• No results found

Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som huvudman

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Vårdval Primärvård Riktlinjer för landstinget som huvudman"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vårdval Primärvård – Riktlinjer för landstinget som huvudman

1. BAKGRUND

Landstingsstyrelsen fastställde ”Konsekvenser och riktlinjer för utifrån ett ägarperspektiv”, LiÖ 2009-378, i samband med att vårdval primärvård infördes i landstinget. Riktlinjerna omfattar frågeställningar som både hanterar landstingets roll som huvudman och som ägare för de

vårdcentraler som bedrivs i landstingets regi.

I samband med den pågående översynen av vårdvalssystemet har dessa riktlinjer reviderats och för att förtydliga landstingets olika roller, som huvudman och ägare, delats i riktlinjer för landstingets huvudmannaskap av vårdvalssystemet och riktlinjer för landstinget som ägare

(primärvårdskoncern).

Dessa riktlinjer avser landstingets roll som huvudman för vårdvalssystemet. Tillsynen av att landstinget lever upp till dessa principiella riktlinjer är ett ansvar för landstingsstyrelsen (LS) i enlighet med landstingets reglemente.

2. KONKURRENSNEUTRALITET

I enlighet med Lag om valfrihetsmodell (LOV) och riksdagsbeslutet om Vårdval i Sverige ska landstinget säkerställa att vårdvalssystemet för primärvård är konkurrensneutralt oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi. Detta innebär att de uppdrag, kvalitetskrav och övriga riktlinjer som hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) fastställer i Regelbok för Auktorisation ska vara likvärdiga oavsett driftsform. Även eventuella särskilda uppdrag som HSN kan ge en eller flera vårdcentraler ska vara konkurrensneutrala i innehåll och ersättning oavsett driftsform.

2.1 Ersättningssystem

Ersättningssystem för vårdval ska oavsett utformning över tid vara konkurrensneutralt och utformat i enlighet med LOV. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utformningen av systemet.

Riksdagsbeslutet om Vårdval ger även möjlighet att upphandla vårdcentraler i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LOU).

Upphandling ska normalt inte tillämpas inom primärvård. Eventuellt avsteg från denna princip ska godkännas av landstingsstyrelsen innan HSN fattar beslut om upphandling enligt LOU.

(2)

Ekonomiska bidrag från landstinget till landstingsägda vårdcentraler utöver de ersättningar som enheterna får genom vårdval eller särskilda uppdrag är inte tillåtet.

2.2 Ekonomisk redovisning och fördelning av gemensamma kostnader För att säkerställa att landstingsägda vårdcentraler inte får

konkurrensfördelar ska redovisningen av vårdcentralernas ekonomi utformas på ett sådant sätt att varje vårdcentrals ekonomiska resultat kan redovisas. Detta innebär att verksamheternas kostnader i så hög

utsträckning som möjligt ska bokföras på respektive vårdcentral.

Gemensamma (overhead) kostnader som är landstingsgemensamma och produktionsenhetsspecifika ska fördelas ut till respektive vårdcentral.

Landstingsstyrelsen ansvarar för att upprätthålla ett system där kostnaderna för landstingsövergripande funktioner redovisas enligt följande uppdelning:

- Funktioner/kostnader som landstinget har som huvudman oavsett i vilken driftsform verksamheten bedrivs, t ex politisk organisation, delar av Ledningsstaben, kollektivtrafik. Finansieras genom

landstingsbidrag.

- Funktioner/kostnader som är gemensamma för samtliga verksamheter som bedriver vård åt landstinget oavsett ägande: IT-infrastruktur, landstingsägda vårdcentraler betalar genom overheadpåslag på lönekostnad, privata enheter betalar genom en lika avgift per listad invånare. Finansieras genom landstingsgemensamt overheadpåslag och/eller kostnad per listad.

- Funktioner/kostnader som enbart utnyttjas av landstingsägda vårdcentraler, t ex kostnader för administrativa system,

omställningsåtgärder, miljö- och säkerhet, delar av Ledningsstaben.

Finansieras genom landstingsgemensamt overheadpåslag.

Riktlinjer:

 Ersättningssystemet för vårdval ska vara konkurrensneutralt och säkerställa likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken regi

verksamheten bedrivs.

 Landstingets ekonomiska redovisning ska vara utformat på ett sådant sätt att varje landstingsägd vårdcentrals resultat kan redovisas.

 Gemensamma kostnader ska fördelas på respektive vårdcentral.

(3)

3. LOKALISERING

Utifrån medborgarnas behov ska landstinget säkra att tillgång till hälso- och sjukvård tillgodoses på ett geografiskt tillfredsställande sätt.

För att uppnå detta är utgångspunkten att det ska finnas

vårdcentralsverksamhet/ primärvård inom varje kommun. Detta gäller särskilt i de fall då vårdcentralen är den enda vårdgivaren i en kommun.

Om det av någon anledning inte är möjligt eller lämpligt att få till stånd eller upprätthålla en etablering enligt ” Regelboken för Auktorisation” eller av ekonomiska skäl bör samarbete/sammanslagning med närliggande vårdcentraler övervägas.

Inom större kommuner bör befolkningens tillgång till vård vara väl balanserat utifrån invånarnas behov, vilket innebär ett behov av flera vårdcentraler. Risken att de större kommunerna får för få vårdcentraler bedöms som liten. Ur ett verksamhetsperspektiv är det dock önskvärt att utbudet är balanserat ur ett geografiskt perspektiv.

Riktlinjer:

 Landstinget ansvarar för att det finns tillgång till

vårdcentralsverksamhet/primärvård inom alla kommuner. Om så bedöms lämpligt kan detta ske genom samverkan med närliggande vårdcentral.

 Inom större kommuner ska befolkningens tillgång till vård vara väl balanserat utifrån befolkningens behov. Den geografiska

spridningen/täckningen ska beaktas, men får värderas i varje enskilt fall.

4. ÖVERLÅTELSE AV LANDSTINGSÄGD VÅRDCENTRAL

Överlåtelse av vårdenheter som ägs av landstinget till annan ägare kan bli aktuellt av flera orsaker. Skäl till att denna åtgärd genomförs är till

exempel att inte vårdcentralen lever upp till kraven i Regelbok för Auktorisation och därmed inte till landstingets målsättning om likvärdig vård eller att nyetablering av privatägda vårdcentraler innebär att

landstinget väljer att avveckla enheter i egen regi.

Om det finns intresse från landstingets sida att en privat vårdgivare övertar verksamheten sker överlåtelsen genom försäljning. Köpeskillingen

fastställs utifrån verksamhetens marknadsvärde. I marknadsvärdet ingår bland annat värdet av inventarier, utrustning och förråd men också immateriella tillgångar. Om det finns flera privata intressenter som vill överta en landstingsägd vårdcentral gäller konkurrens med pris. Samtliga köpare hanteras genom detta förfaringssätt att lika.

(4)

Vid en överlåtelse av vårdcentral ska landstinget, om detta bedöms

lämpligt utifrån ett geografiskt eller ett kostnadsperspektiv, aktivt verka för att verksamheten bedrivs i befintliga lokaler. Beroende på ägandet av lokalerna kan detta innebära att vårdcentralen hyr lokaler av landstinget eller övertar befintligt hyresavtal.

Om landstinget överlåter en vårdcentral till en privat vårdgivare ska medarbetarna erbjudas anställning hos den privata vårdcentralen eftersom detta är att betrakta som en verksamhetsövergång. Medarbetare som väljer att inte övergå i anställning hos den privata vårdcentralen har kvar sin anställning i landstinget.

Riktlinjer:

 Vid överlåtelse ska prissättning ske till marknadsvärde.

 Om det finns flera intressenter gäller konkurrens med högsta pris.

 Befintlig personal har inte företräde till köp utan krav på auktorisation och högstbjudande gäller.

 Det kan finnas vårdcentraler som det är strategiskt viktigt för

landstinget att sälja respektive äga. Landstingsstyrelsen tar ställning till ägandet i varje enskilt fall.

 Vid försäljning av en vårdcentral ska landstinget aktivt verka för att verksamheten bedrivs i befintliga lokaler utifrån geografisk täckning och kostnadskontroll. Vid fri etablering i ett område är det inte möjligt att anvisa lokaler.

 Vid överlåtelse av landstingsägd vårdcentral till privat vårdgivare ska detta betraktas som verksamhetsövergång och medarbetarna ska erbjudas anställning hos den privata vårdenheten.

5. STYRNING, DIALOG OCH SAMVERKAN

Landstingsdirektören är på tjänstemannanivå ansvarig för att styrning, uppföljning och samverkan inom vårdvalssystemet sker på ett opartiskt och likvärdigt sätt till samtliga vårdenheter oavsett driftsform. Utifrån detta uppdrag ska uppföljning av enskild vårdcentrals prestationer genomföras av Ledningsstaben.

I uppdraget ingår även att tillse att det finns forum för dialog och samverkan som innefattar såväl landstingsägda som privat ägda

(5)

vårdcentraler. Syftet med dessa forum är att diskutera och ge synpunkter på generella frågeställningar, samt att vid behov initiera utvecklingsarbeten som berör samtliga enheter inom vårdvalssytemet. Exempel på sådana områden är ändringar i Regelbok för Auktorisation, länsövergripande vårdprogram, gränsdragning mellan vårdnivåer, landstingsövergripande uppdrag och utvecklingsarbeten och ersättningssystem.

Närsjukvårdsdirektörerna (produktionsenhetscheferna för

närsjukvårdscentrumen) ansvarar på uppdrag av landstingsdirektören för att samordna vårdcentralerna, oavsett driftsform, i respektive länsdel.

Samordningsansvaret omfattar områden som är av gemensam karaktär för samtliga vårdenheter, t ex samverkan med kommuner och andra

samhällsaktörer, utformning av gemensamma riktlinjer/vårdprogram och lokalt utvecklingsarbete inom respektive länsdel. Närsjukvårdsdirektörerna får inte delegera detta uppdrag till linjechef i den egna

primärvårdsorganisationen.

Riktlinjer:

 Landstingsdirektören har hälso- och sjukvårdsnämndens och

landstingsstyrelsens uppdrag att säkerställa att styrning, uppföljning och samverkan inom vårdvalssystemet sker på ett opartiskt och likvärdigt sätt till samtliga vårdenheter oavsett driftsform.

 Ledningsstaben ansvarar för uppföljningen gentemot enskild vårdenhet.

 Landstingsdirektören ansvarar för dialog, samverkan och utvecklingsarbete för områden som är av generell karaktär och landstingsövergripande.

 Närsjukvårdsdirektörerna ansvarar på uppdrag av landstingsdirektören för dialog, samverkan och utvecklingsarbete inom respektive länsdel för samtliga vårdcentraler inom vårdvalssystemet. Detta uppdrag får inte delegeras till linjechef i den egna organisationen.

6. INFORMATION

Landstingsdirektören är ansvarig för att information som vänder sig mot invånarna i landstinget om vårdvalssystemet i allmänhet och/eller enskilda vårdenheter är konkurrensneutralt. Informationscentrum ansvarar för denna typ av information.

Marknadsföring av enskild vårdenhets verksamhet oavsett driftsform är ett ansvar för respektive vårdenhet som ska finansieras via ersättningen i vårdval.

(6)

Riktlinjer

 Landstinget ansvarar genom Informationscentrum för information om vårdvalssystemet gentemot invånarna.

 Ansvar för och finansiering av marknadsföring av vårdenhet åligger respektive enhet.

References

Related documents

Länsenheten Särskilt stöd/Funktions- hinders uppdrag var att bygga upp ett neuropsykiatriskt vuxenteam för vux- na personer, bygga en kompletteran- de vuxenhabilitering över länet och

Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rap- portera vidtagna åtgärder i de frågor som svaret på hälso- och sjukvårdsbe- redningarnas

Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att följa upp och rap- portera vidtagna åtgärder i de frågor som svaret på hälso- och sjukvårdsbe- redningarnas

För det fall Regionen hyr ut lokal till Leverantören gäller att Regionen och Leverantören i särskild ordning överenskommer att hyresrätt till lokal eller lokaler, i vilka

Ansökan, enligt SSMFS 2008:35, om strålskyddskommitténs godkännande att bedriva forskningsprojekt som innefattar bestrålning av forskningspersoner. Ansökan skickas

Ett godkännande att bedriva förskola ska lämnas om kommunen bedömer att den enskilde genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för

tillgänglighet i primärvården och Landstingets krav på besök hos läkare inom fem dagar för alla oavsett om de valt vårdenheten eller inte.. Vårdenheten ska vara tillgänglig

Region Jönköpings län kan efter en ansökan uppdra till leverantör att ansvara för hela eller delar av ST-tjänstgöringen i maximalt fem år för enskild ST-läkare enligt