NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

GRUNDEXAMEN INOM FISKERIBRANSCHEN

Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom fiskeribranschen (8.3.2001, dnr 16/011/2001).

Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm.

UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005

INNEHÅLL

1 YRKESPROV OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR

GRUNDEXAMEN INOM FISKERIBRANSCHEN 1

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1

2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1

2.2 Bedömning av yrkesprov 3

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5

3.1A De gemensamma studierna 5

3.1.1 Fiskar och fiskevatten 8 sv 5

3.1.2 Fiskeribranschen 5 sv 11

3.1.3 Att röra sig till sjöss 5 sv 15

3.1.4 Basfärdigheter i fiske 11 sv 18

3.1.5 Basfärdigheter i fiskhantering 8 sv 22

3.1.6 Basfärdigheter i fiskodling 8 sv 25

3.1.7 Vård av fiskevatten 5 sv 29

3.1B Yrkesinriktade studier i utbildningsprogrammet 33

3.1.8 Yrkesfiske 30 sv 33

3.1.9 Fiskförädling och fiskhandel, 30 sv 38

3.1.10 Akvakultur 30 sv 42

3.1.11 Fisketurism 30 sv 47

3.1.12 Företagsverksamhet inom fiskeribranschen, 10 sv 51

1 YRKESPROV OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM FISKERIBRANSCHEN

Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005.

I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och

genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas

arbetslokaler.

Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan

använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av

yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi.

Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och

arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet.

Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet.

Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa

uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål.

Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5.

2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter

I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer.

Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man

• planerar och genomför yrkesproven

• informerar om yrkesproven

• utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven

• granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det

• godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan

• övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas

• behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de

• planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande

• informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov

• observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

• deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna

• sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet

• introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet

• observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning

• berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet

• deltar i utvärderingssamtalet

• besluter om bedömning av yrkesprov

De studerande kan använda sig av materialet när de

• gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna

• planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten

• bedömer sitt eget kunnande

Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

2.2 Bedömning av yrkesprov

Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt.

Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått med handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra

arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de

bedömningskriterier som man på förhand har fastställt.

Föremålen för bedömningen i yrkesproven är

• behärskandet av arbetsprocessen

• behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material)

• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet

• behärskandet av arbetssäkerhet

• den för alla branscher gemensamma baskompetensen

• de gemensamma betoningarna

I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005).

Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under

arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet.

2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och

bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och

arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget.

Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan

användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera

yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje

studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren.

I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet:

• vem som utför yrkesprovet

• den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår

• var yrkesprovet ordnas

• en beskrivning av innehållet i yrkesprovet

• de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet

• motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov

• komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå

• de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla

• underskrift av dem som deltog i bedömningen

I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA

Hur den studerande behärskar det centrala innehållet i de yrkesinriktade studiehelheterna påvisas genom yrkesprov i studiehelheterna. I det här kapitlet beskrivs yrkesproven i de yrkesinriktade studiehelheterna för grundexamen inom fiskeribranschen.

YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM FISKERIBRANSCHEN, 90 SV

Gemensamma yrkesinriktade studier i examen, 50 sv Obligatoriska studiehelheter

Fiskar och fiskevatten, 8 sv Fiskeribranschen, 5 sv Att röra sig till sjöss, 5 sv

Basfärdigheter i fiske, 11 sv Basfärdigheter i fiskhantering, 8 sv Basfärdigheter i fiskodling, 8 sv Vård av fiskevatten, 5 sv

Yrkesinriktade studier som differentierar enligt utbildningsprogram, 40 sv Valfria studiehelheter , 30+10 sv

Yrkesfiske 30 sv

Fiskförädling och fiskhandel 30 sv Akvakultur 30 sv

Fisketurism 30 sv

Företagsverksamhet inom fiskeribranschen 10 sv Övriga valfria studier 10 sv

3.1A De gemensamma studierna 3.1.1 Fiskar och fiskevatten 8 sv Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet inom studiehelheten Fiskar och fiskevatten bedöms möjligast täckande följande centrala innehåll i enlighet med läroplansgrunderna:

• Observationer om hur vattenekosystemet fungerar

• Fisk- och kräftarter

• Fiskarnas byggnad och livsfunktioner

• Att använda fiskeriforskningens metoder

Yrkesprovet inom studiehelheten Fiskar och fiskevatten består av tre delyrkesprov:

1) Beskrivning av yrkesprovet i fiskbiologiska definitioner

Den studerande deltar i att skaffa undersökningsmaterial för fiskeriforskning (t.ex. provfiske med nät) och/eller hanterar det material man erhållit vid provfisket. Den studerande rör sig tryggt på is och till sjöss och månar om den egna hälsan och säkerheten. Han/hon identifierar

de fiskarter som förekommer i materialet, identifierar samt arkiverar i arkiveringsobjektet (t. ex.

i provpåse för fjäll) enligt art byggnaden hos de fiskar och kräftor som forskningen kräver samt gör de anteckningar som krävs. Den studerande utför de mätningar, bestämningar och

observationer av det fiskbiologiska materialet som forskningen förutsätter. Den studerande för statistik över observationerna så som forskningen förutsätter. Han/hon städar sitt

arbetsutrymme efter slutfört arbete. Den studerande arbetar kvalitativt på det sätt som forskningen förutsätter. Den studerande bedömer sin egen prestation och sina

utvecklingsobjekt, tar emot respons, arbetar ansvarsfullt och initiativrikt, följer givna arbetstider och arbetarskyddsföreskrifter samt använder skyddsutrustning och klär sig säkert och hälsosamt i enlighet med väder och yrkesprovuppgiften.

2) Beskrivning av yrkesprovet i vattenprovtagning

Den studerande planerar provtagningen i enlighet med den givna uppgiften. Han/hon väljer de provtagningsredskap som behövs för vattenprovtagning. Den studerande tar vattenprovet ur uppföljningsområdets vattendrag som anvisats honom/henne. Ur vattenprovet tar den studerande prov för analys av syreupplösning i vatten samt prov för andra analyser. Den studerande mäter eller observerar på platsen eventuella andra parametrar som beskriver

vattenkvaliteten (t.ex. syre, pH, elektrisk ledningsförmåga), väderleksuppgifter, grumlighet samt vattentemperaturen och antecknar dem i uppteckningsblanketten. Den studerande konserverar syreprovet och tolkar vattnets syrehalt på basen av färgen på den fällning som bildas i

syreflaskan. Den studerande antecknar och arkiverar proven för fortsatt analys. De som bedömer yrkesprovet bedömer den studerandes kunskap som ligger till grund för arbetet genom frågor som kompletterar yrkesprovsuppgiften genom vilka man klarlägger den studerandes kunskapsgrund i att tolka vattnets syrehalt på basen av den fällning som bildas i flaskan samt betydelsen av siktdjup och vattentemperatur för fiskars och kräftors livsmiljö. Den studerande arbetar noggrant och kvalitativt så att man ur vattenproven tillförlitligt kan göra eventuella fortsatta analyser. Den studerande rör sig säkert på is och till sjöss och månar om den egna hälsan och säkerheten. Han/hon följer givna arbetstider och arbetarskyddsföreskrifter samt använder skyddsutrustning och klär sig säkert och hälsosamt i enlighet med vädret och yrkesprovsuppgiften. Den studerande bedömer sitt eget arbete, tar emot respons och utvecklar sitt arbete på basen av erhållen respons.

INHÄMTNING AV MATERIAL

• delta I provfiske (t.ex. provfiske med nät/provfiske med el, vårdande notfiske m.m.)

BEDÖMNING AV ARBTSPRESTATIONEN

• självvärdering

• att ta emot respons och bedöma de egna

utvecklingsobjekten HANTERING AV

FISKBIOLOGIST MATERIAL

• identifiering av fiskarter

• arkivering av de prov forskningen förutsätter

• mätningar och definitioner

• arkivering

• städning av arbetsutrymmet

Rör sig säkert till sjöss, klär sig efter väderlek, följer arbetstiderna, yrkesetik (attityd), noggrannhet

3) Beskrivning av yrkesprovet i provtagning av organismsamhällen

Den studerande planerar provtagningen på basen av den givna uppgiften, väljer de lämpligaste redskapen, apparaterna och metoderna för provtagningen. Den studerande planerar

provtagningen (uppdelning, val av provtagningsdjup), tar antingen planktonprov eller

bottenprov samt hanterar, märker, konserverar och arkiverar proven för forskningsbruk. Den studerande rör sig säkert på is och till sjöss och månar om den egna hälsan. Den studerande utvärderar sin egen prestation och sina utvecklingsobjekt, arbetar ansvarsfullt, noggrant och kvalitativt i enlighet med vad forskningen förutsätter. Han/hon följer givna arbetstider och arbetarskyddsföreskrifter samt använder skyddsutrustning och klär sig säkert och hälsosamt i enlighet med väderleken och yrkesprovsuppgiften.

Utbildningsarrangören kan om han så önskar naturligt kombinera studiehelheten Fiskar och fiskevatten till exempel med yrkesproven i studiehelheterna Att röra sig till sjöss och/eller Vård av fiskevatten samt Fiskeribranschen.

PROVTAGNING AV ORGANISMSAMHÄLLEN

• planering av provtagningen (t.ex.

uppdelning/val av samplingsmetod)

• val och användning av hämtare

• att behärska provtagningsmetodern a

• att behärska konserveringsmetodern a

• arkivering

BEDÖMNING AV ARBETSPRESTATIONEN

• självvärdering

• att ta emot respons och bedöma de egna

utvecklingsobjekten

Rör sig säkert till sjöss, klär sig efter väderlek, följer arbetstiderna, yrkesetik (attityd), noggrannhet

VATTENPROVTAGNING

• val av

arbetsredskap och

• -apparater samt annat material

• vattenprovtagning, märkning och konservering

• bedömning av syremängd på basen av fällning

BEDÖMNING AV

ARBETSPRESTATIONEN

• självvärdering

• att ta emot respons och bedöma de egna

utvecklingsobjekten OBSERVATIONER

MÄTNINGAR &

ANALYSER

• observation av väderleksuppgifter och

miljöförhållanden

• mätningar och analyser som forskningen förutsätter

• arkivering

Rör sig säkert till sjöss, klär sig efter väderlek, följer arbetstiderna, yrkesetik (attityd), noggrannhet

Yrkesprovet i studiehelheten Fiskar och fiskevatten kan även arrangeras som eget yrkesprov eller som flera separata yrkesprov (delyrkesprov).

Yrkesprovsmiljö

I tabellen beskrivs yrkesprovsmiljön i studiehelheten Fiskar och fiskevatten.

I tabellen presenteras de väsentliga kraven för yrkesprovet.

Fiskar och fiskevatten 8 sv Plats för yrkesprovet

Verksamhetsmiljö Maskiner och apparater

Andra redskap och annat material

Arbetsgemenskap

Läroanstalterna och forskningsinstituten i vilka det finns tillräcklig

utrustningsstandard för att arrangera yrkesprovet ( t.ex. läroinrättningar inom fiskeribranschen, TE-centraler, miljöcentraler, vattenskyddsföreningar, fiskeområden, universitet, privata vatten- och fiskforskningsinstitut, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets fiskforskningsenheter).

Vattendrag (träsk, sjö eller hav).

Vattenhämtare, siktdjupskiva (Secchi-skiva). Hämtare för observation av organismsamhällen. På vintern borr, issåg, skopa för snösörja, isbill, mät- och observationsapparatur för väderleksobservationer.

Kolvar för vattenprov (av plast och glas med slipad propp), provflaskor /-kärl för förvaring av prov ur organismsamhällen, såar, fångstredskap för provfiske, blanketter för provfiske och vattenprov, konserveringsreagenser, pipetter, termosväska, karta över området, skrivunderlag, blyertspennor, maskiner och apparater som behövs i laboratorier för fiskbiologi (t.ex. fjällavläsare,

mikroskop), kemikalier, våg, mätbräda/linjal, kalkylator, provpåsar för fjäll, saxar, pincetter.

Arbetsgemenskap på platsen för yrkesprovet. Yrkesprovet kan göras ensamt, i par eller smågrupp. Den studerandes individuella prestation skall kunna bedömas tillförlitligt. Arbetslivets representant som deltar i bedömningen skall minst ha yrkesinriktad grundexamen inom fiskeribranschen eller natur- och miljöbranschen samt tillräcklig arbetserfarenhet av branschen.

Bedömning av yrkesprov

I tabellen presenteras yrkesprovets i studiehelhetens Fiskar och fiskevatten bedömningsföremål och –kriterier N1, G3 och B5 med nivåbeskrivningar samt N2 och G4 med avvikelser. I yrkesproven bedöms det kunnande som beskrivs i bedömningskriterierna möjligast täckande.

Bedömningskriterier

NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Föremål för

bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande

Behärskande av arbetsprocessen

Fiskbiologiska analyser: Att behärska metoderna för inhämtandet av material som används vid fiskeriforskning (t.ex. provfiskemetoderna)

skaffar de vanligaste material som används vid

fiskeriforskning med handledning av en sakkunnig

skaffar material som används vid fiskeriforskning med handledning av en sakkunnig

skaffar de vanligaste material som används vid

fiskeriforskning och hanterar de prov och provpartier som fås ur dem korrekt.

Vatten- och

organismsamhällsprover:

Planering av vatten- och organismsamhälls- provtagningar (t.ex. delning/val och utförande av vattendjup för provtagning)

planerar och genomför med handledning vatten- och organismsamhällsprovtagning.

hanterar de vanligaste proven och provpartierna som fås vid fiskeriforskning, i huvudsak med korrekta metoder.

planerar och genomför noggrant vatten- och

organismsamhällsprovtagning samt gör erforderliga

mätningar, analyser och observationer.

planerar och genomför vatten- och organism- samhällsprovtagningar samt utför erforderliga mätningar, analyser och observationer.

Behärskande av arbetsuppgiften

Fiskbiologiska analyser:

val av arbetsredskap och material, arkivering av fiskars och kräftors struktur

tar och arkiverar fisk- och

kräftprover med handledning tar och arkiverar fisk- och

kräftprover. tar och arkiverar fisk- och kräftprover.

mätningar och analyser av fiskbiologiskt material (t.ex.

längd, vikt, kön, könsmognad, magens fyllnadsgrad, ålder, näringsanalyser)

tar prov för vatten- och organismsamhällsforskning med handledning av en sakkunnig

väljer korrekta

arbetsredskap, material och metoder för mätningar och analyser.

gör enkla analyser av tillväxt och ålder, näringsanalyser på de huvudsakliga

näringsmålgruppernas nivå, okulära bedömningar av fiskarnas kondition och magens fyllnadsgrad, bestämning av kön och könsmognad.

Arkivering

utför de vanligaste

mätningarna, analyserna och observationerna av

materialet och antecknar dem i arkiveringsobjekten.

väljer korrekta arbetsredskap, material och metoder för mätningar och analyser.

Vatten- och organism- samhällsprover:

Provtagning och konservering av vatten- och organism- samhällsprover, mätning av vattentemperaturen, mätning av siktdjup, observation av väder-förhållanden, ev. andra mätningar och analyser som hör till arbetsuppgiften (t.ex.

pH, syre, elektrisk ledningsförmåga)

tar vatten- och

organismsamhällsprover med korrekta metoder och väljer i huvudsak riktiga arbetsredskap.

mäter vattentemperaturen och siktdjupet samt andra parametrar som eventuellt beskriver vattenkvaliteten.

utför erforderliga mätningar, analyser och observationer av materialet och antecknar dem noggrant i

arkiveringsobjekten.

tar självständigt vattenprover med korrekta metoder och väljer riktiga arbetsredskap.

Arkivering observerar och arkiverar väderleksförhållanden delvis med handledning. Val och användning av metoder, apparater och redskap för provtagning samt andra apparater och redskap samt kemikalier är i huvudsak självständigt.

mäter smidigt

vattentemperaturen och siktdjupet samt andra parametrar som möjligen påverkar vattenkvaliteten samt gör korrekta

väderleksobservationer och för in dem noggrant på arkiveringsblanketten.

tar prov för forskning av

organismsamhällen med korrekta metoder under övervakning av en sakkunnigoch väljer riktiga arbetsredskap.

använder och väljer metoder, apparater, provtagnings- redskap, andra apparater och redskap samt kemikalier självständigt.

väljer med handledning

korrekta metoder för konservering och konserverar prov för forskning.

tar självständigt prov för observation av

organismsamhällen med korrekta metoder och väljer riktiga arbetsredskap.

väljer korrekta

konserveringsmetoder och kemikalier och konserverar proven för forskning.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Fiskbiologiska analyser:

Kännedom om fisk- och kräftarter

identifierar de vanligaste samt de ekonomiskt viktiga eller annars betydelsefulla fiskarterna.

identifierar de flesta av vårt lands permanenta fiskarter och de som regelbundet planteras.

identifierar arterna av vårt lands naturliga fisk- och kräftbestånd samt de viktigaste fisk- och

kräftarterna som används vid akvakultur och i vård av fiskevatten.

Vattenprov och prov av organismsamhällen: tolkning av vattenanalysresultat (vattentemperatur, syre, siktdjup, övriga parametrar)

identifierar de vanligaste yttre och inre strukturerna hos fiskar samt förstår deras betydelse.

identifierar några av de viktigaste strukturerna av fiskar som används i fiskeriforskningen så att han/hon kan arkivera dem som fiskprover.

identifierar de viktigaste strukturerna av fiskar som används i fiskeriforskningen så att han/hon kan arkivera dem som fiskprover.

drar i huvudsak riktiga

slutledningar av

vattenanalysresultaten med tanke på vattendragets lämplighet som fiskevatten.

drar riktiga slutledningar av vattenanalysresultaten med tanke på vattendragets lämplighet som fiskevatten.

Behärskande av arbetssäkerhet

Hantera konserveringsreagens hanterar konserverings- reagenser tryggt med handledning.

hanterar konserverings-

reagenser i huvudsak tryggt. hanterar konserverings- reagenser tryggt.

Baskompetens

Allmänna

arbetslivsfärdigheter:

självvärdering,

utvecklingsfärdigheter, attityd och att följa arbetstider

bedömer med handledning den egna prestationen och det egna utvecklingsbehovet.

bedömer den egna prestationen och de egna utvecklingsfärdigheterna.

bedömer den egna prestationen och de egna utvecklingsfärdigheterna i relation till målen för yrkesprovet.

utvecklar egna lösningar som lämpar sig till den givna uppgiften.

förhåller sig i regel

intresserat och professionellt till sina arbetsuppgifter.

förhåller sig i regel intresserat och professionellt till sina arbetsuppgifter.

följer givna arbetstider. följer arbetstiderna. följer arbetstiderna.

Gemensamma betoningar

Kvalitativ och kundcentrerad verksamhet, hållbar utveckling och att måna om arbetar- skyddet och den egna hälsan.

mäter, analyserar och arkiverar prover självständigt så att slutledningarna som dras av resultaten är tillförlitliga.

mäter, analyserar och arkiverar proverna självständigt så att

slutledningarna som dras av resultaten är tillförlitliga.

sorterar med handledning det

avfall som uppkommit och städar sitt arbetsutrymme.

städar i huvudsak

självständigt och noggrant sitt arbetsutrymme samt sorterar efter arbetet det avfall som uppkommit.

städar självständigt och noggrant sitt arbetsutrymme samt sorterar efter arbetet korrekt det avfall som uppkommit.

tar, märker, konserverar och arkiverar prov med

handledning, så att deras kvalitet och användbarhet möjliggör tillförlitliga fortsatta analyser.

tar, märker, konserverar och arkiverar prov så att deras kvalitet och användbarhet möjliggör tillförlitliga fortsatta analyser.

tar, märker, konserverar och arkiverar prov självständigt så att deras kvalitet och

användbarhet möjliggör tillförlitliga fortsatta analyser.

klär sig tryggt och månar om

den egna hälsan med handledning.

klär sig tryggt och i huvudsak hälsosamt enligt rådande väderleksförhållanden

klär sig tryggt och hälsosamt självständigt, enligt rådande väderleksförhållanden.

3.1.2 Fiskeribranschen 5 sv Beskrivning av yrkesprov

I yrkesprovet inom Fiskeribranschen bedöms möjligast övergripande följande centrala innehåll i enlighet med läroplansgrunderna:

• Fiskeri som näringsgren samt förvaltning

• Administration och övervakning av fiskevatten

• Stöd i fiskerinäringen

Beskrivning av yrkesprovet angående fiskeriverksamheten enligt de författningar och stadgande som styr den.

Den studerande utför yrkesuppgifter inom fiskeribranschen på vattenområden inom platsen för inlärning i arbetet eller utbildningsanstaltens vattenområden. I yrkesprovet påvisar den

studerande sina färdigheter i att tillämpa vattenlagen samt lagen och författningen om fiske samt andra stadganden och beslut utfärdade av andra myndigheter och förvaltningsorgan samt lokala intressebevakare i valet och märkning av fångstredskap samt i valet av fångstplats.

Den studerande redogör för ägandesystemet för fiskevatten samt för fiskeriövervakarens uppgifter och rättigheter. Den studerande följer givna arbetstider, utvärderar sitt eget arbete, tar emot respons och utvecklar sitt arbete på basen av given respons. Den studerande är

samarbetskunnig och arbetar initiativrikt.

Med tanke på en arbetslivscentrerad funktion kan yrkesprovet arrangeras t.ex. som en del av yrkesprovet i studiehelheterna för Basfärdigheter i fiske eller i Fiskar och fiskevatten samt Att röra sig till sjöss, då exempelvis kännedom om fiske- och vattenlagarna, ägandesystemet samt fiskeriföreskrifterna och fångstbegränsningarna som utfärdats av de lokala intressebevakarna funktionellt naturligt framkommer då man rör sig på vattenområden och lägger och tar upp fångstredskap. I yrkesprovet kan man även simulera agerande som fiskeriinspektör.

Beskrivning av yrkesprovet angående deltagande i fiskeripolitisk debatt / i uppgörande av fiskerinäringsredogörelse

Den studerande deltar antigen i en fiskeripolitisk debatt eller gör en skriftlig redogörelse (t.ex.

portfolio) om de centrala teman i studiehelheten för fiskeribranschen. I yrkesprovet kan man t.ex. simulera ett fiskevattens delägarlags möte där man i behandlingen tillämpar det centrala innehållet i studiehelheten. Den studerande följer givna tidtabeller. Yrkesprovets alternativa muntliga eller skriftliga utförande beaktar olika studerande, varvid den studerande har rätt att antingen muntligt eller skriftligt påvisa det kunnande som krävs i yrkesprovet. De som bedömer yrkesprovet bedömer den studerandes kunskapsgrund i frågor som berör arbetet med muntliga frågor eller på basen av en skriftlig redogörelse ur vilken framgår redogörelser om yrkesprovet.

I yrkesprovet kan man till exempel bedöma kännedom om följande centrala ärenden:

• framtidsutsikterna för yrkesgrenarna inom fiskeribranschen

• myndigheter som verkar inom fiskeribranschen och inom miljöadministrationen samt deras befattningsbeskrivning

• rådgivande och andra organ inom fiskeribranschen samt deras befattningsbeskrivning

• ägandesystemet för fiskevatten

• befattningsbeskrivningen för disponent inom fiskeområde

• fiskeribranschens intressebevakningsmöjligheter inom miljö- och fiskeriärenden

• fiskeriövervakarens uppgifter

• fiske- och vattenlagstiftningen

• stödformer för fiskeribranschen

Beskrivning av yrkesprovet inom uppgörande av näringsstödsansökan för fiskeribranschen

Den studerande arbetar som hjälp till myndighet inom fiskeribranschen med handledning i handläggning eller i uppgörande av ansökningar om näringsstöd för fiskeribranschen (t.ex.

FFU, EUGJF, ESF –finansierade stödansökningar). Eller så gör den studerande upp i tillämpbara delar enligt den egna inriktningen fiskeribranschens tillståndsansökningar som behövs för näringsidkande i fiskeribranschen. I yrkesprovet bedöms dessutom den studerandes förmåga och motivation till självständigt och initiativrikt arbete, den studerandes inlärnings-

och problemslösningsförmåga, motivation, interaktions- och kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga samt förmåga att följa arbetstider och givna tidtabeller, förmåga att ta emot respons samt utveckling av det egna arbetet.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet i studiehelheten Fiskeribranschen kan avläggas vid fiskeribranschens läroanstalter, TE-centraler, i mötesutrymmen för ett fiskevattens delägarlag eller i fiskerimyndigheters utrymmen och på olika

vattenområden. Yrkesprovet kan utföras ensamt, i par eller i grupp. Den studerandes individuella prestation skall kunna bedömas tillförlitligt. Den representant för arbetslivet som deltar i bedömningen skall inneha minst yrkesgrundutbildning inom fiskeribranschen samt tillräcklig arbetserfarenhet inom branschen.

Bedömning av yrkesprov

I tabellen presenteras föremålen för bedömning och kriterierna för studiehelheten Fiskeribranschen N1, G3 och B5 med nivåbeskrivning samt N2 och G4 med avvikelser. I yrkesprovet bedöms kunnandet som presenteras i bedömningskriterierna till tillämpbara delar.

Bedömningskriterier

NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5)

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande

Behärskande av

arbetsprocessen

att agera enligt de författningar och

stadganden som berör fiske

beaktar lagstiftning som gäller fiske i sitt arbete inom fiskeribranschen.

redogör delvis för den lagstiftning som gäller fiske samt för andra myndigheters och förvaltningsorgans samt de lokala intressebevakarnas författningar och beslut i sitt arbete inom branschen.

redogör för de centralaste delarna av lagstiftning som gäller fiske samt för andra myndigheters och

förvaltningsorgans samt de lokala intressebevakarnas författningar och beslut i sitt arbete inom branschen.

Göra upp

näringsstödsansökan skaffar information om näringsstöd för fiskeribranschen.

gör tydliga näringsstöds- ansökningar för fiskeribranschen med handledning.

gör näringsstödsansökningar för fiskeribranschen enligt anvisning.

Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet

Fiskeribranschens ställning

i Finland beskriver de vanligaste arbetsuppgifterna inom fiskeribranschen och bedömer sina egna färdigheter för dem.

beskriver de vanligaste arbetsuppgifterna inom fiskeribranschen, bedömer sina egna färdigheter för dem samt beskriver i huvuddrag förändringar som skett inom de vanligaste arbetsuppgifterna inom fiskeribranschen under de senaste decennierna samt framtidsprognoser.

gestaltar fiskeribranschens ställning nationalekonomiskt, beskriver arbetsuppgifter inom fiskeribranschen och bedömer realistiskt sina egna färdigheter för dem, beskriver

förändringar som skett inom de vanligaste arbetsuppgifterna inom fiskeribranschen under de senaste decennierna och beskriver motiverat framtidsprognoser.

Myndigheter som verkar inom fiskeribranschen och miljöförvaltningen samt redogörelse över deras befattningsbeskrivning.

söker uppgifter om myndigheter inom fiskeri- branschen samt om rådgivande och andra organisationer och deras uppgifter.

följer i viss utsträckning med den ekonomiska och samhälleliga utveckling som sker inom branschen.

följer med den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen som sker inom branschen.

Kännedom om rådgivande och andra organisationer inom fiskeribranschen samt kännedom om deras befattningsbeskrivning.

beskriver i huvuddrag hur ägandeförhållanden och fiskeärenden bestäms i Finland.

namnger några myndigheter inom fiskeribranschen samt rådgivande och andra organisationer och redogör i stora drag för deras

befattningsbeskrivningar.

redogör utförligt för olika myndigheter och rådgivande och andra organisationer som verkar inom fiskeribranschen och miljöförvaltningen samt för deras viktigaste uppgifter.

Kännedom om ägandesystemet inom fiskevatten

beaktar den lagstiftning som gäller fiske i sitt arbete inom fiskeribranschen.

beskriver hur vattnens ägandeförhållanden och fiskeärenden bestäms i Finland.

beskriver hur förvaltnings- organen för vattnens ägandeförhållanden och fiskeärenden bestäms i Finland.

Kännedom om fiskedisponentens befattningsbeskrivning Fiskeövervakarens uppgifter

beskriver ägandesystemet för

fiskevatten samt beskriver i huvudsak fiskeövervakarens uppgifter och rättigheter.

beskriver ägandesystemet för fiskevatten, redogör för fiskeövervakarens uppgifter och rättigheter samt för fiskeområdets disponents befattningsbeskrivning.

Fiskeribranschens

intressebevakningsmöjlighe ter i miljö- och

fiskeriärenden

beskriver ägandesystemet för

fiskevatten samt beskriver i huvudsak fiskeövervakarens uppgifter och rättigheter.

beskriver ägandesystemet för fiskevatten, redogör för fiskeövervakarens uppgifter och rättigheter samt för fiskeområdets disponents befattningsbeskrivning.

Baskompetens

Inlärningsförmåga, problemslösningsförmåga, interaktions- och

kommunikationsförmåga samt förmåga till samarbete

kan samarbeta. kan samarbeta och motiverar i

regel sakligt sina åsikter. kan samarbeta smidigt och motiverar sakligt sina åsikter.

Allmänna

arbetslivsfärdigheter:

förmåga till självvärdering, utvecklingsförmåga, attityd och att följa arbetstiderna

behöver stöd för att hämta

information och dra slutsatser. strävar till att ta reda på saker och söker vid behov

handledning för sina slutsatser.

tar självmant reda på saker och drar självständiga slutsatser.

löser problem med hjälp av

handledning. motiverar de lösningar han/hon gjort i en problemsituation.

tillämpar i nya situationer det han/hon tidigare lärt sig och presenterar realistiska och konstruktiva lösningsalternativ vid problemsituationer.

agerar i bekanta situationer

och i grupp. agerar i olika situationer som

medlem av grupp. agerar som medlem av grupp aktivt och sporrande i olika situationer.

bedömer med handledning sin egen prestation och de egna utvecklingsfärdigheterna.

bedömer sin egen prestation och de egna

utvecklingsfärdigheterna.

bedömer sin egen prestation och de egna utvecklings- färdigheterna i relation till målen för yrkesprovet.

utvecklar egna lösningar som lämpar sig till den givna uppgiften.

följer givna arbetstider. förhåller sig i regel intresserat och professionellt till sina arbetsuppgifter samt följer arbetstiderna.

förhåller sig intresserat och professionellt till sina arbetsuppgifter samt följer arbetstiderna.

3.1.3 Att röra sig till sjöss 5 sv Beskrivning av yrkesprov

I yrkesprovet inom studiehelheten Att röra sig till sjöss bedöms följande centrala innehåll i enlighet med läroplansgrunderna :

• Sjömanskap och att röra sig tryggt till sjöss

• Navigering och uppgörande av färdplan

• Att följa sjövägsreglerna

• Säkerhet till sjöss och räddningsberedskap

Den studerande färdas oberoende av årstid med båt eller fartyg till sjöss på öppet vatten tryggt enligt rådande väderleksförhållanden. Han/hon gör upp en färdplan och rör sig på vatten i enlighet med reglerna för sjöfart och enligt gott sjömansskap. Den studerande följer väjningsregler, tolkar kartanteckningar samt rör sig till sjöss enligt utprickningssystemet. Den studerande fastställer sin position med hjälp av sjökort och kompass.

Den studerande följer givna arbetstider och direktiv för arbetarskydd samt klär sig enligt rådande väderleksförhållanden och månar om den egna hälsan.

I yrkesprovet bedöms kunskapen som ligger till grund för arbetet genom muntliga frågor, med vilka man klarlägger den studerandes sjömansskap och val av rutt.

Yrkesprovet i Att röra sig till sjöss kan arrangeras som del av större arbetslivscentrerad funktionell helhet, i vilken säker manövrering av båt samt kännedom om och tillämpning av sjövägs reglerna i praktiken naturligt framkommer. Dylika yrkesprov kan vara till exempel i studiehelheterna Fiskar och fiskevatten, Basfärdigheter i fiske eller Vård av fiskevatten.

Utbildningsanordnaren kan, om man så önskar, arrangera tilläggsyrkesprov i att röra sig på is, varvid

beskrivningen, miljön, bedömningskriterierna och arkiveringsföreskrifterna för bedömningen av yrkesprovet i att röra sig till sjöss kan till tillämpbara delar tillämpas på att använda motorkälke. Yrkesprov i att röra sig på is räcker inte som sådant till yrkesprov i studiehelheten att röra sig till sjöss.

Yrkesprovsmiljö

Yrkesprovet kan arrangeras antingen i läroanstalten eller på arbetsplatsen där det finns lämpliga fordon, förnödenheter och annan utrustning för att utföra yrkesprovet. I tabellen beskrivs miljön för studiehelheten:

Att röra sig till sjöss 5 sv

Plats för yrkesprovet

Maskiner, apparater, redskap

Övrigt material Arbetsgemenskap

Vilket tillräckligt stort vattendrag som helst där det finns tillräckligt med remmare och möjlighet till planering av rutt och över vilket det finns sjökort eller motsvarande. Yrkesprovet i Att röra sig till sjöss kan arrangeras antingen på arbetsplatsens för inlärning i arbetet eller på läroanstaltens vattenområden.

Registrerad motorförsedd båt eller registrerat motorförsett fartyg med manövrerings- och hjälpapparatur samt med regelrätt utrustning och räddningsredskap.

Sjökort/karta över vattendraget, kompass, ankare, trossar, rep, räddningsvästar.

Arbetsgemenskapen på platsen för yrkesprovet. Yrkesprovet kan genomföras ensamt, tillsammans med ett par eller i smågrupp. Den studerandes individuella prestation skall kunna bedömas tillförlitligt. Den representant för arbetslivet som deltar i bedömningen skall inneha tillräcklig grundutbildning inom att röra sig till sjöss (t.ex. förarbrev eller intyg över avlagd examen i att föra hyrbåt, eller intyg över avlagd kustskepparexamen) eller tillräcklig arbetserfarenhet av att röra sig till sjöss.

Bedömning av yrkesprov

I tabellen presenteras bedömningsföremålen och -kriterierna för studiehelheten att röra sig till sjöss N1, G3 och B5 med nivåbeskrivning samt N2 och G4 med avvikelser. I yrkesprovet bedöms kunnandet som presenteras i bedömningskriterierna så täckande som möjligt.

Bedömningskriterier

NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5)

Föremål för bedömningen

Den studerande Den studerande Den studerande

Behärskande av

arbetsprocessen

Att röra sig tryggt till sjöss rör sig med handledning till sjöss och beaktar

väderleksförhållanden.

rör sig huvudsakligen tryggt till sjöss med båtar och fartyg av olika storlek.

rör sig tryggt till sjöss med båtar och fartyg av olika storlek.

Göra upp färdplan gör under uppsikt en färdplan för rutten, delvis med hjälp av någon annan.

gör i stort sett självständigt

upp en färdplan för rutten. gör självständigt upp en färdplan för rutten.

Behärskande av

arbetsuppgiften

Manövrera en båt använder fartygets

manövreringsapparatur samt lösgör och fäster fartygets förtöjningstrossar under övervakning och delvis med hjälp av någon annan.

använder delvis med handledning fartygets manövreringsapparatur.

använder självständigt båtarnas och fartygens

manövreringsapparatur.

lösgör och fäster fartygets förtöjningstrossar självständigt i goda väderleksförhållanden.

lösgör och fäster fartygets förtöjningstrossar självständigt i alla väderleksförhållanden.

Behärskande av den kunskap som ligger till

grund för arbetet

Positionsbestämning, tillämpning av reglerna för sjövägarna och identifiering av olika fartyg

kan följa reglerna för sjövägar samt fastställa position på sjökortet under övervakning och delvis med vägledning av någon annan.

tolkar remmarna i vatten- trafikens utmärknings-system korrekt och fastställer sin position nästintill självständigt med hjälp av kompass och sjökort.

färdas längs en utprickad farled i enlighet med sjötrafikens regler och fastställer sin position självständigt med hjälp av kompass och sjökort.

identifierar olika fartyg på

basen av signaler under dagtid. identifierar olika fartyg på basen av signaler såväl dagtid som nattetid.

Behärskande av arbetssäkerhet

rör sig i huvudsak tryggt på is. rör sig tryggt på is.

Sjösäkerhet och räddning använder räddningsutrustning under övervakning och delvis med hjälp av någon annan.

utrustar sig och använder i huvudsak självständigt personlig och säkerhets- utrustning som hör till fartyget och räddnings-redskap då man färdas på is och till sjöss.

utrustar sig självständigt och använder då man färdas på is och till sjöss personlig säkerhetsutrustning och räddningsredskap.

Baskompetens

Allmänna

arbetslivsfärdigheter:

självvärderingsförmåga, utvecklingsfärdigheter, attityd och att följa arbetstider

bedömer sin egen prestation och de egna utvecklings- färdigheterna med handledning.

bedömer sin egen prestation och de egna

utvecklingsobjekten, förhåller sig i regel intresserat och professionellt till sina arbetsuppgifter samt följer arbetstiderna.

bedömer sin egen prestation och de egna utvecklings- objekten i relation till målen för yrkesprovet.

följer givna arbetstider. förhåller sig intresserat och

professionellt till sina arbetsuppgifter samt följer arbetstiderna.

Gemensamma betoningar

Måna om arbetarskyddet

och hälsan klär sig med handledning

enligt väderleksförhållandena. klär sig i huvudsak enligt

väderleksförhållandena. klär sig enligt

väderleksförhållandena.

3.1.4 Basfärdigheter i fiske 11 sv Beskrivning av yrkesprovet

I yrkesprovet inom Basfärdigheter i fiske bedöms möjligast övergripande följande centrala innehåll i enlighet med läroplansgrunderna:

• Fångstmetoder och hantering av fångsten

• Tillverkning, reparation och underhåll av fångstredskapen

• Att använda och underhålla maskiner och apparater och bearbeta material som används vid fiske Den studerande fungerar som medlem av ett fiskelag och deltar med handledning i professionellt fiske (t.ex. fiske med nät, ryssja, not eller trål). Han/hon förbereder fisket från början till slut. Den studerande använder tryggt den båt eller den motorkälke som används vid fisket och rör sig tryggt till sjöss eller på is.

Den studerande utför behövliga kontroll- och underhållsåtgärder på de fångstredskap, maskiner och apparater som används vid fisket, väljer för situationen och årstiden lämpliga fångstredskap samt hjälpmedel och lägger fångstredskapen på avsedd plats med tanke på den fiskart som skall fångas. Han/hon tillvaratar fångsten enligt principen för hållbar utveckling genom att ombesörja att de arter som vid fångsttidpunkten är fredade eller de individer som inte fyller måtten på storlek hamnar tillbaka i sjön. Den studerande vittjar

fångstredskapen, hanterar, transporterar och förbereder fångsten hygieniskt i försäljningsskick samt underhåller båten och fångstredskapen efter fisket. Den studerande arbetar ansvarsfullt och initiativrikt, bedömer sin egen prestation och sina utvecklingsobjekt samt följer givna arbetstider och

arbetarskyddsföreskrifter. De som bedömer yrkesprovet bedömer den studerandes kunskap att delta i yrkesfiske, användning och underhåll av maskiner och apparater som används vid fiske samt hygieniska hantering av fångsten. Reparation och underhåll av fångstredskap bedöms i yrkesprovet om det

bedömningsföremålet naturligt kommer upp vid yrkesprovet. Sådan situation kan till exempel uppstå vid vittjande av fångstredskap, vid kontroll av fångstredskapens kondition och vid lagring av fångstredskapen, varvid den studerande utför den reparation och det underhåll som krävs (t.ex. lappning och rengöring av nät).

Kunskapen som ligger till grund för arbetet bedöms genom kompletterande muntliga frågor genom vilka man klargör kännedomen om den fiskemetod som används, fångstredskapens uppbyggnad, den studerandes val av fångstplats och fångstredskap samt den studerandes kunskap om funktionsprinciperna hos den båt/det fartyg och motor som används fisket.

Yrkesprovet i studiehelheten Basfärdigheter i fiske (11 sv) kan naturligt förenas t.ex. med yrkesprovet i studiehelheten Att röra sig till sjöss (5 sv).

Yrkesprovsmiljö

I tabellen beskrivs yrkesprovsmiljön i studiehelheten Basfärdigheter i fiske.

I tabellen presenteras de centrala kraven med tanke på yrkesprovet.

Basfärdigheter i fiske 11 sv Plats för yrkesprovet

Verksamhetsmiljö Maskiner, apparater, redskap

Övrigt material

Arbetsgemenskap

Yrkesfiskare, läroanstalter, fiskehamnar, fiskeribranschens forskningsinstitut, TE-centraler o.a. inrättningar och företag, i vilka det finns tillräcklig utrustning för att arrangera yrkesprovet.

Vattenområde (sjö eller hav).

Tillräckligt antal fångstredskap. Båt/fartyg eller motorkälke som lämpar sig för fiske. På vintern spade, borr, isbill, issåg, eventuella andra maskiner, apparater och redskap som behövs vid fisket. Redskap för underhåll av fångstredskap (t.ex. högtryckstvätt, redskap och material för lappning av fångstredskapen).

Märkningsetiketter, ankaren, trossar, rep, knivar, redskap för hygienisk transport och förvaring av fisk, (is), såar, räddningsvästar.

Arbetsgemenskapen på platsen för yrkesprovet. Yrkesprovet kan genomföras ensamt, i par eller i smågrupp. Den studerandes individuella prestation skall kunna bedömas tillförlitligt. Den representant för arbetslivet som deltar i bedömningen skall inneha minst yrkesinriktad grundutbildning inom fiskeribranschen och tillräcklig arbetserfarenhet av branschen.

FÖRBEREDELSER

• val av fångstredskap och annan utrustning

• eventuellt underhåll av fångstredskapen

• utrustning av fartyget

• kontroll av funktionerna före start

• val av fångstplats

AVSLUTANDE FÖRBEREDELSER

• vidareleverans av fångsten

• underhåll och lagring av fångstredskapen

• självvärdering

• att ta emot respons och bedöma de egna

utvecklingsobjekten FISKET

• trygg hantering av båt/fartyg/motorkä lke

• lägga

fångstredskapen

• vittjning av fångstredskap

• hygienisk hantering av fångsten

Rör sig säkert till sjöss, klär sig efter väderlek, följer arbetstiderna, yrkesetik (attityd),