Grundlärarprogrammet
Inriktning fritidshem
Studiehandledning
Utbildningsvetenskaplig kärna Allmändidaktik, 5 hp
Höstterminen 2020 V 34-37
Kurskod 971G01
Institutionen för samhälls – välfärdsstudier ISV
1
Innehåll
Kurskontakter ... 1
Välkommen till kursen! ... 1
Mål och innehåll i kursen ... 2
Provkoder ... 2
Moment och arbetsformer ... 2
Innehåll och flöde i kursen ... 3
Examinationsuppgifter ... 7
OBL1, Obligatoriskt redovisningsseminarium ... 7
STN2, Skriftlig examinationsuppgift 971G01 ... 7
Omexaminationer ... 9
Urkund, fusk och plagiat ... 10
Litteraturlista ... 11
Kurskontakter Campuslärare
Marie Karlsson, kursansvarig Mail: marie.a.karlsson@liu.se Magnus Jansson
Mail: magnus.jansson@liu.se Sofia Ryberg
Mail: sofia.ryberg@liu.se Kursmentorer
Jenny Holmgren
Mail: jenny.holmgren@liu.se Marie Ekeroth Mahrs
Mail: marie.ekeroth.mahrs@liu.se Kursadministratör
Anneli Carlbring
Mail: anneli.carlbring@liu.se Välkommen till kursen!
Välkommen till er första kurs på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem.
Vi som är lärare på kursen hoppas ni får en innehållsrik och spännande start. Inför varje ny kurs presenteras en studiehandledning som ska fungera som ett stöd för studenter och lärare i arbetet med en kurs. Studiehandledningen är ett av kursens viktigaste dokument och tillsammans med kursplanen och schemat fungerar den som ett redskap för den enskilde studenten och gruppens arbete under hela kursen. Vi hoppas ni får den
2 information och kunskap ni behöver i studiehandledningen men om ni har frågor är ni alltid välkomna att höra av er till mig som kursansvarig.
Marie Karlsson
Täppan, plan 6, rum 6046 011-363487
marie.a.karlsson@liu.se
Mål och innehåll i kursen
Målen för kursen är att studenten efter avslutad kurs ska kunna:
- identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
- urskilja grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning - diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras - diskutera med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar
läraruppdraget
- känna till några perspektiv på meningsfull fritid - skriftligt formulera en sammanhängande text - använda grundläggande referensteknik
Med avsikt att påbörja utvecklandet av ett professionellt lärarskap ställs tre begrepp i fokus i denna kurs: didaktik, pedagogisk filosofi och läroplansteori. Dessa begrepp belyser på olika sätt undervisningens och den pedagogiska verksamhetens grunder. Kurslitteraturen utgör utgångspunkten för att kunna ge begreppen ett innehåll. De studerandes egna erfarenheter från skola och fritidshem samt uppfattningar om vad som kännetecknar bra undervisning och ett gott lärarskap är också centrala för kursen. En central strävan är dock att de studerande lär sig att skilja mellan allmänt tyckande om fritidshem, undervisning etc. och uppfattningar eller föreställningar som bygger på vetenskapliga argument och perspektiv.
Utöver detta innehåll syftar kursen också till att den studerande tillägnar sig grundläggande färdigheter i att skriva vetenskapligt med betoning på allmän formalia och ett kritiskt/frågande förhållningssätt.
Provkoder
STN2 Skriftlig tentamen:
Hemtentamen
5 hp U-VG
OBL1 Obligatoriskt
redovisningsseminarium
U – D (Deltagit)
Moment och arbetsformer
Kursen organiseras kring ett antal storföreläsningar och seminarier i seminariegrupper.
Föreläsningarna sker i år, pga folkhälsomyndighetens restriktioner kring Corona pandemin, som inspelade föreläsningar och läggs upp på lisam.
I föreläsningarna ger forskare och lärare övergripande perspektiv på kursens centrala begrepp. För att dessa föreläsningar ska bli så meningsfulla och fruktbara som möjligt är det därför viktigt att ta del av den förberedelselitteratur som preciseras.
3 I seminarierna som följer på (eller ibland föregår) storföreläsningarna behandlas centrala delar av kursens innehåll. Detta fordrar en gedigen och genomtänkt genomläsning och bearbetning av texterna från den studerandes sida. Förberedelserna och bearbetningen kan genomföras både individuellt eller i par/grupp. Under seminarierna behandlas frågor som är centrala för kursen och de examinerande momenten.
Kursens mål examineras genom en enskild skriftlig examinationsuppgift samt ett obligatoriskt redovisningsseminarium. För att lyckas i kursen är det bra att planera kursen utifrån schema och studiehandledning tillsammans med sin arbetsgrupp och enskilt så tiden disponeras på bästa sätt för att hinna med att bearbeta innehåll och göra uppgifter.
Kommunikationen mellan oss lärare och er studenter kommer inom kursen företrädelsevis att ske via LiU:s digitala lärplattform LISAM. För att få tillgång till den är det viktigt att ni i samband med kursstart ser till att registrera er. Logga sedan in med ditt LiU-id på
adressen http://lisam.liu.se/
I kursen kommer vi också att ha biblioteksorientering där studenten får en grundläggande information om vad biblioteket har att erbjuda och hur man som student kan använda det.
Detta sker i bibliotekets regi och sköts därför av sakkunnig bibliotekspersonal. Ytterligare ett moment är att lära sig att förhålla sig till den kunskapskultur som finns vid universiteten och att skriva på ett vetenskapligt sätt. Senare kurser kommer att fortsätta utvecklingen av dessa förhållningssätt och färdigheter.
Skrivande av texter är alltså ett centralt och återkommande moment i universitetsstudier.
Detta skrivande handlar inte bara om att successivt tillägna sig en vetenskaplig form utan också om språkriktighet och språkhantering i mer vedertagen betydelse – att skriva så språkligt riktigt och begripligt som möjligt. Det handlar om så fundamentala saker som stavning, meningsbyggnad, interpunktion, syftning mm, men det handlar också om att kunna uttrycka och finna ord för det som man avser att förklara, berätta eller utreda och att göra detta på ett, för andra, begripligt sätt. Inte minst för blivande lärare är det av yttersta vikt att hantera språket på ett så korrekt och förståeligt sätt som möjligt. Vår avsikt är att redan tidigt i utbildningen börja ett arbete med att utveckla studentens språkanvändning.
Utvärdering av kursen sker ungefär halvvägs in i kursen samt efter det att kursen har avslutats. Vid halvtidsutvärderingen ställs frågor utifrån vad studenten upplever som oklart eller svårt i syfte att stötta fortsatta studier. Vid den avslutande utvärderingen får den studerande möjlighet att ge synpunkter på kursens olika delar och hur dessa kan förbättras.
Utvärderingen rör bl.a. kursens organisering, arbetsformer, föreläsningar, litteratur samt lärares och studerandes insatser. Synpunkterna kan röra vad som inte har fungerat men också konstruktiva idéer kring vad som kan förbättras. Utvärderingen genomförs i form av en elektronisk utvärdering och som annonseras via mejl.
Innehåll och flöde i kursen
Nedan presenteras kort de storföreläsningar, seminarier och workshops som kursen kommer innehålla. För exakta tider se schemat i TimeEdit. Vid varje tillfälle presenteras också vilken litteratur som bör vara bearbetat.
4 Vecka 34.
Veckan används till att komma in i studierna. Bearbeta och läs litteraturen som föreskrivs till kommande föreläsningar och seminarium.
Program- och Kursintroduktion
Universitetslektor Helene Elvstrand och Universitetsadjunkt Marie Karlsson Föreläsning 1:
Didaktik
biträdande professor Marcus Samuelsson
Litteratur: Lindström & Pennlert (2006). Haglund (2020) kap 8 Föreläsning 2:
En yrkeskunnig lärare – reflektioner om didaktiska utmaningar Universitetslektor Anja Thorsten
Litteratur: Lindström & Pennlert (2006). Skolverket (2019) kap 1,2 och 4
Seminarium 1:
Grundlärare i fritidshem – Bearbetning av Haglund (2020) kap 2 & 4, Skolverket (2011) s 4- 36 och Hviid och Højholt (2015) kap 2 & 5, Hjalmarsson & Löfdahl (2014) .
Seminariet förbereds genom läsning och bearbetning av litteraturen samt att ni tittar på den förberedande filmen på lisam som finns i videokanalen i vänsterspalten. Denna film tar utgångspunkt i fritidshemmets uppdrag och är tänkt som en möjlighet att alla får en gemensam grund att diskutera olika frågor under seminariet.
Som inträdesbiljett till seminariet skriver studenten en enskild text om sina egna erfarenheter och den egna förståelsen om uppdraget. Frågor som texten kan beröra är: Erfarenheter från fritidshem och skola? Vad är fritidshems uppdrag? Vad gör en fritidshemslärare? Varför sökte ni till utbildningen? Vilka tankar och idéer har ni på utbildningen och på ert kommande yrke?
Vad har ni för föreställningar om professionen och den pedagogiska verksamhetens innehåll, i såväl skola som fritidshem? Texten ska vara 1 A4 lång och lämnas vid seminariets start till seminarieläraren.
Under seminariet behandlas frågor som berör fritidshemmets verksamhet, vad kännetecknar fritidslärarens uppdrag? Hur förenas fritidslärarens tredelade uppdrag utifrån omsorg, lärande och meningsfull fritid? Vi berör centrala begrepp och diskuterar aktuell litteratur utifrån givna case (fallbeskrivningar) för att öka förståelsen av begreppen.
Seminarium 2:
Att arbeta i grupp – att arbeta i grupp är en viktig del både på universitetet och i arbetslaget, men kan vara en utmaning. Seminariet är delat i två olika delar, en teoretisk och en praktisk.
Seminariet förbereds genom att läsa Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete (skolverket, u.å) om kollegialt lärande samt fundera kring egna erfarenheter av grupparbeten.
Vilka fördelar finns med arbete i grupp? Vilka svårigheter kan finnas? Finns det några
faktorer som kan underlätta arbetet i grupp? I den första delen diskuteras grupparbete ur olika perspektiv. I andra delen av seminariet kommer studenterna att utföra gruppaktiviteter under lättsamma former. Vissa uppgifter kommer göras utomhus, därför behövs kläder efter väder. I slutet av seminariet kommer grupperna skriftligt formulera några grundregler inför
kommande grupparbete.
5 Vecka 35.
Föreläsning 3:
Grundläggande pedagogiska och filosofiska modeller Universitetslektor Mats Sjöberg
Litteratur: Lindström & Pennlert (2006), Haglund (2020) kap 4 & 8, Kompendium:
Klassiskatexter.
Föreläsning 4:
Fritidspedagogik
Universitetslektor Helene Elvstrand
Litteratur: Haglund(2020) kap 2, 4, 8. Hviid & Højholt (2015) kap 2. Elvstrand, Lago &
Simonsson (2019) kap 1 Workshop 1:
Workshop om fritidshemmets verksamhet och innehåll. Vad gör en fritidshemslärare? Vilka arbetsuppgifter ingår? Dubbla yrkesroller? Vilka centrala begrepp finns? Hur väljs innehåll ut? Vad innebär en utbildning? Vad gör man på fritidshemmet i början på höstterminen? Ett
”samtal” med Kursmentorena om blivande yrket.
Föreläsning 5:
Att lyckas med att läsa på universitet och på lärarutbildningen.
Universitetslektor Suzanne Parmenius-Swärd.
Föreläsning 6:
Introduktionsföreläsning Bibliotek och språkverkstad
Bibliotekarie Niklas Carlsson, språkverkstad Andreas Lagerlöf Föreläsning 7:
Läroplansteori: vad är en läroplan, vad innehåller den och varför finns den?
Universitetslektor Mats Sjöberg
Litteratur: Lindström & Pennlert (2006). Skolverket (2019) kap 1,2,4.
Föreläsning 8:
Fritidshemmets didaktik i historiskt perspektiv Universitetsadjunkt Magnus Jansson
Litteratur: Haglund(2020) kap 4 & 8, Lindström & Pennlert (2006).
Föreläsning 9:
Vetenskapligt skrivande
Universitetsadjunkt Magnus Jansson
Introduktion STN2 och OBL. Halvtidsutvärdering.
Universitetsadjunkt Marie Karlsson
6 Vecka 36.
Bearbetning av läst litteratur, börja jobba med examinationsuppgifterna.
Föreläsning 7:
Förskoleklass – mellan förskola och skola?
Universitetslektor Lina Söderman Lago
Litteratur: Hviid, P., & Højholt, C. (2015) kap 3.
Föreläsning 4:
Dubbla yrkesroller-olika didaktiska perspektiv?
Universitetsadjunkt Marie Karlsson
Litteratur:. Haglund (2020) kap 2&8 Hviid & Højholt (2015) kap 5. Skolverket (2019) kap 1,2,4. Skolverket (2014). Skolverket (2016) och Hjalmarsson, M. & Löfdahl, A. (2014), Elvstrand, Lago & Simonsson (2019) kap1
Avstämning:
Utifrån utvärdering som görs veckan innan har vi en kort avstämning om hur det fungerar i kursen och om det är något som upplevs som svårt eller otydligt.
Seminarium 3:
Didaktik – uppföljning/bearbetning av föreläsningar och bearbetning av Haglund (2020) kap 8, Hviid & Højholt (2015) kap 5, Lindström & Pennlert, Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2019 kap. 1,2 och 4.
Seminariet förbereds genom läsning och bearbetning av litteraturen. Försök hitta de centrala aspekterna av didaktik. Formulera någon tanke om hur kunskap kan definieras och förstås.
Fundera på skillnader och likheter mellan allmän didaktik och fritidshemmets didaktik.
Under seminariet kommer centrala aspekter på didaktiken belysas och diskuteras, artiklar presenteras på innehåll från olika fritidshem (tidningen fritidspedagogik). Utifrån dessa artiklar bearbetas litteraturen och uppkomna frågor genom att diskutera kunskapsinnehåll, bakomliggande didaktiska val, kunskapssyn och didaktiska perspektiv i artiklarna.
Under seminariet görs också en padlet för att sammanfatta seminariets innehåll.
Seminarium 4
Läroplaner och läroplansteori – uppföljning av föreläsningarna (Sjöberg, Jansson och Karlsson) och bearbetning av Haglund(2020) kap 2, 4, 8, Skolverket (2019), kap 1, 2 och 4, Skolverket (2016) Skolverket (2014).
Till seminariet skall de studerande ha formulerat centrala läroplansfrågor, frågor kring begrepp med relevans för lärarprofessionen i skola och fritidshem samt något om fritidshemmets historiska rötter.
Vecka 36 & 37.
Kursen avslutas och examineras.
Glöm inte att göra utvärderingen på Evaliuat efter avslutad kurs.
7 Examinationsuppgifter
OBL1, Obligatoriskt redovisningsseminarium
Redovisning av grupparbete vid obligatoriskt seminarium. Vid introduktionen v 35 tilldelas arbetsgrupper olika fallbeskrivningar som arbetsgrupperna sedan arbetar med. Dessa fall tar sin utgångspunkt i fritidshemmets verksamhet. Varje grupp får ett fall där uppgiften är att planera en veckas verksamhet utifrån givna fakta och riktlinjer. Redovisningen tar
utgångspunkt i de didaktiska tankarna, varför dessa valts ut och varför detta är meningsfull för eleverna. I redovisningen ska det finnas tydliga kopplingar till litteratur som stärker era val och varför detta är meningsfull fritid. Vid examinationen redovisar arbetsgrupperna hur de löst uppgiften. Redovisningen ska knytas till styrdokument, litteratur och föreläsningar.
Dessutom avslutas redovisningen med att redovisande grupp håller i en diskussion. Det är bra att gruppen förberett någon diskussionsfråga utifrån fallbeskrivningen och hur gruppen valt att lägga upp planeringen för veckan. Övriga deltagare är aktiva i diskussionen och kan också ställa frågor om redovisningen för att bearbeta innehållet och fördjupa förståelsen av
kursmålen.
Mål som bedöms:
- identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
- diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras - känna till några perspektiv på meningsfull fritid
- diskutera med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar läraruppdraget
Som stöd för uppgiften:
Litteratur, styrdokument, introduktion, föreläsningar och seminarier.
Kriterier för examination:
För deltagit (D) krävs att studenten deltagit och varit aktiv i arbetet inför och vid redovisningen. Samt att:
- Studenten visar kunskaper om centrala kunskapsområden inom didaktik
- Studenten visar att hen kan diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och vad som kännetecknar läraruppdraget
- Kan beskriva några perspektiv på meningsfull fritid STN2, Skriftlig examinationsuppgift 971G01
Den skriftliga examinationsuppgiften består av två delar som skall bearbetas. Omfattningen på texten ska vara 3- 4 sidor (ca 1500-2000 ord). De skall skrivas med 1,5 radavstånd och 12 punkter. Båda uppgifterna skall vara tydligt grundade och förankrade i obligatoriskt
kurslitteratur1 och gällande styrdokument. Med grundad och förankrad menas att det tydligt skall framgå till vilken litteratur eller vilka källor ni bygger er text på, det vill säga att ni tillämpar gängse referensteknik (APA, Harvard eller Oxford). Är du osäker på vilket system du ska använda rekommenderar vi APA. Vill du ha stöd i hur du skall referera, använd litteratur och länkar som finns i studiehandledningen samt handledningstillfället (se schema).
I uppgiften skall ni med utgångspunkt från kurslitteratur skriva en reflekterande text över fritidslärarens didaktiska uppdrag. Egna erfarenheter kan tas med men texten kan inte enbart bygga på dessa utan ska då också ta stöd från litteraturen. Texten ska skrivas som en
1 Se studiehandledning för obligatorisk litteratur
8 sammanhängande text och utgå från mallen nedan med olika rubriker. Ta utgångspunkt i frågorna under respektive rubrik och tänk på att texten ska besvara alla frågorna. Sist ska en referenslista finnas där de olika källorna publiceras efter gängse referensteknik. Referenslista räknas inte in i antalet sidor.
Begrepp som bör behandlas: •yrkeskunskaper • kunskapsformer • didaktik • omsorg
•samverkan • lärande • undervisning (i skola och fritidshem) Mål som examineras i hela texten:
-skriftligt formulera en sammanhängande text -använda grundläggande referensteknik
Del 1:
Mål som examineras:
-identifiera centrala kunskapsområden inom didaktik
-diskutera med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar läraruppdraget - urskilja grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning
1. Didaktik
Vad är didaktik? Vilka huvudområden finns inom didaktik?
Vika är didaktikens centrala aspekter? Vad innebär dessa aspekter i förhållande till ditt läraruppdrag? Vilka olika kunskapsformer finns och hur förhåller sig dessa till lärande, undervisning och didaktik?
2. Allmän didaktik och fritidshemmets didaktik
Vilka skillnader och likheter mellan allmän didaktik och fritidshemmets didaktik?
Vad innebär dessa skillnader i förhållande till ditt läraruppdrag? Vilka yrkeskunskaper är viktiga?
3. Olika filosofiska perspektiv som påverkat didaktiken
Beskriv minst 2 olika filosofiska perspektiv. Hur har didaktiken förändrats över tid? Hur har olika läroplans teorier påverkats av filosofiska perspektiv? Hur dagens praktik skiljer sig från tidigare traditioner samt möter dagens nya krav om lärande och omsorg?
Del 2:
Mål som examineras:
-diskutera på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras -känna till några perspektiv på meningsfull fritid
4. Skolkunskaper väljs ut och organiseras
Beskriv kort en tematisk veckoplanering för fritidshemmet? (Du kan med fördel använda temat från gruppredovisningen) Välj ut en aktivitet och beskriv de didaktiska tankarna kring denna? Vad innebär de didaktiska valen i förhållande till ditt läraruppdrag? Hur bidrar denna aktivitet med ett lärande för eleverna och samverkan med skolan? Vilken kunskap är viktig i förhållande till ditt
yrkesuppdrag?
5. Meningsfull fritid
9 Hur kan meningsfull fritid för elever förstås? Hur kan den valda aktiviteten skapa en meningsfull fritid för eleverna?
6. Referenslista
Du lämnar in den individuella skriftliga examinationsuppgiften via inlämningsmappen i LISAM senast onsdag den 9 september. Mappen är öppen till kl 17.00.
Bedömning utgår från mallen nedan.
Ytterligare kompletterande information ges av lärare i samband med introduktionen fredag v 35. Betyg och återkoppling på texten lämnas inom 15 arbetsdagar, efter examinationsdatum.
Godkänd Väl Godkänd
Identifierar centrala kunskapsområden inom didaktiken identifierar och visar en djup förståelse för de centrala kunskapsområdena inom didaktiken
diskuterar i huvudsak på ett refererande sätt med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar läraruppdraget
diskuterar självständigt och på ett recenserande sätt med stöd i litteratur och erfarenhet vad som kännetecknar läraruppdraget och lyfter litteratur i syfte att och problematisera uppdraget
urskiljer grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning och kan relatera dessa till olika inslag i nutida verksamhet och läraruppdraget
visar en djup förståelse för grundläggande filosofiska perspektiv på undervisning och kan nyanserat och självständigt jämföra dessa med nutida verksamhet och läraruppdraget
diskuterar på vilka grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras
diskuterar och visar en djup förståelse på vilka olika grunder skolkunskaper väljs ut och organiseras
känner till några perspektiv på meningsfull fritid känner till några perspektiv på meningsfull fritid och kan diskutera hur dessa förhåller sig till verksamheten och professionen
skriftligt formulerar en sammanhängande text skriftligt formulerar en sammanhängande text som är väl strukturerad och håller en mycket god språklig standard
använda grundläggande referensteknik Obligatorisk litteratur används samt aktuella styrdokument
Omexaminationer OBL1
Omexamination 1 den 25/9 Omexamination 2 den 15/11 STN2
Omexamination 1 den 11/10 kl 17.00 Omexamination 2 den 6/12 kl 17.00
10 Urkund, fusk och plagiat
Det finns hårda regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är alltså också en forskningsetisk fråga (läs t.ex. Anna-Liisa Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet ”Etik och det vetenskapliga skrivandet” ).
Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller t.ex.
hemtentamina – händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är därför viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.
Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att disciplinnämnden anser att plagiering har skett kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.
För att undvika dessa problem måste ni alltså omformulera det ni läser till en självständig text samt tydligt referera till de källor ni har använt. Markera med citattecken och ange korrekta sidhänvisningar när ni skriver av direkta meningar eller delar av meningar ur en
ursprungstext.
Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter för lärare att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar.
Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller examination för projektarbetet i denna kurs för att upptäcka likheter mellan texter för att göra bedömning om det rör sig om fusk och plagiat. Information om urkund: www.urkund.se Kunskapssyn, lärande och didaktik
Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle. För alla studenter – och kanske speciellt blivande lärare – bör bildning gå före utbildning, och sett från den synvinkeln är själva skrivprocessen något av det mest lärorika man kan ägna sig åt.
11 Litteraturlista
*= obligatorisk litteratur Litteratur och artiklar
*Elvstrand, H., Lago, L. & Simonsson, M. (2019) Fritidshemmets möjligheter. Lund:
Studentlitteratur. Kap 1
*Haglund, B., Gustafsson Nyckel, J. & Lager (red.), K. (2020). Fritidshemmets pedagogik i en ny tid. Gleerups Utbildning AB. Kap 1, 4 & 8
*Hviid, P., & Højholt, C. (2015). Fritidspedagogik med barnperspektiv. Lund : Studentlitteratur. Kap 2, 3, 5
*Hjalmarsson, M. & Löfdahl, A. (2014) Omsorg i svenska fritidshem: fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn. Barn nr. 3 2014: 91–105. (Finns som pdf på lisam)
*Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2006) Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo förlag. (www.fundo.se, order@fundo.se eller bokhandeln)
*Skolverket (u.å) Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete hämtad från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kollegial- handledning-leder-till-oppenhet-och-samarbete
*Skolverket (2011) Fritidshemmet : en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling.
(2011). Stockholm : Skolverket : Fritze [distributör], 2011.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2623
*Kompendium: Klassiskatexter- Didaktisk och pedagogisk Filosofi (Finns att köpa vid kursstat)
Styrdokument
*Skolverket (2019), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : reviderad 2019. Stockholm : Skolverket : Wolters Kluwer [distributör]. kap. 1, 2 och 4. Ladda ned från: https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
*Skolverket (2014). Fritidshem. (2014). Stockholm : Skolverket, 2014.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2014/allmanna-rad-for- fritidshem?id=3301
Skolverket (2016) Fritidshemmet : ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. (2016).
Stockholm : Skolverket : Wolters Kluwer [distributör], 2016.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kommentarmaterial/2016/fritidshemmet?id=372 0
Vetenskapligt skrivande
Dessa texter är en grund som ni kan använda på fler kurser kring skrivande och referenshantering.
12 Hartman, S. G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm : Natur och kultur, 2003.
Karolinska institutet, Referensguide för APA, https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/
Bibliotekets websida, Referenshantering och referensstilar, https://liu.se/artikel/citeringsteknik
