Säkerhet och Trygghet för Framtidens Äldre 13-14 september 2010
• Inledning och presentation
o Välkommen hit och genomgång av dagarna och programmet o Inger och Ewa gör sitt inspel från verkligheten
o Presentation av alla deltagare
• Forskningssamverkan
o Åsa Björk presenterar Projektarenan, dess verksamhet, samverkansprojekt, andra plattformar.
Neutral samverkansplattform
Mötesplats
Facilitator
• Kontaktskapande
• Målformulering
Forsknings- och utvecklingsprojekt med affärs-, forsknings och samhällsnytta
o Anita Andler – extern finansiering och samproduktion
Samproduktion – ett nytt koncept
• Gemensamt identifierar behov, möjligheter och problem
• Utifrån dessa gemensamt beslutar om hur aktiviteter ska genomföras
• Genomför dem så att resultaten skänker värde för alla inblandade parter
• Partners kunskap och kompetens kompletterar och bygger på varandra
Finansieringskällor
• KK – stiftelsen
• SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning)
• VR (Vetenskapsrådet) kräver spetskompetens
• FAS (Forskning arbetsliv och samhällskunskap)
• Vinnova
• RJ (Riksbanken)
• Vårdalstiftelsen
• Capio
• STINT och SI
• NorFa
• Tillväxtverket/EUs strukturfonder
• EUs ramprogram
• VG-regionen
• Försäkringskassan
• Alzeimerfonden
• Många mindre stiftelser
Möjligheter
• KK vs andra finansiärer
• Regionala medel
• Får ut mera av investerade pengar genom att anlita finansierade forskare
• Skatteavdrag om motprestation (reglerad moms)
• Ökad kompetens för deltagande parter
• Bättre produkter, tjänster etc
• Samhällsnyttan
• Ökad synlighet – PR Värde
• Pengar genererar mera pengar
Kraven
• Samproduktion (?)
• Vetenskaplig höjd – forskningshöjd
• Tillräcklig bakgrund inom relevant område
• Balans – delt.parter (sr, jr)
• Deltagande parter – klustret
• Genomförbarhet
• Vilka kan vara medfinansiärer och vilka inte? Vad smart vid riggandet av projektet (ex IT-vinkling) rigga så att IT är bärande men en tyngd på något annat ex vårdforskningen
• Externa parters commitment – se till att de är med och är ärliga
• Medfinansiering
• Balanserad budget för projektet
• Tidsramar, det måste vara seriöst, vilka är med och till vilken kostnad?
Problem – utmaningar
• Bifall eller avslag (3 månader)
• Att ”gå i väntans tider”
• Tidshorisont – forskare 3 år, företag 1 år
• Risktagande?
• Nytändning vid ett eventuellt nej svar – re-use
• Flera projektansökningar på gång samtidigt
Summering – we can
• Viljan hos deltagande parter
• Kraven många men kul utmaning
• Många möjligheter finns
• Problemen är (strukturfonder) för att övervinnas
• Stöd i ansökningsprocessen
• Många goda exempel
• Omfattande nätverk, nat./int
• Måste vara enveten! Det är roligt!
• Vem som helst kan ansökan om strukturfonder, man behöver inte ha med forskare.
• Förväntningar inför dagarna
o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring – beslut idagmorgondagens behov
o Lyfta behovet av helhetsgrepp kring frågan – många delägare med särlösningar o Teknik för att; hålla hälsan, vårda
o Vilken marknadspotential finns det för tänkbara produkter (varor/tjänster)
Kostnader/besparingar
Individsamhällsnivå
o Hur kan man hålla sig så frisk som möjligt så länge som möjligt o Vad vill målgruppen sedan?
o Input från forskarvärlden – input från ”verkligheten”
o Vad vill målgruppen ha i form av teknik & vad är möjligt?
o Två generationer äldre – tekniska och ej tekniska
o Lösningar som integrerar tekniken i hemmet bibehålla hemmet, men även kan stödja personalen
o Möjligheter med stadsfibernätlösa problem o Landsbygdsvänliga lösningar
o Samverka
o Vart passar tekniken/metoderna in?
• Henrik Essunger – pratar om sin medverkan i samverkansprojekt/ Posifon AB o 2 anställda hos Ericsson – inom satsningen för ”IT för äldre” samverkan
mellan Ericsson, Telia och ett antal kommuner
o Svensk - Israelisk samverkan (Vinnova och Israels motsvarighet) liten enkel mobiltelefon för brukar. Relevant teknik att kunna använda inom äldrevården eller har olika typer av begränsningar. Har GPS inbyggd.
o Home care plattform – forskningsprojekt mellan Aerotel medical systems, Karolinska Sjukhuset och Telia.
o Samverka kring utvecklinga av Posifons tjänster och produkter.
o Är det anhöriga ska vara basen inför ett större ansvar med äldre? Är det anhöriga, sjukvård eller landsting som är ansvarig?
o Olika typer av svårigheter med GPS och GSM, svårt att få ”kontakt” om man befinner sig på ställen inomhus med dålig kontakt ex i källaren. Radioskugga ställer också till det.
o Det centrala är att komma ifrån att människor vågar röra sig och vara delaktig i samhället, inte stannar hemma och inne. Kunna känna sig trygg att kunna lämna sitt hem och våga göra det.
o Posifons produkt ska vara ett komplement till det trygghetslarm som finns idag. Målgrupp är mellan 65-85 år medan trygghetslarm riktar sig mot ca 85 år. Säljer till privatpersoner och företag.
o Hur ska vi använda tekniken som finns?
o Produkten ska stödja det som finns idag och som inte ”tar bort” sådant som är befintligt.
o 9 kommuner och ett antal privatpersoner som använder Posifons produkt.
o Påbörjat samverkansprojektet 2003, vann pris 2004 men det stod sedan stilla mellan 2004-2007. Forskningsprojektet kom igång runt 2003-2004 men Henrik vet inte när förarbetet i Israel påbörjades.
o Mobila tryggetslarm är Posifons specialitet, produkter ska utvecklas och nya produkter ska tas fram som riktar sig till olika målgrupper.
o Nytt samverkansprojekt är på gång mellan kommuner, föreningar och anhöriga gällande människor med Downs Syndrom.
• Inger Hannu och Ewa Hjerpe
o Varför ska vi ägna oss åt den här frågan?
o 0-59 år 75,9% - Skövde har den yngsta befolkningen i Skaraborg
o Lever längre – större andel sjuka också
o Kommande generationen äldre ser annorlunda ut gentemot de som är pensionärer idag
o Vi har redan kommit till gränsen för att de ”äldre” ser äldre ut
o www.qlse.eu European network on forward policies and actions for the seniors in Europé
o 5 viktiga områden;
Identifiera målgruppen
Delaktighet
Varor och tjänster
Boende
Social samvaro/kommunikation
o 12-14 Oktober – konferens i Norrköping med utställningar och seminarier, fokus på varor och tjänster. Information om konferensen finns på hemsidan www.qlse.eu
o Skapa bilder och föreställningar och framtiden – frågan om framtidens äldre behöver breddas.
o Individer som ser till sig och sitt kommer vi att träffa på i framtiden, helt andra krav på att få välja. Vana att ta beslut vilket innebär att de kommer att vara en kräsen generation. Vill må bättre än bra.
o Kommer fortfarande att finnas ”fattiga” pensionärer
Begärsdriven konsumtion o Koppling mellan livsstil och hälsa
o Finns mycket att stötta, majoriteten vill bo kvar hemma. Tiden innan man väljer att bo på ett boende ska vara fyllt av livskvalitet.
o Inte bara en helt annan generation av äldre utan även en helt annan generation av anhöriga.
o Om anhöriga inte kan/vill ta hand om sina äldre föräldrar ställs det mer och högre krav på de som jobbar inom äldrevården/omvårdnaden.
o Tillgodose kontrollbehovet kommer att vara viktigt för de anhöriga.
o 9 deltagare mellan 60-65 år diskuterade sin framtiden och vad de vill ha, önskar och ser på pensionen.
Aktiviteter för pensionärer
• Samordningsfunktion för att kunna vara volontär – utbud att välja på
Mitt framtida boende
• Praktiskt boende där man kan bo kvar så länge som möjligt
Mentalförberedelse inför sin pension
• Vad händer när man inte längre är sitt yrke utan bara sitt namn? Ta tag i det tidigt, både från arbetsgivarens och privatpersonens sida
• Rose-Mharie Åhlfeldt
o Informationen inom vården o Vem är vården till för?
Patienten i fokus men i verkligheten är det annorlunda.
o Huvudaktören är patienten/medborgaren
Övriga aktörer är vård- och omsorgspersonal och en mängd andra intressenter
o God och säker informationshantering – en förutsättning för att uppnå patientsäkerhet.
o Nationell E-hälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.
o Forskningsprojekt fokuserat på området;
VITA Nova
VITA Nova Hemma
Mobisa@ms
Utvärdering av samordnad vårdplanering – E-hälsonätverket
VFI – Vårdens Framtida Informationssystem (VGR)
o Informationshantering ska vara ett stöd och inte fokus inom vården.
o Vårdens framtida Informationssystem – hindrar effektiv kommunikation mellan aktörer i vårdprocessen
Mellan vårdgivande organisationer
Mellan delar i en vårdgivande organisation
Mellan professioner
Allt detta riskerar patientsäkerheten genom potentiellt motstridig information i olika system
Medför onödig resursförbrukning genom dubbelarbete
Sätter insatserna i fokus snarare än i patientens behov
o Vårdgivaren ska ha tillgång till effektiva samverkande informationssystem som stödjer en processorienterad vård där patienten är en tydlig och aktiv
medaktör.
o Olika stiftningar och huvudmän i processen
o Processtöd – kunna följa processen och se vilken viktig information som finns och vart den kommer ifrån.
o Informationen ska finnas när man behöver den, ska vara korrekt och riktig o Nytt processorienterat it-stött projekt där medborgaren är aktivt med –
avseende informationshantering – tydliga exempel;
Svårt att komma ihåg vad doktorn sa
Nu har jag fått en tid som inte passar igen, varför kan man inte få vara med och bestämma från början?
Doktorn pratade om helt andra saker än jag ville prata om
Varför får jag inte veta vad som händer med min remiss?
o Vårdpersonalen;
Var ska jag leta efter informationen jag behöver?
Varfår får vi inte svar på våra remisser?
Var skickar specialistvården tillbaka mina remisser?
o Specialistvården:
Varför är remisserna så ofullständigt ifyllda?
Varför måste jag skriva samma sak på så många ställen?
Varför måste det vara så krångligt med alla system?
o Verksamhetens perspektiv;
Avsaknad av helhetstänk
Samordningsproblem
Komplext informationsflöde
Gränsytor viktiga – information saknas ofta
Pappersbaserat information/manuell hantering av information
Systemkomplexitet
• Många system
• Mycket klickande
• Dubbeldokumentation
Bristande tekniskt stöd i vardagsarbetet
Tidsbrist och tidsåtgång för datorrelaterade problem och oväsentligheter.
o Viktigaste aspekten från projektet; frågorna ligger på bordet och diskuteras.
Nationellt och regionalt diskuterande om att diskutera vem gör vad, etc.
o Patientens perspektiv;
”måste vara frisk för att vara sjuk”
Information om ”varför” saknas
Avsaknaden av helhetstänkande – ”alla tänker enbart på sin del”
”Varför måste allt ta så lång tid?”
In- och utmentalitet
Språksvårigheter
Brist på inflytande o Viktiga principer;
Patient i fokus
Gemensam målbild inför besöket
Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt plats och rätt person
Effektiva informationsflöden
Behandling och undersökning bokas elektroniskt
Förbättrad säkerhet
Ökad samordning och tillgänglighet
o Gå ut i verksamheten och se vilken information som man behöver.
o Initierande projekt – slutprodukt 10-15 år framåt.
o www.his.se/vfi
• Linda Handlin och Anette Ekström
o Välbefinnande & Hälsa, en förutsättning och en utmaning
På oxytocinets roll och dess effekter o Kärnan – beröring
o Huden är vårt största organ
o Olika relationer i livet – olika typer av beröring o Kan vara djur och människor
o Behovet av bättre hälsa
I dagens samhälle är negativ stress och ohälsa ett problem
Därför är det av stor betydelse att göra interventioner med syfte att reducera negativ stress och främja, återhämtning, välbefinnande och god hälsa.
o Oxytocin ökad lugn, mindre stress
Kroppseget oxytocin påverkar inte bara livmodern och mjölkutdrivning vid barnafödande
Oxytocin reglerar även en mängd fysiologiska processer och påverkar beteenden via effekter i hjärnan
o Oxytocin framkallas av;
Barnafödande
Massage
Positiva möten med djur och människor o Effekter:
Lugn
Klarar negativ stress bättre
Sänka blodtryck och puls
Lättare att knyta sociala kontakter
Ökad hälsa
Ökat välbefinnande
o Handlar även om att slappna av och återhämta sig
o Kropp och själ hör samman, vad påverkar att man mår bra inom båda?
o Hälsa och välbefinnande, oxytocinet i ett livscykelperspektiv
Stöd vid barnafödande
Effekter av alternativa produkter
Hundar – äldre?
• Gunnar Matiasson - Aware
o Förklarar varför energieffektiviseringsprojektet har med Säkerhet och Trygghets konferensen att göra samt vad informationsfusion är.
o Mätvärden som används för debitering – detta är gjort efter reformen och ger en mer korrekt elräkning.
o Hur kan man använda informationen och göra någonting åt det och med det?
o Vad innebär avvikelser i systemet?
o Kan vi få andra delar i samhället att använda informationen i elnätet? Kan dra nytta av informationen.
o Avvikelser i elnätet kan ge information om att det är något som inte står rätt till.
o Hur integritetskränkande är avläsningen vi hittar i elnätet? Hur gör man det anonymt?
o Vem har störst nytta av informationen?
• Jonas Mellin – WeShare2012 samt möjligheter och konsekvenser o Hälsoövervaknings demonstratorer ex stöd för äldre o 3 demonstratorer
o 9,5 miljoner kronor
o Stimulera forskning och företagsamhet
o Koppla hårdvara och mjukvara i demonstratorn samt kunna upptäcka avvikelser
o Synliggöra forskningen, göra forskningen begripbar och kommersialisering o Återanvänder det som redan existerar och integrerar det i nya system o HÖG – ansökan är inlämnad tillsammans med HelpIT (digitalt planeringsstöd)
Upptäcka anomalier i planering och i planens genomförande
Demonstratorn används som miljösimulator
• För deras produkt/tjänst
o Vad har vi att vänta i framtiden gällande tekniken?
Teknik används för att lösa problem och hitta lösningar o Framtida exempel av att upptäcka avvikelser
Förändrat sjukdomsförlopp
• Demens
• MS och liknande med skov
Upptäcka och förhindra olyckor
o Större möjligheter att klara sig själva och större möjligheter för de anhöriga o Vem äger problemet? Det finns många delägare.
o Kan bara gissa om framtiden o Ökad tillgänglighet till information o Gripbar presentation av fenomen
Förändringar över längre tid o Säkerhet och trygghet
o Aspekter på teknik Dag 2 tisdag 14 september 2010
• Tankar från måndagen
o God mat från matlagningen
o Utmaningar att ta tag i utifrån det som presenterades under måndagen
o Viktigt att följa hela processen vid nyutveckling av produkter och tjänster – att mjukvara och hårdvara kombineras – blanda högskola, företag och kommun.
o Pensionärer idag efterfrågar redan ny teknik och nya typer av boenden.
o Har vi för höga förväntningar på förändringar som ligger i framtiden? Kan dessa dagar resultera i konkreta lösningar, tjänster och produkter? Den befintliga infrastrukturen kan byggas på med ny teknik, att man ta de i beaktande.
Genomgång av workshopen – grupp socialt liv, tryggtliv och boendeanpassning
• Jonas berättar vad hans grupp har kommit fram till o Samverkansprojekt
o Olika typer av produkter/tjänster
• Du äger informationen om dig själv, din egen information o Påminnare
o Sensorer
o Tjänsten finns i något jag redan har och använder i vardagen, ingen ny pryl
Webbsidor
Info om beställning
• Tjänster, produkter, matvaror etc
• Begåvningsstödjande verktyg
o Tidsuppfattning – ”strukturstödjande”
• Teknikstöd för säkerhet, som även gör att man känner sig trygg
• Trygg i att informationen om mig inte hamnar/används fel
• Starta med en simulerad miljö (en demonstrator) för att ta reda på vad man kan göra med befintlig teknik, vad informationen kan ge?
