Boendeplan inom Individ- och familjenämndens verksamhetsområde

(1)

Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman

Epost: maria.boman@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2017-10-13

Diarienr

IFN -

Kopia till

Individ- och familjenämnden

Boendeplan inom Individ- och familjenämndens verksamhetsområde 2017-2021

Förslag till beslut

Individ och familjenämnden beslutar att anta ”Boendeplan inom Individ och familjenämndens verksamhetsområde 2017-2021”.

Ärendebeskrivning

Syftet med boendeplanen är att redogöra för nämndens behov av bostäder och olika boendeformer för nämndens målgrupper, samt vara ett underlag för kommande strategiska beslut.

Boendeplanen avgränsas till att innefatta bostäder/boenden som

tillhandahålls av individ och familjenämnden.

(2)

2017-10-13 Dnr: IFN-2017/00010-8.5.2

Sociala nämndernas förvaltning 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Boman, Maria

021-391451 • maria.boman@vasteras.se

Boendeplan

Individ- och familjenämnden 2017-2021

Antagen av Individ- och familjenämnden 2017-10-26

(3)

VÄSTERÅS STAD Boendeplan 2017-10-13

2 Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 4

Kommunstyrelsens ansvarsområde ... 5

Nämndens ansvarsområde ... 6

NÄMNDENS MÅLGRUPPER ... 6

NÄMNDENS ARBETE MED BOENDEFRÅGOR ... 7

Modell för uppföljning ... 7

Samverkan och bevakning ... 8

Bostäder via samverkansavtal ... 8

Bostäder via Teknik och fastighetsförvaltningen (TFF) ... 9

Bostäder till olika målgrupper ... 11

Boenden för nämndens målgrupper ... 11

Faktorer som påverkar behov ... 13

Nämndens behov 2017-2018 ... 14

UTRÄKNING AV NÄMNDENS BEHOV AV BOSTÄDER FRAM TILL ÅR 2018... 15

BARN OCH UNGA ... 15

Barnfamiljer ... 16

MISSBRUK ELLER SAMSJUKLIGHET ... 16

VÅLD I NÄRA RELATION ... 17

NYANLÄNDA... 18

ANALYS ... 19

Barn och unga ... 19

Missbruk eller samsjuklighet ... 20

Våld i nära relation ... 20

Nyanlända ... 20

Nämndens behov 2019-2021 ... 20

UTRÄKNING AV NÄMNDENS BEHOV AV BOSTÄDER FRAM TILL ÅR 2021... 21

BARN OCH UNGA ... 21

MISSBRUK ELLER SAMSJUKLIGHET ... 22

Övriga vuxna ... 23

VÅLD I NÄRA RELATION ... 24

NYANLÄNDA... 25

ANALYS ... 25

Barn och unga ... 26

(4)

3

Missbruk eller samsjuklighet ... 26 Våld i nära relation ... 27 nyanlända ... 27

(5)

4

Individ- och familjenämnden godkände 2014-04-10 Boendeplan inom Individ-

och familjenämndens verksamhetsområde 2015 – 2020.

Syftet med boendeplanen var att få en bild av nämndens bostadsbehov i ett längre perspektiv och att en planering för att tillgodose behoven av bostäder för nämndens målgrupper fram till 2020 skulle kunna ske.

Sedan boendeplanen antogs har det skett förändringar i omvärlden och i lagstiftning gällande mottagandet av flyktingar. Detta har medfört att staden fått ansvar för att bosätta ett stort antal nyanlända. Ett stort antal

ensamkommande barn togs emot i Västerås under 2015 och 2016.

Ny boendeplan görs nu för att försöka ge en mer aktuell och samlad bild av behovet av bostäder för nämndens verksamhetsområde.

Planen gäller fram till 2021 för att synkroniseras med stadens bostadsförsörjningsprogram.

Sammanfattning

Det totala behovet för bostäder för sociala ändamål och för flyktingmottagande beräknas vara runt 300-400 bostäder per år de närmaste åren. Av dessa bedöms ungefär hälften vara för sociala ändamål och hälften för nyanlända som anvisas Västerås samt ensamkommande unga som inte längre har vårdbehov. Antalet för nyanlända som anvisas sjunker dock under 2018.

Nämndens arbete med boendefrågor har föranlett att tillgången på bostäder förväntas motsvara behovet under 2017 och 2018. En del av boendelösningarna är tillfälliga, så som korttidskontrakt och blockhyrning av fastigheter, varpå ett fortsatt arbete krävs för att även tillförsäkra att behoven tillgodoses på längre sikt.

Nämnden ser ett behov av fler stödboendeplatser för ensamkommande barn och unga samt lägenheter för dem som inte längre har ett stödbehov. På sikt kommer behovet av både HVB och stödboende att minska hos ensamkommande unga då de ska vidare till eget boende, såvida mottagandet av ensamkommande inte ökar.

Behov av en boendekedja för ungdomar som varit placerade på behandlingshem, HVB eller familjehem och som ska slussas över till eget boende, behöver ses över. Det saknas idag stödinsatser anpassade för ungdomar i eget boende. Stödboende för unga kan komma att bli ett behov i denna boendekedja.

(6)

5

Boendekedjan för personer som utsatts för våld i nära relation behöver också ses över.

Lägenheter för personer med missbruksproblematik behöver öka i form av bostad först. På längre sikt finns ett behov av fler omvårdnadsplatser och ytterligare ett gruppboende för personer med samsjuklighet.

Kommunstyrelsens ansvarsområde

Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383). Syftet med

planeringen för Västerås ska vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder, till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning har kommuner även en skyldighet att ta emot nyanlända för

bosättning. Länsstyrelsen meddelar årligen vilken kvot av nyanlända som anvisas till kommuner.

Översiktsplan 2026 anger planeringsinriktningen att Västerås år 2050 består av 200 000 invånare. Befolkningsutvecklingen de senaste åren pekar dock på att

invånarantalet ökar snabbare än så. Behovet av bostäder är därmed ännu större vilket ställer högre krav på en fungerande bostadsförsörjning i kommunen. Det kommande Programmet för bostadsförsörjning 2018-2021 utgår från

översiktsplanens intentioner och tar höjd för att det kan finnas behov av att tillskapa 40 000 bostäder till 2050. Västerås stad kan genom både program och kommunens fysiska planering påverka bostadsbyggandet i önskad riktning. Programmet för bostadsförsörjning och revidering av översiktsplanen beräknas antas i december 2017.

I Västerås Översiktplanen 2026 och Vision 2026 – Staden utan gränser - anges den framtida inriktningen för hur Västerås ska utvecklas. I Översiktsplanen redovisas strategier och riktlinjer för hur staden tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktiga hållbara Västerås. Strategierna i översiktsplanen är vägledande för bostadsplaneringen och förstärks genom målen i programmet för

bostadsförsörjning.

(7)

6 Mål för Västerås bostadsförsörjning 2018-2021

 BOSTÄDER FÖR ALLA Alla invånare ges förutsättningar att leva i goda bostäder

 BOSTÄDER FÖR FLER Planera för 40 000 bostäder till 2050

 BOSTÄDER PÅ RÄTT PLATS Bygg staden inåt och i serviceorterna

 BOSTÄDER PÅ RÄTT SÄTT Bygg hållbart och klimatsmart i samarbete med marknaden

Nämndens ansvarsområde

Enligt socialtjänstlagen 2 kap 1 § är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Individ- och familjenämndens huvudsakliga uppgifter är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp. Individ- och familjenämnden har dessutom ett övergripande ansvar för samtliga kommuninvånare, till dess att de fått hjälp i annan instans.

Individ och familjenämnden har ett ansvar att tillhandahålla bostad åt nämndens målgrupper om de har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad.

Socialtjänsten har inte ansvar för att tillgodose behov av bostad som beror på allmän bostadsbrist.

Nämndens målgrupper

Enligt socialtjänstlagen är det bara personer med särskilda svårigheter som har rätt till hjälp i sin bostadssituation. De som ingår i gruppen med allmänna svårigheter att få bostad är inte nämndens huvudansvar. Det kan tex vara unga människor på väg att flytta hemifrån, personer som skiljer sig eller personer som bor trångbodda.

De grupper med särskilda svårigheter som individ och familjenämnden ansvarar för är:

Barn och unga (0-20 år)

Nämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda

förhållanden. Nämnden ska verka för att i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och om den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. Ansvaret kan också innefatta boende efter avslutad placering. Med unga avses ungdomar över 18 år. Ansvaret gällande barn innefattar även barnfamiljer med särskilda svårigheter att få bostad.

(8)

7

Människor med missbruksproblematik och samsjuklighet

Nämnden ansvarar för att personer som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får en möjlighet att delta i samhällets

gemenskap och att leva som andra. Nämnden skall medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

Våld i nära relation (VIR)

Nämnden ska vid behov erbjuda stöd och hjälp i form av tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattes behov av skydd. Detta gäller våldsutsatta vuxna och den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller har utsatts för hedersrelaterat våld.

Nämnden bör även kunna erbjuda hjälp i form av att ordna stadigvarande boende.

Nyanlända

Nämnden har ansvar att bosätta nyanlända som anvisas från Migrationsverket. Det innebär att nämnden ansvarar för att ordna bostad och mottagande för dem som anvisas till Västerås. För övriga egenbosatta flyktingar och flyktingar som kommer på anknytning gäller samma villkor som för andra kommuninvånare.

Nämnden har ansvar för ensamkommande barn som anvisas från Migrationsverket.

Ansvaret består av både mottagande, boende och omvårdnad. Ensamkommande barn som anvisats Västerås har individ och familjenämnden ett särskilt ansvar för när dessa barn och unga ska skrivas ut från familjehemmet, HVB eller stödboende.

Eftersom nämnden har ett särskilt ansvar för dessa barn kan ansvaret också innebära att en ankommande förälder till barnet innefattas av stödet.

Riktlinjer för sociala bostäder inom individ och familjenämndens ansvarområde antogs av nämnden 2017-01-26 och beskriver närmare nämndens målgrupper och prioriteringar vid biståndsbedömning gällande sociala bostäder.

Nämndens arbete med boendefrågor MODELL FÖR UPPFÖLJNING

Nämndens arbete med boendefrågor följs upp i samband med nämndens centrala uppföljningsprocess för tertialen, delår och helår. Sociala nämndernas förvaltning följer upp ekonomiska nyckeltal och verksamhetsstatistik. Det finns en modell för uppföljning av bostadsbehovet/kösituationen. Denna uppföljning sker på enhetsnivå.

Den befintliga processen kräver dock mycket manuellt arbete. Ett utvecklingsarbete pågår med att stärka den interna uppföljningen avseende bostadsbehov och kösituation.

(9)

8 SAMVERKAN OCH BEVAKNING

Utifrån de behov av boenden som föreligger för nämndens målgrupper, sker ett nära och kontinuerligt samarbete mellan sociala nämndernas förvaltning och berörda förvaltningar inom staden. Samverkansforum finns på ledningsnivå och strateger deltar i arbetsgrupper. Nära samverkan sker också med Bostad Västerås och Mimer.

Samverkan sker regelbundet och på alla nivåer för att tillgodose bostadsbehovet.

I sociala nämndernas förvaltning sker bevakning och planering av

boendefrågor för alla tre sociala nämnderna – äldrenämnden, individ- och familjenämnden och nämnden för funktionshindrade. I detta arbete ingår även att bevaka huruvida boenden som av någon anledning avvecklas för en nämnds räkning, eventuellt kan användas för någon av de andra nämndernas behov. Detta har skett i ett flertal fall.

Allmän bevakning av fastighetsmarknaden samt kontakter med olika fastighetsägare är också löpande uppgifter som teknik- och

fastighetsförvaltningen utför på uppdrag av och i nära samarbete med sociala nämndernas förvaltning.

BOSTÄDER VIA SAMVERKANSAVTAL

Västerås stad har kraftsamlat för att öka bostadsbyggandet inom

kommunen. Det kommer dock ta tid innan det får full effekt och behovet av bostäder och tillgången av bostäder närmar sig varandra.

Individ och familjenämnden får ordinära bostäder från Bostad Västerås via samverkansavtalet.

Åtgärder har gjorts för att förbättra samverkansavtalet och därmed få fler fastighetsägare att ingå avtal för att lämna 5 % av sin uppskattade omsättning av bostäder till samverkansavtalet. Ett samarbete med Bostads AB Mimer har lett till att Mimer under 2016 och 2017 upplåter 10 lägenheter/månad, utöver sin kvot i

samverkansavtalet. Mimer lämnar utöver samverkansavtalet även lägenheter med korttidskontrakt. Eskadern AB har upprättat moduler och lämnar utifrån det ett 40 tal lägenheter till samverkansavtalet.

När Västerås stad beslutar om markanvisning för nyproduktion ställs numera krav på att fastighetsägaren upplåter 5 % av nyproduktionen till sociala ändamål. Detta gäller när staden äger marken. Vid nyproduktion av bostadsrätter är det teknik- och

fastighetsförvaltningen som gör en bedömning tillsammans med sociala nämndernas

(10)

9

förvaltning om staden ska köpa lägenheter motsvarande 5 %. Vid nyproduktion av hyresrätter ställs också krav att ingå i stadens samverkansavtal gällande bostäder.

Bostäder via samverkansavtal 2010-2017-06-30

Aktörer 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 ^2017-06-30

Mimer 80 78 62 57 75 53 142 57

TFF 30 28 18 32 32 20 30 34

Privat 23 23 28 22 30 22 25 50

Totalt 133 129 108 111 137 95 197 141

Grundkvot 185 185 195 195 195 195 195 176

Differens -52 -56 -87 -84 -58 -100 2 -35

Källa: Bostad Västerås

BOSTÄDER VIA TEKNIK OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN (TFF)

Förvaltningen arbetar med flera åtgärder för att få fram bostäder. Teknik- och fastighetsförvaltningen har årligen haft i uppdrag av förvaltningen att köpa lägenheter utifrån behov. Under 2017 är behovet att köpa framförallt större lägenheter till målgruppen nyanlända, samt mindre lägenheter för sociala behov.

Investeringsbudgeten för 2017 gällande inköp av bostäder till både flykting och sociala behov är på 20 mnkr. De lägenheter som teknik- och fastighetsförvaltningen köper går sedan via samverkansavtalet.

Utöver dessa tillfälliga bostäder eller sk övergångsbostäder som nämnden får via teknik- och fastighetsförvaltningen får nämnden också lägenheter med

korttidskontrakt från Mimer. Dessa lägenheter ges utöver samverkansavtalet.

Samtliga lägenheter, rum, villor eller radhus kräver biståndsbeslut och hyrs ut som träningslägenheter, bostad först, boendestödskontrakt eller övergångsbostäder.

Sociala nämndernas förvaltning och teknik- och fastighetsförvaltningen har påbörjat ett arbete med att se över möjligheten att tidsbegränsa kontrakt på lägenheter/bostäder som teknik- och fastighetsförvaltningen äger eller hyr samt att se över och marknadsanpassa hyrorna. Detta dels för att få människor att flytta till mer permanenta boendelösningar och för att öka omsättningen i övergångsbostäderna.

(11)

10

Nämnden har tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen tagit fram ett koncept kring möjlighet att som privatperson bygga Attefallshus på sin tomt och hyra ut som bostad till personer med sociala behov. Dessa hyrs sedan ut via Mimer. Vill man som privatperson hyra ut en del av sin befintliga bostad kan man också göra det via Mimers ”Vill du dela?”

Teknik- och fastighetsförvaltningen har tillsammans med sociala nämndernas förvaltning kartlagt vilka befintliga fastigheter som skulle kunna användas som tillfälliga bostäder, för framförallt nyanlända med tillfälliga uppehållstillstånd. Teknik- och fastighetsförvaltningen har också kartlagt möjliga objekt att blockhyra för

framtida behov.

En kartläggning och kostnadsberäkning har genomförts över lämpliga tomter för modulbygge.

Kartläggningen har resulterat i att två HVB boenden gjorts om till ”korridor bostäder”

för nyanlända. Teknik- och fastighetsförvaltningen har också blockhyrt fastigheter för samma ändamål. Utifrån behov av större bostäder har teknik- och

fastighetsförvaltningen också sett över möjligheten att ställa om villor till bostäder.

Bostäder utöver samverkansavtal

År 2016 2017-

06-30

Nya blockhyrningar av TFF 10 67

Nyinköp av lägenheter

TFF 3 7

Omsättning från blockhyrning

TFF 68 34

Mimers korttidskontrakt 0 35

Dela bostad via Mimer 2

Totalt 81 145

………

Källa: Bostad Västerås samt Teknik och fastighetsförvaltningen(TFF)

(12)

11

Teknik och fastighetsförvaltningen förvaltar över ca 260 lägenheter/villor som förmedlats till enskilda via individ och familjenämnden. TFF köper in lägenheter av olika storlekar, beroende på hur behovet ser ut.

Antal lägenheter fördelat på storlek 20170630 Lägenheternas

storlekar i kvm

antal andel

20- 49 51 20%

50- 79 87 33%

80-99 59 23%

100 –140 48 18%

över 140 15 6%

Totalt 260 100%

Källa: Teknik och fastighetsförvaltningen

BOSTÄDER TILL OLIKA MÅLGRUPPER

Samtliga bostäder som förmedlas via individ och familjenämnden, beviljas som bistånd enligt socialtjänstlagen med någon form av boendestödsavtal. 2017-06-30 har 441 hushåll pågående boendestödsavtal. Av dessa är 61% flyktingar. Med flykting avses här nyanlända som varit i Sverige som längst fyra år.

Utöver boendestödsavtal hade 68 personer biståndsbeslut på träningslägenhet inklusive bostad först. Av dessa 68 personer har 51 missbruksproblematik.

Det går ej att få fram sammanhållen statistik av fördelningen av bostäder till nämndens olika målgrupper.

BOENDEN FÖR NÄMNDENS MÅLGRUPPER

Utöver behovet av boende i form av bostäder ansvarar Individ och familjenämnden för olika boendeformer. Nedan följer en tabell över dessa boendeformer samt antal platser som fanns per 30 juni 2017.

(13)

12 Antal platser i olika boendeformer 2017-06-30

Boende för vuxna med missbruksproblematik eller samsjuklighet

Antal platser

Boende för kvinnor pga våld i nära relation

Antal platser

Boende för ungdomar

Antal platser

Boende för ensamkommande

barn och unga

Antal platser

Inslussboende 12 Lägenheter 2

familj Ungdoms-

boende 10 HVB 143

Utslussboende 6 Akutplats 1

Motivationsboende 53

Skyddat boende, (köpta platser IOP)

2 Stödboende 66

Omvårdnadsboenden 74

Gruppbostad 24

Akut/

härbärgesplatser 18

Lågtröskelboende/

övriga 11

Totalt 198 5 10 209

Källa: SNF

Största förändringarna som förvaltningen haft gällande boenden har gällt

ensamkommande barn och unga. Utifrån förändrade förutsättningar har behovet av HVB varierat kraftigt genom åren vilket inneburit att verksamheter fått starta och sedan läggas ner. Stödboende för ungdomar mellan 16-20 år är en ny boendeform som nämnden startat under 2017. Flera av de stödboenden som öppnats har ställts om från att tidigare varit HVB. Ett av boendena har varit ungdomsboende, och ett har varit boende för vuxna missbrukare.

Förvaltningen ser ständigt över hur lokaler som blir lediga, kan användas på bästa sätt. Mindre ändamålsenliga lokaler avvecklas när behov inte kvarstår.

(14)

13

Faktorer som påverkar behov

Bostadsmarknaden i stort är mer ansträngd än tidigare. Bostadsköerna till hyresrätter har blivit längre och priser har ökat på bostadsrätter. Detta innebär att det är svårare för alla att ta sig in på bostadsmarknaden så även för nämndens målgrupper. Det finns idag personer som skulle kunna flytta från vissa av nämndens boenden om det fanns lediga och lämpliga

lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet.

När det gäller att förutse bostadbehovet och utvecklingen framöver är det många faktorer som påverkar och som kommunen inte råder över. Detta gör att det blir svårplanerat.

Variationen i bostadsbyggandet påverkas av följande faktorer

 Hushållens ekonomi/finansiella netto, d.v.s. tillväxten i hushållens finansiella tillgångar minus skulder

 Reproräntan/ bolåneräntan

 Sysselsättningsgrad bland befolkningen

 Byggkostnader

 Byggbranschen är en mycket konjunkturkänslig bransch vilket framgår av ryckigheten i produktionskurvan.

 Markutbudet i attraktiva lägen

 Lagförändringar

Till detta kommer faktorer för att beräkna bostadsbehovet, där både omvärdsfaktorer, befolkningsutveckling och hushållstillväxt påverkar behovet. Ytterligare faktorer som påverkar behovet är omsättning i

befintliga bostadsbeståndet, dvs. en fungerande flyttkedja gör att bostäder kan frigöras till andra grupper som har behov.

Ett flertal omvärldsfaktorer påverkar hur mottagandet av nyanlända kan förändras och förändringar kan vara såväl snabba som omfattande. Under 2016 kommunplacerades ca 1300 nyanlända i Västerås, prognosen för 2018 är densamma. Prognosen för kommande åren är att ca 35 000 flyktingar per år väntas söka asyl i Sverige. Av de flyktingar som kom under 2015 har många fortfarande inte fått beslut. Detta medför att även om det totala flyktingmottagande minskar, så kan kommuner förväntas ta emot ett fortsatt stort antal nyanlända även under kommande år. Under 2017 ska Västerås ta emot 279 flyktingar efter anvisning, varav ca 40 % förväntades vara ensamstående vuxna, men en större grupp visade sig vara familjer.

Totalt beräknas upp mot 1300 flyktingar kommunplaceras i Västerås under

(15)

14

2017. Under 2018 ska Västerås ta emot 141 flyktingar på avisning från Migrationsverket.

Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har minskat kraftigt under 2016 och prognosen för kommande år är att mindre än 3000 barn väntas komma årligen till Sverige. Migrationsverkets långa

handläggningstider gör att många barn som är asylsökande hinner fylla 18 år innan de får sitt beslut. Fram till september 2017 har dessa unga överförts till Migrationsverkets ansvar när de fyllt 18 år. Individ och familjenämnden har beslutat att from september 2017 ge asylsökande ensamkommande unga möjlighet att stanna kvar i Västerås förutsatt att de sköter skolgång eller annan sysselsättning. Av de ungdomar som fått uppehållstillstånd är de flesta 17 år eller äldre och kommer inom något år ha behov av lägenhet. Även bland de asylsökande 18 åringar som blir kvar i Västerås kommer flertalet inom kort att ha behov av bostad.

De flesta av dem som kommunplaceras i Västerås är flyktingar som valt att egen bosätta sig. 2016 års hemlöshetskartläggning har inte lyckats fånga hur många av dessa som är bostadslösa. Vi har dock anledning att anta, att många personer/familjer inte har egna bostäder. Konsekvenser av detta är exempelvis barnfamiljer som ansöker om akut hjälp med bostad, varpå kostnaden för tillfälliga boendelösningar så som hotell och vandrarhem ökat under 2016.

Enligt 2016 års hemlöshetskartläggning är antalet akut hemlösa ca 100 personer och antalet som bedömdes utskrivningsklara från någon form av stödboende, stöd- eller vårdinsats var ca 200 personer. De hemlösa har själva inte tillfrågats om sina behov och det kan antas att flera personer med stöd av anhöriga och nätverk hittar andra boendelösningar. Det är heller inte säkert att samtliga hemlösa är utestängda från

bostadsmarknaden och har särskilda skäl att få hjälp med bostad. Vi kan ändå se att det årligen finns ett behov av att ordna bostäder och särskilda boenden för personer som är hemlösa.

Nämndens behov 2017-2018

I detta avsnitt beskrivs behoven under 2017 och 2018 för nämndens olika

målgrupper. Avsnittet avslutas med en analys av det totala kortsiktiga behovet och om behoven förväntas tillgodoses av de åtgärder som redan är planerade.

(16)

15

Uträkning av nämndens behov av bostäder fram till år 2018

Behovet av nyproducerade bostäder i riket är enligt boverket 80 500 bostäder/år. I Västerås beräknas behovet vara 849 nyproducerade bostäder/år enligt

servicepartners beräkning av hushållsbehov. Planeringsinriktningen för staden är dock 1000 lägenheter per år och i kommande revidering av planeringsinriktning beräknas behovet öka.

Under 2016 fick nämnden 197 lägenheter via samverkansavtalet. Under 2017 beräknas antalet lägenheter bli betydligt högre. Kvoten för antal lägenheter via samverkansavtalet för 2017, är 176 och 141 lägenheter har fördelats fram till juni 2017. Utöver samverkansavtalet har staden fått 145 bostäder från Teknik och fastighetsförvaltningen samt Mimers korttidskontrakt. Mimer har möjlighet att leverera 10 lägenheter/ månad utöver sin kvot under 2017, samt ett antal lägenheter med korttidskontrakt. De olika boendelösningarna bör kunna generera drygt 400 bostäder under 2017. Behovet har dock under 2017 visat sig vara mindre och samtliga bostäder från Mimer har inte behövt utnyttjas.

Antalet bostäder 2018 är svårare att beräkna då det inte är klart med vilket resultat det nya samverkansavtalet kommer att ge. Det vi dock vet är att det byggs många nya bostäder som kommer att generera bostäder även till samverkansavtalet.

För nämndens målgrupper är det totala behovet närmare 400 bostäder/år. Nedan följer mer detaljerad beskrivning utifrån olika målgruppers behov.

Barn och unga

Det finns behov av att utveckla den metod som idag finns för att kontinuerligt kunna följa behovet av olika former av bostäder, för ungdomar/unga vuxna som vistas på institutioner och olika former av stödboenden och som är utflyttningsklar inom tre månader men saknar egen bostad. En systematisk uppföljning behöver utvecklas för att få ett löpande planeringsunderlag för hur många som saknar bostad, har särskilda behov av hjälp med bostadsanskaffning och vilka boendeformer som skulle kunna vara aktuellt.

Hemlöshetskartläggningen 2016 visar att det finns 16 unga vuxna mellan 18-25 år som har behov av bostad med någon form av bostadssocialt kontrakt. Två av dessa är under 20 år. Ytterligare 16 personer har behov av lägenhet med eget kontrakt men bedöms kunna ordna bostad av egen kraft. Ca 20 personer bedöms vara i behov av någon form av gruppboende.

(17)

16

En kartläggning genomförd i maj 2017 visar att endast en ungdom som flyttat ut från behandlingshem eller familjehem har fått tillgång till bostad med eget kontrakt. Det framkommer som ett utvecklingsområde att följa upp huruvida ungdomar får det stöd de behöver för att aktivt söka egen lägenhet.

I riktlinjerna för bostäder som nämnden fattat beslut om i januari 2017 framgår att barnfamiljer och ungdomar som är utflyttningsklara är en prioriterad grupp bland nämndens målgrupper. Tillgången på bostäder via samverkansavtalet har blivit bättre och detta är en målgrupp som då behöver prioriteras till dessa bostäder.

BARNFAMILJER

Socialkontor ekonomi beviljar försörjningsstöd för tillfälliga bostäder och hjälper också barnfamiljer att hitta akuta boendelösningar. Behovet fortsätter att vara stort och kan antas bestå under närmaste åren. Tillgången till akuta boendelösningar behöver ökas och det finns också anledning att se över organisatoriska frågor kring bostäder så att bostäder inte står tomma samtidigt som det är svårt att hitta akuta boendelösningar.

Barnfamiljer med särskild problematik att få bostad är en prioriterad grupp för boendestödsavtal.

Missbruk eller samsjuklighet

Det saknas även här en etablerad metod för att kontinuerligt kunna följa behovet av olika former av bostäder för vuxna som vistas på institutioner och olika former av stödboenden och som är utflyttningsklar inom tre månader men saknar egen bostad.

Detsamma gäller personer som är långvarigt hemlösa och misslyckas i vårdkedjan och därför skulle behöva boendestödsformen Bostad först. Den mätmetod som dock görs årligen är hemlöshetskartläggningen.

Behov finns även av att utöka Bostad först från 10 till 20 lägenheter under 2017- 2018.

Sociala nämndernas förvaltning bedömer att behoven av lägenheter på kort sikt kommer att vara minst 150-170 lägenheter/år för personer med sociala skäl. Här inkluderas även de som inte har missbruksproblematik utan behöver bostad av andra skäl, ex bostadslösa barnfamiljer som har hinder att få bostad på egen hand.

Bedömningen görs utifrån förvaltningens samlade erfarenhet och hemlöshetskartläggningen.

Skulle fler personer som bor på stöd- och motivationsboenden få lägenhet med stöd, möjliggör detta för personer som är inskrivna på behandlingshem och/eller externa

(18)

17

stödboenden att kunna flytta till dessa. Detta skulle innebära att ytterligare ca 40 personer under 2017/2018 kommer att bli redo för en egen bostad. Det

sammantagna behovet av bostäder blir då ca 170-190 bostäder/år för sociala skäl.

En stark indikator som i dagsläget talar för en utbyggnad av antalet platser på stöd- och motivationsboenden är antalet uteliggare. Men om flera skulle få en egen bostad med stöd eller ett eget kontrakt, skulle platser på stödboenden bli tillgängliga och behovet av stödboendeplatser skulle minska. Det är dock svårt att säga i vilken utsträckning. Ca 50 personer har bedömts vara i behov av bostad med särskild service. Av dessa är det inte självklart att alla tillhör nämndens målgrupper. Ett flertal är äldre och är i dåligt fysiskt och psykisk skick men det är inte säkert att de behöver omvårdnads- eller gruppboende med missbruks- eller samsjuklighetsinriktning utan skulle klara sig med äldreboende eller annat boende med stöd.

Våld i nära relation

Våldsrelaterade ärenden gällande barn och unga fortsätter att öka. Det gäller både barn och ungdomar som utsatts och som har bevittnat våld. Allt mera resurser läggs på tillfälliga boenden och att ge stöd och insatser till våldsutsatta och till

våldsutövare.

Antal personer med beslut om bistånd avseende våld i nära relationer Totalt per år

2015 2016 2017 (t.om. sept)

213 316 415

Källa: ProCapita, månadsstatistik

En anledning till ökningen bedöms bero på att VIR teamet har blivit mer känt och bättre på att nå ut, men det är svårt att bedöma om behovet generellt ökar. Det finns ett behov av att ha fler lägenheter med skyddade adresser i Västerås.

Nämnden har två lägenheter avsedda för våldsutsatta kvinnor med barn. Behovet av bostäder för målgruppen är inte tillgodosett utifrån de resurser som nämnden har idag.

Nämnden har två lägenheter avsedda för våldsutsatta kvinnor. Behovet av bostäder för målgruppen är inte tillgodosett utifrån de resurser som nämnden har idag.

(19)

18 Nyanlända

Migrationsverkets prognoser ligger som grund för bedömningar av behovet av bostäder, HVB och stödboende för nyanlända och ensamkommande barn.

2017 förväntas Västerås ta emot 13,16 promille av de barn som anländer till Sverige vilket utifrån senaste prognosen skulle innebära ca 38 ensamkommande barn. Av dessa kommer flertal att anvisas till Västerås med anledning av anknytning till släktingar. Det nationella mottagandet har varit lägre än prognosen 2017 och Västerås har under de första 6 månaderna endast fått fyra anvisningar.

Uppskattningsvis kommer maximalt 10 barn vara i behov av placering i HVB.

Prognosen för 2018 är i dagsläget likvärdig med 2017.

Utifrån minskat antal barn och förändringar i regelverk har en handlingsplan för avveckling av HVB platser beslutats av nämnden. Samtidigt finns ett behov av att öppna stödboenden för ensamkommande barn och unga. Många av lokalerna för HVB kan ställas om till bland annat stödboende och en del avvecklas helt.

Tabellen visar prognostiserat behov på kort sikt.

År 2017 2018

HVB 99 40

Stödboende 66 80

Bostäder 30-50 80-110

Den största åldersgruppen av ensamkommande barn blir 17 år under 2017. Ca 80 barn med uppehållstillstånd är 17-20 år. Ca 50 asylsökande ensamkommande fyller 18 år under 2017. Drygt 100 ensamkommande barn fyller 18 år 2018. Det innebär att under kommande år kommer många av dessa ungdomar inte längre ha ett

vårdbehov utan kommer att skrivas ut från HVB och stödboende. Det förutsätter att det finns bostäder på den reguljära bostadsmarknaden, och i annat fall kommer dessa placerade barn att vara en av nämndens prioriterade målgrupper för

bostadssociala kontrakt. Behovet av bostäder kommande år är ca 40 lägenheter/år.

Till detta tillkommer behov av boendelösningar för asylsökande 18 åringar som inte längre har behov av HVB eller stödboende. Från sept 2017 och under 2018 är det ca 100 asylsökande ungdomar som fyller 18 år.

Under 2017 ska Västerås ta emot 279 nyanlända efter anvisning från

anläggningsboenden och 141 nyanlända 2018. Av dessa uppges 40 % bestå av ensamhushåll. Storleken på barnfamiljer varierar men behov finns av även stora bostäder för exempelvis 7 barns familjer. Vid en beräkning av ett snitt på 5 personer

(20)

19

per familj, är behovet av bostäder 168 lägenheter/bostäder, varav 140 för

ensamhushåll och 28 för familjer. Det troliga är dock att antalet familjer kommer att vara större ändå. Endast ca 20 % av anvisningarna har varit ensamhushåll i början av 2017 vilket indikerar på att behovet av antalet bostäder kommer bli lägre än

beräknat. Under 2018 minskar behovet med ca 70 bostäder.

Många, om inte de flesta, av ensamhushållen kommer att ha tillfälliga

uppehållstillstånd. För att få bostäder att räcka till samtliga av nämndens målgrupper finns behov av tillfälliga bostadslösningar främst för de ensamhushåll som har tillfälliga uppehållstillstånd

Analys

Totalt beräknas behovet av bostäder vara ca 300-400/år för 2017 och 2018. Under flera år har antal bostäder som erhållits via samverkansavtalet varit lägre än grundkvoten vilket resulterat i ett uppdämt behov. Eftersom det finns ett uppdämt behov så är det troliga behovet av bostäder högre. En osäkerhet i prognosen gällande bostäder beror på oklarheter kring flyktingmottagandet, vilken utsträckning behov finns av lägenhet för utflyttningsklara från behandlingshem och stödboenden, samt hur ett uppdämt behov kommer att yttra sig.

Den sammantagna bedömningen är att på kort sikt så är behovet fortfarande större än tillgången till ordinära bostäder. Dock finns en balans mellan tillgången på bostäder och den aktuella efterfrågan. Behovet bedöms bestå även kommande år men den aktuella efterfrågan beräknas öka till att motsvara behoven.

Åtgärder som genomförts eller påbörjats med tillfälliga boendelösningar beräknas vara tillräckliga i avvaktan på att ordinära bostäder byggs och genererar också fler bostäder till samverkansavtalet.

BARN OCH UNGA

Boendekedjan för ungdomar i behov av insatser från socialtjänsten behöver ses över.

Enligt hemlöshetskartläggningen är ett 20 tal ungdomar i behov av gruppboende och ca 16 i behov av lägenhet med bostadssocialt kontrakt. Bedömningen från

förvaltningen är att det i boendekedjan saknas insatser som är anpassade till ungdomar i eget boende. Formen träningslägenheter är uppbyggt utifrån behov hos vuxna. Det här kan vara en orsak till att få ungdomar beviljats bostadssociala kontrakt trots att behovet finns. Det här behöver ses över för att förebygga låsningseffekter i boendekedjan för ungdomar placerade på HVB och på ungdomsboendet.

(21)

20 MISSBRUK ELLER SAMSJUKLIGHET

Behovet av bostäder för sociala ändamål beräknas vara mellan150-190 bostäder. Till dessa räknas målgruppen med missbruksproblematik, samsjuklighet och sk. Övriga vuxna där barnfamiljer med särskilda svårigheter är en prioriterad grupp. Det finns en kö på ca 30 personer till platser på olika missbruksboenden. Denna kösituation skulle kunna underlättas under 2017 och 2018 av att fler lägenheter lämnas till personer som är färdigbehandlade och till personer som är i behov av bostad först.

VÅLD I NÄRA RELATION

Behovet av bostäder för personer som utsatts för våld i nära relation bedöms öka.

Två utredningslägenheter som planeras under perioden kommer att delvis kunna användas för denna målgrupp. En boendetrappa för målgruppen efterfrågas och behovet behöver utredas ytterligare för att matchas med insatser.

NYANLÄNDA

Behovet av bostäder för nyanlända som anvisas till Västerås kommer att minska under 2018. Behovet 2017 har visat sig bli lägre än beräknat. Om man räknar på att 25% är ensamhushåll blir behovet för 2018 ca 60 bostäder för anvisade nyanlända.

Samtidigt kommer behovet att öka hos ensamkommande unga utifrån att även asylsökande 18 åringar kommer finnas kvar under nämndens ansvarsområde.

Behovet för 2018 beräknas bli upp mot 110 bostäder.

Oklarhet kring behovet av bostäder för flyktingar gör prognosen för 2018 osäker. Den kartläggning av tillfälliga lösningar som är gjord kommer dock vara en hjälp ifall staden ställs inför en situation då många fler bostäder än väntat kommer att behövas. Vid en sådan akut situation finns upparbetade nätverk där frågorna kommer att hanteras.

Nämndens behov 2019-2021

I detta avsnitt beskrivs en prognos för nämndens sammantagna behov för 2019- 2021 för nämndens målgrupper. Där vi redan nu ser specifika behov för vissa av nämndens målgrupper tas dessa upp särskilt. Avsnittet avslutas med en analys.

(22)

21

Uträkning av nämndens behov av bostäder fram till år 2021

Grundkvoten för bostäder via samverkansavtalet har varit konstant mellan åren 2012 och 2016, 195 bostäder. År 2016 var grundkvoten för samverkansavtal 195 bostäder och Individ- och familjenämnden fick 197 bostäder det året via samverkansavtalet.

För år 2017 beräknas grundkvoten för bostäder (via samverkansavtalet) fortfarande vara 195 men i den uträkningen är inte hänsyn taget till anvisade flyktingar, och behov av bostäderer för ensamkommande barn och unga eller andra ungdomar som har behov av bostad efter placering. Utöver bostäder via samverkansavtalet har nämnden under 2017 fått 145 bostäder via tillfälliga boendelösningar samt inköp av lägenheter. Totalt sett har nämnden i år behov av ca 340 bostäder, varav ca 150 för anvisade nyanlända samt ensamkommande unga.

Om vi därför antar att flyktinginflyttningen är densamma för de kommande fyra åren fram till år 2021, som den är år 2017, har nämnden ett behov av cirka 340

bostäder/årligen för deras målgrupper. Om behovet att ordna bostäder åt flyktingar skulle avta och återgår behovet till grundkvoten 195 bostäder per år.

Barn och unga

Servicepartner har i rapport Kartläggning och analys av bostadsbehovet för Individ- och familjenämndens målgrupper, tagit fram olika scenarion för prognos av vårddygn år 2021.

Scenario 1

Eftersom ökningen av vårddygn har varit så stor under perioden med hög inflyttning av ensamkommande flyktingbarn används år 2014 som basår för uträkningarna.

Scenario 1 innebär att antar vi att andelen av barn och unga som har behov av vårddygn är konstant fram till 2021 och att andelen vårddygn förväntas öka i samma takt som befolkningen, dvs. 6,57 %.

Scenario 2

I detta scenario antar vi att tillväxten i vårddygn mellan åren 2013 och 2014 fortsätter. Tillväxten mellan år 2013 och 2014, vilket var 8,2 %.

Scenario 3

I scenario 3 utgår vi från basår 2014 men ser tillväxten mellan åren 2013 och 2016, vilket innebär att vi tar höjd för en eventuell ny hög inflyttning av ensamkommande barn till Västerås.

(23)

22

I tabell 5 Antal vårddygn år 2021 i de respektive scenarierna Antal

vårddygn

Ökning i procent

Basår 2014 97 402 0

Scenario 1 år 2021 103 801 7%

Scenario 2 år 2021 105 408 8%

Scenario 3 år 2021 240 152 147%

Årligen finns runt 260 barn och unga placerade genom samhällsvårdsenheten. 60 av dem placeras i snitt inom HVB (45-50 stycken) och SIS-hem (10-15 stycken).

Resterande runt 200 barn och unga placeras i Familjehem. Siffran har varit relativt konstant de senaste tre åren.

Det mest troliga är att scenario 2 blir aktuellt år 2021. Detta då ökningen mellan 2013 och 2014 måste ses som en normal ökning av vårddygn för barn och unga. Detta var innan den stora inflyttningen av ensamkommande barn, men inflyttningen av denna kategori kommer inte att helt upphöra.

Missbruk eller samsjuklighet

Servicepartner har i rapport Kartläggning och analys av bostadsbehovet för Individ- och familjenämndens målgrupper, tagit fram olika scenarion för prognos av

biståndsbeslutade boendedygn för år 2021.

Scenario 1

År 2016 används här som basår. Scenario 1 innebär att antar vi att andelen av vuxna som har behov av boendedygn är konstant fram till 2021 och att andelen

boendedygn förväntas öka i samma takt som befolkningen, dvs. 6,57 %.

Scenario 2

Basåret i uträkningen är fortsatt år 2016. I detta scenario antar vi att tillväxten i boendedygn mellan åren 2015 och 2016 representerar en normal tillväxt för

målgruppen och att antal boendedygn fortsatt ökar i den takten. Tillväxten mellan år 2015 och 2016 var 6,2 %.

Scenario 3

I scenario 3 utgår vi från basår 2016 och tillväxten mellan åren 2013 och 2016 används som utgångspunkt (12,6 %).

(24)

23

I tabell 12 Antal boendedygn år 2021 i de respektive scenarierna År

Antal boendedygn

Ökning i procent

Basår 2016 88 515 0

Scenario 1 år 2021 94 330 7%

Scenario 2 år 2021 93 991 6%

Scenario 3 år 2021 99 654 13%

Det mest troliga scenariot vad gäller vuxna med missbruk är scenario 3 där det sker en stadig ökning årligen mellan 2013 och 2016 som troligtvis kommer att fortsätta.

Siffror från mängdstatistik levererad till SCB från SNF över antalet personer med verkställda beslut om bistånd i kategorin vuxna missbrukare stöder en stadig ökning av antalet boendedygn.

ÖVRIGA VUXNA

I ProCapita finns en uppdelning av insatser för vuxna fördelat på vuxna med missbruk och vuxna övriga. Kategorin ”övriga vuxna” inkluderar flyktingar, personer utsatta för våld i nära relationer och personer som behöver hjälp med boende på grund av ekonomiska problem. Prognoserna som presenteras nedan är därmed en samlad prognos över kategorierna barn och unga, vuxna med missbruk och ”övriga vuxna”.

Däremot finns det andra siffror som visar trender inom varje specifik målgrupp inom kategorin ”övriga vuxna”.

Scenario 1

År 2016 används här som basår då det varit hög inflyttning av flyktingar till Västerås som kommer att behöva stöd med boende de kommande åren. Även

ensamkommande barn som fyller 18 kommer från 2017 att aktualiseras i denna grupp. Scenario 1 innebär att antar vi att andelen av vuxna som har behov av boendedygn är konstant fram till 2021 och att andelen boendedygn förväntas öka i samma takt som befolkningen, dvs. 6,57 %.

Scenario 2

Basåret i uträkningen är fortsatt år 2016. I detta scenario antar vi att tillväxten i boendedygn mellan åren 2014 och 2015 representerar en normal tillväxt för

målgruppen och att antal boendedygn fortsatt ökar i den takten. Tillväxten mellan år 2014 och 2015 var 17,3 %.

(25)

24 Scenario 3

I scenario 3 utgår vi från basår 2016 och tillväxten mellan åren 2013 och 2016 används som utgångspunkt (84,6 %), vilket innebär att vi tar höjd för en eventuell ny hög inflyttning av flyktingar till Västerås.

I tabell 8 Antal boendedygn år 2021 i de respektive scenarierna År

Antal boendedygn

Ökning i procent

Basår 2016 155 036 0

Scenario 1 år 2021 165 222 7%

Scenario 2 år 2021 181 959 17%

Scenario 3 år 2021 286 240 85%

Det mest troliga enligt servicepartner är att år 2017 och 2018 kommer ökningen för boendedygn övriga vuxna vara fortsatt hög, mycket på grund av den stora

inflyttningen av flyktingar år 2015. Därefter avtar förmodligen ökningen. Således bedöms ökningen av vårddygn enligt scenarierna variera mellan scenario 2 den första perioden (2017 och 2018) och därefter mer följa befolkningsutvecklingen enligt scenario 1. Här finns osäkerhetsfaktorn kopplad till flyktinginflyttningen, då en ny ökad inflyttning kan innebära att scenario 2 eller 3 blir aktuella även efter 2018.

Våld i nära relation

Oklart hur behovet kommer att se ut 2021. Däremot prognostiseras behovet av bostäder att fortsätta öka för övriga vuxna, där våld i nära relation är en del. Trenden från 2015-2017 visar dock att behovet hos kvinnor ökar kraftigt.

(26)

25

Antal personer med beslut om bistånd för våld i nära relationer 2015-2017

Nyanlända

Mycket oklart hur flyktingsituationen kommer att se ut 2021. Ifall scenario 3 inträffar kommer behovet av bostäder återigen öka markant.

Ifall trenden fortsätter med ett lågt mottagande av nyanlända och

ensamkommandebarn kommer behovet av bostäder för nyanlända att minska. Även behovet av HVB och stödboende för ensamkommande barn och unga kommer att minska på längre sikt. Behovet av ordinära bostäder för ensamkommande unga kommer dock att fortsätta vara högt utifrån de barn som kom under 2015 och 2016.

Tabellen visar prognostiserat behov

År 2019 2020

HVB 20 15

Stödboende 70 40

Analys

Antalet ordinära bostäder kommer att öka utifrån den byggnation som pågår i Västerås. Planeringsinriktningen för staden håller på att omvärderas och den planeringsinriktning som staden har idag kan komma att justeras uppåt i kommande revidering av stadens översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram som beräknas antas i december 2017.

(27)

26

Det är svårt för Individ och familjenämnden att påverka takten på bostadsbyggande, men nämndens verktyg är att samverka kring bostadsbyggandet, så att de bostäder som byggs blir fler, på rätt sätt, rätt plats och tillgängliga för alla. På längre sikt borde detta möta upp det behov av bostäder som finns, förutsatt att behovet inte ökar i samma takt. Samverkansavtalets nya utformning bör generera fler bostäder på lång sikt, vilket innebär att behovet av antal övergångsbostäder bör minska.

Det arbete som påbörjats tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen att tidsbegränsa kontrakt, skulle kunna leda till att människor kommer fortare till permanenta bostadslösningar och omsättningen på teknik- och

fastighetsförvaltningens bostäder skulle kunna öka med ca 60 lägenheter/bostäder per år.

BARN OCH UNGA

Prognosen som servicepartner har levererat gällande ökat behov av vårddygn gällande barn och unga stödjer förvaltningens bedömning om att behov av fler platser i olika boendeformer för ungdomar kan komma att behövas. Eftersom behovet av stödboende för ensamkommande kommer att minska finns det möjlighet att använda dessa lokaler till behov av ytterligare ett stödboende för andra

ungdomar. Huruvida behovet av ytterligare stödboende/ungdomsboende kommer finnas är beroende på hur man närmaste åren får fram andra boendelösningar med stöd till ungdomar.

MISSBRUK ELLER SAMSJUKLIGHET

Utifrån prognos samt förvaltningens erfarenhet bedöms antalet personer med samsjuklighet ökar. En planering för ytterligare en gruppbostad med ca 10 platser behöver påbörjas för att möta behoven 2020. Möjlighet att ta över befintliga lokaler bedöms som liten, utifrån målgruppens behov. Investering behövs för nybyggnation.

Antalet äldre personer med missbruk i kombination med fysiska och/eller psykiska problem förväntas öka. Förvaltningen ser att även en yngre målgrupp med stort omvårdnadsbehov ökar. Målgruppen har ett stort omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Nämnden ser ett behov av ytterligare ett

omvårdnadsboende på ca 20 platser. Möjligheter att överta befintliga lokaler från annan verksamhet ses som möjlig lösning.

(28)

27 VÅLD I NÄRA RELATION

Behovet på längre sikt är svårt att bedöma. Prognosen visar på att det finns ett stort behov av hjälp i samhället men det är svårt att bedöma ifall det behovet generellt ökar. Ett arbete bör påbörjas för att se över boendemöjligheter för denna målgrupp.

NYANLÄNDA

Ett fortsatt stort behov av bostäder förväntas finnas för både övriga vuxna och nyanlända som redan finns i Västerås. Många av barnfamiljerna som tros fortsätta söka bistånd till bostäder är nyanlända som bott som egenbosatta i Västerås i bostadssituationer som i förlängingen inte är hållbara.

Antalet HVB platser för ensamkommande kommer kunna vara motsvarande ett eller två boenden, förutsatt att inströmningen till Sverige inte förändras. Behovet av antal stödboenden beräknas också minska förutsatt att ungdomarna får tillgång till

bostäder. På längre sikt bör fler av de ensamkommande barnen ha varit här så pass länge att de också har möjlighet att söka och få lägenhet på egen hand.