Ludvika kommun.
Pro Natura Pro Natura Pro Natura Pro Natura
Juni 2021
Projekt: Naturvärdesinventering (NVI) av Gamla Vattenverket i Fredriksberg, Ludvika kommun.
Projektorganisation: Inventeringen har utförts av Leif Andersson och Emma Karlsson, Pro Natura.
Kontaktperson för denna rapport: Leif Andersson, leif.andersson@pro-natura.net, Tel: 0506–
14301, 070–6571746.
Adress Pro Natura: Träringen 66b, 416 79 Göteborg.
Beställare: Ludvika kommun, Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen. Rapporten är färdigställd 2021-06-28.
Kontaktperson hos beställaren: Anas Skaef.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 4
1. Inledning ... 5
2. Bakgrund ... 5
3. Uppdraget ... 6
4. Metodik ... 6
5. Allmänt om naturförhållandena ... 11
5.1. Geografi och bebyggelse ... 11
5.2. Naturförhållanden ... 13
5.3. Kort om markanvändningshistorian ... 14
5.4. Uppgifter om naturförhållandena i befintligt underlag ... 14
5.5. Inventeringsområdet i planer och program ... 15
6. Beskrivningar av naturvärdesobjekt ... 17
7. Sammanfattning av naturvärdena i området ... 29
8. Litteratur och källor ... 30
8.1. Skriftliga källor ... 30
8.2. Kartor ... 30
8.3. Databaser och internet ... 31
Bilaga 1: Karta över inventeringsområdet Bilaga 2: Karta över naturvärdesobjekten
Bilaga 3: Karta över naturvårdsobjektens naturvärdesklass Bilaga 4: Karta över naturvårdsobjektens naturtyper
Sammanfattning
Ludvika kommun har startat en ny detaljplansprocess för fastigheten Annefors 7:10 med flera ”Gamla vattenverket” i Fredriksberg. I detaljplanen ingår en naturvärdesinventering och Ludvika kommun har beställt denna av Pro Natura.
Inventeringen utfördes under maj och juni 2021 enligt svensk standard 199 000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Detaljeringsgraden på inventeringen har varit medel. Inventeringen har skett med tillägget Naturvärdesklass 4.
Inventeringsområdet omfattar ca 3,6 ha. Flera naturvärdesobjekt fortsätter utanför inventeringsområdet varför den inventerade ytan är större. Fem naturvärdesobjekt har avgränsats; ett objekt med påtagligt naturvärde och fyra objekt med visst naturvärde.
Värdena för biologisk mångfald är främst knutna till Älgsjöbäcken i söder och till viss del till skogsbestånd som innehåller mindre mängder värdeelement som block och lågor. I den södra skogen återfanns signalarten ögonpyrola men skogen är för närvarande för ung för att uppnå höga naturvärden.
1. Inledning
Föreliggande arbete är gjort på uppdrag av Ludvika kommun, Kultur- och
samhällsutvecklingsförvaltningen. Kontaktperson på kommunen har varit Anas Skaef.
Ansvarig har varit Leif Andersson, Pro Natura. Fältarbetet har gjorts av Leif Andersson och Emma Karlsson.
Fältarbetet utfördes 11 maj och 21 juni 2021.
Naturvärdesinventeringen har utförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. Inventeringen har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad medel och med tillägget Naturvärdesklass 4.
2 . Bakgrund
Ludvika kommun har startat en detaljplaneprocess i området för ny bebyggelse och parkmark, och i detaljplanen ingår en naturvärdesinventering enligt SIS-standard.
Kommunen avser använda rapporten som underlag vid bedömning av naturvärden i den nya detaljplanen.
Huvudsyftet med denna detaljplan är att möjliggöra att fastigheten Annefors 7:10 (Gamla vattenverket) kan användas för privata verksamheter som lager och/eller verkstad. Ett annat syfte är att rätta till situationen för tre villor i närheten av Gamla vattenverket.
3. Uppdraget
Förfrågan om anbud gavs 2021-04-15. Beställning av naturvärdesinventeringen gjordes den 2021-04-20.
I uppdraget har ingått att kartlägga och bedöma naturvärden inom ett område på fastigheten Annefors 7:10 med flera ”Gamla vattenverket”. Inventeringsområdet redovisas på karta i bilaga 1.
Inventeringen har gjorts enligt SIS standard SS 199000:2014 med redovisning juni 2021.
Inventeringen har utförts som fältinventering med detaljeringsgrad medel och med tillägget Naturvärdesklass 4. Detta innebär att också naturvärdesobjekt motsvarande
naturvärdesklass 4 (se nedan) har inkluderats.
Inventeringen har genomförts med detaljeringsgraden som i ovan nämnda standard benämns ”Fältnivå medel”. Detta innebär att naturvärdesobjekt med en yta om 0,1 ha eller mer samt linjeformade objekt med en längd om minst 50 meter samt en bredd om minst 0,5 meter ska kunna identifieras.
Det ska framhållas att detta, enligt standarden för naturvärdesinventering (NVI), är en sammanställning och bedömning av värden utifrån aspekten biologisk mångfald. Någon bedömning av områdets eventuella geologiska, geomorfologiska eller hydrologiska värden har ej gjorts.
I detta arbete ingår heller ingen bedömning av den kulturhistoriska miljön. Inte heller innehåller detta arbete någon bedömning av områdets sociala värden eller värden för friluftslivet.
Slutligen innehåller arbetet heller inga bedömningar av konsekvenser för biologisk mångfald vid en eventuell exploatering av något slag.
4. Metodik
Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) SS 199000:2014. För detaljer i denna så hänvisas till standarddokumenten Svensk Standard SS 199000:2014 och Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014.
Grunden i denna standard är att på ett transparent, upprepbart och väldefinierat sätt genomföra naturvärdesbedömningar vad gäller biologisk mångfald. Syftet med en
naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och
ej, vilken detaljeringsgrad inventeringen ska ha (vilken som är minsta obligatoriska
karteringsenhet) och om inventeringen ska ha några tillägg (t.ex. identifiering av objekt med generellt biotopskydd, inventering av särskilda arter, identifiering och avgränsning av områden som har naturvärdesklass 4). I denna inventering ingår tillägget naturvärdesklass 4.
En viktig princip i arbetet med naturvärdesinventering enligt standarden är att
naturvärdesbedömningen ska utgå från två olika bedömningsgrunder – bedömningsgrund art och bedömningsgrund biotop. Den första avser i vilken grad arter och arters förekomst bidrar till naturvärdet. Den andra är en bedömning av hur biotopen bidrar till den biologiska mångfalden. De båda bedömningsgrunderna är naturligtvis beroende av varandra så att högre värde från biotopsynpunkt normalt leder till att området också har värden i form av artförekomster.
Ett viktigt begrepp vid användningen av arter som bedömningsgrund är begreppet
naturvårdsart. Enligt standarden för naturvärdesinventeringar (NVI) så är en naturvårdsart en art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild
betydelse för biologisk mångfald. Detta är i linje med ArtDatabankens definition av begreppet (ArtDatabanken 2013). Enligt ArtDatabanken är naturvårdsarter ett
samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Rödlistade arter markeras i med artens rödlistningskategori, ”NT”,
”VU”, ”EN”, ”CR” och ”DD”. Arter som i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering
(Skogsstyrelsen 2014) använts som signalarter vilka bedöms indikera förhöjda naturvärden i skogsmiljöer har använts som naturvårdsarter. Signalarter markeras i listorna över
naturvårdsarter med ”S”. Inga rödlistade arter har påträffats i området under inventeringen.
Viktiga faktorer vid bedömning av ett områdes biotopkvalitet är
• Naturlighet
• Processer och störningsregimer
• Strukturer
• Element
• Kontinuitet
• Naturgivna förutsättningar
• Förekomst av nyckelarter
• Läge, storlek och form
Strukturer och element är av särskild betydelse vid bedömningen eftersom de är företeelser som förhållandevis lätt kan uppfattas i fält. De används därför i många fall för att indirekt bedöma förekomst av andra biotopkvaliteér, som t.ex. naturlighet, processer och
störningsregimer, kontinuitet, naturgivna förutsättningar och vissa nyckelarter.
Biotopens värde beror också på hur sällsynt och hotad den är.
Principer för naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till viss naturvärdesklass.
I standarden finns också angivet hur olika naturtyper ska benämnas. En naturtyp är en sammanfattande benämning på en grupp biotoper med gemensamma kännetecken. I naturvärdesinventeringen grupperas biotoperna i följande naturtyper: Infrastruktur och bebyggd mark, täkt och upplag, park och trädgård, åkermark, äng och betesmark,
igenväxningsmark, skog och träd, myr, fjäll, berg och sten, sandmiljö, grund marin mjukbotten, grund marin härdbotten, djup marin mjukbotten, djup marin hårdbotten, biogent rev och bubbelrev, antropogen marin miljö, grund sjö, djup sjö, småvatten,
vattendrag, antropogen limnisk miljö, havsstrand samt limnisk strand. Begreppet naturtyp används ibland, både i vanligt tal och i biologiska sammanhang, med något annorlunda betydelse. Ett exempel är Natura 2000 som använder naturtyp i en annan betydelse. I det aktuella området noterades naturtyperna småvatten, vattendrag, skog och träd.
Ett viktigt resultat av en naturvärdesinventering är att naturvärdesobjekt identifieras, avgränsas, bedöms och beskrivs. Ett naturvärdesobjekt i en naturvärdesinventering är ett avgränsat geografiskt område med naturvärde, som utgörs av en dominerande naturtyp och som kan bedömas till en och samma naturvärdesklass. I standarden ska ett
• Naturvärdesklass 1 - högsta naturvärde
• Naturvärdesklass 2 - högt naturvärde
• Naturvärdesklass 3 - påtagligt naturvärde
• Naturvärdesklass 4 – visst naturvärde
Områden som ej anses ha betydelse för biologisk mångfald anges som områden med lågt naturvärde.
Enligt uppdragsbeskrivningen ska naturvärdesinventeringen av Gamla Vattenverket i Fredriksberg utföras som fältinventering med detaljeringsgrad medel. Detta innebär att minsta objekt som ska identifieras är en yta av 0,1 ha eller mer eller ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och en bredd av 0,5 m eller mer. De områden om redovisas i denna inventering är de som uppnått naturvärdesklass 4 eller högre.
Det område som inventerats framgår av bilaga 1 medan avgränsning av naturvärdesobjekt och naturvärdesklassning redovisas på karta i bilaga 2 och bilaga 3.
Standarden för naturvärdesinventering (NVI) innefattar ingen formell landskapsekologisk analys.
Följande moment har utförts i NVI:n:
Förarbete
Högsta naturvärde. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå.
Högt naturvärde. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.
Påtagligt naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Visst naturvärde. Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Områden med ett lågt naturvärde som bedöms ha ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald.
Övrig mark
1. Sammanställning av tidigare dokumentation i inventeringsområdet – detaljplaner, inventeringar, artfynd, kartunderlag och eventuella förordnanden.
2. Potentiella naturvärdesobjekt har identifierats genom karta och ortofoto.
3. Fältkartor för arbetet där potentiella naturvärdesobjekt är markerade har tagits fram.
Fältkartorna har innehållit en bakgrund med ortofoto – och har varit i skalan 1:2 500.
Fältarbete
Inventering har genomförts i hela det område som redovisas i bilaga 1. Naturvärdesobjekt har avgränsats och dokumenterats, totalt fem objekt.
Rapportering
Rapporteringen följer standarden och för detaljer hänvisas till standarddokumenten. Om inga kommentarer anger annat så är redovisade naturvårdsarter noterade under denna naturvärdesinventering.
5. Allmänt om naturförhållandena
5.1. Geografi och bebyggelse
Det inventerade området ligger i anslutning till den södra delen av Fredriksbergs tätort.
Avståndet till inventeringsområdet från Fredriksbergs bibliotek är drygt 600 meter i sydlig riktning, det ligger drygt 100 meter sydväst om Säfsgårdens Ålderdomshem och mindre än 100 meter norr om Älgsjön. Norr om inventeringsområdet ligger villaområdet Annefors.
Söder om inventeringsområdet finns en barrskogsklädd höjd och Älgsjön. Älgsjöbäcken, som avvattnar Älgsjön mot Liälven rinner genom inventeringsområdets södra del. Sumpiga marker utmed Älgsjöbäcken finns väster om inventeringsområdet.
Den nordvästra delen av inventeringsområdet innehåller villabebyggelse, gator och
trottoarer. Nordöstra delen består av naturmark med diken och som genomskärs av en äldre väg som idag är blockerad och bevuxen av diverse kärlväxter. Intill den nordöstra delen på dess norra sida finns bostadshus samt mot det nordöstra hörnet ligger en verkstad och upplag med bland annat bilar och däck. I den södra delen, utmed Filipstadsvägen, finns verkstäder med skiftande verksamheter. Denna industrimark kantas av branta sluttningar med fyllnadsmassor i söder. Väster om Filipstadsvägen finns byggnader med olika
verksamheter, bland annat släputhyrning. Hela inventeringsområdet ligger längsmed eller genomskärs av bilvägar. Filipstadsvägen skär mitt igenom inventeringsområdet.
Anneforsvägen ligger till största delen inom inventeringsområdet. Nordöst om
inventeringsområdet löper Hülphers väg. Igenom området löper den gamla vägen från Säfsgården mot Filipstad. Genom att den inte använts som väg under lång tid har den mest karaktär av gammal körväg. Det finns dock inget kvar av denna väg på fastigheterna Älgsjöhöjden 1:4 och 1:8.
Inventeringsområdet har en utbredning i geografin med en öst-västlig längd om ca 270 meter och en längd i nord-sydlig riktning om ca 300 meter. Totalt har inventeringsområdet en yta av ca 3,6 hektar, där en relativt stor andel består av infrastruktur och bebyggd mark.
Hela inventeringsområdet ligger på drygt 300 m.ö.h. med lokala höjdskillnader. Den lägst belägna delen är i nordväst på 285 m.ö.h vid Älgsjöbäcken. Områdets högst belägna del är i nordost på ca 305 m.ö.h där det återfinns ett örtrikt blötare område med lövträd, småvatten samt en yngre barrdominerad skog. Höjdskillnaden i området är således ca 20 meter.
Barrdominerad skog i sydväst i sluttande terräng. Foto Emma Karlsson.
Småvatten i nordost med bland annat lövträd och dödved. Foto Emma Karlsson.
Karta över inventeringsområdets läge.
5.2. Naturförhållanden
Berggrunden i området utgörs främst av en sur intrusiv – ytbergart i form av syenitoid- granit (SGU Berggrundskarta).
Jordarterna i inventeringsområdet utgörs huvudsakligen av morän, i sydost, mot höjden finns ett mindre område med tunna jordlager där berggrunden ligger strax under ytan (SGU Jordartkarta). Jorddjupet i området är varierande och ligger mestadels mellan 5–10 meter förutom ett område i öst där djupet mäter 10–20 meter samt ovan nämnda område i ost- sydost där jorddjupet är mycket grunt, 0–1 meter (SGU Jorddjupskarta). I de norra delarna på ömse sidor av den gamla Filipstadsvägen finns torvjordar på fuktig mark (Ludvika kommun & Geostrix AB 2020).
Hela området ligger över högsta kustlinjen (SGU Strandnivåkarta).
Området utgörs av ett antal naturtyper som våtmark, småvatten och skogsmark i nordöstra delen och infrastruktur och bebyggelse med mindre bitar naturmarker i den nordvästra och mellersta-södra delen. Allra längst i söder finns ett vattendrag, Älgsjöbäcken, som avvattnar Älgsjön. I de centrala, norra delarna finns blandskog på torvjord, i de centrala delarna av björk och tall, i öster björkdominerad skog. Öster om denna finns barrblandskog. Skogarna i söder och öster är yngre produktionsskog och domineras av barr, främst gran, med inslag av lövträd, där lövträden huvudsakligen återfinns i samband med vatten. Det finns fåtal något äldre träd, bland annat en sälg i södra delen, och enstaka föryngring av bland annat lönn och rönn, annars har beståndet en jämn åldersfördelning. Området innehåller mindre mängder lågor och torrträd som huvudsakligen är något yngre. I nordväst, nedom bebyggelsen i Anneberg, finns starkt påverkad trädklädd mark.
Under första fältbesöket i maj noterades ett par födosökande forsärlor vid Älgsjöbäcken, vilket stämmer bra överens med artens habitatkrav. I mitten av området, i närheten av däckverkstaden, sågs en tornfalk förbiflygande i maj.
I anslutning till Filipstadsvägen, som genomskär området i nord-sydlig riktning och
villaområdet i norr, är området påverkat av invasiva arter som blomsterlupin, parkslide och jättebalsamin. I den nordöstra delen i våtmarken och längs den äldre vägen mellan
Säfsgården och vidare mot Filipstadsvägen hittades även en del ohävdsarter som exempelvis hundkäx, brännässla och kirskål.
5.3. Kort om markanvändningshistorian
I generalstabskartan från 1912 ses ingen bebyggelse i inventeringsområdet, det är istället karterat barrskog på sluttande mark, vattendrag samt den gamla Filipstadsvägen som genomkorsar området i nord-sydlig riktning (Generalstabskartan). På en flygbild från ca 1965 har bebyggelse tillkommit i närheten av området mot norr men ytterst lite inne i inventeringsområdet. På bilden finns däremot två vägar genom området i nord-sydlig riktning. I den västra delen av området växer det skog, i mellersta delen varierad skog och öppen mark, medan i den östra och södra delen är skogen avverkad (Min karta, ca 1965). I den ekonomiska kartan från 1970 har inte mycket förändrats sedan ca 1965, där syns bebyggelse (Gamla vattenverket) i mitten av området i anslutning till Filipstadsvägen. I de östra delarna är den gamla Filipstadsvägen markerad som körväg (den är idag blockerad med sten för trafik) och den fortsätter sedan längs Älgsjöbäcken och passerar den vid Älgsjön för att där ansluta sig till den nya dragningen av Filipstadsvägen. I övrigt består området av naturmark, där västra och södra delarna är styckade i tomter (Ekonomiska kartan). På en flygbild från ca 1975 har skogen i den västra delen gallrats eller avverkats, mellersta delen är densamma som 1965 och i öster syns en föryngrad skog. I anslutning till föryngringsskogen mot öst är skogen däremot avverkad (Min karta, ca 1970).
Historiskt kan områdets markanvändning summeras som brukad skogsmark.
5.4. Uppgifter om naturförhållandena i befintligt underlag
Ingen del av inventeringsområdet berörs av Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Skogens pärlor).
Ingen del inom inventeringsområdet berörs av Skogsstyrelsens sumpskogsinventering (Skogens pärlor).
Inga träd som tidigare pekats ut som särskilt skyddsvärda finns inom området (Artportalen 2021).
Inga fynd av naturvårdsarter finns rapporterade i Artportalen/Observationsdatabasen inom
5.5. Inventeringsområdet i planer och program
Hela inventeringsområdet ingår i ett riksintresse för friluftslivet - Finnmarken i Ludvika och Vansbro kommuner. Ingen del berörs av riksintresse för naturvård (Skyddad natur).
Ingen del av det aktuella inventeringsområdet är beläget inom område som klassats som riksintresse för naturvård, riksintresse för det rörliga friluftslivet eller riksintresse för friluftslivet (Skyddad natur).
Inom aktuellt inventeringsområde saknas särskilda områdesbestämmelser för Natura-2000, naturreservat, biotopskyddsområde eller liknande.
I kommunens förslag till ny detaljplan (Ludvika kommun 2021) föreslås att området tas i anspråk för bebyggelse och park, där delar i söder och ost-sydost betecknas som park och resterande som bebyggelse.
Inventeringsområdet och bebyggelsen norr om inventeringsområdet berörs av detaljplaner från 1953 och 1968 (Ludvika kommun 1953 & 1968).
Gamla Filipstadsvägen i söder längs Älgsjöbäcken (ses till höger), taget söderut. Foto Emma Karlsson.
Den gamla Filipstadsvägen i nordöstra delen, taget söderut. Till höger ses blandlövskog med örtrikt fältskikt. Foto Emma Karlsson.
6. Beskrivningar av naturvärdesobjekt
Trädklädd mark V om Säfsgården
Objekt-ID: Gamla Vattenverket i Fredriksberg – 1.
Fältinventeringsdatum: 2021-05-11, 2021-06-21.
Inventerare: Leif Andersson och Emma Karlsson.
Areal: 0,40 hektar.
Naturtyp: Skog och träd.
Biotoper: Blandskog, triviallövskog.
Natura 2000 naturtyper: Ej uppfyllt.
Beskrivning
Detta är ett trädklätt område med varierande trädskikt i olika delar. I sluttningen i nordväst dominerar tämligen högvuxen tall och glasbjörk, med inslag av rönn och unggran. Denna skog var redan vid första besöket underröjd, gallrad och gles, vilket ytterligare förstärkts genom avverkningar under senvåren. Längst i sydväst dominerar tämligen grov och
högvuxen björk. Även i denna del har avverkningar skett under senvåren. Utefter den gamla vägen från Säfsgården mot verkstäderna vid Filipstadsvägen finns en yngre blandlövskog med glasbjörk och sälg samt någon hägg. Nära den gamla vägen finns gott om block.
Mellan beståndet i nordväst och beståndet utmed den gamla vägen finns ett mer öppet våtmarksområde dominerat av grenrör och kärrgröe. Bitvis är marken här ganska sumpig och jordarna utgörs av torv.
I de nordvästra delarna finns mycket tippmassor och fyllnadsmaterial i anslutning till bostadsbebyggelsen. Här har en hel del kulturflyktingar och arter från trädgårdsutkast etablerat sig, med arter som parkslide och sibirisk blåstjärna. I lägre delar har vegetationen mossekaraktär med arter som högvuxet blåbär, vårfryle, lingon och majbräken. Denna del är belägen på torvmark.
Beståndet med björk i sydväst och utmed den gamla vägen är mer örtrikt med arter som hundkäx, kummin, hallon, groblad, rödklöver, majbräken, mjölkört, höstfibbla, kirskål, ogräsmaskros, skogsnäva, styvfibblor, rödblära, backskärvfrö, skogsfräken, ekbräken, vanlig smörblomma, stormåra, teveronika, ängsfryle, vårbrodd, gulvial, smultron och brännässla.
Även här finns invasiva arter och trägårdsflyktingar som finnslide och jättebalsamin. I fuktiga delar finns mannagräs och revsmörblomma.
Ett större bestånd av svart vinbär finns i de fuktiga delarna i sydöst.
En tydlig källpåverkan märks nära den gamla vägen. Vattnet trycker på från de våta ytorna nordöst om den gamla Filipstadsvägen – ingen ledning genom vägkroppen tycks finnas här
(Ludvika kommun & Geostrix AB 2020). Här noterades mossor som bandpraktmossa Plagiomnium elatum och kalkkammossa Ctenidium molluscum.
Vatten avvattnas i den öppna delen och rinner vidare i ett dike mot Filipstadsvägen.
Den lövrika delen i öst är tämligen rik på klen död ved. Här påträffas en del vedsvamp som zonticka Trametes ochracea, kantöra Hymenochaete tabacina och sommarticka Lentinus substrictus.
Påväxten på de äldre tallarna i nordväst domineras av vanliga arter som blåslav Hypogymnia physodes, vedlav Parmeliopsis hyperopta och fingerlav Cladonia digitata.
Naturvärdesklass: 4, området har visst artvärde genom god förekomst av klenved, källpåverkade ytor samt ett mindre vattendrag.
Värdeelement: Klenved, trädsocklar av björk, källpåverkad mark, dike.
Värdestrukturer:
Naturvårdsarter:
Artrikedom: Ej uppfyllt.
Tidigare inventeringar: Saknas.
Lagligt skydd: Saknas.
Den sydöstra delen av området med blandlövskog och örtrik markflora. Foto Emma Karlsson.
I den sydöstra delen finns områden med gott om klenved. Foto Emma Karlsson.
Småvatten och sumpig mark SV om Säfsgården
Objekt-ID: Gamla Vattenverket i Fredriksberg – 2.
Fältinventeringsdatum: 2021-05-11, 2021-06-21.
Inventerare: Leif Andersson och Emma Karlsson.
Areal: 0,08 hektar.
Naturtyp: Småvatten.
Biotoper: Björksumpskog, mindre vattensamling.
Natura 2000 naturtyper: Ej uppfyllt.
Beskrivning
Området utgörs av en sänka på sydsidan av den gamla vägen mellan Säfsgården och verkstäderna utmed Filipstadsvägen. Sänkan är vattenfylld stora delar av året men torde torka ut under längre torrperioder. Varierande vattenstånd kännetecknar området. Hela området är beläget på torvjord.
I detta område har också inkluderats träden utmed den sumpiga marken. Dessa utgörs främst av björk men också av videarter.
I kanterna av vattensamlingen finns vattenmåra, kärrviol, gråstarr, flaskstarr, tuvtåtel, hundstarr, skogsbräken, älggräs, grenrör och revsmörblomma.
Här finns också mosstäcken av skedmossa Calliergon cordifolium, vattenkrokmossa Warnstorfia fluitans och palmmossa Climacium dendroides.
I kanterna finns en del död ved, främst lågor och torrträd av björk. På den döda veden påträffas vedsvampar som fnöskticka Fomes fomentarius, björkticka, Fomitopsis pinicola klibbticka, Trametes ochracea zonticka och sommarticka Lentinus substrictus.
Naturvärdesklass: 4, Området har vissa biotopvärden genom förekomst av död ved, delvis i vatten och förekomst av öppen vattenyta. Naturvärdesbedömningen är preliminär då de limnologiska värdena ej har undersökts.
Värdeelement: Torrträd av björk, hålträd av björk, låga av björk.
Värdestrukturer:
Naturvårdsarter:
Artrikedom: Ej uppfyllt.
Vattensamling SV om Säfsgården under högvatten i maj. Foto Emma Karlsson.
Vegetation av vattenmåra, älggräs och skedmossa Calliergon cordifolium. Stående och liggande död ved av björk är frekvent. Foto Emma Karlsson.
Barrblandskog Ö om gamla Filipstadsvägen
Objekt-ID: Gamla Vattenverket i Fredriksberg – 3.
Fältinventeringsdatum: 2021-05-11, 2021-06-21.
Inventerare: Leif Andersson och Emma Karlsson.
Areal: 0,70 hektar.
Naturtyp: Skog och träd.
Biotoper: Barrblandskog.
Natura 2000 naturtyper: Ej uppfyllt.
Beskrivning
Området utgörs av en barrblandskog på nordvästsluttningen öster om den gamla Filipstadsvägen.
Skogen är en barrblandskog där gran dominerar med stort inslag av tall. Här finns enstaka björk samt uppslag av rönn.
Fältskiktet är av frisk ristyp där blåbär dominerar med inslag av kruståtel, vårfryle, skogsstjärna, linnea och ängskovall.
Nära den gamla vägen mellan Säfsgården och industriområdet vid Filipstadsvägen förefaller markförhållandena något näringsrikare och här påträffas skogskovall, björkpyrola, tallört, blodrot och gullris.
I bottenskiktet dominerar husmossa Hylocomium splendens, väggmossa Pleurozium schreberi och granvitmossa Sphagnum girgensohnii.
Träden har en ålder av uppskattningsvis 60–70 år och är för unga för att hysa mer krävande påväxt av lavar. Här noterades t.ex. manlav Bryoria fuscescens, blåslav Hypogymnia physodes och näverlav Platismatia glauca.
I de nedre delarna finns en del granlågor. En del av dessa är starkt förmultnade med en påväxt av mossor som vedblekmossa Lophocolea heterophylla, hårfliksmossa Blepharostoma trichophyllum, handbålmossa Riccardia latifrons och måntrådmossa Cephalozia lunulifolia.
Naturvärdesklass: 4, området har vissa biotopvärden genom förekomst av naturlig trädslagsblandning och förekomst av lågor i olika nedbrytningsgrader.
Värdeelement: Granlåga, block Värdestrukturer:
Tidigare inventeringar: Saknas.
Lagligt skydd: Saknas.
Barrblandskog med fältskikt av blåbärsristyp. Foto Emma Karlsson.
Låga av gran med god påväxt av mossor som vedblekmossa Lophocolea heterophylla, hårfliksmossa Blepharostoma trichophyllum, handbålmossa Riccardia latifrons och måntrådmossa Cephalozia lunulifolia. Foto Emma Karlsson.
Älgsjöbäcken mellan Älgsjön och Liälven, delen uppströms Filipstadsvägen
Objekt-ID: Gamla Vattenverket i Fredriksberg – 4.
Fältinventeringsdatum: 2021-05-11, 2021-06-21.
Inventerare: Leif Andersson och Emma Karlsson.
Areal: 0,19 hektar.
Naturtyp: Rinnande vatten
Biotoper: Forsande å med block, sötvattenstrand.
Natura 2000 naturtyper: Ej uppfyllt.
Beskrivning
Objektet utgörs av Älvsjöbäcken som avvattnar Älgsjön till Liälven och omfattar delen uppströms Filipstadsvägen. I objektet ingår också strandzonerna på ömse sidor av vattendraget. Större delen av området ligger utanför inventeringsområdet.
Vid utloppet från Älgsjön finns ett dämme som utgör vandringshinder för fisk.
I strandzonen utefter ån finns en del buskar som pors och viden samt träd som glasbjörk, gråal och längre upp gran och tall. Granarna är i olika ålder.
Bland kärlväxterna i strandzonen märks topplösa, älggräs, blåtåtel, kärrtistel, hirsstarr, knagglestarr, vitsippa, grenrör, kråkklöver, strätta, ängsvädd, blodrot, hultbräken och majbräken.
I bäckkanten finns bäckrundmossa Rhizomnium punctatum och fickpellia Pellia epihylla. På blocken finns en artrik och ymnig påväxt av mossor och lavar. Här noterades typiska bäckmossor som bäckskapania Scapania undulata, vattenrostmossa Marsupella emarginata var. aquatica, bäckraggmossa Racomitrium aciculare, bäckgräsmossa Sciuro-hypnum plumosum, liksom bäcklav Dermatocarpon luridum. Andra arter på blocken är t.ex.
sumpsäckmossa Calypogeia muelleriana, cirkelmossa Sanionia uncinata, skogsgrimmia Grimmia hartmanii, stor fickmossa Fissidens adianthoides, stor lobmossa Tritomaria quinquedentata, gulgrön raggmossa Racomitrium fasciculare och cypressfläta Hypnum cupressiforme. Vackra mattor av fertil letlav Parmelia omphalodes noterades på de övre delarna av blocken.
I ån har i äldre tid (1935) påträffats några rödalger – pärlbandsalg Batrachospermum gelatinosum, torvgravsalg Batrachospermum turfosum och cyanobakterien Capsosira brebissonii (Virtuella herbariet). Samtliga har få noterade fynd i landet.
Två exemplar av forsärla noterades vid det första besöket, 2021-05-11.
undersökts. Osäkerheten vid naturvärdesbedömningen beror också på hög vattenföring, särskilt vid det senare besökstillfället, vilket försvårade undersökning av submers påväxt på block och stenar.
Värdeelement: Lågor liggande i vatten. Block, grova block i vatten. Torrträd av tall.
Värdestrukturer:
Naturvårdsarter:
Forsärla Motacilla cinerea (indikator på värdefulla rinnande vatten) Artrikedom: I viss mån uppfyllt genom artrik påväxt på blocken i ån.
Tidigare inventeringar: Saknas.
Lagligt skydd: Saknas.
Älgsjöbäcken ett stycke uppströms med gott om block och lågor. Foto Emma Karlsson.
Block i ån med bäcklav Dermatocarpon luridum och olika mossor. Foto Emma Karlsson.
Barrblandskog i nordvästsluttning ovanför Älgsjöbäcken
Objekt-ID: Gamla Vattenverket i Fredriksberg – 5.
Fältinventeringsdatum: 2021-05-11, 2021-06-21.
Inventerare: Leif Andersson och Emma Karlsson.
Areal: 0,40 hektar.
Naturtyp: Skog och träd.
Biotoper: Barrblandskog.
Natura 2000 naturtyper: Ej uppfyllt.
Beskrivning
Objektet utgörs av en barrblandskog i sluttningen från Älgsjöhöjden mot Älgsjöbäcken mellan Älgsjön och Liälven. Större delen av objektet ligger utanför inventeringsområdet.
Trädskiktet domineras av gran med inslag av tall och enstaka björk och asp. I de nedre delarna finns också sälg. Träden är medelgrova och kan uppskattas ha en ålder av ca 70 år.
Den gamla vägen mellan Fredriksberg och Filipstad löper strax sydöst om ån. I kanten av denna, sedan länge oanvända väg, finns arter som björkpyrola, klotpyrola och den vackra ögonpyrolan. Här finns också skogskovall som vittnar om något bättre näringsförhållanden.
Annars domineras fältskiktet i skogen av blåbär med inslag av lingon, kruståtel, piprör, linnea, skogsstjärna, gullris, hultbräken, ekbräken, harsyra och vårfryle.
I bottenskiktet dominerar husmossa Hylocomium splendens och väggmossa Pleurozium schreberi en del granvitmossa Sphagnum girgensohnii.
I beståndet finns enstaka medelgrova, ej särskilt gamla lågor av gran. I de nedre delarna vid den gamla vägen finns några lågor av sälg, varav någon grov. Några barkborredödade granar bildar stående död ved.
På sälg noterades skägglav Usnea dasypoga och näverlav Platismatia glauca, blåslav Hypogymnia physodes, cypressfläta Hypnum cupressiforme och kvastmossa Dicranum scoparium. På grova lågor av sälg noterades trevarlav Peltigera polydactylon och mossorna cirkelmossa Sanionia uncinata och stenlummermossa Barbilophozia hatscheri.
Naturvärdesklass: 4, området har visst biotopvärde genom naturlig trädslagsblandning, lågor av gran och sälg samt visst artvärde genom förekomst av näringskrävande kärlväxter.
Värdeelement: Granlågor, sälglågor, block, torrträd av gran.
Värdestrukturer:
Naturvårdsarter:
Ögonpyrola Moneses uniflora (S)
Artrikedom: Ej uppfyllt.
Tidigare inventeringar: Saknas.
Lagligt skydd: Saknas.
Barrblandskog i nordvästsluttningen ner mot Älgsjöbäcken. Foto Leif Andersson.
7. Sammanfattning av naturvärdena i området
De viktigaste naturvärdena i området är knutna till Älgsjöbäcken i söder och i någon mån de blöta partierna i nordost med förekomst av dödved. Älgsjöbäcken innehåller en stor mängd värdeelement som block och dödved, där framför allt blocken är bevuxna med en artrik flora av mossor och lavar. För att få en mer slutgiltig bedömning av naturvärdena i vattendraget behöver en limnisk inventering utföras. I kanten av barrblandskogskogen i söder hittades även ögonpyrola som indikerar högre naturvärden och tallört i kanten av skogen i nordost.
Avsaknaden av gamla träd, skoglig kontinuitet och liten andel lågor gör att naturvärdena inte når upp till höga naturvärdesklasser i de flesta objekten. Älgsjöbäcken bedöms dock
preliminärt ha minst påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3.
Stora delar av området är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter och har låga naturvärden.
8. Litteratur och källor
8.1. Skriftliga källor
ArtDatabanken 2013: Naturvårdsarter. – ArtDatabanken rapporterar 14, SLU.
Ludvika kommun 1953: Förslag till utvidgning av byggnadsplanen för Annefors i Säfsnäs kommun. – (Plannr 58).
Ludvika kommun 1968: Förslag till ändring av byggnadsplan för den av Annefors (industriområdet i SV delen) i Säfsnäs kommun. – (Plannr 129).
Ludvika kommun 2021a: Utkast av plankartan från detaljplan för fastigheten Annefors 7:10 med flera ”Gamla vattenverket” i Fredriksberg.
Ludvika kommun 2021b: Planbeskrivning tillhörande ny detaljplan för fastigheten Annefors 7:10 med flera ”Gamla vattenverket” i Fredriksberg.
Ludvika kommun & Geostrix AB 2020: Geoteknisk undersökning, Fredriksberg 1:21 (del av) i Ludvika kommun. Teknisk beskrivning.
SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. – Svensk Standard SS
199000:2014.
SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). Komplement till SS 199000. – Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014.
Skogsstyrelsen 2014: Handbok för inventering av nyckelbiotoper. – Skogsstyrelsen, Jönköping.
SLU ArtDatabanken 2020: Rödlistade arter i Sverige 2020. – SLU, Uppsala.
8.2. Kartor
Ekonomiska kartan 1:10 000 (Säfsnäs J133-12E3e71 1970).
Generalstabskartan 1:100 000 (Grängesberg J243-89-1 1912).
Min karta, Lantmäteriet (flygbild ca 1965 & 1970) SGU Jordartskarta 1:25 000-100 000.
SGU Jorddjupskarta 1:50 000.
8.3. Databaser och internet
Artportalen – Rapportsystem för växter, djur och svampar:
https://artportalen.se/
Länsstyrelsernas geodatakatalog:
https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/
Länsstyrelsernas webgis: https://ext-
geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=7ec425abc6af4398b86cdd9d0df40153 Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur
http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/
SGU-s kartvisare. https://www.sgu.se/produkter/kartor/kartvisaren/
Skogsstyrelsens kartdatabas (Skogens pärlor):
https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/
Utförare
Pro Natura Träringen 66b 416 79 Göteborg
Inventerare Pro Natura
Dokumentnamn
Naturvärdesinventering (NVI) av Gamla
Vattenverket i Fredriksberg, Ludvika kommun.
Sidnummer (antal sidor)
32 (32)
Datum
2021-06-24
