Sveriges största utbud av friluftsaktiviteter

(1)

friluftsfrämjandets

verksamhetsberättelse 2011

Sveriges största utbud

av friluftsaktiviteter

(2)

F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 3

H.K.H. Kronprinsessan är beskyddare av Friluftsfrämjandets barnverksamhet.

Friluftsfrämjandet

Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige, bildad den 23 mars 1892.

INNEHÅLL

4 ordförande har ordet 6 VERKSAMHET

14 MEDLEMMAR 18 LEDARE

20 FRILUFTSMILJÖ 22 KOMMUNIKATION 24 organisation

31 förvaltningsberättelse 37 resultaträkning

38 balansräkning

40 tilläggsupplysningar/NOTER 47 revisionsberättelse

Foto: Charles Hammarsten

Friluftsfrämjandet erbjuder Sveriges största utbud av friluftsaktiviteter

Sedan 1892, i 120 år, har vi guidat människor till små och stora äventyr.

Vi vill att så många som möjligt ska upptäcka vår fantastiska natur, kunna dela glädjen med friluftslivet med andra, utvecklas utan prestationskrav och vistas i naturen under trygga former.

Friluftsfrämjandet är en ideell organisation med närmare 90 000 medlemmar, 8 000 ledare, 6 regioner, 350 lokalavdelningar och 200 I Ur och Skur förskolor och skolor i hela landet.

Vi har aktiviteter för alla åldrar och årstider. Några exempel på verksamhetsområden är skidor, långfärdsskridsko, paddling, fjällturer, stavgång, klättring, cykling samt ett lärande för livet genom Skogsmulle och våra I Ur och Skur skolor. Friluftsfrämjandets upplevelsebaserade utomhuspedagogik finns även utomlands i ett tiotal länder.

Friluftsfrämjandets ledare är kunniga inom friluftsliv, allemansrätt, teknik, säkerhet och mycket mer. Allt för att skapa oförglömliga friluftsupplevelser för våra medlemmar.

Utbildning och ledarutveckling utgör därför en av våra allra viktigaste verksamheter.

Naturen och friluftsområden är förutsättningar för ett aktivt friluftsliv. Vi verkar för att skydda olika friluftsmiljöer, till exempel tätortsnära skogar med höga sociala värden, och att öka tillgängligheten till attraktiva friluftsmiljöer. Vi arbetar också med att lyfta fram friluftslivets intressen vid samhällsplanering så att de väger lika tungt som andra samhällsbehov. Vår hjärtefråga, som är högaktuell idag, är att värna allemansrätten och att bidra till en ökad kunskap kring vad den innebär.

Friluftsfrämjandet, Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten 08-447 44 40, www.friluftsframjandet.se

Text: Monica Johnson. Foto: Monica Johnson, Åsa-Lo Ekstrand, Klas Qvarnström, Carl Craaford, Håkan Wintzell, Anders Tysk. Grafisk produktion: Kan Art Stockholm AB. Stockholm april 2012.

(3)

Kommunikation

Arbetet med att vidareutveckla vår IT-miljö för att bättre stödja kommunikation och administration har påbörjats.

Webbsidan kommer att genomgå en uppdatering med ny struktur och design under 2012.

Vår årliga kampanj Sätt Sverige i Rörelse genomfördes på 120 platser i Sverige med ett stort medialt genomslag.

Vi har arbetat proaktivt med allemansrätten och skapat debatt samt arbetat med olika remissförslag. Friluftsfräm- jandet har blivit en självklar talesperson i samhället när det gäller utomhuspedagogik och långfärdsskridsko.

Finansiering

De senaste åren har vi haft ett stabilt medlemsantal strax under 90 000 medlemmar. Fram till september 2011, när den årliga mätningen görs, hade vi dessutom en positiv tillväxt. Den mattades av under årets sista månader, sannolikt beroende på den sena vintern och därför uteblivna skidkurser.

Under året som gick blev Friluftsfrämjandet en av Svenska PostkodLotteriets förmånstagare. Bidraget har varit ett bra stöd till organisationen och har möjliggjort många av de viktiga satsningar som har skett under året Vi tackar Bo Sköld, generalsekreterare, för hans insats och utveckling av Friluftsfrämjandet. Den 13 februari 2012 efterträds Bo av Sara Revell Ford.

Vi ser fram emot ett spännande och aktivt 2012!

Johan Hernmarck ordförande

4 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 0 7 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 5

o r d f ö r a n d e h a r o r d e t o r d f ö r a n d e h a r o r d e t

UTVECKLING och framsteg

Tillsammans har vi börjat vår resa mot Friluftsfrämjan- dets vision ”Världens bästa friluftsupplevelser, guidade av Sveriges mest eftertraktade ideella ledare”. Frilufts- främjandet har gjort en omfattande omorganisation för att bättre svara mot samhällets strukturer samt för att öka effektiviteten och stödja den lokala verksamheten. Den nya organisationen är nu till största delen etablerad och arbetet går in i nästa fas som har fokus påverksamheten och dess utveckling.

Verksamhetsutveckling

Friluftsfrämjandets dotterbolag I Ur och Skur Utveckling AB har växt med 14 nya enheter till 207 förskolor och skolor och når 5900 barn och unga. Det är ett stort intresse även internationellt för vår utomhuspedagogik vilket har lett till att vi har genomfört den första internationella utbildningen och nu har verksamhet i ett 10-tal länder.

Barn- och ungdomsverksamheten fortsätter att utvecklas och fyra nya koncept presenterades på årsstämman;

Föräldralediga, 6-12-åringar, Äventyrliga familjen och Outdoor Camp som är en äventyrsvecka för ungdomar.

Ledarutveckling

I ett gemensamt projekt med regionerna har en webbaserad ledarintroduktion till Friluftsfrämjandet påbörjats.

Introduktionen syftar till att ge alla ledare och funktionärer gemensam kunskap om Friluftsfrämjandet. Flera nationella och regionala utbildningsteam är nu på plats och arbetar med att vidareutveckla och tillhandahålla utbildningar.

4 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1

(4)

6 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 7 v e r k s a m h e t v e r k s a m h e t

FÖR ALLA ÅLDRAR OCH ÅRSTIDER

Friluftsfrämjandet har Sveriges största utbud av friluftsaktiviteter. Vi arbetar för att göra det enkelt, tryggt och roligt att ha ett aktivt friluftsliv och våra kvalificerade ledare erbjuder aktiviteter för alla åldrar och alla årstider. Vi tror att det är upplevel- sen snarare än prestationen som är det viktiga och arbetar målmedvetet för att ge alla oförglömliga stunder i naturen.

VÅRT UTBUD AV FRILUFTSAKTIVITETER

Vi erbjuder alpin skidåkning, snowboard, telemark, längdåkning, långfärdsskridsko, stavgång, snösko- vandring, kajak, kanot, klättring, geocaching, cykling, mountainbike med flera aktiviteter.

Naturen är vår arena och aktiviteter sker i hela Sverige nära våra medlemmars hem, på annan ort till exempel i fjällen, eller utomlands.

Ett viktigt verksamhetsområde är utomhuspedagogik riktad till barn och ungdom där Skogsmulle och I Ur och Skur ger tusentals barn möjlighet att komma närmare naturen.

BARNVERKSAMHET

Friluftsfrämjandet är ledande inom friluftsverksamhet för barn i Sverige. Genom ett upplevelsebaserat lärande stimuleras barnens utveckling och de blir också medvet- na om naturens kretslopp och får ett hållbart förhåll- ningssätt redan i unga år. Vi har 4 100 utbildade ledare som träffar 44 000 barn per år. Barnen får möjlighet att

lära sig att vara i naturen, åka skidor med ”Lagge” eller skridsko med ”Skrinna”. Vår barnverksamhet är pedago- giskt anpassad efter ålder och representeras av ”Knopp”,

”Knytte”, ”Skogsmulle”, ”Strövare” och ”Frilufsare”.

Friluftsfrämjandet är en motpol till samhällets fixering vid resultat och prestationskrav. Vi låter barn delta utifrån sina egna förutsättningar och erbjuder en avstressad miljö där barn kan utvecklas som individer, stärka sin självkänsla och sina kunskaper samt sin sociala förmåga.

UNGDOMSVERKSAMHET

Ungdomar inom Friluftsfrämjandet är framför allt verk- samma inom skidor utför och TVM, tre vildmarksmål.

TVM är en naturlig fortsättning för ungdomar som varit aktiva i barnverksamheten och som har en kärlek till friluftslivet och äventyrssökandet. Grupperna utvecklar kunskapen om hur man lever i naturen och organiserar turer ut i vildmarken. Ungdomarna lär sig många viktiga färdigheter för livet såsom ansvarstagande, samarbete och problemlösning. Ett växande intresse finns för verksamhetsgrenarna kajak, klättring och mountainbike.

Friluftsfrämjandets ungdomsverksamhet finns på både större och mindre communities: ungdomsverk- samheten på webben – www.friluftsframjandet.se/ung, ungdomsläger – www.facebook.com/OutdoorcampSweden, skidresor för gymnasieelever – www.snosaker.com, alpin friåkning – www.facebook.com/Freeskiers. På Facebook finns även TVM, downhill och riksting.

(5)

Årets ungdomsstämma hade fokus på vikten av ledarutbildning samt att skapa en brygga mellan barn- och ungdomsverksamheten.

En struktur för en ny ledarutbildning Ung ledare har börjat ta form med målsättning att ungdomarna ska starta verksamhet efter genomgången kurs. Ungdomslägret Outdoor Camp i kombination med denna utbildning ska locka fler ungdomar att prova på, få praktiskt färdighet och kunskap i att starta och leda ungdomsverksamhet.

Outdoor Camp genomfördes första gången 2011 och fortsätter på fler platser 2012. Lägret gick i samband med ledarveckan i Idre och deltagarna fick pröva på en mängd olika aktiviteter bland annat klättra, gå äventyrs- bana, cykla downhill, geocaching och forsränning.

”Alla på snö” är ett projekt med syfte att få 10-åringar att uppleva tjusningen med att i någon form vara aktiv på snö. Ett samarbete med hela Sveriges skidrörelse, skolor och kommuner har gjort det möjligt att genomföra aktiviteter på snö på sex platser. Närmare 8 000 barn har fått möjlighet att åka skidor och för många av barnen var det första gången.

NYA KONCEPT

Under året har vi tagit fram förslag till nya koncept för att bredda verksamheten och bättre möta den stora efter- frågan vi ser ifrån barn och familjer.

Föräldralediga: Aktiviteter och utbildning för föräldra- lediga. Målet är att attrahera nyblivna föräldrar och ge dem ett avstressande och positivt verktyg att använda sig av i sin nya roll.

6-12-åringar: Detta koncept är en äventyrlig utveckling av Strövare och Frilufsare för att fånga upp fler försko- lebarn. Barnen introduceras till övrig verksamhet inom Friluftsfrämjandet genom prova-på-aktiviteter som väcker intresset och stimulerar till ett aktivt friluftsliv.

Äventyrliga familjen: För föräldrar som vill prova på spännande aktiviteter tillsammans med barnen. I grup- per med andra barn och vuxna upptäcker man naturen och får nya vänner.

Outdoor Camp: En späckad äventyrsvecka för ung- domar 13-16 år där de får testa downhill, klättring, geocaching m.m.

sKIDÅKNING

Friluftsfrämjandets största verksamhetsgren är skidor.

Historiskt var vi med och gjorde Sverige till en skid- nation när vi bland annat startade många av de klassiska svenska fjällanläggningarna såsom Riksgränsen, Hema- van och Storlien.

Idag åker närmare 9 500 personer skidor, snowboard, telemark eller längdåkning med Friluftsfrämjandet varje år, i Sverige och utomlands. Vi är betydelsefulla på många orter där vi håller lokala backar öppna och anord- nar skidskolor. Det är många barn som varje säsong lär sig åka skidor med hjälp av våra ledare eller som fräschar upp sina kunskaper inför en skidresa.

Friluftsfrämjandet är ledande när det gäller skidut- bildning och utbildar varje år 550 skidlärare. De flesta nyutexaminerade är i åldern 17-30 år och de går vidare till att sprida kunskap och glädje inom vår egen organisation likväl som kommersiellt i Sverige och utomlands.

Våra skidlärare är väl ansedda och vår utbildning ses kontinuerligt över för att ligga i framkant.

Skolor och skolelever saknar ofta en naturlig koppling till skidverksamhet. Snösäker, Alla på snö, och nu senast projektet Ski Umeå 2014, som ingår i Kulturhuvud- stad 2014, är riktade mot skolan. Ski Umeå 2014 har som mål att skapa en bestående samverkansmodell som organisationer och lokala företrädare ska arbeta efter för att utveckla regionens skidkultur.

(6)

v e r k s a m h e t v e r k s a m h e t

LÅNGFÄRDSSKRIDSKO

Friluftsfrämjandets långfärdsskridskoverksamhet är störst i landet. Vintern 2010/2011 var fantastisk med fina isar på flera håll i landet, även på platser som nor- malt inte har garanterad is. Antalet turer blev många även på Vättern, Vänern, Västkusten och i södra Sverige.

Mälarregionen, som fick en hel del snö, anordnade buss- transport för turer på Vättern eller andra isar.

Vi har cirka 700 ledare som arrangerar tusentals turer per år. År 2011 utbildades 50 ledare och flera medlemmar gick våra säkerhets- och nybörjarkurser för att kunna följa med ut på turer. Säkerheten är en viktig aspekt inom verksamheten.

Friluftsfrämjandet och Svenska Skridskoförbundet arrangerade långfärdsskridskoloppet Vikingarännet för elfte året. 2 500 deltagare åkte från Uppsala hela vägen in till Alvik i Stockholm. Loppet, som är världens längsta återkommande lopp på naturis, blev uppmärk- sammat i internationell media och hade även åkare från ett tjugotal länder. Det blev stort genomslag i svensk media vilket genererade publicitet och synlighet för både långfärdsskridsko och Friluftsfrämjandet.

KAJAK Och KANOT

Intresset för att paddla kajak är stort och växer i Sverige.

Nybörjarpaddlare såväl som vana paddlare uppskattar verksamheten som erbjuder allt ifrån prova på paddling- ar, teknikutveckling, korta turer, dagsturer, helg- och veckoturer. Friluftsfrämjandet utbildade cirka 50 ledare 2011 för att möta efterfrågan och har nu totalt cirka 500 kajak- och kanadensarledare.

Kanotverksamheten har upplevt en renässans i delar av landet. En samordningsgrupp är bildad som kommer att utveckla verksamheten och utbilda nya ledare. Turer- na sker i sjöar såväl som i strömmande vatten och går därmed från stillsam njutning till äventyr. Verksamheten är riktad mot både familj och ungdomar.

CYKLING/MTB

Inom Friluftsfrämjandet finns flera olika cykelsektioner och teman för cykling. Intresset för MTB ökar och det är ett område som lockar både unga och äldre. Teman som tjej- eller kulturcykling är också populärt. En nationell samordningsgrupp har skapats och driver utveckling och utbildningsfrågor samt workshops och clinics. Det finns cirka 30 utbildade ledare inom Friluftsfrämjandet och gruppen ökar snabbt.

KLÄTTRING

Klättring är en populär verksamhet som består både av klättring inomhus och utomhus. Där verksamheten finns är det lätt för intresserade att hitta klättringspartners och komma iväg och klättra på vardagar eller helger.

Eftersom intresset ökar har ett arbete initierats för att ge framtida certifierade klätterledare en bredare grund med bland annat värdskap och allemansrättskunskap.

(7)

SNÖSKOR

En relativt ny verksamhet som finns i bland annat region norr är snöskovandring. Det är en aktivitet som gör det enkelt att komma ut i skogen även på vintern.

Ledare som gjort sommarvandringar är nu även aktiva på vintern och ger medlemmar möjlighet till härliga vandringar i skogen året runt.

INTERNATIONELLT

Det finns en stor internationell efterfrågan på vår utomhuspedagogik. Den första internationella utbildningen i Sverige genomfördes under hösten med 15 deltagare från 9 länder. Under året genomfördes även utbildningar i Tyskland och Schweiz. Vi har idag verksamhet i följande länder: Finland, Norge, Storbritannien, Schweiz, Tyskland, Lettland, Ryssland och Japan.

DOTTERBOLAGET I Ur och Skur

Friluftsfrämjandets dotterbolag I Ur och Skur Utveck- ling AB växte med 14 nya enheter till 207 förskolor och skolor och når 5900 barn och unga. I Ur och Skur Utveckling AB:s affärsidé är att på uppdrag av Frilufts- främjandet driva, sprida och kvalitativt utveckla pedago- giken I Ur och Skur.

VANDRING/FJÄLL

Med Friluftsfrämjandet kan du vandra i en mängd olika former. Utbudet är brett och intresset växer för vandring.

Det finns längre och kortare vandringar, lätta och mer krävande vandringar, turer längs leder, bortom leder och toppturer. Tema- och kunskapsvandringar ökar. En del vandringar sker i närmiljön medan andra sker i fjällen eller på annan ort i Sverige eller utomlands.

Fjällvandringar finns för olika målgrupper. Upplevel- sen blir stor oavsett om du har vandrat förut, är tränad, vill bära 15 kgs ryggsäck, sova i tält, eller inte. För många är det drömmen om en tuff fjällvandring medan för andra är det kombinationen av att vara ute och vandra men ändå kunna äta gott och sova skönt som lockar. Ytterli- gare en växande målgrupp är de som vandrat mycket på leder men drömmer om stora äventyret ute i vildmarken.

Alla kan hitta något hos oss.

GEOCACHING

Geocaching är ett trevligt sätt att komma ut i naturen och leta efter en placerad geocaching skatt. Verksam- heten är inte utbredd ännu men har blivit populär och växer då det attraherar personer i alla åldrar från barn och ungdomar till vuxna.

STAVGÅNG

Stavgång har utvecklats och kan vara allt från en lugn promenad till ett tufft träningspass uppför slalombacken med bungypumpstavar. Det ger en omfattande träning och Frilufsfrämjandets Stavgångsbränn i Hagaparken lockar alla åldrar till start. Vi har 200 utbildade ledare och 3 880 medlemmar som är intresserade av Stavgång.

(8)

F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 15 m e d l e m m a r m e d l e m m a r

nöjda Medlemmar

Våra medlemmar har fått svara på vad de tycker om våra ledare, verksamheten, hur vi arbetar med friluftsmiljö och hur vi uppfattas, vårt varumärke. Vi gör undersökningen en gång per år via en webbenkät till våra medlemmar. 2 500 medlemmar har svarat utav 15 000 slumpvis utvalda.

Den långsiktiga trenden är att våra medlemmar blir mer nöjda för varje år och de är mest nöjda med våra ledare. 70 procent av medlemmarna har rekommenderat någon att bli medlem. 90 procent av medlemmarna har svarat ”ja absolut” eller ”ja troligt” att de kommer vara medlemmar nästa år vilket understryker att Friluftsfrämjandet har nöjda medlemmar.

friluftsmiljö

verksamhet

på rätt väg bör förbättras

nästan i mål mitt

i prick ledare

2011 2012

varumärke

(9)

m e d l e m m a r

medlemmar i alla åldrar

Medlemsgruppen 5-7 åringar träffar Skogsmulle eller går i skidskola.

60+ är en stor grupp som har varit med länge och har mycket kunskap om föreningslivet.

Flertalet är pensionärer.

Medlemsgruppen i åldern 35-55 år.

Denna grupp består ofta av familjemedlemskap.

Grafen illustrerar åldersfördelningen på Friluftsfrämjandets medlemmar. Färgerna illustrerar hur många år medlemmarna har varit medlemmar, dvs hur lojala medlemmarna är. Barn utgör både en stor medlemskategori, men också en med relativt kort medlemsperiod i snitt. Friluftsfrämjandet arbetar därför med att utveckla koncept som attraherar barnen att fortsätta in i tonåren och ännu längre.

2000 3000 4000 5000 6000 7000

1000

0

10

0 5 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100

antal medlemmar

medlem i 0-2 år medlem i 3-9 år

medlem i 10 år eller längre

ålder

(10)

18 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 19 l e d a r e l e d a r e

fler LEDAre

Ledarna är centrala för Friluftsfrämjandet och för varje medlems friluftsupplevelse. Vi är stolta över att ha utbildat generationer av kunniga och enga- gerade ledare.

Vår strävan är att alltid ha Sveriges bästa ledare inom friluftsliv och vi arbetar konstant för att ligga i framkant.

Vår syn på ledarskap och utbildning är bred och omfattar friluftsliv, allemansrätt, teknik, säkerhet och mycket mer. Allt för att skapa oförglömliga friluftsupplevelser för våra medlemmar.

Utbildning och ledarutveckling utgör en av våra allra viktigaste verksamheter. Inom ett flertal verksam- hetsgrenar är vi redan idag ledande eller mycket starka.

Utomhuspedagogik, skidor, långfärdsskridsko och kajak tillhör dessa utbildningsområden. Efterfrågan för våra ledare är som en följd stor även utanför Friluftsfräm- jandet, både ideellt och kommersiellt. Vi är även väl ansedda internationellt där skidutbildningarna står sig väl och framför allt utomhuspedago-giken efterfrågas.

Idag är det närmare 8 000 ledare som driver verksamhet i någon friluftsaktivitet de brinner för och erbjuder medlemmarna roliga friluftsupplevelser i en trygg och säker samvaro.

UTVECKLING

Fokus under året har varit rekrytering av nya ledare och att stimulera tillväxt inom efterfrågade verksamhetsom- råden. Utifrån respektive lokalavdelning har vi genom- fört en marknadsanalys för att identifiera potential för ny verksamhet. Ett annat återkommande fokusområde är den kontinuerliga vidareutvecklingen av ledarutbildningar och kursledarutbildningar.

I år utbildade vi totalt 1 500 ledare inom Frilufts- främjandet, varav närmare 600 barnledare inom utomhus-pedagogik och 550 skidledare.

INTERAKTIV UTBILDNING

I ett gemensamt projektarbete med regionerna har en webbaserad ledarintroduktion till Friluftsfrämjandet påbörjats. Den syftar till att ge alla ledare och funktio- närer gemensam kunskap och utgångspunkt om Frilufts- främjandet. Introduktionen kommer att färdigställas under våren 2012.

LEDARVECKORNA

Vecka 2 och 27 arrangerar Friluftsfrämjandet ledar- veckor varje år. Veckor då våra ledare med familjer träffas, inspireras, utbyter erfarenheter, testar nya aktiviteter, vidareutbildar sig och är ute i naturen och njuter. Förra året hade vi totalt 1200 ledare med sina familjer som på vinterveckan åkte skidor och testade vinteraktiviteter och på sommaren vandrade, cyklade paddlade m.m.

(11)

F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 21 f r i l u f t s m i l j ö

f r i l u f t s m i l j ö

ATT VÄRNA

FRILUFTSMILJÖN

Naturen, friluftsmiljön och allemansrätten är alla förutsättningar för det rörliga friluftslivet och för att Friluftsfrämjandet ska kunna bedriva frilufts- aktiviteter.

Det finns ett utbrett intresse för friluftsmiljöfrågor inom Friluftsfrämjandet och vi har ett aktivt nätverk, närmare 500 personer, som är engagerade, kunniga på området och på olika sätt arbetar med att värna friluftsmiljön.

Vårt friluftsmiljöprogram togs fram 1997 och revideras kontinuerligt för att vara aktuellt. Kunskap om allemans- rätten och ledarskap i naturen ingår som naturliga element i våra ledarutbildningar.

REMISSHANTERING

Friluftsfrämjandet svarar på remisser från olika instan- ser och ser därigenom till att värna om friluftsmiljön för våra medlemmar och samhället i stort. Under året har vi bland annat tagit ställning i frågor som rör al- lemansrätten, dvärgbandmasken och att ta ut avgifter för skidåkning i längdspår. Remisser som har en lokal koppling skickas till regionkontor eller lokalavdelning för hantering. Till exempel kan det gälla nya dragningar av kraftledningar eller strandskyddsärenden.

ALLEMANSRÄTTEN

Friluftsfrämjandet har genom remissarbete och i debatter tagit ställning till den utredning om allemansrätten som Naturvårdsverket la fram under 2011. Friluftsfrämjan-

dets syn är att allemansrätten både är och kan fortsätta vara en sedvanerätt och att förändringar i form av ny lagstiftning vare sig är nödvändig eller önskvärd. Läns- styrelser har redan idag verktyg att hantera de företeelser som inte bygger på allemansrättslig grund. Vidare kan de utmaningar som finns hanteras genom en dialog mellan aktörer, visad respekt för både markägare och natur, samt en kontinuerlig fokus på att förbättra människors och organisationers kunskap om allemansrätten och vistelser i naturen.

ENGAGEMANG OCH FÖRTROENDEUPPDRAG

Friluftsfrämjandet arbetar aktivt med friluftsmiljö- frågor och har därmed flera förtroendeuppdrag och är representanter i Världsnaturfondens förtroenderåd, styrelsen för Håll Sverige Rent och Skogsstyrelsens sektorsråd.

På Tankesmedjan för friluftsliv, som arrangeras av Naturvårdsverket, höll Friluftsfrämjandet en workshop om ”att upptäcka naturen tidigt”. Friluftsfrämjandet är också med i Naturvårdsverkets samverkansgrupp Naturens år. Tema för året var skogen där bland annat Skogmulle och barnverksamheten lyftes fram med håll- bar utveckling i fokus.

Ett arbete pågår med att utvärdera Skogens sociala vär- den där vi är representanter för friluftsliv och rekreation.

Som en av tio utvalda blev Friluftsfrämjandets ansva- rige på friluftsmiljöområdet utnämnd till ”Skogsrikets ambassadör” av Landsbygdsdepartementet.

(12)

K O M M U N I K A T I O N K O M M U N I K A T I O N

vår kommunikation

Friluftsfrämjandets historia med 120 års erfarenhet av friluftsliv har gett organisationen en trovärdig- het och självklarhet som är värdefull. Vårt varu- märke har hög igenkänning och många positiva associationer. I Ur och Skur samt Skogsmulle är också mycket starka varumärken som får uppmärk- samhet i samhället.

SAMARBETEN OCH EVENEMANG

Styrkan i våra varumärken, målgrupperna vi når, de friluftsupplevelser vi erbjuder samt den nytta vi gör för samhället i stort gör Friluftsfrämjandet attraktivt för olika samarbetspartners.

Vikingarännet arrangeras av Friluftsfrämjandet och Svenska Skridskoförbundet. Det är världens största regelbundna skridskolopp på naturis och är landets näst största vintersportarrangemang utomhus. Loppet hade 2500 deltagare från ett tjugotal länder och genererade press nationellt och internationellt.

Vår årliga kampanj Sätt Sverige i Rörelse genomför- des på 120 platser i Sverige och fick ett stort medialt genomslag. Vi träffade 7000 barn och deras familjer detta år.

Friluftsfrämjandet är förmånstagare till Svenska Post- kodLotteriet, vilket innebär ett mycket viktigt finansiellt och medialt stöd för organisationen och verksamheten.

PRESS

Med ett nytt pressrum på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/

friluftsframjandet har vi fått en större räckvidd och ökat vår exponering. Sätt Sverige i Rörelse, Vikingarännet,

Svenska PostkodLotteriet, arbetet med friluftsmiljöfrågor och utomhuspedagogik är några ämnen som fångats upp under året. Genom långsiktigt arbete med barn- och skridskoverksamheten har Friluftsfrämjandet blivit en självklar talesperson när det gäller utomhuspedagogik och långfärdsskridsko.

INTERNET

Vi hade ca 700 000 besökare varav 320 000 unika be- sökare till hemsidan under året vilket är en ökning med 240 respektive 115 procent jämfört med 2010. Arbetet med att uppdatera vår webbplattform har påbörjats och en ny struktur och design introduceras under 2012.

ÖVRIGA DIGITALA OCH SOCIALA MEDIER

Friluftsfrämjandet på Facebook hade 5 500 deltagare vilket är nästan dubbelt så många jämfört med året innan. Vi har även tagit fram ett digitalt nyhetsbrev som testades 2011 och implementeras under 2012.

TIDNINGEN FRILUFTSLIV

Genom medlemstidningen Friluftsliv når vi våra medlemmar och har en total läsarsiffra på 71 000 personer.

Vi når även ut till bibliotek, samarbetspartners och friluftslivsbranschen.

(13)

o r g a n i s a t i o n o r g a n i s a t i o n

Friluftsfrämjandet är en ideell organisation med närmare 90 000 medlemmar, 8 000 ledare, 6 regioner, 350 lokalavdelningar och 200 I Ur och Skur förskolor och skolor i hela landet. Styrelse och generalsekreterare leder riksorganisationen som arbetar med övergripande funktioner för verksamhetsutveckling, kommunikation, medlemshantering, IT, ekonomi och administration. Regioner, lokalavdelningar och I Ur och Skur skolor är egna juridiska enheter.

Regionernas indelning:

Region Norr: Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten

Region Mitt: Jämtland-Härjedalen, Medelpad, Hälsingland, Dalarna, Västmanland Region Mälardalen: Södermanland, Stockholm, Uppland, Gästrikland

Region Väst: Värmland, Göteborg, Västergötland, Bohuslän-Dal Region Öst: Närke-Bergslagen, Östergötland, Småland, Gotland Region Syd: Blekinge, Skåne, Halland

I Ur och Skur Utveckling AB ägs till hundra procent av Friluftsfrämjandet.

Företaget bildades för att stödja och driva verksamhetsutveckling samt sprida vår framgångsrika utomhuspedagogik i Sverige och utomlands. Eventuell vinst går till fortsatt utveckling av verksamheten.

Vikingarännet AB arrangerade för elfte året ett lopp på långfärdsskridsko som går mellan Uppsala och Stockholm. Friluftsfrämjandet äger bolaget till femtio procent. Riksorganisationen äger tio procent och Region Mälardalen som administrerar loppet äger fyrtio procent.

ORGANISATIONEN

norr mitt mälardalen VÄST ÖST syd

Barn = 0-12 år, Ungdom = 13-25, Vuxen = 26 år och äldre.

Familj består i snitt av 3,5 personer per hushåll, vilket innebär att vi når totalt 46 495 personer i 13 262 hushåll inom denna kategori.

norr: 4 700 mitt: 8 825

mälardalen: 36 033 VÄST: 16 818 ÖST: 10 714 syd: 11 855 Regioner 2011

Cirkeln visar hur stora regionerna är till antal

medlemmar.

antal medlemmar per REGION

Friluftsfrämjandet tillämpar brutet medlemskapsår den 30 september. Medlemstrenden var positiv fram till den 30 september 2011, men mattades av under sista kvartalet. Sannolikt berodde detta till stor del på den sena vintern och därav inställda skidkurser.

Region Barn Ungdom Familj Vuxen Totalt Förändring

2011 mot 2010

Region Norr 1 371 223 2 291 815 4 700 -1 %

Region Mitt 2 696 190 4013 1 926 8 825 -1 %

Region Mälardalen 8 748 991 19 022 7 272 36 033 1 %

Region Väst 3 698 385 9 468 3 267 16 818 -1 %

Region Öst 2 867 247 5 506 2 094 10 714 1 %

Region Syd 3 548 338 6 179 1 790 11 855 -1 %

Nationellt 19 1 16 27 63

Totalt 2011 22 947 2 375 46 495 17 191 89 008 1 %

Förändring

mot 2010 -1 % -1 % 1 % -1 % -1 % 1 %

(14)

o r g a n i s a t i o n

Styrelse

Johan Hernmarck ordförande, Erik Lundvik vice ordförande, Sachiko Takami, Marta Sandén, Niclas Sjögren Berg, Marie Wallenberg,

Harriet Guter, Magnus Hansson, Karl Hulteberg.

Fjällsäkerhetsrådet

Susanne Du Rietz

Sjösäkerhetsrådet

Jan Insulander

Skogsmullestiftelsen

Bo Sköld (t.o.m. 2011-10-31)

Skogsstyrelsens sektorsråd

Helena Graffman (t.o.m. 2011-11-06) Göran Andersson (fr.o.m. 2011-11-06)

representation i andra organisationer

stiftelsen friluftsfrämjandets anläggning Stora Kornö

Kjell Hansson

Stiftelsen Håll Sverige Rent

Göran Andersson

Stiftelsen Idre Fjäll

Jonas Ågren, Jörg Bassek

Svenska Skidrådet

Bo Sköld och Susanne Du Rietz

Svenskt friluftsliv

Bo Sköld

VALBEREDNING

Niklas Sundler ordförande, Johanna Johansson, Britt-Inger Crafoord, Helena Levander, Christoffer Anderzon.

Världsnaturfondens förtroenderåd

Marie Wallenberg

Vikingarännet AB

Bo Sköld (t.o.m. 2011-10-17) Carl Crafoord (fr.o.m. 2011-10-17)

LANDSBYGDSDEPARTEMENTET

Göran Andersson

(15)

§ 1 friluftsfrämjandets ändamålsparagraf

friluftsfrämjandet är en riksorganisation som har till ändamål att främja aktiv fritid genom skidåkning och annat friluftsliv och därigenom verka för folkhälsa och livsglädje.

Friluftsfrämjandet arbetar för detta syfte genom att:

1. organisera och arrangera friluftsliv för vuxna, ungdomar och barn 2. utbilda ledare och funktionärer för verksamheten

3. bedriva information och upplysningsverksamhet rörande friluftsliv 4. verka för ändamålsenlig utrustning för friluftsliv

5. värna allemansrätten

6. verka för god friluftsmiljö och biträda vid skapandet av friluftsområden och anläggningar

7. samarbeta med myndigheter och organisationer och vidta åtgärder i övrigt som kan gagna friluftslivets utveckling.

Friluftfrämjandet är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation öppen för alla.

(16)

F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 31 å r s r e d o v s n i n g

Årsredovisning för Frilufts- främjandet Riksorganisationen

org.nr. 802003-0303

Förvaltningsberättelse

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.

Verksamhet

Friluftsfrämjandet är en ideell förening som har till ändamål att främja en aktiv fritid genom skidåkning och annat friluftsliv och därigenom verka för folkhälsa och livsglädje. Friluftsfräm- jandets vision är ”Världens bästa friluftsupplevelser guidade av Sveriges mest eftertraktade

ideella ledare”.

Friluftsfrämjandet består av en riksorganisation, sex regioner, 360 lokalavdelningar och 200 I Ur och Skur förskolor och skolor i hela landet.

Friluftsfrämjandet erbjuder sina medlemmar ett smörgåsbord av friluftsaktiviteter från Kiruna i norr till Malmö i söder. Årligen arrangerar våra 8 000 ledare och funktionärer tusentals aktiviteter för alla åldrar och friluftsintressen. Några exempel är skidor, långfärdsskridsko, paddling, fjällturer, stavgång, klättring, cykling, Skogsmulle samt ett lärande för livet genom våra I Ur och Skur skolor. Friluftsfrämjandets utomhuspedagogik finns i ett tiotal länder bland annat i Japan och Finland.

På alla Friluftsfrämjandets aktiviteter finns ledare som guidar och gör turerna utvecklande, säkra och roliga. Våra ledare utbildas för att ge våra medlemmar härliga friluftsupplevelser, gemenskap för livet och kunskap i friluftsliv. Friluftsfrämjandet bevakar friluftsmiljöfrågor i allmänhet och allemansrättsliga frågor i synnerhet för att alla skall få chansen till naturupp- levelser både idag och i framtiden.

Årsredovisning

(17)

32 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 33 Å r s r e d o v i s n i n g Å r s r e d o v i s n i n g

Flerårsjämförelse^*

2011 2010 2009 2008 2007

Verksamhetsintäkter 26 017 579 28 824 107 34 053 328 26 899 176 27 992 268

Årets resultat -2 570 004 728 685 4 660 931 869 685 1 456 661

Soliditet (%) 70 % 74 % 65 % 45 % 55 %

Antal medlemmar 89 008 88 761 89 241 91 257 96 950

Antal anställda 17 15 14 11 14

*Definitioner av nyckeltal, se tilläggsupplysningar

Intäkter

Medlemsavgifterna är den viktigaste finansieringskällan för Friluftsfrämjandet eftersom den bidrar till både lokalavdelningarna, regionerna och riksorganisationen. Medlemsavgiften höjdes för vuxna till 340 kr (6%) och familjer till 520 (4%) under 2011.

De statliga bidragen utgör för närvarande en grundförutsättning för verksamheten och utgör mer än en tredjedel av intäkterna för året.

Friluftsfrämjandet är förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet och har sammantaget fått ta emot 11 miljoner kronor avseende 2010 och 2011. Bidraget redovisas under Insamlade medel och är inte öronmärkt utan Friluftsfrämjandet avgör själv hur pengarna kommer bäst till använd- ning. PostkodLotteriet har justerat tidpunkten för den årliga utdelningen till att äga rum efter årsskiftet. På så vis baseras utdelningen på årets faktiska lottförsäljning och inte som tidigare på prognostiserad lottförsäljning. 2011 års utbetalning betalades därför ut i februari 2012. Enligt god redovisningssed skall intäkten från PostkodLotteriet redovisas enligt kontantprincipen vilket innebär att intäkten på 7 miljoner kronor kommer att intäktsföras under 2012.

Kostnader

Resurserna från medlemsavgifter, statliga bidrag och PostkodLotteriet har framförallt använts till att finansiera verksamhetsutveckling i olika grenar, regioner och lokalavdelningar och att löpande vidareutveckla områdena utbildning och ledarvård. Mycket resurser har även lagts på att utveckla funktionen för medlemsservice och att producera medlemstidningen Friluftsliv.

Friluftsfrämjandet lägger också stor vikt vid att vårda och utveckla den stora barnverksamheten.

I övrigt pågår ett omfattande arbete för att förbättra den digitala mediaplattformen som är mycket viktig för verksamheten både centralt och lokalt.

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till Friluftsfrämjandets uppdrag enligt stadgarna. Till ändamålskostnader räknas även opinionsbildning och upplysande verksamhet inom ramen för organisationens uppdrag. Till ändamålskostnader räknas också de till ändamålet fördelade gemensamma kostnaderna (samkostnaderna). Nedan följer exempel på verksamhet som

faller in under ändamålskostnaderna.

I var och en av de sex regionerna har Friluftsfrämjandet en anställd person som har till uppgift att utveckla verksamheten. Det innebär ett arbete i nära samarbete med både lokalavdelningar och regionsansvariga där utgångspunkten utgörs av de specifika behov som finns i regionen.

Arbetet under året har fokuserats både på att lägga en grund för lokal verksamhetsutveckling, genom framtagande av metoder och arbetsmodeller samt en uppstart av möten med lokalavdelningar. Etablerandet eller stödjandet av utbildningsorganisationen i de olika grenarna har varit

ett annat viktigt område.

Friluftsfrämjandet har Sveriges bredaste utbud av friluftsaktiviteter och har genomfört en mängd aktiviteter och evenemang under året. Några exempel på större aktiviteter är ”Sätt Sverige i rörelse” som bestod av prova på aktiviteter på 120 platser fördelade över hela landet.

”Alla på snö” där fjärdeklassare får prova på alpin skidåkning under en ledarledd dag i skid- backen. ”Vikingarännet”, där Friluftsfrämjandet är en av två arrangörer och där omkring 2 500 deltagare åker långfärdsskidsko mellan Uppsala och Stockholm.

”Outdoor camp” är ett nytt och uppskattat äventyrsläger för ungdomar som genomfördes i Idre för första gången under sommaren 2011. Friluftsfrämjandet har naturen som arena och är därför mycket engagerad i friluftsmiljöfrågor. Arbetet består bland annat av att löpande följa och påverka utveckling i samhället i viktiga frågor genom remissarbete och opinionsbildning.

Under året har allemansrätten varit det område där Friluftsfrämjandet har riktat mest fokus och deltagit mycket aktivt genom att debattera, behandla remisser och löpande samarbeta med olika myndigheter organisationer.

Inom barnverksamheten är efterfrågan speciellt stor både nationellt och internationellt. Det internationella intresset har bland annat resulterat i en mängd studiebesök, artiklar i media och den första internationella Skogsmullekursen som genomfördes med 15 deltagare från bland annat Ryssland, Lettland, Skottland, England och Västindien.

Friluftsfrämjandet har ett samarbetsavtal med IT leverantören DirektMedia som driftar och utvecklar webbplattform och medlemssystem. Under året har ett omfattande arbete genomförts med att uppgradera webb plattformen och dess bakomliggande teknik, vilket implementeras under våren 2012. Utveckling av aktivitetshantering, webblayout och navigering har flyttats fram på grund av förseningar i leveransen.

(18)

Medlemskostnader

Friluftsfrämjandet har så många medlemmar att arbete med att vårda och värva medlemmar har en egen funktion inom organisationen. Kostnaden skall motsvara de fördelar medlemmen får i utbyte mot medlemsavgiften. Kostnader i funktionen kopplas till medlemstidningen, medlemsservice, medlemsadministration och medlemsvärvning.

Friluftsfrämjandets redaktör producerar fyra nummer av medlemstidningen Friluftsliv.

Vidare finns en anställd medlemsansvarig för att ge telefonsupport till medlemmar och även lokalavdelningar. En del av IT systemet och IT utvecklingen kopplas till medlemsadministra- tionen mot bakgrund av att medlemsregistret skall upprätthållas och statistik skall kunna tas fram. Hit hör även till medlemskostnader fördelade gemensamma kostnader (samkostnader).

En medlem får tillgång till alla aktiviteter som görs i Friluftsfrämjandets regi, fyra nummer av tidningen Friluftsliv och rabatter hos samarbetspartners. Det ungefärliga värdet av med- lemskapet för en medlem som deltar i några av våra aktiviteter samt utnyttjar vår rabatt för en skidvecka uppgår till minst fem gånger medlemsavgiften.

Insamlingskostnader och administrationskostnader Insamlingskostnader

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbete som riktar sig mot organisationens samtliga givare. Insamlingskostnaderna består av TV reklam inom ramen för PostkodLotteriet samt lönekostnader för personal som arbetat med insamlingsaktiviteter.

Hit hör även till insamlingskostnader fördelade gemensamma kostnader (samkostnader).

Administrationskostnader

Administrationskostnader är sådana som behövs för att administrera organisationen. Admini- strationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och är en förutsättning för att driva organisationen. Exempel på sådana kostnader är styrelsemöten, revision, delar av hyra och administrativa system. Vidare härleds kostnader för ekonomifunktion, årsstämma, ungdomsstämma, regions- ordförandemöten samt ekonomisystem till denna funktion. Hit hör även till administrationskostnader fördelade gemensamma kostnader (samkostnader).

Medlemsutveckling

Friluftsfrämjandet hade vid den årliga officiella tidpunkten för mätning cirka 89 000 medlemmar. En tidigare trend av medlemsminskning bröts och det senaste medlemsåret visade en ökning av antalet medlemmar. Den största andelen av medlemmarna, nästan hälften, utgörs av barn. Därefter kommer nästa stora medlemsgrupp av vuxna som uppgår till omkring fyrtio procent.

Generalsekreterare och styrelse I slutet på året lämnade generalsekreterare Bo Sköld Friluftsfrämjandet och efterträddes av Sara Revell Ford som påbörjade sin anställning under januari 2012. Styrelsen har genomfört fem styrelsemöten under året och verkställande utskottet har löpande haft avstämningsmöten.

Verkställande utskottet har haft möten med regionsordföranden vid ett flertal tillfällen för att upprätthålla en dialog och uppföljning kring det förändringsarbetet som startade 2009.

Framtida utveckling

Interaktiv utbildning genomförs som ett gemensamt projekt tillsammans med de sex regionerna och med riksorganisationen som huvudman. Samarbetet i projektet med regioner och riksorganisationen är ett bra exempel på hur gemensam utveckling kan drivas och finansieras. Ambi- tionen är att alla ledare ska genomgå den grundläggande interaktiva utbildningen vilket ökar effektiviteten av utbildningarna och underlättar kvalitetssäkring.

Friluftsfrämjandet har ett varumärke med hög igenkänning, trovärdighet och många starka och positiva associationer. Utbudet av friluftsaktiviteter är Sveriges bredaste och antalet ledare som genomgår utbildningar är stort. Omorganisationen som påbörjades 2009 har nu gått in i en fas där mer kraft kan användas till utveckling.

Friluftsfrämjandet ser stora möjligheter för barnverksamheten att växa i större städer där efterfrågan i dagsläget är större än utbudet. Vidare finns attraktiva nya målgrupper som idag inte har erbjudanden riktade till sig vilket innebär en stor möjlighet inom flera verksamhetsom- råden. Friluftsfrämjandets profil och medlemsstruktur är attraktiv för samarbetspartners vilket utgör ytterligare en möjlighet till vidareutveckling. Vidare ligger Friluftsfrämjandets ändamål och verksamhet mer rätt i tiden än någonsin med gott stöd av nutida trender i samhället.

Å r s r e d o v i s n i n g Å r s r e d o v i s n i n g

(19)

Finansiella risker Friluftsfrämjandets överlikviditet förvaltas enligt en policy att förvalta med lägsta möjliga risk vilket innebär att föreningen placerar i räntefondskonton.

Föreningens 90-konto har nummer 90 01 76-9. Detta innebär att Friluftsfrämjandet står under tillsyn av Stiftelsen för insamlingskontroll.

Resultatdisposition

Förslag till disposition av föreningens vinst Till stämmans förfogande står

balanserad vinst 3 386 590

årets resultat efter fördelning 429 996

3 816 586 Styrelsen föreslår att

i ny räkning överföres 3 816 586

3 816 586 Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande

resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar.

Resultaträkning

2011-01-01 2010-01-01 2009-01-01

Not 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Verksamhetsintäkter

Insamlade medel 1 2 061 680 5 800 101 3 940 578

Medlemsavgifter 6 869 186 7 145 124 6 341 134

Försäljning och annonser 5 175 036 4 863 113 5 251 260

Bidrag 2 10 732 000 9 550 011 10 462 278

Övriga verksamhetsintäkter 3 1 179 677 1 465 758 8 058 078

26 017 579 28 824 107 34 053 328

Verksamhetskostnader 4

Ändamålskostnader -18 250 914 -18 589 587 -16 278 030

Medelmskostnader -7 781 891 -6 939 658 -9 246 650

Insamlingskostnader -500 137 -431 267 -224 836

Administrationskostnader -2 279 791 -2 147 869 -3 689 073

-28 812 733 -28 108 381 -29 438 589 Verksamhetsresultat -2 795 154 715 726 4 614 739 Resultat från finansiella poster 5

Ränteintäkter 227 900 15 338 48 727

Räntekostnader -2 750 -2 379 -2 535

225 150 12 959 46 192

Årets resultat -2 570 004 728 685 4 660 931

Fördelning av årets resultat 12

Årets resultat enligt resultaträkningen -2 570 004 728 685 4 660 931

Utnyttjande av ändamålsbestämda medel

från tidigare år 3 000 000 490 000 400 000

Reservering av ändamålsenliga medel 0 -3 400 000 0

Kvarstående belopp för året/förändring

balanserat resultat 429 996 -2 181 315 5 060 931

(20)

38 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 39 Å r s r e d o v i s n i n g Å r s r e d o v i s n i n g

Balansräkning

Tillgångar Not 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

IT-investeringar 6 1 327 818 3 050 247 4 772 676

1 327 818 3 050 247 4 772 676

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 7 216 855 145 304 74 391

216 855 145 304 74 391

Finansiella anläggningstillgångar 8

Aktier i dotterbolag 50 000 50 000 0

Aktier och andelar 10 909 10 909 10 909

60 909 60 909 10 909

Summa anläggningstillgångar 1 605 582 3 256 460 4 857 976 Omsättningstillgångar

Varulager

Handelsvaror 1 961 478 1 950 701 1 807 015

1 961 478 1 950 701 1 807 015

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 834 321 736 915 696 792

Fordringar hos dotterbolag 338 393 30 675 0

Övriga fordringar 670 823 422 234 201 508

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 677 388 2 613 770 760 614

2 520 925 3 803 594 1 658 914

Kortfristiga placeringar

Övriga kortfristiga placeringar 2 486 367 2 282 836 2 142 403

2 486 367 2 282 836 2 142 403

Kassa och bank 9 864 938 9 774 960 12 247 774

Summa omsättningstillgångar 16 833 708 17 812 091 17 856 106 SUMMA TILLGÅNGAR 18 439 290 21 068 551 22 714 082

Eget kapital och skulder Not 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31

Eget kapital 10

Ändamålsbestämda medel 9 196 000 13 800 000 10 890 000

Balanserad vinst 3 386 590 3 663 905 -1 097 026

Årets resultat efter förändring 429 996 -2 181 315 5 060 931

Summa eget kapital 13 012 586 15 282 590 14 853 905 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 959 962 996 815 1 611 125

Övriga skulder 1 374 124 1 714 743 2 507 681

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 3 092 618 2 774 403 3 741 371 Summa kortfristiga skulder 5 426 704 5 485 961 7 860 177 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 18 439 290 20 768 551 22 714 082 POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter Inga Inga Inga

Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga

(21)

Tilläggsupplysningar

Allmänna upplysningar Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknas har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och i tillämpliga fall från uttalanden av FAR SRS. När så är fallet anges detta i särskild ordning nedan. Principerna för intäktsredovisning av insamlade medel är delvis förändrade jämfört med föregående år, se vidare under Intäktsredovisning.

Friluftsfrämjandets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredo- visningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s Styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Stiftelsen för insamlingskontroll.

Värderingsprinciper m.m.

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad värdeminskning och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjandeperiod av 5 år.

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad värdeminskning och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna skrivs av över tillgångarnas nyttjandeperiod av 4 år.

Fordringar

Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Varulager m.m.

Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Nettoförsäljningsvärdet har beräknats till försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Varulagret består i huvudsak av litteratur och försäljningsvaror för friluftsliv och Friluftsfrämjandets verksamhet.

Intäktsredovisning

Medlemsavgifter redovisas enligt kontantprincipen dvs när betalning erhålls från medlemmar.

Bidrag

Intäkter i form av bidrag intäktsredovisas när bindadne beslut finns från bidragsgivaren.

Villkorade bidrag skuldförs till dess utgifter som bidraget skall täcka uppkommer.

Försäljning

Försäljning av vara redovisas vid försäljningstillfället.

Insamlade medel

Intäkt från Svenska PostkodLotteriet avseende 2011 års utdelning kommer att redovisas i enlighet med FRII:s styrande riktlinjer. Det innebär att insamlade medel redovisas helt och hållet enligt kontantprincipen. Utbetalning sker under första kvartalet 2012 vilket innebär att intäkten flyttas fram ett år.

Övriga verksamhetsintäkter

Övriga verksamhetsintäkter redovisas efter leverans av vara eller tjänstens utförande.

Definition av nyckeltal

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutning

(22)

Å r s r e d o v i s n i n g

Upplysningar till enskilda poster

Not 1 Insamlade medel 2011 2010 2009

Ideella Spel 1 935 626 1 623 200 3 809 011

Humanfonden 126 054 171 068 131 567

Svenska PostkodLotteriet 0 4 000 433 0

Övrigt 0 5 400 0

2 061 680 5 800 101 3 940 578

Not 2 Bidrag 2011 2010 2009

Statsbidrag 10 732 000 9 550 000 9 975 000

Nordiska Rådet 0 0 487 278

10 732 000 9 550 011 10 462 278

Not 3 Övriga verksamhetsintäkter 2011 2010 2009

Kursintäkter 339 263 439 901 838 588

Serviceintäkter 0 306 973 468 929

Hyresintäkter kansli 452 467 582 863 427 543

Intäkter fortsatt utbildning 0 0 154 875

Ledarutvecklingsprojekt resterande medel 0 0 4 892 645

Övriga intäkter 387 947 136 021 1 275 498

1 179 677 1 465 758 8 058 078

Not 4 Verksamhetskostnader Fördelning av kostnader

enligt kostnadsslagsmodellen 2011 2010 2009

Handelsvaror 2 578 679 2 379 088 3 389 640

Övriga externa kostnader 12 046 558 13 102 993 14 938 098

Personalkostnader 12 383 394 10 844 607 9 349 303

Avskrivning av materiella och

immateriella anläggningar 1 804 102 1 781 693 1 761 548

28 812 733 28 108 381 29 438 589

Övriga externa kostnader 2011 2010 2009

Försäkring medlemmar och ledare 307 800 307 300 307 150

Medlemstidningar 2 869 277 3 245 543 3 016 721

Medlemssystem inkl. administration 1 784 897 1 766 396 1 993 320

Verksamhets kostnader 1 398 159 1 951 262 3 158 198

Övriga kostnader inkl. revision 5 686 425 5 832 492 6 462 709

12 046 558 13 102 993 14 938 098 Personalkostnader

Medelantal anställda

Medelantalet anställda bygger på av föreningen betalda

närvarotimmar relaterade till en normal arbetstid. 2011 2010 2009

Medelantalet anställda har varit 17 15 14

varav kvinnor 8 8 7

Löner, ersättningar m.m.

Löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader har utgått med följande belopp. Styrelsen har arbetat ideellt Styrelsen och Generalsekreterare

Löner och ersättningar 759 700 703 222 690 952

Pensionskostnader 185 663 178 346 167 120

945 363 881 568 858 072

Övriga anställda inkl. skribenter och ledare:

Löner och ersättningar 7 474 401 6 939 852 5 603 325

Pensionskostnader 819 521 650 698 464 909

Övriga personalkostnader 185 518 32 420 384 079

8 479 440 7 622 970 6 452 313

Sociala kostnader 2 958 591 2 340 068 2 038 918

Summa styrelse och övriga 12 383 394 10 844 606 9 349 303

Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2011 2010 2009

Orealiserad värdeförändring 0 0 -8 225

Räntor 227 900 15 338 56 952

227 900 15 338 48 727

(23)

Not 10 Eget kapital

Ändamåls- Balanserat Årets Totalt 2009

bestämt kapital resultat eget kapital

Ingående balans 13 800 000 1 053 905 728 685 15 582 590

Resultatdispositioner 0 728 685 -728 685 0

Utnyttjade ändamålsb. medel -4 604 000 -1 604 000 3 000 000 0

Årets resultat 0 0 -2 570 004 -2 570 004

Utgående balans 9 196 000 3 386 590 429 996 13 012 586

Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2009 2009 Avsättning revision 40 000 40 000 40 000

Upplupna semesterlöner 752 912 809 796 948 102

Upplupna arbetsgivaravgifter 236 565 228 498 258 654

Upplupna medlemskostnader 1 630 000 1 630 000 1 630 000

Upplupna övriga kostnader 433 141 66 109 864 615

3 092 618 2 774 403 3 741 371 Upplupna medlemskostnader avser kostnader för

kommande nummer av tidningen Friluftsliv vilka matchas mot inbetalda medlemsintäkter under 2011.

Not 12 Ändamålsbestämda medel

2009

Medel Utnyttjade Reservering Medel

1/1 2011 medel 2011 medel 2011 31/12 2011

Värdesäkringskapital 5 000 000 0 0 5 000 000

IT-investering 3 000 000 0 0 3 000 000

Resultatutjämning 2012 2 000 000 -1 604 000 0 396 000

Positionering 400 000 0 0 400 000

Riksstämma 2012 400 000 0 0 400 000

Verksamhetsutveckling 3 000 000 -3 000 000 0 0

Totalt 13 800 000 -4 604 000 0 9 196 000

Not 6 IT- investeringar 2009 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2007

Ingående anskaffningsvärde 6 889 718 6 889 718 5 919 185

Inköp 0 0 970 533

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 889 718 6 889 718 6 889 718

Ingående avskrivningar -3 839 471 -2 117 042 -394 612

Årets avskrivning enligt plan -1 722 429 -1 722 429 -1 722 430

Utgående ackumulerade avskrivningar -5 561 900 -3 839 471 -2 117 042

Utgående redovisat värde 1 327 818 3 050 247 4 772 676

Not 7 Inventarier 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2008 Ingående anskaffningsvärde 1 007 644 877 467 866 361

Inköp 153 223 130 177 11 106

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 160 868 1 007 644 877 467

Ingående avskrivningar -862 340 -803 076 -763 958

Årets avskrivning enligt plan -81 673 -59 264 -39 118

Utgående ackumulerade avskrivningar -944 013 -862 340 -803 076

Utgående redovisat värde 216 855 145 304 74 391

Not 8 Finasiella anläggningstillgångar 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 Kapital- Rösträtts- Redovisat Redovisat Redovisat andel andel värde värde värde I Ur och Skur Utveckling AB 100 % 100 % 50 000 50 000 - 556810-5729

Vikingarännet AB 10 % 10 % 10 909 10 909 10 909

556192-5248 60 909 60 909 10 909

Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011-12-31 2010-12-31 2009-12-31 2009 Förutbetalda hyror 118 599 115 932 201 716

Förutbetalda kostnader övriga 558 789 497 622 558 898

Upplupen intäkt Svenska PostkodLotteriet 0 2 000 216 0

Utgående redovisat värde 677 388 2 613 770 760 614

(24)

F R I L U F T S F R Ä M J A N D E T V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 48 r e v i s i o n s b e r ä t t e l s e

Rapport om årsredovisningen

Vi har reviderat årsredovisningen för Friluftsfrämjandet Riks- organisation för år 2011.

Styrelsens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovis- ning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt Intenational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis- ningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis- ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Hägersten den 22 mars 2012

Johan Hernmarck Sachiko Takami Karl Hultenberg

Ordförande

Harriet Guter Erik Lundvik Magnus Hansson

Vice ordförande

Marie Wallenberg Marta Sandén Niclas Sjögren-Berg

Sara Revell Ford

Generalsekreterare

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 mars 2012

Mats Fridblom Roger Mattsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Granth Thornton KPMG

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per 2011-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat styrelsens förvaltning för Friluftsfrämjandet Riksorganisation för år 2011.

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.

Revisorernas ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltning- en på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgär- der och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Uttalande

Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Göteborg 2012-03-22

Mats Fridblom Roger Mattsson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

revisionsberättelse

Till föreningsstämman i Friluftsfrämjandet Riksorganisationen, org.nr 802003-0303

(25)

Friluftsfrämjandet, Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten 08-447 44 40, www.friluftsframjandet.se