Boplatser och ett 1700-talstorp vid Söderlänna äng

(1)

UV RAPPORT 2013:29 ARKEOLOGISK UTREDNING

Boplatser och ett 1700-talstorp vid Söderlänna äng

Södermanland; Länna socken; Byringe 7:41 Cecilia Grusmark

(2)

(3)

UV RAPPORT 2013:29 ARKEOLOGISK UTREDNING

Boplatser och ett 1700-talstorp vid Söderlänna äng

Södermanland; Länna socken; Byringe 7:41 Dnr 421-1852-2012

Cecilia Grusmark

(4)

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Lantmäteriverket 2013-03-22. Dnr 601-2013/1314.

Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund

Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2013 Riksantikvarieämbetet

Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt

Kontoret i Hägersten:

Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94

Kontoret i Uppsala:

Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Tel.: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Sammanfattning 6 Inledning 6 Syfte 6

Antikvarisk bakgrund och arkeologisk potential 6 Metod och genomförande 7

Resultat 8

Fasta fornlämningar 8

Övriga kulturhistoriska lämningar 9 Ej fasta fornlämningar 9

Referenser 10 Arkiv 10 Kartor 10 Övrig källa 10

Administrativa uppgifter 10

Bilagor 11

1. Objekttabell 11

2. Schakt- och provgropstabell 12

Figurer

1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000. ...13

2. Utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Höjdkurvor från kommunens grundkarta. Skala 1:10 000. ...14

3. Resultatkarta över utredningsområdet. Höjdkurvor från kommunens grundkarta. Skala 1:2 000. ...15

4. Utredningsområdet med objekt, schakt och anläggningar. Höjdkurvor från kommunens grundkarta. Skala 1:2 000. ...16

5. Geometrisk karta över åkerdelning från år 1749 (LMS C50-68:3) med utredningsområdet samt objekt 3, 4, 5 och 16 markerade. Skala 1:4 000. ...17

6. Häradskartan från år 1897–1901 (RAK Byringe J112-74-24) med utredningsområdet samt objekt 3, 4, 5 och 16 markerade. Skala 1:4 000. ...18

7. Den norra husgrunden tillhörande torpet Grindstugan, objekt 3:1. Foto ...19

8. Källargrunden tillhörande torpet Grindstugan, objekt 3:1. Foto ...19

9. Kokgropen A313 på boplatsen objekt 11. Foto ...19

10. Ulf Strucke undersöker området kring de två stolphålen A336 och A337 på boplatsen objekt 6. Foto ...20

11. Översikt över boplatsen objekt 11. Foto ...20

12. Hägnaden objekt 9. Foto. ...20

(6)

Sammanfattning

Utredningen i Söderlänna (fig. 1 och 2) resulterade i tre nya fasta fornläm- ningar, varav en lägenhetsbebyggelse i form av ett torp med 1700-talsbelägg och två boplatser bestående av stolphål, härdrester och en kokgrop. Även fem övriga kulturhistoriska lämningar av skilda slag upptäcktes och registrerades (fig. 3).

Inledning

Med anledning av detaljplan för bostäder inom fastigheten Byringe 7:41 fattade Länsstyrelsen i Södermanlands län i juni år 2012 beslut om en särskild arkeologisk utredning inom området. Utredningen utfördes av Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt, i juli och september/oktober år 2012. Utredningen omfattade en yta på knappt tio hektar (fig. 1 och 2) och bekostades av markägaren Axel von Stockenström.

Utredningsområdet är beläget på nivåer mellan 25 och 40 meter över havet i ett omväxlande småkuperat odlingslandskap med åkrar, betesmark och trädbevuxna impediment väster om Lännasjön. I området finns även en del skogsbeväxta höjder. Själva utredningsområdet består av ännu brukad åkermark med små impediment i de centrala delarna och häll- och skogs- mark i öst och väst. Sluttningarna ner mot åkern är ganska branta, med lodräta klippor på flera ställen. Terrängen är, förutom på åkern, blockrik och förekomst av huggen sten tyder på stenbrytning. I sydöstra delen av området finns ett stort stenbrott som enligt uppgift av vår grävmaskinist Gunnar Nilsson, som bor i trakten, delvis har fyllts med massor från ett bortplöjt impediment längst i sydöst.

Syfte

Syftet med utredningen var att fastställa förekomst av idag okända forn- lämningar inom området.

Vid inventeringen noteras lämningar synliga ovan mark och gynnsamma lägen för lämningar dolda under mark exempelvis boplatser. Vid utred- ningsgrävningen fastställs status på såväl lägen som andra osäkra lämningar.

Antikvarisk bakgrund och arkeologisk potential

Området förstagångsinventerades år 1957 och revideringsinventerades i slutet av 1990-talet. Inom utredningsområdet fanns innan utredningen inga kända fornlämningar. Däremot fanns misstanke om att området kunde rymma okända fornlämningar i första hand från bronsålder och järnålder, då närområdet är rikt på fornlämningar från framför allt järnålder och fyndplatser (fig. 2). Länna 111:1, fyndplats för en bergartsyxa, ligger strax nordöst om utredningsområdet. I sydöst ligger ett gravfält Länna 46:1 och ett boplatsområde Länna 106:1, samt några eventuella stensättningar Länna Riksantikvarieämbetet, Arkeolo-

giska uppdragsverksamheten, UV Mitt, har genomfört en särskild arkeologisk utredning inom fast- igheten Byringe 7:41 i Söderlänna, Länna socken i Södermanland.

Utredningen resulterade i tre nya fasta fornlämningar. I utrednings- områdets nordvästra del påträf- fades en lägenhetsbebyggelse i form av ett torp med 1700-talsbe- lägg, och två boplatser i form av spridda anläggningar, sannolikt från järnålder, på åkern centralt inom utredningsområdet. Fem övriga kulturhistoriska lämningar av olika slag registrerades också.

(7)

Boplatser och ett 1700-talstorp vid Söderlänna äng 7

47:1–2, Länna 103:1, Länna 139:1–4. I Merlänna har fynd av bergartsyxor gjorts, exempelvis Länna 143:1. Här finns också gravfält från järnålder Länna 18:1 och en by-/gårdstomt Länna 214:1.

I Historiska museets, SHM:s, lösfyndsregister finns inga lösfynd registrerade inom utredningsområdet. Däremot finns det en del lösfynd registrerade i närområdet, vilket nämnts ovan.

Kart- och arkivstudien antydde att det kunde finnas lämningar från medeltid och framåt inom det aktuella området. Utredningsområdet som kallas Söderlänna äng förefaller ha tillhört Söderlänna Sätesgård, över vilken det finns kartor från 1700-tal och framåt. Ortnamnen i trakten har äldsta belägg till medeltid och senmedeltid; Byringe år 1405, Merlänna år 1257 och Söderlänna år 1230 (Excerpt från Ortnamnsarkivet i Uppsala). I Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, SDHK, påträffas Söderlänna i ett originalpergament som tidigast kan vara från år 1254 (SDHK-nr:702). Söderlänna gård ägdes av släkten Oxenstierna från mitten av 1500-talet till början av 1600-talet (www.oxenstierna.com). I Sörmlands- bygden står att Söderlänna by köptes år 1661 av biskopen i Strängnäs, varvid byn avhystes och den nybildade gården gavs säteriprivilegier (Ryberg 1987).

Merlänna by finns på kartor från 1600-talet (GEORG C3:151, C3:152-153, C3:154) där även Söderlännas ägor omnämns. Merlänna by brann delvis ner på 1920-talet, men stora delar av den gamla bykaraktären finns ännu kvar.

Metod och genomförande

• Utredningen inleddes med en kart- och arkivstudie följt av en speci- alinventering. Den senare innebar en noggrann okulär besiktning av utredningsområdet och dess omedelbara närhet. Avsikten var att iden- tifiera eventuellt nya fornlämningar ovan mark samt att se ut lämpliga ställen där fornlämningar skulle kunna ligga dolda under mark.

• Efter fältinventeringen följde utredningsgrävning då sökschakt togs upp med hjälp av grävmaskin på utvalda ställen. Vegetation och jord avlägsnades ned till orörd nivå och schakten rensades vid behov med handredskap. Sammanlagt togs 39 maskingrävda schakt och två handgrävda provrutor upp (fig. 4, bilaga 2). Grävmaskinen kunde inte komma upp på de skogsbeväxta höjderna på grund av den branta klip- piga och blockiga terrängen samt rikliga växtligheten i form av träd och sly. Rösen och andra enskilda objekt torvades därför av ställvis för hand. Maskinschakten förlades till de högre belägna delarna i åker- marken på gynnsamma lägen för järnåldersboplatser samt på ett par andra intressanta lägen. Schakten mättes in med D-GPS och doku- menterades, varefter de fylldes igen.

• Dokumentationen gjordes i Riksantikvarieämbetet UV:s fältdoku- mentationssystem Intrasis, medan GIS-bearbetning gjordes i Intrasis Analysis och ArcMap.

(8)

Resultat

Vid inventeringen registrerades 16 objekt (fig. 4, bilaga 1), varav sju var lämningar synliga ovan mark och nio var boplatslägen. Av dessa återstår efter utredningsgrävning tre fasta fornlämningar och fem övriga kulturhistoriska lämningar (fig. 3). Fem objekt kunde, efter utredningsgrävning, avfärdas. Ytterligare ett objekt utgick redan innan utredningsgrävning då vi fick vetskap om att ytan schaktats av i sen tid.

Fasta fornlämningar

Lägenhetsbebyggelsen objekt 3:1

På en liten avsats i en brant skogsbacke i den nordvästra delen av utrednings- området upptäcktes två stenrösen och en källargrund. Vid undersökning av lämningarna konstaterades tegel av äldre typ, så kallat bondetegel. Rösena tolkades då som spisrösen och rester av murar och trappstenar kunde urskiljas i det höga gräset. En geometrisk karta från år 1749 (LMS C50-68:3) visar en bebyggelseenhet, kallad Grindstugan, i skogen i den nordvästra delen av området. Rektifiering av kartan visar att den sammanfaller med våra läm- ningar (fig. 5). 1749 års karta är en geometrisk karta och beskrivning över bland annat Söderlänna sätesgårds åkergärdens fördelning med sätesgårdens tillhöriga dagsvärvstorp. I beskrivningen går att läsa om hur herr Greve Nils Bonde har fördelat sina ägor på barnen och lite längre ner att herr kandidaten Pehr Wirell bland annat erhöll torpet Grindstugan. Denna enhet ska dock inte förväxlas med en annan bebyggelseenhet som heter Grindstugan, nordöst om utredningsområdet, som dyker upp i kartmaterialet på Häradskartan från åren 1897–1901 (RAK Byringe J112-74-24) (fig. 6).

Objekt 3:1 består av tre ovan mark synliga lämningar, den södra husgrunden (obj 3:2), en källargrund (obj 4) och den norra husgrunden (obj 5). Den norra husgrunden utgörs av en mycket liten enkelstuga med en trappsten i söder (fig. 7). 20 meter söderut ligger källargrunden (fig. 8) och ytterligare 20 meter söderut den andra, södra husgrunden. Lämningarna ligger på en liten block- och stenrik avsats i sluttningen ner mot åkern. Ingen körväg leder upp till torpet, men en liten stig från norr kan urskiljas.

Boplatserna objekt 6, 11 och 15

I åkermarken framkom spridda rester av anläggningar som en kokgrop, härdrester och diffusa sotfläckar i den nordöstra delen och sotfläckar samt två små stolphål längs den västra kanten av åkermarken, objekt 6, 11 och 15 (fig. 9–11). Inga kulturlager kunde iakttas och det var glest mellan anlägg- ningarna, vilket antyder att det troligen rör sig om aktiviteter i utkanten av en boplats som skulle kunna tänkas ligga i norr där villaområdet ligger idag.

Inga daterande fynd framkom. Informationspotentialen får betraktas som liten, men då kol i de tydligaste anläggningarna tillvaratogs kan ett alterna- tiv vara att datera anläggningarna för att få reda på anläggningarnas ålder.

Objekt 6 och 11 förslås status som fasta fornlämningar. De anläggningar som framkom på objekt 15 var så dåligt bevarade och diffusa att det var svårt att avgöra vad de representerade. Objekt 15 föreslås därför statusen övrig kulturhistorisk lämning.

(9)

Övriga kulturhistoriska lämningar

Förutom objekt 15, se ovan, framkom flera övriga kulturhistoriska läm- ningar. I den västra delen av området framkom, i ett snårigt parti, en liten kvadratisk nedgrävning med sten runtom, möjligen rest av en stolpe, objekt 2. Längre söderut fanns rester efter ett sentida stängsel med stolpskoningar av sten, till vilket objekt 2 möjligen hört.

I den östra delen av området iakttogs en rad av block och sten, objekt 9 (fig. 12). Stenraden, som var cirka 20 meter lång, löpte i närmast nord–sydlig riktning och slutade vid en brant klippsida i norr. Stenraden har tolkats som en hägnad med oklar funktion, men kan möjligen ha utgjort en gränsmarke- ring ner mot åkermarken i väster och är i så fall relativt sentida. Inledningsvis tolkades den röjda ytan invid stenraden som en väg upp på berget, men det oklart vad den i så fall har lett fram till. På berget fanns inga lämningar och marken bestod till största delen av klipphällar.

Objekt 13 var ett röjningsröse i utredningsområdets nordvästra del. Dess funktion är inte klarlagd.

I sydväst fanns rasmassor efter en äldre smedja som enligt sagesman stått orörd tills nyligen då den brändes ner, objekt 16. På Häradskartan från åren 1897–1901 (RAK Byringe J112-74-24) syns en byggnad i utredningsom- rådets sydvästra hörn (fig. 6). Byggnaden är ganska liten och ligger avskiljd från övrig bebyggelse i närområdet. Möjligen tillhör den Söderlänna säteri.

Byggnaden återfinns på Ekonomiska kartan från år 1957 (RAK J133- 10h4d59). Gunnar Nilsson, vår maskinist och bosatt i trakten, visste att här låg en gammal smedja, övergiven, men till synes komplett med verktyg och dylikt. Enligt Nilsson brändes den tyvärr ner för inte alltför länge sedan. I det digitaliserade kartmaterialet finns inga kartor över området, förutom Gene- ralstabskartan, från vare sig sent 1700- eller 1800-tal, och den sistnämnda har inte en sådan noggrannhet att en sådan liten byggnad skulle kunna urskiljas.

På ovan nämnda karta från år 1749 finns ingen byggnad på platsen. Däremot har Söderlänna gård en smedja som ligger alldeles intill Lännasjön, inte långt från huvudbyggnaden. På Häradskartan leder en gårdsväg från Söderlänna gårds mer sentida ekonomibyggnader upp till smedjan. Slutsatsen blir att den lilla smedjan tillkommit någon gång under 1800-talet, kanske för att ersätta 1700-talets smedja som låg närmare gården (se fig. 5 och 6).

Ej fasta fornlämningar

Två stenålderslägen, objekt 1 och 14, undersöktes med handredskap, men inget av arkeologiskt intresse framkom. De övriga fyra boplatslägena i åker- mark som kunde avskrivas var objekt 7, 8, 10 och 12. Objekt 7 avskrevs som boplatsläge efter vi fått uppgift av Gunnar Nilsson att ytan var avschaktad i sen tid. Objekt 8 låg i den östra delen av området i nedlagd åkermark som troligen tillhört den fortfarande existerande enheten Grindstugan på andra sidan en mindre byväg, inte att förväxlas med Grindstugan i nordväst. På åkermarken står cirka 20–30 år gamla planterade tallar i prydliga rader. Ytan på berget, objekt 10, kunde konstateras bestå av mossbevuxna hällar med mindre fickor av jord. Stora block låg spridda i området, men inget avvi-

(10)

kande, så som skärvsten, kunde upptäckas kring dessa. Fyllhammare användes för att avlägsna vegetation då maskinen inte kunde ta sig upp hit. Hällen var på många ställen vittrad och full med sprickor, vilket gjorde den mindre lämplig för fynd av exempelvis skålgropar. I sluttningen mot norr togs några schakt upp, men inget av intresse framkom. Objekt 12 utgick av samma anledning.

Referenser

Ryberg, R. (red). 1987. Sörmlandsbygden 1988:1. Södermanlands hem- bygdsförbunds årsbok. Uddevalla.

Arkiv

Riksarkivet (NAD)

Originalpergament tidigast från år 1254 (Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven SDHK-nr:702).

Kartor

Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS)

Geometrisk karta år 1749 (LMS C50-68:3).

Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK)

Häradskartan Byringe år 1897–1901 (RAK Byringe J112-74-24).

Ekonomiska kartan år 1957 (RAK J133-10h4d59).

Riksarkivet (GEORG)

Geometriska kartor år 1641 (GEORG C3:151, C3:152-153, C3:154) Övrig källa

www.oxenstierna.com

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1852-2012.

Länsstyrelsens dnr: 431-2695-2012.

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12273.

Intrasisprojekt: UV2012:085.

Utredningstid: 3 juli, 27 september och 5 oktober 2012.

Projektgrupp: Cecilia Grusmark, Ulf Strucke samt Gunnar Nilsson (maskinist).

Exploateringsyta: 99 167 m². Läge: Ekonomiska kartan 10H 4d.

Koordinatsystem: Sweref 99.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6572312 y 612781 (Sweref 99).

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 20 digitala foton med

Unr 5266_1–20.

Fynd: –.

(11)

Bilagor

Bilaga 1. Objekttabell

Objektnr Lämningstyp Beskrivning Statusförslag

1 Boplatsläge Gip 20×2–6 m (N–S) i sydläge. Blockig mark. 40 m ö.h. Ej fast fornlämning

2 Hägnad Övrig. Stolpskoning tillhörande hägnad. Ca 1,5 m i diameter. Kvadratisk nedgrävning

omgiven av en liten stenpackning. 30 m ö.h. Övrig kulturhistorisk

lämning 3:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, 60×15 m (N–S). Området kring husgrunden är ställvis stenröjt, men här

finns även rikligt med stora block. En liten stig leder upp till huset från N. Beläget på en avsats med berg i V och en brant sluttning ner mot åkermark i Ö. 30–35 m ö.h.

Består av:

Husgrund (obj 3:2), ca 5×4 m stor, 0,3–0,5 m hög med en trappsten i N och ett spisröse, ca 2 m i diameter, i V. Röset har en avlång försänkning i sig samt tegel av äldre sort med växtavtryck.

Kallmurad källargrund (obj 4) ca 4×3 m, 2,5 m dj. Stenarna är 0,2–0,5 m st. Grunden är ingrävd i sluttningen med öppning åt Ö.

Husgrund/torplämning (obj 5), ca 9×7 m stor, 0,2–0,5 m hög med ett spisröse, ca 2,5 m i diameter, innehållande tegel i NV hörnet. Och en trappsten på S långsidan. Överväxt med gräs och mossa. Ett par tallar växer inom husgrunden, ca 20 år gamla. Läget för torpet Grindstugan på karta från år 1749. Referens: Lantmäteristyrelsens arkiv C50-68:3.

Fast fornlämning

3:2 Ingår i objekt 3:1 Husgrund Ingår i objekt 3:1

4 Ingår i objekt 3:1 Källargrund Ingår i objekt 3:1

5 Ingår i objekt 3:1 Husgrund Ingår i objekt 3:1

6 Boplats Ca 80×40 m (N–S). Något förhöjt läge i gammal åkermark. 30 m ö.h. Osäker utbredning.

Består av: A336, stenskott stolphål. 0,3 m. Fyra skarpkantade stenar. Sot och kolbe- mängd fyllning.

A337, stolphål. 0,2 m. En sten. Sot och kolbemängd fyllning.

7 Boplatsläge 60×25 m (Ö–V). I åkermark. 25 m ö.h. Utgår pga uppgift om att marken schaktats av. Ej fast fornlämning 8 Boplatsläge 200×25–125 m (N–S). I gammal åkermark i Ö, omgiven av ett dike, och i nutida åker-

mark i V. 25–30 m ö.h. Ej fast fornlämning

9 Hägnad Övrig. Blockrad, ca 20 m lång. Enkelradig med stora block, ca 0,6–2 m st. I den södra delen är ett mycket stort flyttblock. Enkelradig, men kring flyttblocket är även mindre stenar under och intill. Funktion okänd. 25–30 m ö.h.

Övrig kulturhistorisk lämning

10 Boplatsläge 65×20 m (N–S). Läge för boplats/aktivitetsyta på bergskrön, delvis med fina hällar. På krönet är terrängen storblockig och det finns en antydan till att stenar och block bildar former, som dock kunde konstateras vara naturliga. 35 m ö.h.

Ej fast fornlämning

11 Boplats 140×85 m (N–S). I åkermark på förhöjning som sluttar svagt mot S. Osäker utbredning.

30 m ö-h. Består av: A308, Stensamling, oregelbunden. Ca 1×0,5 m. Troligen ett stolp- hål. Bränd lera och sot.

A310, sotfläck, 0,3×0,2 m. Fortsätter utanför Ö schaktkant.

A311, härd, 0,8 m i diameter. Fortsätter utanför Ö schaktkant. Sot och kol. Enstaka skärvsten.

A313, kokgrop, ca 1,5–2 m. Rikligt med skörbränd sten, sot och kol. Fortsätter utanför Ö schaktkant.

12 Boplatsläge 100×15–40 m (N–S). I gammal åkermark, lite förhöjt läge, sluttar svagt åt Ö. 25 m ö.h. Ej fast fornlämning 13 Röjningsröse 5×4 m (NÖ–SV), 0,3–1,5 m hög. Närmast triangulär form med 0,3–0,8 meter stora ste-

nar och block, varav ett 1–1,5 m stort block. 25 m ö.h.

14 Boplatsläge 20×8 m (N–S). Gip i anslutning till öppna hällar på berg. Marken är dock stenig.

40 m ö.h. Ej fast fornlämning

15 Boplats 75×40 m (N–S), I gammal åkermark, något förhöjt läge. Osäker utbredning. 25–30 m ö.h. Består av: A319, härdrest? 0,3 m. Enstaka skärvsten, sot och kol. Utdragen.

A321, sotfläck, ca 0,6 m.

A322, härdrest? Oreglbunden, 0,6×0,2 m, 0,05 m dj. Rikligt med kol och skärvsten.

Utdragen, bara botten återstår av anläggningen.

16 Smideslämning Grund/ässja. Husgrund, ca 5×5 m, utbredning och storlek svår att bedöma eftersom lämningen består av byggnadsrester i form av plankor, tegel etc. Belägen på impedi- mentsmark med träd och sly. 20 m ö.h.

Enligt uppgift av boende i trakten en äldre smedja, troligen 1800–1900-tal, som bränts ned någon gång under de senaste decennierna. Byggnaden finns på Häradskartan 1897–1901 och på Ekonomiska kartan 1957.

Referenser: Häradskartan 1897–1901 (Byringe J112-74-24), Ekonomiska kartan 1957 (RAK J133-10h4d59)

(12)

Bilaga 2. Schakt- och provgropstabell

Objektnr Schakt/provgrop Beskrivning Anläggning

1 PG 1 1,5×1 m, 0,2 m dj. Veg. 0,03 m, därunder sand något siltig. Rikligt med sten. Naturkvarts 14 PG 2 1,5×1 m, 0,2 m dj. Veg. 0,05 m, därunder grusig sand.

11 S1 13×2,4 m (N–S), 0,3–0,4 m dj. Matjord 0,2 m, därunder silt. Kokgrop i S del. A313

11 S2 13×2,4–3,4 m (N–S), 0,4–0,7 m dj. Matjord 0,2–0,5 m, därunder lera. Sotfläck. A310

11 S3 12×2,4 m (N–S), 0,5–0,6 m dj. Matjord 0,3–0,5 m, därunder lera. Stensamling/stolphål. A308 11 S4 15×2,4 m (N–S), 0,4–0,5 m dj. Matjord 0,4 m, därunder lera.

11 S5 12×2,4 m (Ö–V), 0,5–0,6 m dj. Matjord 0,3–0,4 m, därunder lera.

11 S6 31×1,2 m (N–S), 0,5–0,6 m dj. Matjord 0,3 m, därunder lera. A311

11 S8 7×2,4 m (Ö–V), 0,3 m dj. Matjord 0,2 m, därunder siltig lera. Omrört med påförda stenmassor.

11 S9 20×2,4 m (N–S), 0,3–0,7 m dj. Matjord 0,2–0,3 m, därunder lera.

12 S10 10×2,4 m (N–S), 0,4–0,6 m dj. Matjord 0,3– 0,5 m, därunder lera.

12 S12 10×2,4 m (N–S), 0,3–0,6 m dj. Matjord 0,3–0,4 m, därunder lera.

15 S13 27×1,2 m (Ö–V), 0,4–0,6 m dj. Matjord 0,3–0,4 m, därunder lera. A319

15 S14 20×1,2–2,4 m (NÖ–SV), 0,5–0,6 m dj. Matjord 0,3–0,4 m, därunder lera. Färgning med sot och kol, ev härdrest.

A321, A322

15 S15 10×2,4 m (Ö–V), 0,5 m dj. Veg. 0,05 m, matjord 0,2–0,3 m, därunder lera.

15 S16 6×2,4 m (Ö–V), 0,5 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,3 m, därunder lera.

15 S17 10×1 m (Ö–V), 0,6 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,3 m, därunder lera.

11 S20 3×1 m (NÖ–SV), 0,2 m dj. Veg. 0,05 m, därunder siltig morän med inslag av block.

11 S21 15×1 m (N–S), 0,6–0,7 m dj. I S är påförda massor och ett dike. Veg. 0,1 m, därunder 0,2 m mo, siltig sand.

10 S22 3×1 m (N–S), 0,4 m dj. Veg. 0,05 m, silt och något blockigt.

10 S23 3×1 m (NÖ–SV), 0,4 m dj. Veg. 0,05 m, silt och något blockigt.

10 S24 4×1 m (NÖ–SV), 0,4 mdj. Veg. 0,05 m, silt och block.

6 S26 6×1,5 m (N–S), 0,5 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,2 m, därunder lera.

6 S27 15×1,5 m (Ö–V), 0,6 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,3 m, därunder lera.

6 S29 Ca 10×10 m (oregelbundet), 0,4–0,5 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,2 m, därunder lera. Två stolphål. A336, A337 S30 10×1 m (NNÖ–SSV), 0,4 m dj. Veg. 0,1 m, matjord 0,2 m, därunder lera.

8 S31 4×1 m (NÖ–SV), 0,2 m dj. Veg. 0,03 m, ploglager 0,15 m, därunder silt.

8 S34 3×1 m (NV–SÖ), 0,3 m dj. Veg. 0,03 m, ploglager 0,15 m, därunder silt.

8 S36 3×1 m (NÖ–SV), 0,3 m dj. Veg. 0,03 m, ploglager 0,15, därunder silt.

8 S37 4×1 m (NNV–SSÖ), 0,25 m dj. Veg. 0,03 m, ploglager 0,15 m,därunder silt. Inslag av sten.

8 S38 4×1 m (VNV–ÖSÖ), 0,25 m dj. Veg. 0,03 m, ploglager 0,15 m, därunder silt. Nedgrävda block.

8 S39 7×1 m (N–S), 0,3 m dj. Veg. 0,05 m, mylla 0,1 m, därunder silt. Enstaka sten.

(13)

Figur 1. Utredningsområdet markerat på utdrag ur Terrängkartan 605 Strängnäs. Skala 1:50 000.

(14)

14 Boplatser och ett 1700-talstorp vid Söderlänna äng

#

##

#

Länna 214:1

Länna 18:1 Länna 143:1

Länna 111:1 Länna 103:1

Länna 139:1–4

Länna 47:1

Länna 46:1

Länna 37:1

Länna 106:1

Y 612400 Y 613600

X 6571500

X 6573500

0 200 m

#

Utredningsområde Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Bevakningsobjekt enligt FMIS Uppgift om enligt FMIS

Figur 2. Utredningsområdet markerat på utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 10H 4d. Höjdkurvor från kom- munens grundkarta. Skala 1:10 000.

(15)

#

Obj. 11

Obj. 6 Obj. 15 Obj. 3:1

Obj. 3:2

Obj. 9

Obj. 5

Obj. 4

Obj. 2

Obj. 16 Obj. 13

Länna 111:1

Länna 139:3

Y 612800 Y 613100

X 6572300

X 6572700

0 50 m

#

Utredningsområde

Fast fornlämning enligt utredning Övrig kulturhistorisk lämning enligt utredning

Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Bevakningsobjekt enligt FMIS

Figur 3. Resultatkarta över utredningsområdet. Höjdkurvor från kommunens grundkarta.

Skala 1:2 000.

(16)

#

Obj. 8 Obj. 11

Obj. 12

Obj. 6 Obj. 15

Obj. 7 Obj. 10

Obj. 3:1

Obj. 3:2

Obj. 1 Obj. 14

Obj. 9

Obj. 5

Obj. 4

Obj. 2

Obj. 16 Obj. 13

Länna 111:1

Länna 139:3

337336

321322 319

313

311 310

S9 308

S18

S29

S6 S2

S4 S7 S1

S3

S5

S13 S19

S14 S11

S10

S12

S30 S27 S15

S21 S8

S25

S35

S26

S34 S33

S16

S28 S17

S37 S31

S39 S38

S32 S22

S24 S23

S36 S20

PG1 PG2

Y 612800 Y 613100

X 6572300

X 6572700

0 50 m

Figur 4. Utredningsområdet med objekt, schakt och anläggningar. Höjd- kurvor från kommunens grundkarta.

Skala 1:2 000.

#

Utredningsområde

Objekt, ej fornlämning Schakt/provgrop Anläggning

Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS

Bevakningsobjekt enligt FMIS

(17)

Obj. 5 Obj. 4 Obj. 3:2 Obj. 3:1

Obj. 16

Y 612600 Y 613200

X 6571800 X 6572800

0 100 m

Utredningsområde

Figur 5. Geometrisk karta över åkerdelning från år 1749 (LMS C50-68:3) med utredningsområdet samt objekt 3, 4, 5 och 16 markerade.

Skala 1:4 000.

(18)

Obj. 5 Obj. 4

Obj. 3:2 Obj. 3:1

Obj. 16

Y 612600 Y 613200

X 6571800 X 6572800

0 100 m

Utredningsområde

Figur 6. Häradskartan från år 1897–

1901 (RAK Byringe J112-74-24) med utredningsområdet samt objekt 3, 4, 5 och 16 markerade. Skala 1:4 000.

(19)

Figur 7. Den norra husgrunden tillhörande torpet Grindstugan, objekt 3:1. Foto från sydsydost:

Cecilia Grusmark (U5266_11).

Figur 8. Källargrunden tillhörande torpet Grindstugan, objekt 3:1.

Foto från sydost: Cecilia Grusmark (U5266_4).

Figur 9. Kokgropen A313 på boplatsen objekt 11. Foto från väster:

Cecilia Grusmark (U5266_10).

(20)

Figur 10. Ulf Strucke undersöker området kring de två stolphålen A336 och A337 på boplatsen objekt 6. Foto från öster: Cecilia Grusmark (U5266_18).

Figur 11. Översikt över boplatsen objekt 11. Foto från norr: Cecilia Grusmark (U5266_8).

Figur 12. Hägnaden objekt 9.

Foto från norr: Cecilia Grusmark (U5266_5).