• No results found

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Till dig som förälder/annan vuxen

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt vid konferenser och

individplaner som handlar om dem. Vi bifogar därför denna modell för kartläggning.

Meningen med detta är att barnet/ungdomen själv får en möjlighet att tycka till och uttrycka sina åsikter gällande de olika behovsområdena i individplanen och kunna påverka de mål som sätts upp. Kartläggningen ska också vara ett stöd i samtalet mellan barn/ungdom och vuxen kring IHP:n. Detta som en förberedelse inför mötet, men också som en hjälp under mötet om barnet/ungdomen väljer att vara med.

Du som förälder som fått inbjudan till individplan ansvarar för att kartläggningen görs och tas med till kommande möte. Du kan också be någon annan vuxen som barnet/ungdomen träffar regelbundet, t ex personal i skola, på elevhem eller på habiliteringen att hjälpa till att göra kartläggningen.

Kartläggningen fylls i med stöd av vuxen som förklarar de olika områdena och anpassar språket efter barnets/ungdomens förutsättningar, vilken ska svara så självständigt som möjligt och ges den hjälp som behövs. Ett svarsalternativ ringas in vid varje område. Man kan också använda linjen under som en skattningsskala. Som vuxen är det bra om man ställer följdfrågor där svaren antecknas vid respektive område, t ex om barnet/ungdomen svarar "dåligt", så kan man gå vidare och fråga vad som är dåligt, på vilket sätt och om svaret "bra" ges, så går man vidare och frågar vad det är som är bra, på vilket sätt, berätta mer o s v.

Den vuxne ansvarar för att barnet/ungdomen ges möjlighet att svara med sitt

kommunikationssätt och genom att anpassa blanketten efter behov, t ex om det finns behov av större text eller att områdena behöver presenteras var för sig. Om

barnet/ungdomen inte kan ringa in med penna kanske det går att peka på alternativen och den vuxne ringar in svaret. Man kan dela upp frågorna på flera tillfällen om det känns för mycket att göra på en gång eller så väljer man ut de frågor som är aktuella.

Viktigt att också hjälpa barnet/ungdomen att utifrån svaren på kartläggningen fylla i önskningar om aktuella mål.

Kartläggningen tas med till kommande konferens!

(2)
(3)

Nu är det dags för IHP, individuell habiliteringsplan för dig:

Datum:

Tid:

Plats:

Det är viktigt att du är med och tycker till vid möten och planering som handlar om dig.

Vi skickar därför denna kartläggning, där du själv kan tala om vad du tänker och tycker om de olika områdena i individplanen.

Tillsammans med dig kan vi då planera målen och det som ska göras.

Det är många frågor. Du kan svara på några åt gången, välja ut det du tycker passar för dig eller lägga till det som saknas.

Skriv gärna en förklaring till dina svar, t ex varför något är bra eller dåligt. Linjen under svarsalternativen kan användas som skattningsskala.

Dina svar är värdefulla, så vi vet hur vi kan hjälpa till på bästa sätt.

Välkommen!

Teamet på BUH genom

(4)

FYLLS I INNAN MÖTET

Namn, personnummer:

Datum:

Det här vill jag helst av allt kunna och/eller får hjälp med:

Övriga frågor eller funderingar:

(5)

1. KOMMUNIKATION

a) Hur går det att prata och uttrycka vad du vill och tycker?

Med tal/tecken/skrift/bilder/symboler?

Bra sådär dåligt

b) Hur går det att förstå andra?

När någon t ex berättar något, skämtar eller vill att du ska göra något?

Bra sådär dåligt

c) Hur går det att leka/vara tillsammans med andra?

Bra sådär dåligt

2. KROPPEN/FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA a) Hur mår du?

Känner du dig frisk eller har du problem med något eller ont någonstans?

Bra sådär dåligt

b) Hur sover du om nätterna?

Bra sådär dåligt

c) Hur känner du dig för det mesta inombords?

Är du glad, lycklig, ledsen, rädd, orolig eller arg?

Bra sådär dåligt

(6)

3. PSYKISK UTVECKLING

a) Hur går det att planera och minnas?

T ex komma ihåg vad du ska göra och ha med dig?

Bra sådär dåligt

b) Hur går det att passa tiden?

T ex veta vad klockan är och vilken dag, månad och år det är?

Bra sådär dåligt

c) Hur går det att hitta dit du ska?

T ex veta var du bor?

Bra sådär dåligt

4. MATVANOR

a) Hur tycker du det går att äta och dricka?

Bra sådär dåligt

b) Hur går det att äta lagom mycket och varierat för att må bra?

För mycket, för lite, samma saker, olika smaker och konsistenser, hårt, mjukt, bitar? Sätter du i halsen?

Bra sådär dåligt

c) Hur går det att äta och dricka på olika platser?

T ex hemma, i skolan, på restaurang? Tar det lagom lång tid?

Bra sådär dåligt

(7)

5. PERSONLIG VÅRD

a) Hur går det med t ex dusch, tvättning och att borsta tänderna eller håret?

Bra sådär dåligt

b) Hur går det att gå på toa?

Bra sådär dåligt

c) Hur går det att klä av och på kläderna?

Bra sådär dåligt

6. RÖRELSE

a) Hur fungerar det att förflytta dig inne och ute?

T ex gå, sitta, ligga, vända dig och resa dig upp?

Bra sådär dåligt

b) Hur fungerar dina armar och händer?

T ex att skriva, greppa, bära, släppa och kasta saker?

Bra sådär dåligt

c) Hur tycker du att du får röra på dig?

T ex dagligen, under veckan, själv eller tillsammans med andra?

Bra sådär dåligt

(8)

7. SYN

Hur ser du? T ex personer du träffar, olika saker, bilder och det som står i böcker och på datorn?

Bra sådär dåligt

8. HÖRSEL

Hur hör du? T ex det andra säger, av saker som händer och låter, det som sägs på radio och i tv?

Bra sådär dåligt

9. BOENDE

Hur fungerar det där du bor?

T ex hemma, på elevhem eller i egen lägenhet?

Bra sådär dåligt

10. PENGAR/EKONOMI

Hur fungerar det att hantera pengar när du ska handla och betala?

Hur går det att sköta ekonomin för dig som är äldre, betala räkningar, mat osv.

Bra sådär dåligt

(9)

11. FAMILJ, NÄTVERK

Hur går det hemma med familjen?

Med mamma, pappa, syskon eller andra viktiga personer, pojk-/flickvän?

Bra sådär dåligt

12. SAMHÄLLSSERVICE

Hur fungerar det med t ex assistenter och resor med taxi och buss?

Bra sådär dåligt

13. UTBILDNING, SYSSELSÄTTNING

Hur går det i skolan eller förskolan ?

Hur går det t ex att lära sig nya saker och komma ihåg det?

Bra sådär dåligt

14. GRUPPVERKSAMHET

Är du med i någon grupp och hur fungerar det?

Bra sådär dåligt

15. FRITID

Hur har du det på fritiden med roliga saker att göra?

T ex idrotta eller vara med vänner?

Bra sådär dåligt

(10)

FYLLS I VID MÖTET ELLER EFTERÅT

MÅL :

VAD ska göras:

VEM eller vilka kommer göra något:

References

Related documents

För Predikaren dränerar det livet på mening , likaså detta att vi inte förstår oss på Gud och vad Gud vill med våra liv (3:11).. Hade vi bara kunnat låta bli att reflektera,

Fastighetsförmedling visar det sig att Riksgränsen ger mest fritidshus för pengarna, minst får du i Åre.. Tittar du istället på pistmeter

I Härnösand räcker en miljon kronor till hela 152 kvadratmeter bostadsrätt och i Sollefteå får du 204 kvadratmeter villa för samma peng.. Väljer du däremot ett boende i

Kartläggningen visar också att du kan få hela 333 kvadratmeter bostadsrätt i Fagersta för en miljon medan du enbart får 14 kvadratmeter för samma slant i Stockholms kommun..

Det bedömdes att detta inte skulle ha haft någon additiv effekt vad gällde andelen dagtidsarbetande som det senaste året haft sömnproblem som krävt behandling med sömnläkemedel

Det finns för flera olika ändamål ett behov att ha tillgång till aktuell detaljerad information om förhållandena vid en viss plankorsning eller en viss grupp av plankorsningar.

Några exempel av övervåld i personbil på vägar med mycket god trafiksäkerhetsklass på sträcka.. 56-årig

• Föreligger det skillnad mellan medarbetarnas upplevelser av vårdkvalitet, delaktighet och arbetsklimat i relation till kön, ålder och yrke före införandet av