ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 630
___________________________________________________________________________
”Vi ringer upp dig…”
En undersökning om etnisk diskriminering bland
bostadsförmedlare i Sverige
Tommy Berglund
Uppsala, februari 2007 ISSN 0283-622X
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Under de senaste åren har segregationen på bostadsmarknaden ökat trots att regeringens mål har varit att minska de missförhållanden som detta medför. Den integrationspolitik som har förts från regeringens sida har handlat om att det är den som invandrar som ska anpassas till det svenska samhället, man ska integreras.1
Genom denna typ av politik hamnar skulden för den ökande boendesegregationen på dem med utländsk härkomst i stället för att regeringen rannsakar sig själva och undersöker de bakomliggande orsakerna till varför politiken har misslyckats. Genom att redan på ett tidigt stadium förklara att alla som invandrar till Sverige ska bli ”svenskar” har politikerna lagt ribban att ingen kan bli ”svensk” innan man kommit in i det svenska samhället, samtidigt som majoritetsbefolkningen agerar som grindvakter genom att diskriminera personer med utländsk bakgrund från att skaffa en egen bostad och arbete. Den politiken har förstärkt en maktrelation som etablerades redan under kolonialtiden, nämligen ett ”vi” (majoritetsbefolkningen), och ett ”dom” (minoritetsbefolkningen). Under kolonialismen kom européerna att se sig själva som överlägsna och använde det som en ursäkt för att rättfärdiga sina privilegierade maktpositioner och bl.a. den slavhandel som byggdes upp. Idén om den vita europeiska överlägsenheten var utbredd och spreds ut av intellektuella och prestigefyllda vetenskapsmän. Bland annat genomförde Carl von Linne under sina resor till den afrikanska kontinenten undersökningar och delade upp människor i grupper och såg den afrikanska befolkningen som underlägsen.2 Än idag lever den
tidens uppfattning om att den västerländska kulturens levnadssätt är överlägsen kvar och de som invandrar till Sverige måste anpassa sig till det ”svenska” för att bli accepterade.
Det finns en föreställning om att personer med utländsk bakgrund söker sig till varandra. Att det är deras eget val att bo i miljonprogrammets förorter och att det beror på att de vill bo nära sin egen befolkningsgrupp för att få stöd och kunna behålla sin kultur. Irene Molina menar att trots att argumenten kan vara intressanta ur ett boendeforskningssynsätt saknar det substans om det behandlas isolerat från de strukturella maktförhållandena som finns i samhället. Människor väljer att bosätta sig utifrån de möjligheter och hinder som de möter i samhället.3 Även Roger Andersson
förkastar den föreställningen. I en undersökning fann Andersson att det inte gick att hitta några större enklaver med en speciell grupp med utländsk härkomst. Vad det egentligen handlar om är att personer med utländsk härkomst inte har möjlighet att
1de los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud. Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskriminering i de los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom
Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes(SOU 2005:41)s 7.
2Fredrickson M., George. (2005) RASISM, EN HISTORISK ÖVERSIKT. Avesta Svenska
Tryckcentralen s 57.
3 Molina, Irene (2001) Den rasifierade staden. I Magnusson, Lena (red.) Den delade staden. Umeå:
skaffa sig ett eget boende utan måste förlita sig till den kommunala bostadskön.4
Molina som i sin doktorsavhandling (1997) intervjuade 34 stycken personer med utländsk bakgrund som då bodde i en förort till Uppsala, kom fram till att ingen av de invandrade personerna som ingick i studien aktivt hade sökt sig till förorten. Istället menar Molina att det ska ha förekommit en aktiv dirigering av invandrade personer ut till förorten eller att bosättningen skett i avsaknad av alternativ.5
Under hösten 2005 genomförde Tv4s kampanj Noll rasism i TV-programmet Kalla Fakta en undersökning som ville kasta ljus över frågan om det förekommer att privata och kommunala hyresvärdar diskriminerar personer som har utländsk härkomst. Genom att låta tre personer med utländsk härkomst och en med ”svensk” ringa och söka bostad (metoden kallas för situation testing och detta återkommer jag senare till) kunde man på ett nytt sätt se om och i sådana fall hur diskrimineringen gick till. I undersökningen framträder det ett tydligt mönster, de samtal där de utländska männen ringer är samtalen kortare och bemötandet kyligt och avståndstagande. 15 av 110 samtal visade sig vara så allvarliga att de betraktas som så graverande att de enligt Diskrimineringsombudsmannen, DO, utgör misstanke om brott.6 I dessa samtal komden svenske försökspersonen att få erbjudande om lägenhet
men inte de med utländsk bakgrund. Det var heller ingen större skillnad mellan privata och kommunala bolag vilket gör det extra anmärkningsvärt eftersom personer med utländsk härkomst ofta är utelämnade till de kommunala bolagen för att få en bostad. Annan forskning visar dessutom att det inte är alla grupper i samhället som påverkas av sådana rasifierade hinder, det är först och främst personer från ickeeuropeiska länder.7 Hyresgästföreningen har låtit sig inspireras av Tv4: s
larmrapport och genomfört en egen situation testing studie. Föreliggande uppsats är delvis resultatet av ett samarbete med Hyresgästföreningen då analysen av empirin bygger på deras datainsamling (se metodkapitlet).
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att uppmärksamma en dold struktur i samhället som det inte skrivs eller diskuteras speciellt mycket om, nämligen diskrimineringen mot personer med utländsk härkomst på den svenska bostadsmarknaden. Ett begrepp som automatiskt blir associerat med diskrimineringsfrågan när det gäller etnicitet är rasism, och i synnerhet den till synes ”oskyldiga” vardagsrasismen.
Jag vill även försöka kasta ett ljus över vilka hinder som finns för att personer med utländsk bakgrund ska ha samma möjligheter som majoritetsbefolkningen när det handlar om att skaffa sig ett eget boende. Undersökningsmetoden (situation testing) som används i uppsatsen har som syfte att på ett verklighetstroget vis kunna visa om
4Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige. Utredningen om
strukturelldiskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, Stockholm: Fritzes (SOU 2005:56) s 328
5 Molina Irene (1997) Stadens rasifiering, Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Uppsala
universitet, Kulturgeografiska Institutionen, Regionstudier Nr 32
6 Resultat från Kalla fakta som presenterades hösten 2005
7 Molina Irene (2001) Den rasifierade staden. I Magnusson, Lena (red.) Den delade staden. Umeå:
och i sådana fall hur personer med invandrarbakgrund diskrimineras. Metoden används inte för att peka ut någon utan är ett verktyg för att utreda om diskriminering förekommer. Mitt syfte är alltså inte att redovisa dem som diskriminerar eller att peka ut någon som rasist eftersom det inte är upp till mig att avgöra om det är diskriminering eller inte. Det jag kan komma fram till genom att gå igenom varje intervju är om det finns misstanke om diskriminering och dra slutsatser utifrån det.
1.3 Frågeställning
Den frågeställning som jag jobbar efter är: förekommer det diskriminering mot personer med utländsk bakgrund på bostadsmarkanden? Hur samverkar vardagsrasism och strukturell diskriminering i en konkret praxis som lägenhetssökande via telefon?
1.4 Teori
I den teoretiska delen av uppsatsen tar jag upp frågan om vardagsrasismen och den strukturella diskrimineringen som enligt den holländska forskaren Philomena von Essed genomsyrar de västerländska samhällena.8 På senare tid har det även kommit
en rad statliga utredningar som behandlar ämnet vardagsrasism och strukturell diskriminering. I dessa utredningar tar forskarna upp diverse sätt på vilka det svenska samhället har influerats av rasistiskt tänkande ända sedan kolonialtiden och granskar de maktstrukturer som fortfarande lever kvar i dagens samhälle. Den teoretiska delen kommer att behandla tre mycket viktiga begrepp: Vardagsrasism, Det koloniala arvet och skapandet av ”vi” och ”dom” samt Strukturell diskriminering. Dessa tre begrepp flyter in i varandra och tillsammans skapar de en struktur i samhället som bevarar minoritetsbefolkningen marginaliserade från viktiga samhällsarenor.
1.5 Begreppsbeskrivning
Här kommer en rad begrepp som senare används i uppsatsen att kort beskrivas. I den teoretiska delen kommer dessa begrepp att diskuteras mera ingående.
Vardagsrasism är benämningen på situationer i det vardagliga sociala livet som
omvandlas till rasistiska. Den sortens rasism framkommer alltså vid situationer där människor agerar nedlåtande eller fördomsfullt mot andra människor på grund av t ex ras- eller etnisk tillhörighet, eller på något sätt i egenskap av privatpersoner utövar diskriminering. Vardagsrasismen utspelar sig inte på samma sätt som ”vanlig” eller öppen och erkänd rasism utan är ofta en dold handling av personer som i vanliga fall inte skulle kalla sig själva för rasister.
”Vi” och ”dom” är ett annat begrepp som kommer att tas upp och diskuteras i
uppsatsen. Begreppet kommer av att det i samhället har skapats en klyfta mellan ”vi” som är majoritetsbefolkningen och ”dem” som är minoritetsbefolkningen. Klyftan har skapats genom att det finns en föreställning om att de som invandrar till Sverige från utomeuropeiska länder ska bli som ”vi” annars blir man inte ”svensk”. Begreppet har
8 Essed, Philomena (1991). Understanding everyday racisms. An Interdisciplinary Theory. Sage
en historisk bakgrund som går tillbaka till kolonialismen när den ”vita rasen” sågs som en överhöghet.
Strukturell diskriminering kan kortfattat beskrivas som att grundvalen om
människors lika värde inte efterföljs, majoritetsbefolkningen skaffar sig fördelar i samhället samtidigt som det skapas hinder för minoritetsbefolkningen att leva och verka på samma villkor. Det kommer inte att göras någon skillnad på strukturell och individuell diskriminering eftersom dessa två begrepp i princip är omöjliga att skilja åt.
I uppsatsen kommer begreppen ”svensk” och personer med utländsk bakgrund/
invandrarbakgrund att användas. Det tar emot att använda dessa begrepp eftersom
begreppen förstärker den klyfta som har skapats mellan ”vi” och ”dem”. Jag är väl medveten om den paradox som det innebär att i en uppsats om diskriminering sortera ut personer som är svenska medborgare för att benämna dem som personer med utländsk bakgrund. Begreppen används därmed enbart i analytiska syften, för att visa på de förhållanden som just drabbar de människor som placerats i sådana kategorier.
1.6 Metod
Den metod som används i uppsatsen kallas Situation Testing eller praktisk prövning. Metoden används för att hämta in kvantitativ kunskap om diskriminering. Situation Testing går ut på att personer söker jobb eller som i denna uppsats bostad genom att ringa och utge sig för att söka en ny bostad. De som ringer har samma bakgrund, det enda som skiljer dem åt är namnet. Genom att använda sig av personer med likartade meriter visar metoden om någon av testpersonerna missgynnas. Metoden är också ett mycket bra komplement till statistiska undersökningar eftersom dessa undersökningar har problem med att få fram bra material som stödjer fakta om att personer med utländsk bakgrund blir diskriminerade. Situation testings begränsning är av en sådan karaktär att den inte kan användas vid en kvantitativ jämförelse mellan länder eller regioner. Metoden kan även bara användas för att observera att diskriminering sker i förhållande till det forskaren väljer att studera. Det går inte att med stöd i metoden dra en generell slutsats att alla personer med utländsk bakgrund blir diskriminerade.9
Utomlands är metoden väl använd men i Sverige har metoden länge varit åsidosatt. Socialvetenskapliga forskningsrådet ville under 1990- talet inte att metoden skulle användas eftersom den inte var forskningsetiskt korrekt. Internationellt har metoden använts under en lång tid och det är bara i Sverige som en debatt om det forskningsetiska har blossat upp. Vad förespråkarna för metoden vill få fram är att den skapar ett naturligt samtal och får människor att bete sig som vanligt. Att metoden länge varit förbjuden i Sverige kan bero på att vi ser oss själva som ett land där ingen diskriminering förekommer. 1011
9 www.sverigemotrasism.nu 6 januari, 2007
10 Tillämpningen av Situation testing – metodologi i analysen av arbetsmarknadsdiskriminering.
Integrationsverket 2005
11 Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige. Utredningen om strukturell
diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:56) s 24
På senare år har dock metoden kommit att bli allt mer accepterad även i Sverige och förekommer nu inte bara i journalistiken. Ett av de mest uppmärksammande fallen där metoden har använts var när ett antal juridikstudenter smygfilmade sig själva när de försökte ta sig in på krogar och därigenom skaffade bevis på att det förekom diskriminering.12
Metoden har fyra olika syften och kan användas i tre olika steg, först går jag igenom vilka syften metoden har. Metoden möjliggör att kvantitativ kunskap om diskriminering kan insamlas, det andra syftet är att med resultatet påverka den allmänna opinionen, för det tredje kan resultatet ligga till grund för att utveckla policyinstanser. Det fjärde är att resultatet kan användas i tillämpningen av nya lagar. I Storbritannien har metoden hjälpt till med att påskynda införandet av diskrimineringslagar.13
Situation testing kan användas i tre olika steg, det första steget är att de ”sökande” ringer eller skickar ut ansökningar på till exempel lediga jobb eller genom att söka efter bostad. Redan här kan forskare på ett tidigt stadium se tendenser om det förekommer diskriminering. Det andra steget är att följa upp ansökningarna med en intervju och i det tredje steget framkommer det vem som får jobberbjudandet. Fördelen med att bara använda den första metoden ligger i att forskaren får större kontroll över situationen genom att de ”sökande” följer en uppdragen mall. Det andra och tredje steget ställer hårda krav på att testpersonerna agerar lika vid intervjuerna vilket är mycket svårt eftersom varje intervju är olik den andra. Att följa upp med intervjuer är också väldigt resurskrävande. Metoden ställer också höga krav på själva utförandet redan i det första steget, det är därför av stor vikt att testpersonerna utbildas i hur de ska agera under samtalet. I internationella studier framkommer det att när diskriminering förekommer tar testpersonerna väldigt illa vid sig, det kan inte bara skada utgången av resultatet utan även riva upp djupa sår hos dem som blir diskriminerade.14
Till undersökningen som kommer att presenteras i uppsatsen kommer bara det första av de tre stegen att genomföras. Två män i åldern 25-30 år ringer inom en timme och söker lägenhet hos samma bostadsföretag. Profilen på de två som ringer är densamma. De söker en hyresrätt på 2-3 rum och kök, helst centralt, de har fått jobb i kommunen de ringer till och de pratar bra svenska. Den enda skillnaden är deras namn: Den ena som ringer heter David Kjellgren eller André Johansson och den andra heter Mohammad Al-fateh Atia eller Zrian Shwani enligt stereotypen ”svenska” respektive ”muslimska” namn. Eftersom forskning visar att det är främst människor från icke-europeiska länder som möter störst hinder på bostadsmarkanden har jag tillsammans med Hyresgästföreningen valt att de som ingår i undersökningen ska vara muslimer. Dessa fyra har under de två första veckorna i oktober 2006 ringt till 105 bostadsföretag, av dessa kom 55 att vara kommunala bostadsföretag och 50
12 www.do.se Sökord: Anmälan om etnisk diskriminering mot krogar. 4 maj, 2005
13 Tillämpningen av Situation testing – metodologi i analysen av arbetsmarknadsdiskriminering.
Integrationsverket 2005
14 Tillämpningen av Situation testing – metodologi i analysen av arbetsmarknadsdiskriminering.
privata hyresvärdar. För att urskilja alla intervjuer och finna spår av diskriminering har jag använt mig av metoden diskursanalys. De orter som ingick i undersökningen har enligt Boverkets, statistik lediga lägenheter, detta för att kunna göra en jämförelse om det förekommer utgallring av ”de andra”.
För att kunna utvärdera om det förekommer tendenser till diskriminering har jag lyssnat igenom alla samtal och jobbat efter tre variabler. Den första variabeln som jag letar efter är om det finns fall där extra tydlig diskriminering förekommer, alltså att den med ”svenskt” namn får lägenhet men inte den med muslimskt. Variabel nummer två var att undersöka vilken åtgärd som den sökande blev hänvisad till, t ex om den sökande ska återkomma eller registrera sig via hemsidan. Den tredje variabeln var att lyssna efter hur våra testpersoner blev bemötta av handläggaren på det bostadsföretag de ringt upp. Det var därför viktigt att de i så många fall som möjligt fick tala med samma handläggare.
Arbetet med att sortera alla intervjuer har genomförts genom att jag i ett första steg läste igenom alla intervjuer och i ett första grovt urval tog ut de som kunde innehålla någon form av diskriminering. I det andra steget gick jag igenom de intervjuer som blivit utsorterade och lyssnade även igenom de inspelade ljudfilerna för att kunna avfärda den eller att misstanken förstärktes. De intervjuer som blev kvar har jag tillsammans med min handledare gått igenom för att vara säker på att det verkligen finns misstanke om diskriminering.
Sammanlagt har 128 företag varit med i undersökningen men på grund av olika omständigheter har tjugotre av dessa tagits bort. I 15 av samtalen fanns bara en av de sökande inspelad, vilket medförde att det inte fanns någon att jämföra samtalet med, 2 har tagits bort på grund av för lång kö, det rörde sig om 7-10 års väntetid samt 6 har plockats bort eftersom delar av samtalet inte finns inspelat och det går därför inte att dra någon slutsats. Det medför att 105 hyresrättsföreningar ingår i undersökningen. Det är viktigt att ha i åtanke att metoden inte tar reda på varför diskriminering förekommer utan visar indicier om att det förekommer diskriminering. Det ska även nämnas, som jag tog upp tidigare, att ingen av dem som sorteras ut som misstänka för diskriminering är dömda för något och att det heller inte är mitt eller metodens syfte att peka ut ett enskilt företag eller person. ”Misstänkta” är ett begrepp som jag använder för att kunna skilja på dem som inte har diskriminerat och de som kan ha diskriminerat.
1.6.1 Metodkritik
I Sverige har den största delen av kritiken mot metoden handlat om det moraliska och etiska. Är det verkligen rätt att lura en arbetsgivare eller som i detta fall bostadsförmedlare? Det har även kommit fram kritik mot att det ska vara olagligt eftersom brottsprovaktion inte är tillåtet i Sverige. Som jag har tagit upp tidigare är det bara i Sverige som debatten om det moraliska har blossat upp, varför det? Jag vill jämföra det med debatten om övervakningskameror. Ett argument till kamerabevakningspraxis är att om man inte har något att dölja behöver man inte bry sig om det sitter en kamera i affären eller i köpcentrumet. Så skulle man även kunna
resonera kring Situation testing: om det inte förekommer någon diskriminering på bostadsmarkanden behöver ingen bostadsförmedlare vara orolig för att ertappas med att diskriminera.
På det juridiska planet finns det inget hinder för att använda sig av metoden, det är inte olagligt att spela in samtal om en av parterna, i detta fall intervjuaren, är medveten om att samtalet spelas in.15 Att det ska handla om brottsprovaktion är något
som måste studeras närmare, att diskriminera är en brottslig handling och skulle det visa sig att en bostadsförmedlare klart och tydligt diskriminerar har han/hon alltså begått ett brott. Men eftersom metoden inte har som syfte att driva en juridisk process utan skaffa vetenskapliga bevis har den socialdemokratiska regeringen godkänt att metoden används av t.ex. Integrationsverket.16
Det kan även riktas kritik mot hur undersökningen genomförs, det är därför viktigt att intervjuerna blir så lika som möjligt. De som har genomfört intervjuerna har varit mycket väl medvetna om metodproblemet och har fått klara instruktioner om hur intervjuerna ska gå till. För att intervjuerna skulle bli så lika som möjligt fanns det en utarbetad mall som under samtalen skulle efterföljas så långt som möjligt. Men trots den mallen har inte alla samtal kunnat följas till punkt och pricka, varje samtal är unikt. Under intervjuerna har intervjuarna inte alltid kommit fram till samma handläggare på det aktuella företaget. Det medför alltså att det är två olika personer som har svarat och det är omöjligt att svara på om resultatet blivit annorlunda om de som utförde intervjuerna alltid kommit till samma handläggare. I det läget är det personligheten mellan de båda handläggarna som skiljer sig, informationen om lediga lägenheter eller hur de sökande ska behandlas ska vara lika oavsett handläggare. Metodens styrka är att intervjuerna skapar ett naturligt samtal mellan den sökande och handläggaren, detta kan även bli dess svaghet om inte intervjuerna genomförs på rätt sätt.
Det finns en stor risk att jag själv som forskare påverkas av yttre omständigheter. En fara är att jag ser det jag vill se för att min undersökning ska bli så slagkraftig som möjligt. Det är något som jag har varit fullt medveten om och även diskuterat med mina kurskamrater, men även med min handledare. I de fall där jag varit osäker om det kan vara misstänkt diskriminering har jag rådfrågat min handledare och har tillsammans kommit fram till om just det fallet ska vara kvar i resultatet eller flyttas över till ”ej diskriminerande”.
1.6.2 Diskursanalys
Den metod som har använts till analysen är diskursanalys. Under de senaste åren har metoden fått ett starkt fäste bland forskare. Diskursanalys är en metod som används för att kritiskt granska en text och upptäcka dolda strukturer, metoden används också för att ta reda på hur och varför språket ser ut som det gör.17I boken Mapping the
15 Sveriges Rikes Lag 2004 (red) Gabriella Hermansson. Nordstedts Juridik AB. AIT Gjovik AS,
Norge 2004 s 863-864.
16 http://sydsvenskan.se/sverige/article127993.ece den 23 november 2006
17 Mattson, Kattarina. (O)likheternas geografier. Marknaden, forskningen och de Andra. Uppsala
Language och Racism beskriver författarna Margaret Wetherell och Jonathan Potter hur de med hjälp av metoden kunde upptäcka att ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland utsattes för rasism.18 Diskursanalys hjälper alltså till med att förstå till
exempel vad som är skrivet i en text eller vad som uttalas under en intervju, eftersom diskriminering yttrar sig dolt i texter och vardagliga samtal kan det vara svårt även för den som blir diskriminerad.19
I en text eller ett tal finns det makro- och mikroteman, där makro helt enkelt är huvudämnet eller vad texten handlar om, medan mikrotemat är underämnen. I mitt fall är det alltså samtalen i sig som är makrotemat och mikro är den underliggande kontexten som inte uppfattas utan någon form av uppföljning. Med metoden kan forskaren alltså finna de outtalade meningarna. Att finna dessa underliggande uppfattningar kan ge forskaren värdefulla insikter om vad som är taget för givet i diskursen och fått status som ”sunt förnuft”.20 I analysen kommer utdrag ur samtal att
redovisas. Eftersom det inte finns utrymme att redovisa alla eller hela samtalen kan samtalen verka ryckta ur sitt sammanhang och därför kommer så mycket som möjligt ur de samtal som väljs ut att redovisas.
1.7 Disposition
Det andra kapitlet kommer att bestå av ett teorikapitel som tar upp centrala begrepp som vardagsrasism och strukturell diskriminering. I kapitalet kommer jag även att ta upp hur skapandet av ett ”vi” och ett ”dom” har ökat klyftan mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen. I detta finns det ett historiskt arv som sträcker sig tillbaka till den tid då de europeiska stormakterna koloniserade praktiskt taget hela världen och såg sig som en överlägsen ras.
I kapitel tre kommer en presentation av Hyresgästföreningens undersökning. Den kommer att presenteras genom stapeldiagram och i slutet av kapitlet kommer det en analys som går djupare in i varje intervju för att undersöka om det finns en diskriminerande struktur mot personer med invandrarbakgrund.
I kapitel fyra ges en sammanfattning där jag ska försöka knyta ihop de tidigare delarna och ge svar på de frågor som ställdes i början. I den avslutande diskussionen kommer det även att finnas utrymme för mina egna synpunkter och de tankar om det ämne som har behandlats i uppsatsen.
1.8 Avgränsning
En avgränsning i uppsatsen är att min teoretiska del tar upp begreppet vardagsrasism och det historiska arvet från kolonialtiden samt strukturell diskriminering. Den organiserade rasismen kommer inte att behandlas i uppsatsen
18Molina, Irene (2005) ”Rasifiering – Ett teoretisk perspektiv i analysen av diskriminering i Sverige”, i
de los Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 98.
19 Ibid. s 98.
20 Mattson, Kattarina. (O)likheternas geografier. Marknaden, forskningen och de Andra. Uppsala
eftersom den inte är intressant i denna uppsats eftersom den organiserade rasismen inte verkar inom de ramar som jag undersöker.
I undersökningen har avgränsats till att ringa 105 hyresrättsbolag. Om det förekommer diskriminering har jag beslutat att inte intervjua motparten, att följa upp dem som diskriminerar är ett väldigt tidskrävande arbete, jag finner det heller inte troligt att en intervju av det slaget skulle ge uppsatsen något värdefull material i det här sammanhanget. I undersökningen ingår det bara orter som har lediga hyresrätter, detta för att det tydligare ska synas om det kan misstänkas att diskriminering förekommer. Att söka bostad i t ex Stockholm är inte ett alternativ eftersom väntetiden på lägenheter är för lång.
1.9 Källkritik
Den litteratur som ingår i rapporten används av forskare världen över. Även om det inte går att utgå ifrån att litteraturen är felfri bara för att den är utarbetad av erkända forskare är dock litteraturen väl respekterad av forskarsamhället.
Jag kan även finna kritik mot att jag inte följer upp om det visar sig att det förekommer diskriminering, men erfarenheter från mitt arbete med C-uppsatsen21 visar att de väldigt sällan kommer med någon information som är användbar.
21 Berglund, Tommy. Vardagsrasism och etnisk diskriminering i boendet – en intervjustudie om några
2. VARDAGSRASISM OCH STRUKTURELL DISKRIMINERING
I den teoretiska delen kommer begreppen det koloniala arvet, vardagsrasism och skapandet av ”vi och ”dom” samt strukturell diskriminering att behandlas. Vardagsrasism är en rasistisk handling som utförs av människor som inte ser sig själva som rasister, deras rasistiska handling uttrycks ofta helt omedvetet. Det koloniala arvet har historiskt sett inte debatterats i Sverige, det finns en föreställning om att Sverige inte har påverkats av den rasistiska diskursen som utvecklades under kolonialismen. Den tesen har under senare år förändrats och kolonialtidens uppdelning av människan i olika raser kopplas idag i allt högre utsträckning ihop med den allt mer marginaliserade minoritetsbefolkningen och skapandet av ”vi” och ”dom”. De begrepp som tas upp i den teoretiska delen finns djupt rotade i det svenska samhället och används dagligen av majoritetsbefolkningen för att skaffa sig fördelar gentemot minoritetsbefolkningen, medvetet som omedvetet.
2.1 Det koloniala arvet och skapandet av ”vi” och ”dom”
Under den tid som de europeiska stormakterna kom att kolonisera större delen av världen delades inte bara länderna upp mellan stormakterna, utan även människorna delades upp. Trots att Sverige inte var en stormakt under kolonialismen kan det inte uteslutas att svenska forskare och ledande makthavare inte påverkades av de idéer som växte fram. Statsvetaren Paula Rodrigo Blomqvist (2005) skriver ”Även om
Sverige aldrig har varit en kolonialmakt i egentlig mening så råder en etnisk baserad maktordning som tydligt påminner om den koloniala och har tydliga paralleller med forna tiders raslära”.22 Under kolonialtiden började forskare som Carl von Linne att
kartlägga och gruppera in det mänskliga släktet i olika grupper. Den ”vita” rasen sågs som överlägsen den afrikanska befolkningen som var tredje klassens människor och beskrevs som okristna och barbariska23. Världen delades kort in i vad forskare kallar
”The West and The Rest”. Redan här skapades alltså ett ”vi” och ett ”dom” som
lever vidare än idag om än i en ny skepnad, den koloniala rasismen överlevde kolonialismens undergång.24
Under de senaste åren har den svenska integrationspolitiken kommit att diskuteras allt mer. Politiken som förts har i korta drag handlat om att de som invandrar till Sverige ska anpassas till det ”svenska” samhället, man ska integreras. Redan i ett tidigt skede målas det upp att de personer som kommer till Sverige ska bli som ”vi”, i antagandet om att ”de” inte är som ”oss”, att ”de” är annorlunda. Det koloniala arvets struktur ligger kvar som norm. Det medför att det skapas två grupper i samhället, ett ”vi” som är majoritetsbefolkningen och ett ”dem” som är minoritetsbefolkningen där ”de andra” ska bli som ”vi” för att accepteras.
22 Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige. Utredningen om strukturell
diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:56) s 447
23 Kamali, Masoud mfl (2006) Integrationens svarta bok, Agenda för jämlikhet och social
sammanhållning. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2006:79) 53-54
Förutom ett kolonialt arv och en misslyckad integrationspolitik finns det andra faktorer som bidrar till att klyftan mellan ”vi” och ”dom” förstärks i media. Tv, radio, dags- och kvällstidningar har ett stort inflytande över allmänheten och kan med inslag och artiklar bidra till att marginalisera personer med utländsk bakgrund.25
En rad utredningar som på senare tid presenterats (SOU 2006:21, SOU 2005:56) visar att medias roll hjälper till med att stärka de stereotyper som finns om personer med utländsk härkomst. Ett tydligt exempel är de så kallade hedersmorden som det rapporteras om med jämna mellanrum i svenska medier. Media beskriver hedersmord som något kulturellt och som bara ”de andra” håller på med26. När media sedan
rapporterar om en svensk medelålders man som mördat eller misshandlat sin fru finns det inget kulturellt bakom dessa våldsbrott. Bilden av ”de andra” med en undermålig kultur förstärks. Den svenska kulturen blir normen och personer med utländsk bakgrund ses som en motpol till det ”svenska”. Medias beskrivning om att personer med invandrarbakgrund lever i ett kulturellt ”utanförskap” förstärker uppfattningen om att det är det ”svenska” som är rätt och bidrar till att skapa en känsla att ”svenskar” är laglydiga och jämställda samtidigt som invandrade personer i sin tur är kriminella och våldsbenägna.27 På så sätt förstärks samtidigt den klyftan
som finns mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen. Kulturgeografen Irene Molina visar genom studien av en stadsdel i Uppsala hur media i större grad väljer att namnge orten om brott har begåtts. Media visar därmed upp en bild av segregerade områden som platser där arbetslösheten och brottsligheten är stor trots att brottsligheten i området inte är överrespresenterat i kommunens brottsstatistik28, men även att medias rapportering förstärker stigmatiseringen av
vissa områden.29 Genom media får majoritetsbefolkningen en bild av hur det ser ut i
segregerade områden trots att de aldrig varit där själva. För vissa kan känslan av att åka ut till en av Stockholms förorter liknas vid att åka till Istanbul i Turkiet.30
2.2 Vardagsrasism
”Jag kliver in i butiken, en lagom stor och ganska exklusiv affär i den vita innerstaden. Jag börjar titta runt efter en vinterjacka medan jag känner föreståndarens bevakande blick genomborra min rygg. Hon håller sig i närheten och
25 Kamali, Masoud.(2006) Ett europeiskt dilemma Strukturell/institutionell diskriminering i de los
Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 54-57
26 Dahlstedt, Magnus och Hertzber, Fredrik(2005). Strukturell diskriminering och politiskt deltagande
Inledande tankegångar i Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (red) Demokrati på svenska?
Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm: Elanders Gotab AB (SOU 2005:112) s 55-57
27Det blågula glashuset– strukturell diskriminering i Sverige. Utredningen om strukturell
diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:56) s 135
28 Molina, Irene, (2006) Mångkulturella förorter eller belägrade rum i Kamali Masoud (red) Den
segregerande integrationen, Om social sammanhållning och dess hinder. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2006:73) s 237
29 Molina Irene, (2001). Den rasifierade staden I Magnusson Lena (red.) Den delade staden.. s 49-83 30 Andersson, Roger (2001) Skapandet av svenskglesa områden. I Magnusson Lena (red.) Den delade
låtsas göra något. Efter en stund frågar hon mig med en barnslig ton ”vill du ha något här? Har du hittat något som du gillar?”. Som om hon pratade med ett vilsekommet barn. Som en spontan reaktion svarar jag ”nej jag vill inte ha något härifrån” och lämnar butiken hastigt”.31
Texten är skriven av forskaren Minoo Alinia och det hon beskriver är hur vardagsrasism används av majoritetsbefolkningen i det offentliga rummet.
Sverige har länge pekat finger åt andra länder och trott att Sverige inte har någon rasism. Det är andra länder som har problem med rasism till exempel Sydafrika, USA och Tyskland. Men i själva verket är problemet med rasismen stort även i Sverige.32 Rasism kännetecknas inte bara av högerextremister i det offentliga
rummet, den formen av rasism är bara en liten del av den rasistiska diskursen även om den under 2000-talet har kommit att få ett starkare fäste hos allmänheten.
Vardagsrasism är ett begrepp som är relativt nytt i den svenska debatten. Den holländska författaren och forskaren Philomena von Essed menar trots att vardagsrasism är rasism att all rasism inte kan klassas som vardagsrasism.33
Begreppet vardagsrasism definierar istället de personer som aldrig själva skulle kalla sig för rasister men som på något sätt utför en handling som nedvärderar en annan människa bara för att denna har utländsk bakgrund eller ser utländsk ut. Vardagsrasismens kännetecken är att den handlar om vanliga händelser som verkar vara ofarliga, precis som Minoo Alinia när hon beskriver hur det känns att gå in i en affär i den vad hon kallar för den ”vita” innerstaden. Även om vardagsrasism har en mer informell klang över sig betyder det inte att den är mer human än ”vanlig” rasism. Det har visat sig att de psykologiska effekterna är lika svåra som när någon utsätts för ett rasistiskt övergrepp.34 Essed skildrar i sin forskning kring
vardagsrasismen tre kännetecken som hon anser är grunderna i vardagsrasismen utförande, ”Vardagsrasism är en process där (1) socialiserade rasistiska
föreställningar införlivas i betydelser där praktiker blir omedelbart definierbara och hanterbara, (2) praktiker med rasistiska implikationer familjariseras och blir regelmässiga och (3) underliggande rasmässiga och etniska relationer aktualiseras och förstärks genom dessa rutinmässiga eller familjära praktiker i vardagliga situationer.”35 Att vardagsrasismen finns i våra värderingar gör det väldigt svårt att
upptäcka den. Just därför anser också många som blir utsatta för olika påhopp att vardagsrasism är mycket farligare än den mera utåtriktade rasismen som de rasistiska grupperna i samhället bedriver.
31 Alinia, Minoo. Invandraren, ”förorten” och maktens rumsliga föraktning. Berättelser om
vardagsrasism i Kamali Masoud (red) Den segregerande integrationen, Om social sammanhållning
och dess hinder. (SOU 2006:73) Edita Sverige AB Stockholm. s 63
32Andersson, Roger & Molina, Irene (2003). Racialization and migration in urban segregation
processes, i Öhman, Jan & Simonsen, Kirsten (red.) Voices from the North, New Trends in Nordic
Human Geography. Hants: Ashgate. s 278
33 Essed, Philomena (1991). Understanding everyday racisms. An Interdisciplinary Theory. Sage
Production London. s 3
34Essed, Philomena (2005), ”Vardagsrasism” i: de los Reyes, Paulina& Kamali, Masoud (red.),
Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 74
Vardagsrasismen formas efter de maktstrukturer som finns i samhället och anpassar sig till samhällets kultur, normer och värderingar.36 Teun A. van Dijk lyfter
i sin forskning fram elitens maktutövande som en överhängande orsak till att rasismen kan fortplantas och verka inom samhällets ramar. Van Dijk vill flytta fokus från vad han kallar den ”folkliga” rasismen för att istället forska om elitens maktutövande. Van Dijk menar att om eliten systematiskt skulle verka antirasistisk skulle inte rasismen reproducera sig själv; ingen födds till rasist och det är eliten som sätter upp normer och sociala regler i samhället. Även historiskt menar Van Dijk att man kan se hur eliten genom att acceptera olika former av rasistiska diskurser gett politiker dess tillåtelse att genomdriva de idéer som vid den tiden var acceptabla, till exempel bedrevs kolonialismen, förintelsen under andra världskriget och apartheid av politiker som vid den tidpunkten var ansedda, men det legitimerades också av media och forskare. Van Dijk menar alltså att den ”folkliga” rasismen som på olika sätt används av majoritetsbefolkningen har utformats av dess politiska ledare och av massmedia.37 Elitrasism ska inte kopplas samman med extremhögern som inte döljer
sin agenda, istället handlar det om hur eliten utrycker sig i tal och skrift, en debattartikel eller en bok av en ansedd forskare kan få långt större konsekvenser än de fördomar som till exempel finns på arbetsplaster. Det är svårt att upptäcka elitens maktdiskurs eftersom den dolda rasismen i media är skriven för vita av vita38. Utan
den strukturella rasismen skulle inte vardagsrasismen finnas, för att upptäcka den dolda strukturen är det inte avgörande att bekämpa enstaka människor. Det viktiga är att finna de vardagliga situationer som blir rasistiska. Men även genom att fråga sig om det ”normala” verkligen är det rätta.39
2.3 Strukturell diskriminering
Strukturell diskriminering är en process som genom sitt handlingsmönster ger majoritetsbefolkningen fördelar i förhållande till minoritetsbefolkningen. Minoritetsbefolkningen utsätts för osynliga handlingar som missgynnar deras ställning i det offentliga rummet. Den strukturella diskrimineringens struktur bygger på att samhällets normer och förordningar som indirekt och ofta oavsiktligt diskriminerar personer med invandrarbakgrund.40 Den strukturella diskrimineringens
grund ligger i vedertagna ideologier och handlingsmönster som trots att de inte är
36 Ibid. s 75
37 van Dijk, A Teun. (2006) Elitdiskurser och institutionell rasism i de los Reyes, Paulina & Kamali,
Masoud (red.) Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 113-114
38 Essed, Philomena (1991) Understanding everyday racisms. An Interdisciplinary Theory. s 222 39 Essed, Philomena (2005), ”Vardagsrasism” i: de los Reyes, Paulina& Kamali, Masoud (red.),
Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.
Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 89
40 Dahlstedt, Magnus och Hertzber, Fredrik(2005). Strukturell diskriminering och politiskt deltagande
Inledande tankegångar i Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (red) Demokrati på svenska? Om
strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm: Elanders Gotab AB (SOU 2005:112) s 23-24
menade för att diskriminera gör det i praktiken.41 Det finns dock en risk att strukturell
diskriminering enbart ses som en omedveten handling, och inte kopplas samman till individuella handlingar eller institutionella praxis som är medvetna. Att benämna det som något strukturellt kan tendera att frånta individerna dess ansvar, i och med att det är en struktur i samhället som utför diskrimineringen och inte enskilda individer. Strukturell diskriminering kan inte reproduceras utan dessa individuella handlingar, som är medvetna, utförs för att skaffa sig fördelar gentemot minoritetsbefolkningen.42
Att skilja på individuell och strukturell diskriminering blir därför nästintill omöjligt.43
Den strukturella diskrimineringen verkar inom samhällets alla ramar. Christian Diesen beskriver i boken Likhet inför lagen hur personer med invandrarbakgrund utsätts för strukturell diskriminering inom rättsväsendet. Diesen menar bland annat att personer med utländsk härkomst diskrimineras i alla rättsliga instanser till exempel genom att de utreds noggrannare, häktas oftare samt åtalas oftare. Men även att Polisen lägger ner mer resurser på att lösa brott som begås av personer med invandrarbakgrund.44 Diesen menar att rättsväsendets strukturella diskriminering
hjälper till med att förstärka majoritetsbefolkningens fördomar om att personer med invandrarbakgrund är mer benägna att begå brott och föreställningen om att ”finnar drar kniv”, ”zigenare stjäl” och att ”gambier säljer knark” förstärks.45 Av alla brott
som anmäls utgör personer med utländsk härkomst 30 procent, detta trots att de bara utgör 20 procent av den totala befolkningen. Vid en närmare undersökning av vilka brott som begås så är den största delen brott som begås av personer som ligger långt ner i samhällssystemet. Exempel på sådana brott är snatteri och narkotikabrott. Genom att jämföra den siffran med ”svenskar” som ligger i samma socioekonomiska grupp är inte skillnaden lika stor.46 Precis som det förhåller sig med föreställningen
om att personer med utländsk härkomst väljer att bo i redan segregerade förorter, saknar påståendet om att personer med invandrarbakgrund är mer kriminella substans om det behandlas isolerat från de strukturella maktförhållandena som finns i samhället.
Arbetsmarkanden är inget undantag när det gäller den strukturella diskrimineringen. Det finns idag ett stort överskott med högutbildade personer med utländsk härkomst som tvingas ta jobb som ligger långt under deras utbildning för att försörja sig själva och sin familj på grund av att de har ”fel” namn eller bakgrund. Att få ett jobb trots en hög utbildning är för vissa mycket svårt och människor med
41 Kamali, Masoud.(2006) Ett europeiskt dilemma Strukturell/institutionell diskriminering i de los
Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 31-33
42 Dahlstedt, Magnus och Hertzber, Fredrik(2005). Strukturell diskriminering och politiskt deltagande
Inledande tankegångar i Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (red) Demokrati på svenska?
Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm: Elanders Gotab AB (SOU 2005:112) s XXX
43 Kamali, Masoud.(2006) Ett europeiskt dilemma Strukturell/institutionell diskriminering i de los
Reyes, Paulina & Kamali, Masoud (red.) Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB (SOU 2005:41) s 35
44 Diesen, Christian (2005) Likhet inför lagen, Falun: Natur och Kultur. s 254 f 45 Ibid. s 260
utomeuropeisk härkomst möts av många hinder som kännetecknas av strukturell diskriminering.47 Genom att personer med invandrarbakgrund inte släpps in i
arbetslivet hamnar de utanför de privilegier som det medför att ha en fast inkomst. Bland annat är det mycket svårt att få ett banklån för att köpa sig en egen bostad. Förutom svårigheten med att få ett banklån marginaliseras personer med invandrarbakgrund och hamnar ännu längre utanför samhället.
På bostadsmarkanden är situationen likartad och eftersom kommunala och privata hyresvärdar numera avskaffat det kösystem som tidigare fördelade lediga lägenheter får den bostadssökande lämna in en intresseanmälan på lediga lägenheter. Hyresvärden kan godtyckligt välja vem som ska få den lediga lägenheten och skapar ett strukturellt mönster där utrymme för vardagsrasistisk handling uppstår och där diskriminering mot personer med utländsk härkomst blir svårt att upptäcka. Svårigheten att ta sig in på arbetsmarkanden medför att personer med utländsk härkomst måste förlita sig till allmännyttans lägenheter. I storstadskommunerna i Stockholm, Göteborg och Malmö innebär detta att personer med invandrarbakgrund blir erbjuden bostad i redan marginaliserade områden.
De som utsätts för strukturell diskriminering bär på information som är mycket viktig att ta reda på när det gäller att utreda och förstå den strukturella diskrimineringen.48 Men att få den informationen är mycket svår eftersom
diskrimineringen ofta är så pass dold att de som utsätts är omedvetna om dess struktur. Tidigare har det funnits en tendens att skylla diskrimineringen på offret istället för att undersöka den bakomliggande orsaken. Det har inte erkänts från makthavarnas sida att diskriminering förekommer trots att ett flertal utredningar har framhållit den strukturella diskrimineringen som en orsak till att personer med invandrarbakgrund hamnar utanför samhällets ramar. Strukturell diskriminering blir därmed inkörsporten till en negativ spiral: har man inget jobb är det svårare att skaffa sig ett eget boende och man har inte samma möjlighet att välja skola till sina barn.
47 de los Reyes. Paulina (2006) Arbetslivets (o)synliga murar Diskriminering i arbetslivet i de los
Reyes Paulina (red) Arbetslivets (o)synliga murar. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm Edita Sverige AB s 10
48 Dahlstedt, Magnus och Hertzber, Fredrik(2005). Strukturell diskriminering och politiskt deltagande
Inledande tankegångar i Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (red) Demokrati på svenska?Om
strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering Stockholm: Elanders Gotab AB (SOU 2005:112) s 23-24
3. PRESENTATION AV UNDERSÖKNINGEN
I kapitel tre kommer resultatet av undersökningen att presenteras, detta kommer att ske genom att visa resultaten av undersökningen i tabeller för att senare presentera en analys av resultaten. Den metod som har använts för att samla in information är Situation testing, medan analysen har gjorts med hjälp av metoden diskursanalys. En mer utförlig metodförklaring finns i kapitel ett. Undersökningen genomfördes genom att André och David samt Mohammad och Zrian ringde upp till bostadsföretag, kommunala och privata, för att se om det finns någon skillnad i hur lägenheter fördelas beroende på om det är en ”svensk” eller någon med invandrarbakgrund som söker bostad. Undersökningen är utförd av Hyresgästföreningen i samarbete med både författaren och handledaren. Resultatpresentationen bl.a. i form av tabeller, samt analysen är utarbetade av författaren.
3.1 Tabeller
Erbjudna samt icke erbjudna lägenheter
Tabell 1.1 visar antalet lägenheter som våra intervjuare blev erbjudna. Som framgår av tabellen skiljer det sig i antal mellan hur många lägenheter som de båda grupperna erbjöds. Den ”svenska” gruppen fick i 62 av 105 intervjuer erbjudanden om en eller flera lägenheter inom en snar framtid samtidigt som den ”utländska” gruppen i 49 av 105 intervjuer blev erbjuden en eller flera lägenheter, alltså en skillnad på 13 stycken. Det är dock i 14 fall som André eller David blir erbjudna lägenhet men varken Mohammad eller Zrian. Men på grund av att det i ett fall sker vad jag skulle kunna kalla omvänd diskriminering syns inte alla fjorton fallen i tabellen.
Antalet erbjudna samt icke- erbjudna lägenheter 62 43 49 56 0 10 20 30 40 50 60 70 JA NEJ T ot al t a nt al 1 05 s t
André och David Mohammad och Zrian
Vilken åtgärd vidtar bostadsförmedlaren?
Tabell 1.2 visar vilken åtgärd som bostadsförmedlarna vidtog under de samtal som genomfördes. I 4 fall kom förmedlarna inte att vidta några åtgärder under de intervjuer som André eller David genomförde. För Mohammad och Zrian kom förmedlarna inte att vidta några åtgärder i 11 fall. Även när det gäller att skriva in de sökande i kö skiljer de sig åt, André och David blir uppskrivna 7 gånger i det aktuella företagets bostadskö samtidigt som Mohammad och Zrian blir inskrivna i kö hos 4 företag. Den tredje variabeln visar om bostadsförmedlaren hänvisar till företagets hemsida när det gäller att skriva in sig på lägenheter eller när det gäller att söka på lediga lägenheter. Mohammad och Zrian blir hänvisade till företagets hemsida 42 gånger, medan samma siffra för André och David är 39 gånger. När det gäller att den sökande ska återkomma för att se hur det utvecklar sig blir Andre och David uppmanade att återkomma i 48 fall samtidigt som Mohammad och Zrian blir ombedda att återkomma i 31 fall, d.v.s. en skillnad på 17 fall.
Även i den sista variabeln påträffas det en skillnad i vilken handling som bostadsförmedlarna vidtar. I 7 fall vill bostadsförmedlaren skicka hem papper till André eller David som de ska fylla i och returnera för att registreras som bostadskönade. I Mohammads och Zrians fall vill bostadsförmedlarna skicka hem registreringspapper 17 gånger. Åtgärd från bostadsförmedlaren 4 7 39 48 7 11 4 42 31 17 0 10 20 30 40 50 60 In ge n Ställer den söka nd e i k ö H än vi sa r til l fö re ta ge ts he m si da D en s ök an de s ka hö ra a v si g H yr es fö rm ed la re n sk a hö ra a v si g T ot al t a nt al 1 05 s t
André och David Mohammad och Zrian
Tabell 1.2
Vilket bemötande får de sökande av bostadsförmedlaren?
Tabell 1.3 visar vilket bemötande våra sökande får av de olika bostadsförmedlarna. I 98 av 105 fall får de med ”svenska” namn ett vänligt eller trevligt mottagande av
handläggarna, 3 stycken har under samtalet en neutral ton mot den sökande och 4 stycken är korta i sitt bemötande. För de sökande med typiskt ”utländska” namn får de ett vänligt bemötande i 80 av de 105 samtalen, 7 stycken bostadsförmedlare har en neutral ton under samtalet och 18 stycken är korta i sitt bemötande. Ingen av de sökande har blivit bemötta på ett avvisande sätt.
Bemötande från bos tadförmedlaren
98 3 4 0 80 7 18 0 0 20 40 60 80 100 120
Vänligt Neutralt Kort A vvis ande
T ot al t an ta l 10 5 st A ndré och David M ohammad och Zrian
Tabell 1.3
De tabeller som redovisats ovan visar ett mönster där personer med utländsk bakgrund inte blir bemötta med samma tonfall eller att förmedlaren inte vidtar liknande åtgärder som de med ”svensk” bakgrund får ta del av. Sammanlagt har 39 av 105 samtal på något sätt haft spår av diskriminering (se tabell 1.4) 37 procent. Bland de 39 fallen finns förutom de 14 samtalen där någon i den ”svenska” gruppen blev erbjuden bostad men ingen från den ”utländska” även 25 samtal som under genomgången av alla intervjuer visade sig vara annorlunda. Exempel på sådana fall är när Mohammad eller Zrian måste lämna personnummer för att företaget ska göra en kreditupplysning men efterfrågar inte samma information av André eller David. Eller att förmedlaren ställer en rad kontrollfrågor innan en lägenhet erbjuds, frågor som varken André eller David behöver svara på.
I tabell 1.5 redovisas hur många procent av de kommunala och privata bolagen som misstänks för diskriminering samt de som inte misstänks. 40 procent av de kommunala bolagen är i någon form misstänkta för diskriminering. För de privata bolagen är det 34 procent som på något sätt misstänks för diskriminering.
Kommunala och Privata Hyresrättsbolag 62% 37% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Ingen diskriminering Misstänkt
diskriminering
Omvänd Diskriminering
Tabell 1.4
I 1 av 105 fall följaktligen 2 procent kom en lägenhet att erbjudas till någon i den ”utländska” gruppen men inte till någon i den ”svenska”.
Kommunala och Privata hyresvärdar
57% 41% 2% 67% 33% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Ingen Diskriminering Misstanke om diskriminering Omvänd diskriminring Kommunala Hyresvärdar Privata Hyresvärdar Tabell 1.5
Eftersom det inte är lika antal mellan de kommunala och privata bolagen går det inte att göra någon jämförelse. Att det dock är en så pass hög andel samtal som visar misstanke om diskriminering hos både de kommunala och privata bolagen är helt klart en alarmerande siffra, vilket kommer att diskuteras närmare i analysen. Efter undersökningen har David fått erbjudande om en eller flera lägenheter från 2 bostadsföretag, även André har i efterhand blivit erbjuden lägenhet av 2 olika bostadsföretag. Varken Mohammad eller Zrian har fått något erbjudande i efterhand. Eftersom det har hänt efter att undersökningen avslutats finns de inte med i resultatet. Det stärker dock tesen om att diskriminering förekommer.
Under den tid som undersökningen utfördes kände inte Mohammad eller Zrian att de utsattes för någon större diskriminering. Under tiden som undersökningen gick framåt kom dock Zrian att förstå att informationen under samtalen skilde sig åt beroende på vem det var som sökte bostad. Det berodde dock på att Zrian efter samtal med André förstod att vissa samtal skilde sig åt beroende på vem som ringde. Detta bekräftar att det är i jämförelsesituationen, vilket metoden situation testing visar, som missförhållandet kan upptäckas.
3.2 Analys och presentation av materialet
Siffrorna som presenterades i tabellerna ovan visar att det förekommer diskriminering men inte hur pass stor diskrimineringen egentligen är. Genom att gå djupare in i samtalens struktur uppenbaras det stora skillnader beroende på vem det är som ringer. Varifrån kommer de fall som plockats ut som misstänkta för diskriminering? Som tabell 1.1 visar är det 14 fall där de med utländsk bakgrund inte blir erbjudna lägenhet samtidigt som André eller David blir erbjudna. Förutom dessa 14 fall som är misstänkta för en extra tydlig diskriminering är det ytterligare 25 stycken intervjuer som faller utanför ramen och uppvisar en diskriminerande struktur. I de fallen är det ingen skillnad om André eller David samt Mohammad och Zrian blir erbjuden bostad eller ej, men strukturen i samtalen skiljer sig åt. De gånger som förmedlaren erbjuder lägenhet är vägen till erbjudandet längre och krångligare för Mohammad och Zrian. I de allra flesta fall handlar det om att förmedlaren misstror de sökande och vill ha personnummer för att utföra en kreditupplysning, vilket i sig inte skulle vara konstigt om likaså André och David skulle få lämna ut sitt personnummer, men så är inte fallet. Det förekommer även att handläggaren frågar Mohammad eller Zrian om de har någon betalningsanmärkning men ställer inte samma fråga till André eller David.
I början av samtalet uppgav den sökande att han skulle flytta till den berörda orten på grund av jobb, och även här finns det en utbred misstro mot Mohammad och Zrian. När André eller David säger att de ska flytta till orten blir de bemötta med en vänlig och trevlig röst, även här skiljer sig alltså bemötandet när Mohammad eller Zrian söker bostad. Istället för att tycka att det är kul att de ska flytta till orten, som det ofta blir för de svenska kollegorna, vill de ha kontaktperson på det nya jobbet eller ett arbetsgivarintyg för att kunna erbjuda en lägenhet. Forskning visar att personer med utländsk bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden (bl.a. SOU 2006:59). Denna undersökning visar att trots att personer med "utländskt" namn har arbete är deras möjlighet att få bostad ändå mer begränsad än för personer med "svenskt" namn.
Bemötande från bostadsförmedlaren
Bemötandet från bostadsförmedlarna avslöjar alltså en stor skillnad. Under nästan samtliga samtal som André eller David utförde fick de ett vänligt bemötande (bara sju av samtalen var inte vänliga eller trevliga). Mohammad och Zrian får alltså inte samma bemötande, 80 samtal var vänliga samtidigt som arton stycken förmedlare var
korta i sitt tonfall och sju neutrala. En orsak till att Mohammad och Zrian får ett mindre trevligt bemötande kan vara den språkliga barriären. På grund av att både Mohammad och Zrian pratar mycket bra svenska, handlar inte ”barriären” här om att de inte kan uttrycka sig eller göra sig förstådda, utan snarare om att Mohammads och Zrians brytning signalerar ”icke svenskhet” och framkallar en hantering präglad av det koloniala förhållandet ”vi” och ”dom” hos förmedlaren. Oavsett brytning eller språkkunskaper kunde det i alla fall förväntas att bostadsförmedlaren ska ha ett trevligt bemötande gentemot kunderna. Förmedlaren jobbar som bostadsföretagets röst utåt. Precis som med vilken åtgärd som handläggaren vidtar kan det korta tonfallet bero på att samtalen blir mer formella och korrekta, det finns inget utrymme för skoj eller utsvängningar under samtalet som det i vissa fall blir när André eller David ringer. Det kan under ett samtal yttra sig på följande vis.
Hyresvärden: Nej, jag har i och för sig haft ett samtal för ett tag sedan, men jag vet inte vad som händer. Det hände ingenting. Sedan så har vi en liten etta och en tvåa. André: Och dom skulle man kunna få ganska snabbt? Är de helt tomma?
H: 1 november den ena en tvåa, från 1 november, ja.
A: OK, 1 november, men det låter ju intressant, för det är en etta eller tvåa framför allt jag är intresserad av.
H: Det här är en tvåa på 58,5 kvadrat. Den är tillgänglig den första i november. H: Var bor du någonstans då?
A: Jag bor i Stockholm just nu. H: Så pass!
A: Ja, ja men. H: Och lämnar det?
A: Ja, fast i alla fall temporärt, så får vi se, så kan det vara ibland. H: Oj, oj, oj sälj inte returbiljetten, jag har min kvar.
När Zrian ringer en liten stund senare låter det på följande vis:
Zrian: Hej, mitt är namn Zrian Shwani, jag söker lägenheter och undrar om ni har några till uthyrning?
Hyresvärden: För tillfället har vi ingenting ledigt, inte just nu, det kan hända att det kommer in här i slutet av veckan. Har du tillgång till Internet?
Z: inte just framför mig men i vanliga fall
H: Du kan väl kolla under veckan för att jag tror att det kommer in under veckan. Då kan du gå på våran hemsida och så söker du via bostäder där.
Z: för jag tänkte att om man ringer så kan det gå lite snabbare för jag har lite bråttom H: Vad är det för storlek?
Z: Jag skulle vilja ha en etta eller en tvåa H: Storlek på ettan?
Z: Lagom
H: Inte någon liten? För jag vet att det kommer in någon mindre etta på ca 20 kvadrat. Bra hyra, 1600 kronor i hyra
Z: Ok men jag skulle vilja ha centralt helst
H: Det har vi inget och det kommer ingen uppsägning heller nu Z: OK
H: Men du kan väl avvakta och höra av dig igen, du får ringa tillbaka. Men jag vet att det är ingenting uppsagt och i stan kommer det inte in någon uppsägning heller, men återkom gärna.
I det här fallet får André erbjudande på två lägenheter och Zrian får bara veta att det kan komma in en liten etta på 20 kvadrat men det skiljer sig också hur samtalet är uppbyggda. André blir bemött på ett vänligt och lite mer informellt vis. Hyresvärden skämtar lite med André om att lämna ”storstaden” för att flytta norrut. Zrian får bara reda på att det för tillfället inte finns några lediga lägenheter och att han ska återkomma, sedan avslutas samtalet. Även i samtal där båda får eller inte får bostad framkommer det en skillnad i bemötandet från förmedlaren. När David ringer får han följande mottagande.
Hyresvärden: Det ringer och ringer och en har inget. Men trots allt har jag byggt en 4:a över sommaren, men just nu så har det varit en sådan här etage trea, det har varit lite svårare, men annars så går de lika fort som de kommer in.
David: Just det, men … H: Hur stort skulle du ha då?
D: Det är bara till mig själv så en etta, tvåa eller en mindre trea kan jag tänka mig också.
H: Det är så typiskt för det är alltid mest ont om det folk ska ha då. Just nu är det väl små lägenheter för där finns inte så mycket på husmarknaden heller. Det är många gamla som vill bli av med hus och lägenheterna, men det finns inga ettor då. Förr fick man finna sig och då åkte man runt till företagen och leta upp de som var ansvariga för anställningen och så fick man det då. Men i dag så har man ingen orsak till det, man har ju inget.
H: Men du får göra som alla andra, du ligger på, du kommer åt nummer så du vet vilka du ska ringa?
D: Ja, jag vet hur jag ska göra. Men jag kanske kan ringa till dig senare.
H: Ja, ring när du vill. Det här numret är ju säkraste, men du får gärna ringa hit, är jag hemma så är jag ju.
H: För att en ska ju inte säga att det aldrig kommer, det är ju klart att det kommer, så jag har bland annat en liten tvåa för 3,200: - och väldigt fin standard. Men nu har det kommit på sånt här utveckling här i områdena, det var tredje? Sonen nere i Stockholm han säger, han vet inte hur han ska göra.
D: Nej, men det är möjligt att den skulle kunna bli ledig i så fall?
H: Ja, men vi får se vad som händer sist här nu om de säger något. Det är svårt det där också. Det måste gå bort någon på äldreboendet då för att det ska finnas plats också. För de har inget ställe att vara på när det kommer från sjukhuset. Det finns ju några som inte släpper in någon, då blir det ju problem. Han hade ju haft hemsamarit men hon fick inte komma in. Det är inte lätt. Man vet inte hur vi blir när vi blir gamla heller. Det blir så. Men hör gärna av dig du!
När Mohammad ringer är bemötandet annorlunda.
M: Hej, mitt namn är Mohammad Fateh Atia. H: Ja, hej.
M: Jag skulle vilja prata med dig angående lediga bostäder. H: Jag har inte nåt ledigt. Det är väldigt ont om lägenheter. M: Har du något kösystem eller intresselista eller något sånt?
H: Ja, det brukar vara att ligga på och ringa.
M: OK, OK, nej men då får jag kanske skriva upp mej eller nåt. H: Ja, gör så. Men jag skriver numret här ser du.
M: OK, du har det? Då tackar jag så länge. H: Ja, hej!
David får mycket information om hur situationen ser ut och mycket mer därtill och bemötandet från hyresvärden är trevligt, personlig och hjälpsam samtidigt som Mohammads samtal avslutas snabbt, hyresvärden ger inte de båda sökande samma information. Den ena avvisas medan den andra bjuds in att hålla kontakt.
Åtgärd från bostadsförmedlaren
Även i vilken åtgärd som förmedlaren vidtar mot den sökande skiljer det sig mellan de sökande. André och David ställs i kö oftare, de blir inte hänvisade till hemsidan i lika många fall och de ska i större utsträckning höra av sig för att se om det kommer fram några lägenheter. Varför det är en sådan skillnad mellan de sökande är svårt att veta exakt, undersökningsmetoden visar inte orsaken bakom samtalen. Vad det kan bero på är att samtalen med Mohammad och Zrian blir mer formella och korrekta jämfört med samtalen med André och David. Att förmedlarna hänvisar till företagets hemsida för att den sökande ska registrera sig kan vara en förfining av diskrimineringen, att diskrimineringen helt enkelt har ändrat form. Lagstiftningen mot diskriminering samt en medvetenhet om att det kan förekomma undersökningar om diskriminering kan ha medfört att bostadsföretagen utvecklar sin särbehandling. Att registrera sig på en hemsida gör ansökningsprocessen opersonlig men det finns även en annan aspekt, nämligen att de allra flesta bostadsföretag saknar ett kösystem. Det medför att hyresrättbolagen själva kan välja godtyckligt mellan hyresgäster när lediga lägenheter ska fyllas ut49. Trots att det i många fall alltså skiljer sig åt mellan
bemötande och åtgärd från bostadsföretagens sida hamnar de allra flesta samtalen i en gråzon. Det finns ingen lag på att en bostadsförmedlare måste vara trevlig i telefon inte heller vilken åtgärd som ska vidtas när en sökande ringer. Undersökningen indikerar dock att det finns en klar skillnad mellan hur personer med ”utländska” och ”svenska” namn bemöts när de söker bostad. Även i SOU 2005: 69 Sverige inifrån framkommer det att ett typiskt utländskt namn är ett problem när personer med utländsk härkomst söker bostad.50
Fjorton fall av extra tydlig diskriminering
I 14 fall framkommer det misstanke om en extra tydlig diskriminering, alltså fall där André eller David blir erbjudna lägenhet men där varken Mohammad eller Zrian får något erbjudande.
David får följande svar under ett av samtalen:
H: Ja, jag har någon… nej just den var inte ledig, nej 1 januari har jag ett rum o kök som blir ledigt.
49 Kamali, Masoud. Sverige inifrån: Röster om etnisk diskriminering. Rapport av Utredningen om
makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes (SOU 2005: 69) s 56
