tidsfristen så får han behålla egendomen, annars kan den återvinnas till konkursboet. Det finns olika tidsfrister beroende på vilken egendom det är, vilken relation man har till gäldenären, om det är en onerös eller benefik rättshandling som gäldenären gjort. Återvinningsfristen kan variera från tre månader och till obegränsad tid. 46 Vid företagsrekonstruktion och skuldsanering så är fristdagen dagen då ansökan gjordes. 47. 40. Folkesson, Einar, a a, s 155 Riksskatteverket, a a, s 85 ff 42 Folkesson, Einar, a a, s 156 f 43 Se KL 4:1 § 44 Norstedts juridiska handbok, AIT Gjovik AS, 17:e uppl., Norge 2001, ISBN 91-39-00632-8, s 994 f 45 Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e uppl., Gotab, Stokholm 1997, ISBN 91-38-505525, s 122 46 Se KL 4:2,6 §§, Folkesson, Einar, a a, s 157 f 47 Edström, Mikael, m fl, a a, s 81 41. 10.

(16) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. 3 Företagsrekonstruktion 3.1 Lagens syfte Avsikten med en företagsrekonstruktion är att den dels ska leda till en rekonstruktion i sak, det vill säga att gäldenärens verksamhet förändras så att resultatet förbättras och verksamheten blir lönsam igen. Men avsikten är också att en finansiell rekonstruktion ska kunna genomföras, det vill säga en uppgörelse med borgenärerna om hur de redan uppkomna skulderna ska betalas. 48 Det kan vara svårt för en gäldenär att själv komma fram till en frivillig uppgörelse med borgenärerna på grund av att de kan vara negativt inställda mot honom för att han inte har betalat i rätt tid, är det på det sättet så kan en företagsrekonstruktion vara en utväg för gäldenären. Företagsrekonstruktion är ett instrument för att återställa lönsamheten hos ett företag som har svårt att betala sina skulder. 49 I lagen står det att syftet med en företagsrekonstruktion är att ge gäldenärsföretag ett rådrum för att kunna ändra sin verksamhet i positiv riktning. 50 I fortsättningen kommer lagen om företagsrekonstruktion att benämnas LFR.. 3.2 Genomförande av en företagsrekonstruktion LFR är en ramlagstiftning, vilket innebär att det i lagen endast framgår hur företagsrekonstruktionen övergripande ska genomföras. Det saknas särskilda detaljer hur rekonstruktionen faktiskt ska gå till, men syftet är att gäldenärsföretaget ska få ett rådrum för att se om det finns möjlighet till en fortsättning av verksamheten. 51 Det första som utförs är att rätten utser en rekonstruktör som ska undersöka möjligheterna för gäldenären att fortsätta med sin verksamhet. Finns det förutsättningar för en fortsättning av verksamheten ska rekonstruktören upprätta en preliminär plan för företagets ekonomiska förhållanden. Planen ska fyllas på i efterhand och den ska sedan skickas till borgenärerna före borgenärssammanträdet för att de ska kunna titta igenom den och besluta om de är beredda att medverka till den föreslagna finansiella rekonstruktionen genom att sätta ner sina fordringar. 52 Lagstiftaren har inte ställt upp något formellt krav på viss utbildning, examen eller liknande för en rekonstruktör. Det som går att utläsa i förarbetena är att rekonstruktörens kompetens ska bestå i att han har förmåga att bedöma de affärsmässiga förutsättningarna för fortsatt drift i verksamheten och han måste även ha borgenärernas förtroende.. 48. Stangendahl, Peter, Företagsrekonstruktion, Norum Grafiska AB, Göteborg 1996, ISBN 91-85340-758, s 21 49 Edström, Mikael, m fl, a a, s 119 50 Se LFR 1:2 § 1st, Prop 1995/96:5, Lagen om företagsrekonstruktion, s 172 f 51 Persson, h, Annina & Tuula, Marie, Är lagen en papperstiger?, RJS Offset i Haninge AB, Hanige 2000, ISBN 91-631-0140-8, s 27 52 Se LFR 2:12 §, Hellners, Trygve, Mellqvist, Mikael, Lagen om företagsrekonstruktion en kommentar, Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1997, ISBN 91-38-50246-1, s 33. 11.

(17) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord Rekonstruktören måste även uppfylla samma krav som en konkursförvaltare, det vill säga vara kunnig i allmän juridisk och obeståndsrätt. 53 Avslutandet av en företagsrekonstruktion ska ske när syftet med den har uppnåtts eller så snart det står klart att en rekonstruktion inte är möjlig. Lagen tar upp sex olika sätt för att en företagsrekonstruktion ska upphöra, tillexempel om gäldenären försätts i konkurs, syftet med rekonstruktionen inte kan uppnås eller att företagsrekonstruktionen inte kan antas bli lyckosam. Förutom de sex olika sätten för upphörandet av en rekonstruktion så gäller en tremånadersregel, som säger att när tre månader har passerat från dagen när beslutet togs så ska företagsrekonstruktionen upphöra. Behöver gäldenärsföretaget mer tid för rekonstruktionen så kan den förlängas med tre månader, men då måste det förekomma särskilda skäl för det. 54. 3.3 Förutsättningar för företagsrekonstruktion Nedan kommer en redogörelse för vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en företagsrekonstruktion enligt LFR ska komma till stånd. 3.3.1 Näringsidkare I lagens första paragraf står det att en förutsättning för att gäldenären ska ha möjlighet att använda sig av LFR är att han måste vara näringsidkare. Förfarandet riktar sig till företag i kris, inte till privatpersoner som har ekonomiska problem. I LFR är begreppet näringsidkare vidsträckt, den täcker både fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet. När en gäldenär ansöker om ett företagsrekonstruktionsförfarande så spelar det ingen roll om gäldenärens företag är stort/litet eller om han bedriver näring vid sidan om en anställning. Det saknar också betydelse i vilken bolagsform verksamheten bedrivs och det finns inget krav på vinstsyfte. 55 Ett krav som finns på näringsidkaren är att näringsverksamheten ska bedrivas aktivt. En gäldenär som tidigare varit näringsidkare och bedrivit näringsverksamhet i tillexempel ett aktiebolag men har avvecklat sin verksamhet omfattas inte av lagen, trots att han har behållit ett mindre antal aktier. Han kan istället komma i fråga för skuldsanering om rekvisiten för det förfarandet är uppfyllt. 56 Reglerna i LFR gäller inte för banker, försäkringsbolag, kreditinstitut och för den gäldenär där kommunala och statliga organ har ett bestämmande inflytande. 57 3.3.2 Gäldenärsföretagets illikviditet När ett företag är i ekonomisk kris bör ett rekonstruktionsförfarande inledas innan företaget kommer på obestånd och blir konkursmässigt. En förutsättning för beslut om företagsrekonstruktion är att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att en sådan betalningsoförmåga inträder inom kort. Det innebär att företagets kontanta medel och andra tillgångar som lätt kan omsättas i kontanter inte räcker till för att betala de 53. Prop 1995/96:5, s 100 ff Se LFR 4:7,8 §§ 55 Se LFR 1:1 §, Hellners, Trygve, m fl, a a, 45 ff 56 Hellners, Trygve, m fl, a a, s 47 57 Se LFR 1:3 § 54. 12.

(18) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord förfallna skulderna. De kontanta medlena kan tillexempel vara banktillgodohavanden och olika slags värdepapper och med de andra tillgångarna avses sådana tillgångar som kan omsättas omedelbart och de tillgångar som kan säljas utan att företaget drabbas av någon värdeförstöring. Om gäldenären blir tvungen att sälja maskiner, andra anläggningstillgångar och insatsvaror i produktionen för att betala sina förfallna skulder då kan han betraktas som illikvid. 58 Begreppet illikvid har olika betydelser. I LFR är illikvidbegreppet som nämnts ovan, tillfälligt såtillvida att gäldenärsföretaget förmåga eller oförmåga att betala de förfallna skulderna fastställs vid en bestämd tidpunkt. Medan insolvensbegreppet har en mer långsiktigt karaktär eftersom begreppet innefattar en prognos, där gäldenären i princip kan vara likvid en dag men nästa dag är han illikvid på grund av att en ny skuld förfaller till betalning. Har gäldenären en sådan prognos så anses han vara insolvent enligt konkurslagens definition, när han inte kan betala sina skulder i samma takt som de förfaller och detta inte bara är tillfälligt. I de båda fallen kan en ansökan om företagsrekonstruktion godkännas eftersom gäldenären är eller inom kort kommer att bli illikvid, även om illikviditet i det senare fallet är i princip samma sak som insolvens. 59 En annan förutsättning för beslut om företagsrekonstruktion är att det måste finnas skälig anledning att anta att den kommer att lyckas, det vill säga att rätten måste göra en bedömning om de anser att företaget har överlevnadsutsikter. Regeln har tillkommit för att hindra att förfarandet missbrukas och den bevisning som gäldenärsföretaget måste göra är inte särskilt betungande. 60 Det framgår i förarbetena att det kan var svårt för rätten att göra en bedömning om företaget har överlevnadsutsikter, på grund av att värdet på säkerhetsunderlaget är oklart. När en mera utförligare bedömning har åstadkommits och rätten anser att det finns förutsättningar för en lyckosam företagsrekonstruktion så ska ansökan bifallas. Det ska också nämnas att gäldenärsföretaget egen inställning och medverkan anses vara av stor betydelse för möjligheterna till en lyckosam företagsrekonstruktion och därför måste gäldenärsföretaget ge ett uttryckligt medgivande för att ansökan ska kunna beviljas. 61 3.3.3 Kraven på ansökningen En ansökan om företagsrekonstruktion kan göras av gäldenären eller hans borgenärer. 62 Det är vanligtvis gäldenären som har den bästa förutsättningen för att upptäcka och bedöma företagets problem och då kan ett sätt att rädda företaget vara att ansöka om företagsrekonstruktion. Alla borgenärer har möjlighet att ansöka om företagsrekonstruktion hos gäldenärsföretaget och det har därför ingen betydelse vilken storlek det är på fordran, vilken art den har eller att fordran ska vara förfallen till betalning. För att en ansökan från en borgenär ska beviljas så krävs det att det finns ett bevis på att en fordran finns och att gäldenären själv ger medgivande till ansökan. 63 58. Prop 1995/96:5, s 180 f. Hellners, Trygve, m fl, a a, s 69 ff 60 Se LFR 2:6 § 2st, Hellners, Trygve, m fl, a a, s 73 f 61 Prop 1995/96:5, s 180 f 62 Se LFR 2:1 § 63 Tuula, Marie, a a, s 340 f 59. 13.

(19) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord Formkravet på ansökan om företagsrekonstruktion är att ansökan ska göras skriftligen hos den tingsrätt som är gäldenärens tvistemålsforum. Det finns uppställt i LFR vad en ansökan ska innehålla. Gäldenärens ansökan ska bland annat innehålla en kortfattad redogörelse för företagets ekonomi, orsakerna till betalningssvårigheterna, vilka som är borgenärer och ett förslag på hur verksamheten ska bedrivas i fortsättningen samt hur en uppgörelse kan uppnås med borgenärerna. En borgenärsansökan ska innehålla en uppgift om borgenärens fordran, en upplysning om att gäldenären är i dröjsmål med betalningen, på sådant sätt att det finns anledning att anta att gäldenärsföretaget är illikvid eller kommer att bli det inom snar framtid. Oavsett vem som gör ansökan om företagsrekonstruktion så ska den innehålla ett förslag på rekonstruktör. 64 Uppsatsen kommer inte att ta upp forumreglerna och domstolens behörighet när det gäller reglerna om ansökan. 3.3.4 Domstolens prövning och beslut När domstolen ska besluta om ett rekonstruktionsförfarande så utförs en formell och en materiell prövning. En formell prövning innebär att domstolen måste undersöka om den sökande vänt sig till rätt forum. Den materiella prövningen består i att domstolen först ska ta ställning till om det finns förutsättningar för en lyckad företagsrekonstruktion. Domstolen gör sedan en preliminär bedömning av gäldenärens redogörelse över hur verksamheten i fortsättningen ska bedrivas och om den är någorlunda realistisk. 65 En ansökan om företagsrekonstruktion behandlas olika av rätten beroende på om det är gäldenären eller borgenären som har ansökt om rekonstruktion. Är det gäldenären så prövas ansökan direkt och har en borgenär ansökt så ska den prövas vid ett sammanträde vid domstolen senast två veckor från det att ansökan inkommit.66 Ett borgenärssammanträde ska normalt äga rum tre veckor efter beslutet om företagsrekonstruktion. Rekonstruktören ska upprätta en rekonstruktionsplan i samråd med gäldenären om hur syftet för rekonstruktionen ska uppnås. Det är ett krav från lagstiftarens sida att planen ska vara upprättad strax före det första borgenärssammanträdet för att borgenärerna ska kunna bilda sig en uppfattning om gäldenärens ekonomiska situation. Vid sammanträdet får borgenärerna tillfälle att uttala sig om planen och om de vill att företagsrekonstruktionen ska fortsätta. 67. 3.4 Rättsverkningar av beslut om företagsrekonstruktion När ett rekonstruktionsförfarande inleds så inträffar särskilda rättsverkningar. Det kan både vara rättsverkningar som är inriktade mot gäldenären och de som är direkt inriktade mot borgenärerna. En rättsverkning för gäldenären kan vara att hans rådighet över egendomen begränsas och för borgenärerna kan det vara att ett moratorium inträder när ansökan om företagsrekonstruktion godkänns, det vill säga att det blir ett betalningsupp-. 64. Se LFR 2:3,4 §§ Tuula, Marie, a a, s 342 66 Se LFR 2:7,8 §§ 67 Se LFR 2:12 §, Hellners, Trygve, m fl, a a, s 33 65. 14.

(20) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord skov i fråga om de skulder som gäldenärsföretaget ådragit sig före beslutet om företagsrekonstruktion. 68 3.4.1 Hinder mot utmätning och konkurs Ett beslut om företagsrekonstruktion innebär att borgenärerna är förhindrade att ansöka om utmätning. Vid ett genomförande av en företagsrekonstruktion är det viktigt att egendom som behövs för företagets fortsatta drift, inte kan undandras genom utmätning. 69 Borgenärerna är även förhindrade att ansöka om annan verkställighet som enligt utsökningsbalken kan äga rum mot gäldenären. Ett exempel på annan verkställighet som kan få en katastrofal effekt för en företagsrekonstruktion är om hyresvärden säger upp hyreskontraktet där gäldenären bedriver sin verksamhet, på grund av att gäldenären inte betalar sin hyra. Beslut om kvarstad eller betalningssäkring får inte he ller meddelas. Det finns undantag från verkställighetsförbuden och det är borgenärsfordringar som är förenade med handpanträtt, retentionsrätt och underhållsbidrag, de fordringarna är undantagna och får utmätas. 70 Vad som ska klargöras är att konkurs och företagsrekonstruktion aldrig kan pågå samtidigt i gäldenärsföretaget. Gör en borgenär en ansökan om konkurs under en pågående företagsrekonstruktion kan konkursförfarandet inledas om gäldenärsföretaget godkänner ansökan, gör företaget inte det ska ansökan förklaras vilande. 71 I förarbetena står det att det finns ett undantag när det gäller beslut om konkurs under en pågående företagsrekonstruktion. En borgenär kan få bifall för sin konkursansökan eller utverka att rätten beslutar om lämpliga åtgärder till hans skydd, om han kan visa att det finns särskilda skäl som gör att hans rätt är i fara på grund av att gäldenärsföretaget vidtar eller låter bli att vidta vissa åtgärder. Vid en företagsrekonstruktion så behåller gäldenären sin rådighet över egendomen och då kan gäldenären göra så att borgenärernas rätt kommer i fara genom att han tillexempel gör sig av med egendom som ingår i företagshypoteksunderlaget. 72 3.4.2 Gäldenärsföretagets rådighet Gäldenärsföretaget behåller vid en företagsrekonstruktion i princip sin rådighet över sin egendom. Lagen tar dock upp flera villkor som gäller för gäldenärens rådighet och två av villkoren är att gäldenärsföretaget har en upplysningsplikt och en lydnadsplikt mot rekonstruktören. 73 Upplysningsplikten innebär att gäldenären måste lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska förhållanden som har betydelse för rekonstruktionen. Lydnadsplikten består i att gäldenärsföretaget måste följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas och följer gäldenären inte anvisningarna så kan företagsrekonstruktionen avslutas. Det innebär att en rekonstruktion sker på rekonstruktör68. Tuula, Marie, a a, s 350 SOU 1992:113, s 357 70 Se LFR 2:17§, Prop 1995/96:5, s 193 f 71 Prop 1995/96:5, s 79 72 Se LFR 2:18 §, Prop 1995/96:5, s 195 f 73 Se LFR 2:14 §, Prop 1995/96:5, s 79 ff 69. 15.

(21) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord ens villkor och accepterar gäldenären inte det så kan inte en företagsrekonstruktion genomföras. 74 Kontentan av att gäldenären behåller sin rådighet över sina tillgångar är att han kan ingå avtal som strider mot rekonstruktörens anvisningar. Avtalen som gäldenärsföretaget ingår under en företagsrekonstruktion blir civilrättsligt bindande mot motpart och det spelar ingen roll att motparten insett eller borde ha insett att ett samtycke saknades från rekonstruktören. Det som händer då är att de nya avtalen gäller och företagsrekonstruktionen kommer att avslutas. 75 3.4.3 Gäldenärsföretagets avtal Ett beslut om företagsrekonstruktion påverkar inte ingångna avtal som gäldenären gjort utan de gäller även efter beslutet. Som tidigare nämnts ovan så förlorar gäldenären inte sin rådighet över sina tillgångar vid en företagsrekonstruktion och därför gäller avtalen som han ingått. En grundförutsättning för att domstolen ska kunna besluta om företagsrekonstruktion är att gäldenärsföretaget inte har haft möjlighet att betala sina skulder i rätt tid. Normalt är dröjsmål med betalningen ett väsentligt kontraktsbrott som ger motparten rätt att häva avtalet och begära skadestånd, men den rätten upphör efter beslutet om företagsrekonstruktion. 76 Syftet med bestämmelserna i LFR finns till för att göra det lättare att rekonstruera företag. Det skulle vara omöjligt att genomföra en rekonstruktion om en borgenär kan begära att ett avtal hävs och avtalet har stor betydelse för den fortsatta driften av verksamheten. Motparten blir därför skyldig att fullfölja avtal som tillexempel leverans av el, vatten och råvaror som företaget behöver för den fortsatta driften. Denna regle ring gäller alla slags avtal utom anställningsavtal. 77 3.4.4 Återvinning Både rekonstruktören och borgenären kan föra talan om en återvinning vid en företagsrekonstruktion, men bara om förfarandet leder till att ett offentligt ackord fastställts. De regler som tillämpas är konkurslagens regler vid återvinning. 78 (se konkurs 2.4.4.). 3.5 Ackord under företagsrekonstruktion Ett ackord är en ekonomisk uppgörelse mellan en gäldenär och en borgenär och för att kunna använda sig av ett ackord så krävs det att gäldenären har betalningssvårigheter. Ackordet brukar indelas i två grupper, de som är tvångsackord (offentliga ackord) och de som är frivilliga ackord (underhands ackord). 79 Bestämmelserna om offentligt ackord finns numera i 3 kapitlet i LFR. Nedan ska det redogöras för de två ackorden.. 74. Prop 1995/96:5, s 81 ff A a, s 81 ff 76 Edström, Mikael, m fl, a a, s 126 f 77 Se LFR 2:20 §, Prop 1995/96:5, s 196 f 78 Hellners, Trygve, m fl, a a, s 180 79 Folkesson, Einar, a a, s 124 f 75. 16.

(22) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 3.5.1 Offentligt ackord För att ett offentligt ackord ska kunna fastställas så måste gäldenärsföretaget vara berättigad till att ansöka om företagsrekonstruktion. Det är endast gäldenären som kan ansöka om en ackordsförhandling och för att ett ackordförslag ska kunna godkännas krävs en kvalificerad majoritet av såväl antalet röstande borgenärer som summan av deras fordringsbelopp. Fordringsbeloppet är summan av de belopp som finns med i bouppteckningen samt belopp av senare kända och anmälda fordringar. 80 I en ackordsförhandling deltar endast de borgenärer som har en oprioriterad fordran som uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. Borgenärer som har förmånsrätt, fordran med kvittningsrätt, efterställda fordringar och fordringar med återtaganderätt får inte vara med i en ackordsförhandling. Vad det gäller fordringar som har förmånsrätt och fordringar som har ett återtagandeförbehåll så får de vara med i ett offentligt ackord men bara till den del som deras fordringar är oprioriterade. Borgenärer med förmånsrätt kan avstå från den rätten för att istället vara med i det offentliga ackordet. 81 I ett offentligt ackord ska dividenden resultera i minst 25 %, det vill säga minsta utdelningen, med det menas att borgenärerna ska minst få en utdelning på 25 % på sin fordran. I förarbetena står det att procentsatsen motiveras med att om ett företag ansökt om företagsrekonstruktionen så ska gäldenärsföretaget minst kunna erbjuda 25 % av fordringsbeloppet till borgenärerna. Kan företaget inte göra det så saknar den det lönsamhetspotential som behövs vid en företagsrekonstruktion och företaget ska då inte rekonstrueras. 82 Godtar borgenärerna ackordsförslaget ska domstolen fastställa förslaget som innebär att ackordet gä ller samtliga gäldenärens borgenärer, både borgenärer som är kända och de som är okända. 83 Erbjuder ackordsförslaget en betalning på mer än 50 % av fordringsbeloppet så räcker det med att 60 % av borgenärerna som företräder minst 60 % av fordringsbeloppen accepterar förslaget. Ligger ackordsprocenten mellan 25-50 % så krävs det tre fjärdedelar av borgenärerna som företräder minst 75 % av fordringsbeloppet för att godkänna ackordsförslaget. 84 Om gäldenären har försummat att utföra sina åtagande enligt ackordet så kan det rivas upp av domstol, vilket innebär att nedskrivningarna av fordringsbeloppen inte längre gäller och gäldenären blir återbetalningsskyldig för hela fordringsbeloppet. För att ackordet ska kunna rivas upp så ska gäldenären ha handlat illojalt tillexempel gynnat någon borgenär i hemlighet eller inte följt rekonstruktörens anvisningar och under de omständigheterna så ska gäldenären inte få ta del av fördelarna som ett offentligt ackord ger. 85. 80. Se LFR 3:1 §, Hellners, Trygve, m fl, a a, s 179 ff Se LFR 3:3 §, Prop 1995/96:5, s 115 ff 82 Se LFR 3:2 §, Prop 1995/6:5, s 116 f 83 Se LFR 3:8 § 84 Se LFR 3:4 § 85 Se LFR 3:27 §, Hellners, Trygve, m fl, a a, s 227 81. 17.

(23) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord 3.5.2 Underhandsackord Underhandsackord är en formlös överenskommelse mellan gäldenärsföretaget och borgenärerna och den ingås på frivillig väg. 86 Det finns inga speciella regler om underhandsackord i LFR, men när det i lagen talas om ackord avses även frivilliga ackord mellan gäldenären och hans borgenärer. 87 Rekonstruktörens uppgift är att först försöka få en frivillig överenskommelse mellan borgenärerna om en nedskrivning av gäldenärens fordringar. Gäldenären kan själv försöka få en uppgörelse med borgenärerna innan ett beslut om företagsrekonstruktion uppstått. Detta görs genom att anlita en advokat eller att gäldenären själv erbjuder borgenärerna ett underhandsackord. 88 En fördel med ett ackordsförfarande som tillkommer enligt LFR är att borgenärerna får omfattande information om gäldenärens ekonomiska förhållanden. Borgenärerna får också information om hur gäldenären i fortsättningen tänker bedriva sin verksamhet, vilket innebär att borgenärerna får en större trygghet om det sker enligt LFR. 89. 86. SOU 1992:113, s 123 Hellners, Trygve, m fl, a a, s 34 88 Edström, Mikael, m fl, a a, s 127 89 A a, s 127 f 87. 18.

(24) Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord. 4 Stoppningsrättens giltighet vid lös egendom? Nedan kommer det en redogörelse för vad som händer när en säljare ingår ett avtal med en köpare och köparen går i konkurs eller får beslut om företagsrekonstruktion innan varan levererats. Vilken rätt har säljaren av varan att stoppa leveransen?. 4.1 Konkurs, företagsrekonstruktion och ackord Stoppningsrätten vid konkurs, företagsrekonstruktion och ackord regleras i köplagens 61 § och 63 §. Ifall det förekommer någon skillnad mellan förfarandena så kommer det att tas upp speciellt, annars så gäller nedanstående paragrafer. 4.1.2 Köplagens 61 § När det gäller en säljares passiva stoppningsrätt av en vara vid en köpares konkurs så gäller reglerna i 61 § köplagen. Reglerna i köplagens 61 § tar sikte på när en säljare har ingått ett kreditavtal med en köpare, det vill säga att säljaren levererar varan mot betalning i efterskott. Kan köparen inte fullfölja kreditavtalet så har säljaren rätt att hålla inne varan (stoppningsrätt) men bara om den inte har kommit i köparens besittning enligt 61 § 2st och om det efter köpet inträffat något som medför att det finns starka skäl att anta att köparen inte kommer att betala. För att säljaren ska kunna använda sig av 61 § så förutsätts det att det finns ett giltigt avtal och att motparten därefter har kommit på obestånd. En annan förutsättning är att godset inte har kommit i köparens besittning som ovan nämnts eller att säljaren inte mottagit någon betalning för godset. 90 Bestämmelserna om passiv stoppningsrätt avser i första hand en part som har ekonomiska problem och uttryckligen förklarat att han inte kommer att betala. Bestämmelserna i köplagens 61 § gäller även vid insolvens och kan därför användas vid en gäldenärs konkurs. 91 I förarbetena skriver man att starka skäl kan vara att köparen går i konkurs eller gör en betalningsinställelse på sina fordringar, men att det vid andra fall kan vara svårare att avgöra, då det finns omständigheter som bara tyder på att köparen har svag ekonomi. 92 Det är därför av stor vikt att säljaren är säker på att det finns starka skäl för att köparen inte kommer att fullgöra sina förpliktelser så att han kan hålla inne varan. Visar det sig i efterhand att bedömningen var felaktig så kan säljaren drabbas av dröjsmålspåföljder, på grund av att risken ligger på den part som utövar stoppningsrätten. 93 Med passiv stoppningsrätt avses också att säljaren har rätt att förhindra att gods som avlämnats, lämnas ut till köparen, hans konkursbo eller till en självständig fraktförare. I konkursfallen har innehållanderättens längd en särskild betydelse vad det gäller varor som transporterats till köparen.. 90. Se Köplag (SFS 1990:931) 61 §, Tuula, Marie, a a, s 314 f Tuula, Marie, a a, s 314 92 Prop 1988/89:76, Köplagen, s 177 ff 93 Johansson, O, Svante, Stoppningsrätt under godstransport, 1:1 uppl., Elanders Gotab, Stockholm 2001, ISBN 91-39-00825-8, s 239 91. 19.

No results found