2017
Hushållsavfall i siffror
- Kommun- och länsstatistik
FÖRORD
Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Föreliggande rapport är ett komplement med avfallsstatistik på läns- och kommunnivå. Rapporten innehåller bland annat uppgifter om avfallsmängder, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor.
Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner i kommunindex (25-i-topp) gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet och återvinningscentraler.
De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web.
Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen.
Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web.
Sedan några år tillbaka finns även viss avfallsstatistik tillgänglig via Kommun- och Landstingsdatabasen, Kolada. Kolada ger en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Totalt finns det över 3 000 nyckeltal tillgängliga för analyser och jämförelser. Kolada är fritt för alla att använda och finns tillgänglig via www.kolada.se
Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Malmö augusti 2017
SAMMANFATTNING
Avfall Sveriges årliga rapport ”Hushållsavfall i siffror” innehåller avfallsstatistik på läns- och kommunnivå.
Statistiken omfattar uppgifter om avfallsmängder, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och många andra uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner i kommunindex (25-i-topp) gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet och återvinningscentraler..
Länsstatistik
Mängden behandlat hushållsavfall redovisas för det län där anläggningen är placerad. Det säger alltså inget om var avfallet uppkommit eller samlats in. De län med störst egen behandlingskapacitet totalt sett är Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Stockholms län har störst kapacitet när det gäller energiåtervinning (förbränning) av hushållsavfall - 498 000 ton 2016. Skåne län ligger högst gällande biologisk återvinning (samrötning, central kompostering och rötning vid reningsverk) – totalt 159 000 ton hushållsavfall. Vissa län har ingen egen behandlingskapacitet, utan skickar allt hushållsavfall till andra län.
Till skillnad från behandlat avfall redovisas mängden insamlat hushållsavfall för det län där avfallet uppkommit och samlats in. Den totala mängden består av mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper samt farligt avfall och el-avfall (inkl. batterier). Kronobergs län toppar med 632 kg insamlat hushållsavfall per person följt av Kalmar inklusive Gotland med 579 kg per person. Lägst ligger Västernorrland och Stockholms län med 446 respektive 451 kg.
Även avfallsavgifter redovisas per län. Redovisningen görs för det vanligast förekommande abonnemanget, det vill säga den avgift som flest kunder i kommunen har. Västmanland, Skåne och Blekinge län har högst avgifter för villahushåll, i genomsnitt cirka 2 300-2 700 kr per år inklusive moms.
Lägst ligger Halland och Västernorrland med ca 1 700 kr. Norrlandslänen - Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg och Västerbotten - har förhållandevis låga avgifter för fritidshusen. Högst för fritidshusen ligger Skåne och Stockholms län.
Uppföljning av mål för matavfall
Under 2015 introducerades några nya avfallsindikatorer i Avfall Web som gör det möjligt att följa upp etappmålet för matavfall på kommunal nivå.
Det nationella etappmålet som Regeringen beslutat om lyder:
”insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av
matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att
växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.”
I Västmanland, som ligger högst, går i genomsnitt 38 procent av det uppkomna matavfallet till rötning och nyttjas så att både energi och näringsämnen tas till vara. Därutöver komposteras 12 procent så att näringsämnen tas till vara.
I rapportens tabellbilaga, tabell 5 Återvinning, framgår uppgifterna på kommunal nivå. 35 kommuner når upp till målet att 50 procent av det uppkomna matavfallet behandlas (rötas eller komposteras) så att näringsämnen tas tillvara. Högst hamnar Tjörn med 83 procent, följt av Orust på 75 procent. 41 kommuner når upp till målet att 40 procent av det uppkomna matavfallet ska rötas så att både energi och näringsämnen tas till vara. Högst hamnar Båstad med 65 procent, följt av Uddevalla på 58 procent.
Kommunindex 25-i-topp
Lund är 2016 års bästa avfallskommun. På andra plats kom Motala/Vadstena, som bedriver avfallsverksamheten i en gemensam vatten- och avfallsnämnd, och på tredje plats kom Katrineholm.
Beräkningen görs utifrån ett sammanvägt index som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och returpapper i hushållsavfallet. Kostnader och avfallsavgifter inkluderas inte i detta index.
Sävsjö hamnar högst på topp-listan för årets miljöindex. På andra plats kom Vetlanda följt av Bjuv.
Götene, Motala/Vadstena och Ulricehamn har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. Götene kommun var i topp även 2014 och 2015.
Ystad kommun hamnar högst i vårt ÅVC-index. På andra plats finner vi Norrköping följt av Mölndal.
Ystad och Norrköping har bytt plats med varandra jämfört med sammanställningen 2015.
INNEHÅLL
1. Inledning 1
Mer om Avfall Web 1
Kommun- och Landstingsdatabasen, Kolada 2
2. Behandlad mängd hushållsavfall per län 4
3. Insamlad mängd hushållsavfall per län 5
3.1 Insamlad mängd hushållsavfall totalt 5
3.2 Insamlad mängd mat- och restavfall 6
3.3 Insamlad mängd grovavfall 8
3.4 Insamlad mängd farligt avfall 9
3.5 Insamlad mängd förpackningar och returpapper 10
4. Avfallsavgifter per län 11
5. Källsortering av matavfall 15
5.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan 15
5.2 Behandling av matavfall 16
5.3 System för matavfallsinsamling 18
5.4 Frivilligt eller obligatoriskt? 18
6. Kommunindex 25-i-topp 19
6.1 Bästa avfallskommun – sammanvägt index 19
6.2 Miljöindex 20
6.3 Kundnöjdhetsindex 22
6.4 ÅVC-index 23
Bilaga 1 - Kommunstatistik i kartor 25
1. Mängd mat- och restavfall 2. Materialåtervinning
3. Hushåll som källsorterar matavfall 4. Insamling och nyttjande av matavfall 5. Avfallsavgifter en- och tvåfamiljshus
Bilaga 2 – Kommunstatistik i tabeller 31
Tabellbilaga 1 – Övergripande uppgifter Tabellbilaga 2 – Avfallsavgifter
Tabellbilaga 3 – Insamlade mängder hushållsavfall, exkl. slam Tabellbilaga 4 – Behandlade mängder hushållsavfall, exkl. slam Tabellbilaga 5 – Materialåtervinning inkl, biologisk återvinning Tabellbilaga 6 – Matavfallsinsamling
Tabellbilaga 7 – Insamling av mat- och restavfall
Tabellbilaga 8 – Återvinningscentraler (ÅVC)
Tabellbilaga 9 – Förpackningar och returpapper
Tabellbilaga 10 – Slam och annat flytande avfall
Tabellbilaga 11 – Kundnöjdhetsundersökningar
1 INLEDNING
Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla sta- tistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndig- heter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken!
Alla uppgifter på kommunnivå i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är.
Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007. Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För mängd mat- och restavfall har nästan 97 procent av kommuner matat in värde. För andra områden är det betydligt färre. Allt fler kommu- ner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking.
Det kan finnas felaktiga värden i denna rapport. Flera kommuner har ännu inte som rutin att kvalitets- granska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas direkt med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stora skillna- der i kommunernas inmatade uppgifter, vilket leder till att mängden grovavfall per person uppvisar stor spridning. Det har tagits fram vägledning som ger stöd för tolkning av definitioner och indatabeskriv- ningar, men det är ett kontinuerligt arbete att ta fram rutiner på kommunal och regional nivå.
Mer om Avfall Web
Avfall Web består av två delar – en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive återvinningscentraler. I denna rapport har uppgifterna endast hämtats från kommundelen.
Alla kommuner och avfallsanläggningar har tillgång till Avfall Web. För varje kommun och anläggning finns minst en person som är administratör och som har behörighet att lägga upp nya användare som administratör, registrator eller gäst. Kommunen/anläggningen ansvarar själv för inmatade uppgifter.
I Avfall Web finns en registreringsdel där indata matas in på följande verksamhetsområden på kommundelen; Administration, Kunder, Mat- och restavfall, Grovavfall/ÅVC, Förpackningar/
Returpapper, Farligt avfall, Slam, Plockanalys, Ekonomi, och Medarbetare. På anläggningsdelen
matas indata in för olika anläggningstyper som Förbränning, Rötning, Kompostering, Deponering och
Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske. I den så kallade värderingsrapporten ges en sammanfattande bild över 21 utvalda nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt. Dessa nyckeltal är värderade och indelade i olika färger från grönt till rött. För avfallsavgifter och ekonomi görs ingen värdering i hållbarhet, utan bara om värdet är högt eller lågt i förhållande till andra kommuner.
En trendrapport visar kommunens utveckling inom olika områden. Här kan man också få fram median- och medelvärden för alla kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web. Det finns också rapporter som visar underlag till årsredovisning och avfallsplan.
Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, sam- verkansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län.
Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också broschyren ”Avfall Web – för din skull”.
Kommun- och Landstingsdatabasen, Kolada
Sedan 2012 har Avfall Sverige rapporterat två nyckeltal ur Avfall Web till Kommun- och Landstingsdatabasen, Kolada. Det ena är Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl.
biologisk behandling (NT 37) och det andra är Totala insamlade mängder hushållsavfall (NT 20). NT 37 utgör underlag för mått 36 i SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK. 2016 utökades rapporteringen med betydligt fler nyckeltal, se uppräkningen nedan.
Med hjälp av Kolada görs avfallsstatistiken tillgänglig för en bredare skara samhällsintressenter och media. Avfall Web är endast tillgänglig för kommuner, kommunala bolag och avfallsanläggningar.
Kolada är fritt för alla att använda och finns tillgänglig via www.kolada.se
Kolada ger en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Totalt finns det över 3 000 nyckeltal tillgängliga för analyser och jämförelser. I Kolada kan siffror visas i tabeller, diagram eller kartor på datorn, som presentationer i dokument eller exporteras till excel.
Kolada ägs av den ideella föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Svenska
staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är föreningens medlemmar. Läs mer om RKA på
www.rka.nu.
Följande nyckeltal rapporteras till Kolada (Inom parentes visas hänvisning till nyckeltal (NT) i Avfall Web):
Hantering av avfall
• Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) (NT 37)
• Insamlat matavfall som går till biologisk återvinning, andel (%). (NT 384)
• Matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (avser rötning), andel (%). (NT 385)
Insamling av avfall (Mängd, tillgänglighet, nöjdhet)
• Insamlat hushållsavfall, kg/person. (NT 20)
(därav) Insamlat mat- och restavfall, kg/person. (NT 21)
(därav) Insamlat förpackningar och returpapper, kg/person. (NT 23) (därav) Insamlat grovavfall, kg/person. (NT 22)
(därav) Insamlat farligt avfall (inkl. elavfall och batterier), kg/person. (NT 239)
• Största återvinningscentralens tillgänglighet kväll och helg, timmar/vecka. (NT 28)
• Total tillgänglighet alla återvinningscentraler, minuter/person. (NT 29)
• Förnybara drivmedel för insamling av mat- och restavfall, andel (%).(NT 116)
• Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus, andel (%).(NT 73)
• Nöjdhet avfallshantering lägenhet, andel (%).(NT 74)
• Nöjdhet besök vid återvinningscentral, andel (%).(NT 77)
• Nöjdhet tillgänglighet till återvinningscentral, andel (%).(NT 78)
Ekonomi, avgifter, organisation
• Vanligaste avfallsavgift totalt inkl. moms för en- och tvåfamiljshus, kr. (NT1)
• Vanligaste avfallsavgift totalt inkl. moms för lägenhet i flerbostadshus, kr. (NT2)
• Vanligaste avfallsavgift totalt inkl. moms för fritidshus, kr. (NT3)
• Organisation av avfallshanteringen, (kodade svarsalternativ). (Indatakod A41)
2. BEHANDLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL PER LÄN
Figur 1 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2016 för behandlingsmetoderna energiåtervinning och biologisk återvinning samt för deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit eller samlats in. Biologisk återvinning avser komposterings- och samrötningsanläggningar samt rötat matavfall vid reningsverk. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall, främst trädgårdsavfall, som inte specificerats på län. Hemkomposterat mat- och trädgårdsavfall är inte inkluderat.
Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för cirka en tredjedel av de totala avfallsmängderna i riket.
Figur 1 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2016, ton
Rötat vid reningsverk Kompostering Samrötning Energiåtervinning Deponering
600 000
500 000 400 000 300 000
Blekinge länDalarnas länGotlands län
Gävleborgs länHallands länJämtlands länJönköpings län Kalmar län
Kronobergs län Norrbo
ttens länSkåne län Stockholms län
Södermanlands län Uppsala län
Värmlands län Väst
erbo ttens län
Väst ernorrlands län
Västmanlands län Västra Götalands län
Örebr o län
Östergötlands län
Övriga anläggn, ej spec län
100 000 200 000
0
3. INSAMLAD MÄNGD HUSHÅLLSAVFALL PER LÄN
3.1 Insamlad mängd hushållsavfall totalt
Figur 2 visar totalt insamlade mängder hushållsavfall, exklusive slam och annat flytande avfall. Den totala mängden består av mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper samt farligt avfall och el-avfall (inkl. batterier).
Kronobergs län toppar med 632 kg per person följt av Kalmar inklusive Gotland med 579 kg per person.
Lägst ligger Stockholm och Västernorrland med 451 respektive 446 kg.
Figur 2 Insamlad mängd hushållsavfall per län 2016
Anm: Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data. Grovavfall inkluderar frityrfett/matfett (mycket små mängder, vanligt under 1 kg/inv.)
Elavfall inkl batterier Farligt avfall
Förpackningar och returpapper Grovavfall
Mat- och restavfall
700
600 500
kg/pers
400 300
Kronoberg
Kalmar inkl. Go tland
HallandBlekinge
VästmanlandVärmlandSkåne Norrbo
tten
Väst erbo
tten Dalarna
Gävleborg Södermanland
UppsalaJönköping ÖstergötlandJämtland
Västra Götaland Örebr
o
Stockholm Väst
ernorrland
100 200
0
3.2 Insamlad mängd mat- och restavfall
I figur 3 visas insamlade mängder mat- och restavfall per län. Mat- och restavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som mat- och restavfall.
I begreppet mat- och restavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det separat insamlade).
Tidigare benämndes mat- och restavfall för kärl- och säckavfall. Hemkomposterat matavfall räknas inte in i mängden eftersom det inte samlas in av kommunen.
Kronoberg och Kalmar inklusive Gotland ligger i topp med 242 kg mat- och restavfall per person.
Västernorrland ligger lägst med 191 kg per invånare.
Totalt i Sverige samlades det in 2,2 miljoner ton mat- och restavfall, vilket ger 224 kg per invånare i snitt. Tillförlitligheten på inmatade uppgifter är god. 97 procent av kommunerna har matat in uppgift om mat- och restavfall i Avfall Web.
Figur 3 Insamlad mängd mat- och restavfall per län 2016 300
kg/person
250
200
150
100
50
Väst ernorrland Dalarna Blekinge Östergötland Uppsala Västmanland Jönköping Södermanland Västra Götaland Norrbo
tten Jämtland Väst
erbo Örebr tten
o Värmland Halland Stockholm Skåne Gävleborg Kronoberg
Kalmar inkl. Go tland
Blekinge och Västmanland ligger i topp när det gäller insamlade mängder matavfall, se figur 4. Lägst ligger Stockholms län. I sammanställningen visas endast de län där mer än hälften av kommunerna har insamling av matavfall. Inom de län som inte visas finns det kommuner som har höga mängder insamlat matavfall.
Figur 4 Insamlad mängd matavfall per län 2016
Anm: I figuren visas de län där mer än hälften av kommunerna har insamling av matavfall / i Avfall Web angett uppgift om insamlade mängder matavfall. Medelvärden beräknas som om länet var en kommun.
Insamlingen av mat- och restavfall sker antingen i egen regi eller genom att anlita extern utförare, sk.
entreprenör (privat eller offentlig). 67 procent av kommunerna anlitar enbart entreprenör för mat- och restavfall, 29 procent kör enbart i egen regi och fyra procent kör både i egen regi och anlitar entreprenör.
I tabellbilaga 2, tabell 7 finns uppgifter om utförarform och anlitad entreprenör för respektive kommun.
För blandat restavfall från en- och tvåfamiljshus sker insamlingen vanligen i ett 190-liters kärl som hämtas varannan vecka. Flera kommuner tillämpar också behovsanpassad insamling, vilket innebär att kunden ställer ut sitt kärl när denne vill ha det tömt. För insamling av källsorterat matavfall används
70
50
kg/person
60
40 30 20 10
Stockholm Halland Västra Götaland Kalmar Jönköping Uppsala Norrbo
tten Dalarna Örebr
o Skåne Södermanland Västmanland Blekinge
3.3 Insamlad mängd grovavfall
Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,7 miljoner ton 2016, vilket motsvarar 173 kg per invånare.
Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Men även trädgårdsavfall ingår i begreppet grovavfall.
Det är stora skillnader i mängden grovavfall per invånare i de olika kommunerna vilket gör att det också blir relativt stora skillnader på länsnivå. Det kan finnas systematiska inmatningsfel som beror på olika tolkningar av vad som ingår samt svårigheter att särskilja mängder från företag. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll, så att kommunerna hanterar frågan på ett mer likartat sätt.
Mängderna är högst i Kronoberg och Blekinge med 297 respektive 283 kg per person och lägst i Stockholms och Örebro län med 146 respektive 152 kg per person, se figur 5. Inmatningen av grovavfall i Avfall Web representerar 96 procent av befolkningen.
Figur 5 Insamlad mängd grovavfall per län 2016 300 kg/person
250
200
150
100
50
Stockholm Örebr
o Jämtland Gävleborg Väst
ernorrland Västra Götaland Uppsala Väst
erbo tten
Södermanland Jönköping Östergötland Norrbo Skåne tten Dalarna
Kalmar inkl. Go tland Värmland Halland Västmanland Blekinge Kronoberg
3.4 Insamlad mängd farligt avfall
2016 samlades 71 970 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 7,2 kg per invånare. 45 000 ton utgörs av impregnerat virke och 3 300 ton av asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vatten- och lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 88 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 95 procent av befolkningen.
I figur 6 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Hallands län med 14,1 kg per person följt av Västra Götaland med 10,9 kg. Skåne ligger lägst med 3,4 kg.
Figur 6 Insamlad mängd farligt avfall per län 2016
Anm: Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data.
Insamlingen av farligt avfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler.
Det förekommer också insamling från miljöstationer och fastighetsnära insamlingar.
16 kg/person
12 14
10 8
4 6
2
Skåne Stockholm Uppsala Kronoberg Väst
ernorrland Norrbo Örebr tten
o Jämtland Södermanland Östergötland Väst
erbo tten
Kalmar inkl. Go tland Blekinge Värmland Dalarna Jönköping Gävleborg Västmanland Västra Götaland Halland
3.5 Insamlad mängd förpackningar och returpapper
Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll ämnat för materialåtervinning till drygt 712 760 ton under 2016.
Förpackningar och returpapper från hushåll samlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler.
I flera kommuner finns fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper.
Kalmar län inklusive Gotland ligger högst med 105 kg per person. Framförallt är mängderna höga i Borgholm och Gotland. Många turister och företag med jämförligt förpackningsavfall kan vara en förklaring till de höga insamlingssiffrorna.
Lägst ligger Stockholms och Jönköpings län med 60 respektive 63 kg per person.
Figur 7 Insamlad mängd förpackningar och returpapper per län 2015
Anm: Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner
100
100
80
kg/person
60
40
20
Stockholm Jönköping Västmanland Västra Götaland Gävleborg Dalarna Östergötland Örebr
o Värmland Södermanland Kronoberg Norrbo Skåne tten Halland Väst
ernorrland Uppsala Blekinge Väst
erbo tten Jämtland
Kalmar inkl. Go tland
4. AVFALLSAVGIFTER PER LÄN
Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 094 kr inkl. moms i avfallsavgift 2016. Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,70 kr per dag eller 175 kr per månad.
Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 329 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 230 kr per år.
Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift.
Drygt 8 av 10 kommuner tillämpar grundavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt 40 procent av avfallstaxan i villa, 914 kr inkl. moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 558 kr och ett fritidshus 608 kr i grundavgift. I tabellbilagan (tabell 2) framgår vilka kommuner som tillämpar grundavgift.
Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall.
30 kommuner tillämpade vikttaxa 2016. Avgiften varierar mellan 0,90 - 3,90 kr per kg för restavfall och mellan 0 - 3,00 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift.
I figurerna 8-10 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå.
Västmanland har högst avgift för villa med 2 733 kr per år följt av Skåne med 2 340 kr och Blekinge med 2 284 kr. Lägst avgift har Halland med 1 739 kr.
Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för.
Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering
av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek.
Figur 8 Vanligaste avfallsavgift i villa 2016, genomsnitt per län
Kalmar inklusive Gotland toppar för flerbostäder med 1 629 kr i avgift per lägenhet i genomsnitt medan Gävleborg län har lägst avgifter med 1 176 kr per lägenhet. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna. Det saknas uppgifter för tre län och tre län saknar uppgift om grundavgift. Mer än hälften av kommunerna i länet måste ha registrerat uppgifter för att länsmedel ska redovisas.
3 000
Kr inkl moms per år
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift
Väst ernorrland Halland Jämtland Gävleborg Örebr
o
Kronoberg Jönköping Väst
erbo tten Stockholm Västra Götaland Värmland Södermanland Östergötland Kalmar inkl. Go
tland Norrbo
tten Uppsala Dalarna Skåne
Blekinge Västmanland
Figur 9 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2016, genomsnitt per län
Norrlandslänen - Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg och Västerbotten - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne och Stockholm.
Kr inkl moms per år 2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift Västmanland
Uppsala Kronoberg Gävleborg Skåne Blekinge Väst
ernorrland Jönköping Östergötland Stockholm Örebr
o
Väst erbo
tten
Södermanland Västra Götaland Halland Dalarna Värmland JämtlandNorrbo
tten
Kalmar inkl. Go tland
Figur 10 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2016, genomsnitt per län
88 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 85 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 73 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll.
Kr inkl moms per år 2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift
Västmanland Väst
ernorrland Norrbo
tten Gävleborg Väst
erbo tten Jönköping Halland Värmland Örebr
o
Kronoberg
Kalmar inkl. Go tland Jämtland Västra Götaland Östergötland Dalarna Blekinge Södermanland StockholmUppsala Skåne
5. KÄLLSORTERING AV MATAVFALL
5.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan
Regeringen beslutade i april 2012 om etappmål för olika områden. Ett av dem rör resurshushållning i livsmedelskedjan och lyder:
”insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.”
Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av målet. Senaste uppföljningen avser 2014
1. Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet (hushåll, storkök, butiker och restauranger) rötas och komposteras år 2014 så att näringsämnen tas tillvara, att jämföra med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas (där energin tas till vara) och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 27 procent år 2014, att jämföra med målet på 40 procent. I figur 11 visas uppföljningen av etappmålet.
Figur 11 Uppföljning av etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan 60
50
2010 2011 2012 2013 2014
40 30 20 10
0
Rötning och kompostering Mål 2018
5.2 Behandling av matavfall
2015 introducerades några nya avfallsindikatorer i Avfall Web som bland annat gör det möjligt att följa upp etappmålet för matavfall på kommunal nivå. I tabell 5 i tabellbilagan framgår uppgifterna på kommunal nivå.
Västmanland, Blekinge, Dalarna och Skåne är de län med högst andel nyttjande av matavfall, 41-50%, så att växtnäringen tas till vara. I Västmanland går i genomsnitt 38 procent av det uppkomna matavfallet till rötning och nyttjas så att både energi och näringsämnen tas till vara, se figur 12. 12 procent komposteras så att näringsämnen tas till vara. I figur 4 visas insamlad mängd avfall per län.
35 kommuner når upp till målet att 50 procent av det uppkomna matavfallet behandlas biologiskt (rötas eller komposteras) så att näringsämnen tas tillvara. Högst hamnar Tjörn med 83 procent, följt av Orust på 75 procent.
41 kommuner når upp till målet att 40 procent av det uppkomna matavfallet ska rötas så att både energi och näringsämnen tas till vara. Högst hamnar Båstad med 65 procent, följt av Uddevalla på 58 procent.
I tabell 5 i tabellbilagan finns alla kommuners andelar.
För att kommunerna ska kunna tillgodoräkna sig att växtnäringen nyttjas ska biogödseln/
kompostjorden användas på åkermark, skogsmark, energiskog, kompostjord, inom trädgårdsodling eller på grönytor med behov av näring. Vid rötning finns förluster i behandlingsprocessen, så kallat rejekt, som går till förbränning med energiåtervinning. Rejektet räknas bort med hjälp av schabloner.
En del av det uppkomna matavfallet i hushållen går dessutom inte alls till biologisk återvinning, utan till
förbränning. I kommuner utan separat insamling av matavfall gäller det allt matavfall, förutom det som
hemkomposteras. I kommuner med separat insamling av matavfall handlar det om det matavfall som
trots allt slängs i kärlet för restavfall.
Figur 12 Nyttjande av källsorterat matavfall per län 2016 Uppföljning av etappmål på regional nivå
Anm: I figuren visas de län där mer än hälften av kommunerna har insamling av matavfall / i Avfall Web angett uppgift om insamlade mängder matavfall.
Behandling av källsorterat matavfall i Sverige som helhet ökade med 3 procent 2016 jämfört med 2015.
År 2016 behandlades totalt 442 000 ton matavfall vid komposterings- eller rötningsanläggningar.
Rötning utgör 90 procent av behandlingen och kompostering resterande 10 procent. Främst rötas matavfallet vid så kallade samrötningsanläggningar. En del rötas vid kommunala avloppsreningsverk (gäller framförallt matavfall insamlat i tank). Drygt 44 000 ton hemkomposterades.
I augusti 2016 hade 212 av landets kommuner (73 procent) insamling av källsorterat matavfall. Några av kommunerna har endast insamling från storkök och restauranger.
Andel av uppkommet matavfall till kompostering där näringsämnen tas till vara (%)
Andel av uppkommet matavfall till rötning där både energi och näringsämnen tas till vara (%)
60
50
40
30
20
10
Norrbo tten Stockholm
Kalmar inkl. Go tland Jönköping Halland Västra Götaland Södermanland Örebr
o Uppsala Skåne Blekinge Dalarna Västmanland
5.3 System för matavfallsinsamling
Det vanligaste insamlingssystemet för villor är separata kärl, se figur 13. Då används ett kärl för matavfall och ett kärl för restavfall. Även fyrfackskärl och olikfärgade påsar för optisk sortering förekommer för villahushållen. Fyrfackskärlen består oftast av två stora kärl med fyra sektioner i varje där även förpackningar och returpapper samlas in.
Separata kärl dominerar inom såväl flerbostadshusen, som för storkök och restauranger. Matavfallskvarn till tank är det vanligaste systemet för storkök i endast två procent av kommunerna. Men det är ett system som förekommer i flera kommuner för storkök och restauranger med stora mängder matavfall, även om det inte är det vanligaste. Det ger ofta bättre arbetsmiljö att hantera det tunga matavfallet i tank än att hämta i kärl.
Figur 13 Vanligaste system för insamling av utsorterat matavfall i villa 2016
Anm: Om kommunen tillämpar flera olika system inom en kundkategori (villa, flerbostadshus, storkök/
restauranger) ska de ange det som är vanligast, det vill säga det som flest hushåll eller verksamheter har. Uppgifterna baseras på vad kommunerna matat in i Avfall Web.
5.4 Frivilligt eller obligatoriskt?
I 51 procent av kommunerna med separat matavfallsinsamling (av de 162 kommuner som matat in uppgift) är det frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamling. I övriga 49 procent av kommunerna är det obligatoriskt. Med obligatorisk menas att alla i kommunen, utom de med godkänd dispens, ska källsortera sitt matavfall via det/de system som kommunen valt. Verksamheter kan ha en kombination av system. Kommuner med frivillig källsortering tillämpar ofta någon form av miljöstyrande taxa, som gör det billigare att välja abonnemang med källsortering än att lämna allt som ett blandat avfall.
Separata kärl Fyrfackskärl Optiskt system Annat system Ej angett 56%
12%
12%
5%
15%
6. KOMMUNINDEX 25-I-TOPP
I detta kapitel visas index för kommuner inom kundnöjdhet, miljö och ÅVC samt bästa avfallskommun totalt sett.
6.1 Bästa avfallskommun – sammanvägt index
Lund är 2016 års bästa avfallskommun. Beräkningen görs utifrån ett sammanvägt index som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och returpapper i hushållsavfallet. Kostnader och avfallsavgifter inkluderas inte i detta index.
Lund kom upp i 89,9 poäng (100 är max). Avfallsverksamheten i Lund bedrivs av Lunds renhållningsverk och mat- och restavfall samlas in i egen regi. Matavfallsinsamling är obligatorisk. Många av villahushållen har insamling av förpackningar och returpapper via fastighetsnära insamling i två fyrfackskärl.
På andra plats kom Motala/Vadstena med 86,3 poäng. De bedriver avfallsverksamheten i en gemensam vatten- och avfallsnämnd. På tredje plats kom Katrineholm med 84,3 poäng. Sörmland Vatten & Avfall, som bedriver avfallsverksamheten i Katrineholm, Flen och Vingåker, fick med alla tre kommuner på topp 25.
Både Motala/Vadstena och Katrineholm har insamling av matavfall i grön påse för optisk sortering.
Figur 14 Bästa avfallsverksamhet 2016 – sammanvägt index 100
%
80
60
40
20
89,9 86,3 84,3 84,1 83,5 83,4 82,4 82,4 82,4 82,1 82,1 81,9 81,7 81,5 81,5 81,4 80,9 80,8 80,7 80,7 80,6 80,6 80,6 80,1 80,0
Detta har vi mätt:
1. Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 2. Nöjdhet hämtning av hushållsavfall vid bostad (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 3. Nöjdhet information om hur man ska sortera hushållets avfall (andel kunder som är nöjda eller
mycket nöjda, %)
4. Nöjdhet besök återvinningscentral (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %)
1. Mängd insamlat mat- och restavfall (kg/person)
2. Mängd insamlade förpackningar och returpapper (kg/person) 3. Mängd hushållsavfall till deponering ((kg/person)
4. Andel förnybara drivmedel (%)
5. Andel förpacknings- och tidningsmaterial i restavfall (% utifrån plockanalys) 6. Andel farligt avfall i restavfall (% utifrån plockanalys)
7. Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exklusive biologisk behandling (%)
8. Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (avser endast rötning) (%)
Minst 6 av 8 miljönyckeltal och 3 av 4 kundnöjdhetsnyckeltal krävs för att vara med i sammanställningen.
Max 100 p per nyckeltal. De nyckeltal som klarar gränsen för grönt i värderingsrapporten får värdet 100. Övriga kommuner får värde i förhållande till värdet för grönt. Det totala resultatet för respektive kommun visar medelvärde av nyckeltal med värden. De kommuner som saknade uppgift om drivmedel (och hade övriga värden) har vi antagit att de inte kör på förnybart alternativ och gett dem värdet 0.
I beräkningen värderas miljöparametrar med koefficienten 2 och kundnöjdhet med 1. Totalt hade 150 kommuner matat in uppgift så att de kunde ingå i sammanställningen.
6.2 Miljöindex
Sävsjö hamnar högst på topp-listan för årets miljöindex med 89,6 poäng (max 100 p). På andra plats kom Vetlanda med 88,6 poäng. Sävsjö och Vetlanda ingår sedan 1 januari 2017 i det gemensamma bolaget Njudung Energi.
I miljöindex ingår uppgift om förnybara drivmedel, mängd hushållsavfall, andel hushållsavfall till materialåtervinning och andel matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi nyttjas (rötning). Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget.
Både Sävsjö och Vetlanda kör på 100 förnybara drivmedel och har hög andel nyttjande av matavfall som
energi och växtnäring. Sävsjö har låga mängder hushållsavfall.
Figur 15 Miljöindex 2016
Detta har vi mätt:
1. Andel förnybara drivmedel för insamling av mat- och restavfall, (%). Som förnybara drivmedel räknas bland annat biogas, HVO och miljömärkt el.
2. Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exklusive biologisk behandling (%)
3. Andel matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (endast rötning) (%)
4. Mängd insamlat hushållsavfall (kg/person)
Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget. Flera kommuner saknade uppgift om drivmedel. För de som inte lagt in uppgift har vi antagit att de inte kör på förnybart alternativ och gett dem värdet 0 (krävdes att de hade uppgifter på alla övriga nyckeltal). På så sätt får vi 230 organisationer i underlaget. Max 100 p per nyckeltal. I figuren visas de 25 med högst värde.
1. Sävsjö 2. V etlanda3. Bjuv
4. Jönköping 5. Örebr o
6. Nyköping 7. K arlshamn 7. Båstad 9. Flen9. L und 11 . Kristianstad
12. K atrineholm
13. Norr köping
14. Borås 15. Dander
yd
16. Go tland
16. Åst or p 18. F
alun 19. Vingåk
er 20. Växjö 21 . K ungsback
a
22. Helsingborg 23. K arlstad 24. Borlänge 25. Göt
eborg 100
%
80
60
40
20
89,6 88,6 87,7 85,6 85,1 85,0 84,8 84,8 84,7 84,7 84,5 84,2 83,5 82,5 81,8 81,2 81,2 81,1 81,0 80,7 80,4 80,3 79,8 79,3 78,8
6.3 Kundnöjdhetsindex
Götene, Motala/Vadstena och Ulricehamn har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. Götene kommun var i topp även 2014 och 2015.
Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen. Det handlar bland annat om hämtning av mat- och restavfall, besök på och tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning. Det är önskvärt att de kommuner som gör enkäter använder likvärdiga frågor i möjligaste mån. Det ger ökad jämförbarhet och underlag för benchmarking. I Avfall Web finns förslag på frågor att ställa vid kundundersökningar. Frågorna har arbetats fram av och förankrats i kommuner.
96 procent av kunderna i Götene är ganska nöjda eller mycket nöjda med hur insamlingen av mat- och restavfall fungerar. Invånarna är även nöjda med besöket vid återvinningscentral (96 procent) samt tillgängligheten (94 procent).
Figur 16 Kundnöjdhetsindex 2016
1. Göt ene
2. Mo tala/V
adst ena
3. Ulricehamn 4. Alingsås 4. Jönköping 6. V arberg 7. Borlänge
8. Örnsköldsvik 8. Härnösand 8. Bollnäs 8. Ov
anåk er 12. Håbo
12. Ar vidsjaur 12. L
und 15. P
er stor p
16. Skinnsk att eberg
17 . Leksand 17 . Örebr o
17 . Klippan
20. Mölndal 21 . L uleå 21 . F alun 23. Kristianstad 24. Ljusnar
sberg 25. U
meå 100
%
80
60
40
20
95,7 90,1 90,0 89,3 89,3 88,6 88,3 87,8 87,3 87,3 87,3 87,0 87,0 87,0 86,6 86,5 86,4 86,4 86,4 86,3 86,1 86,1 86,0 85,8 85,5
Detta har vi mätt:
1-2. Nöjdhet avfallshantering i en- och tvåfamiljshus respektive lägenhet - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar.
3. Kommunen som leverantör av tjänster för avfallshantering i en- och tvåfamiljshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande kundtjänst, information om källsortering fakturornas utformning etc.
4. Hämtning av mat- och restavfall - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av mat- och restavfall.
5. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar.
6. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC.
Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet.
7. Förtroende återvinning - Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt.
8. Information om återvinning - Andel kunder som är ganska eller mycket nöjda med den information som man får om hur man ska sortera hushållets avfall.
Ungefär hälften av kommunerna har matat in uppgifter från kundenkäter i Avfall Web. Det kan finnas kommuner som har värde betyg från kundenkäter, men som inte matat in uppgifter, och är därmed inte med i denna sammanställning. För att få vara med i underlaget för kategorin kundnöjdhetsindex krävs minst 6 av 8 värden. Index räknas fram genom att ta medelvärde för alla ingående parametrar. 126 (100 år 2015) kommuner hade matat in så mänga parametrar att det kunde vara med i jämförelsen. I figuren visas de 25 med högst värde.
6.4 ÅVC-index
Ystad kommun hamnar högst i vårt ÅVC-index – 80,3 poäng. På andra plats finner vi Norrköping med 79,5 poäng följt av Mölndal på 77,1 poäng. Ystad och Norrköping har bytt plats med varandra jämfört med sammanställningen 2015.
I ÅVC-index ingår frågor om kundnöjdhet, tillgänglighet och öppettider samt ÅVC-kostnader.
Ystad har en återvinningscentral i kommunen på knappt 30 000 invånare vilket ger 0,3 ÅVC per 10 000 invånare. Medel i Sverige ligger på 1 ÅVC per 10 000 invånare. Den största ÅVC:n är öppen 73 timmar i veckan, varav 28 timmar på kvällar och helger. Tillgängligheten på alla ÅVC är 7,4 minuter per person.
89 % av kunderna i Ystad är ganska nöjda eller mycket nöjda med besöket vid ÅVC, men något mindre
nöjda med tillgängligheten (70 % är ganska eller mycket nöjda).
Figur 17 ÅVC-index 2016
Detta har vi mätt:
1. Kundnöjdhet besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar (%)
2. Kundnöjdhet tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet (%)
3. Tillgänglighet till kommunens största ÅVC på kvällar och helger (tim/vecka) 4. Total tillgänglighet kommunens samtliga ÅVC (minuter per person)
5. Kostnad för ÅVC (kr/person)
Minst fyra av fem värden krävs för att vara med i sammanställningen. De kommuner som saknar någon uppgift har fått medianvärde för respektive nyckeltal (det krävs att kommunen har 4 av 5 ”egna” värden).
149 organisationer/kommuner uppfyllde kriterierna.
1. Ystad 2. Norr
köping 3. Mölndal 4. Borlänge 5. St
ockholm 6. Norr
tälje 7. Örebr
o
8. Skinnsk att eberg
8. U
pplands Väsb y
10. Öv er torneå 11 . Härnösand 11 . V agger
yd
13. Mo tala/V
adst ena 14. U ppsala15. Täb
y
16. Öck erö 17 . Sv edala
18. V ellinge
19. Jär fälla
20. Sundsv all
21 . Emmaboda 22. T relleborg
23. Munkf or s
24. Sundb yberg
25. Lidingö 100
%
80
60
40
20
80,3 79,5 77,1 76,3 76,2 76,0 75,9 74,8 74,8 74,6 72,8 72,8 72,3 71,8 70,7 70,3 70,1 69,9 69,8 69,4 69,4 69,3 69,0 68,4 68,3
