HusHållsavfall i siffror
- Kommun- ocH länsstatistiK 2012 rapport u2013:16
ISSN 1103-4092
Förord
Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Denna rapport är ett komplement med avfallsstatistik på längden och tvären från riksnivå ned till kommunnivå. Det handlar bland annat om mängder avfall, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner på tio i topplistor gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet, återvinningscentraler och kostnader.
De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web.
Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen.
Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web.
Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Innehåll
1. inledning 1
mer om avfall Web 1
avfallsförebyggande 2
2. avfallsmängder på riksnivå 3
3. länsstatistik 5
Behandlade mängder 5
insamlad mängd kärl- och säckavfall 5
insamlad mängd grovavfall 7
insamlad mängd farligt avfall 8
insamlad mängd förpackningar och returpapper 9
avfallsavgifter 10
4. regionstatistik 13
5. Källsortering av matavfall 14
Etappmål för matavfall 14
insamling och behandling av matavfall 14
system för matavfallsinsamling 14
frivilligt eller obligatoriskt? 15
6. 10 i topp – bästa kommuner 2012 16
Bästa avfallsverksamhet – sammanvägt index 16
Kundnöjdhetsindex 17
miljöindex 19
åvc-index 20
Kostnadsindex 22
Bilaga 1 – Kommunstatistik i kartor 23
1. avfallsavgifter en- och tvåfamiljshus 2. Kärl- och säckavfall
3. materialåtervinning 4. Källsortering av matavfall
Bilaga 2 – Kommunstatistik i tabeller 27
tabellbilaga 1 – Övergripande uppgifter tabellbilaga 2 – avfallsavgifter
tabellbilaga 3 – matavfall
tabellbilaga 4 – Kärl- och säckavfall
tabellbilaga 5 – Grovavfall/återvinningscentraler tabellbilaga 6 – farligt avfall och el-avfall tabellbilaga 7 – förpackningar och returpapper tabellbilaga 8 – återvinning
Tabellbilaga 9 – Slam och annat flytande avfall
tabellbilaga 10 – Kundundersökningar, övriga
1
1 InlednIng
Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla statistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndigheter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken!
Alla uppgifter på kommunnivå i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är.
Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007, och är nu inne på sitt sjätte år.
Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För mängd kärl- och säckavfall har drygt åtta av tio kommuner matat in värde. För andra områden är det betydligt färre.
Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking.
Det kan komma att finnas felaktiga värden i denna rapport. Det är andra gången denna typ av rapport sammanställs och publiceras. Många kommuner har ännu inte som rutin att kvalitetsgranska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas direkt med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stora skillnader i kommunernas inmatade uppgifter, vilket leder till att mängden grovavfall per invånare uppvisar stor spridning. Det pågår arbete med att förtydliga definitioner, indatabeskrivningar och liknande.
Mer om Avfall Web
Avfall Web består av två delar – en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive återvinningscentraler. I denna rapport har uppgifterna endast hämtats från kommundelen.
Alla kommuner och avfallsanläggningar har tillgång till Avfall Web. På varje kommun och anläggning finns minst en person som är administratör och som har behörighet att lägga upp nya användare som registrator eller gäst. Kommunen/anläggningen ansvarar själv för inmatade uppgifter.
I Avfall Web finns en registreringsdel där indata matas in på följande verksamhetsområden på kommundelen; Administration, Kunder, Farligt avfall, Insamling, Återvinning/behandling, Deponering, Plockanalys, Ekonomi, Slam och Medarbetare. På anläggningsdelen matas indata in för olika anläggningstyper som förbränning, rötning, kompostering, deponering och återvinningscentraler.
Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där
även statistiska jämförelser kan ske. I den sk. värderingsrapporten ges en sammanfattande bild över 21
utvalda nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt. Dessa nyckeltal är
värderade och indelade i olika färger från grönt till rött. En trendrapport visar kommunens utveckling
inom olika områden. Här kan man också få fram median- och medelvärden för alla kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web. Det finns också rapporter som visar underlag till årsredovisning och avfallsplan.
Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, samverkansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län.
Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också populärversionen ”Kort om Avfall Web”.
Vi rekommenderar också att kommunerna deltar i Avfall Sveriges e-learningkurs om grunderna i Avfall Web för att öka kunskaperna om hur man matar in och hämtar ut statistik. Den web-baserade kursen finns tillgänglig via Avfall Sveriges hemsida, Kurs & Konferens.
Avfallsförebyggande
Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallstrappan. Därefter kommer återanvändning, materialåtervinning, inkl. biologisk återvinning, energiåtervinning och sist deponering. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sverige är arbetet med förebyggande av avfall högt prioriterat. Men det är ett svårt område att mäta och sammanställa statistik på. Det saknas verktyg för att följa upp utvecklingen av avfallshanteringen och se att åtgärderna styr mot ökad återanvändning av avfallet. Avfall Sverige har initierat arbete med att ta fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision ”Det finns inget avfall”.
Förebyggande
återanvändning
materialåtervinning
energiåtervinning
deponering
© Avfall Sverige
3
2. AvFAllSmängder på rIkSnIvå
Den behandlade mängden hushållsavfall var 4,4 miljoner ton år 2012. Det motsvarar 460 kg per person, se tabell 1. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning uppgick till 47 procent och 52 procent gick till energiåtervinning. Knappt en procent deponerades, se figur 1.
Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall 2012
Behandlingsmetod ton kg/inv
materialåtervinning 1 422 250 148,8
Biologisk återvinning 673 180 70,4
Energiåtervinning 2 270 650 237,6
Deponering 32 600 3,4
Totalt behandlad mängd 4 398 680 460,3
Avfall Sverige har sedan länge redovisat mängden behandlat hushållsavfall. Statistiken sammanställs utifrån uppgifter från våra behandlingsanläggningar samt avfall insamlat för materialåtervinning.
1975 behandlades 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar 317 kg per person. 62 procent av hushållsavfallet deponerades. Energiåtervinning stod för 30 procent och materialåtervinning för 6 procent. Endast 2 procent behandlades biologiskt.
Figur 1 Fördelning av behandlingsmetoder 1975 och 2012
Figur 2 visar utvecklingen av mängden hushållsavfall från 1994 fram till 2012. Det framgår tydligt att vi rört oss uppåt i avfallshierarkin från deponering till materialåtervinning.
materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering
1975 2011
32%
15%
30% 52%
62%
6% 2% 1%
Figur 2 Behandlad mängd hushållsavfall 1994-2012
materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000 ton
19 94
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 201 0
20 12
5
3. länSSTATISTIk
Behandlade mängder
Figur 3 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2012 för behandlingsmetoderna energiåtervinning, biologisk återvinning samt deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit.
Biologisk återvinning avser komposterings- och samrötningsanläggningar samt rötat matavfall vid reningsverk. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall, främst trädgårdsavfall, som inte specificerats på län.
Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för cirka en tredjedel av de totala avfallsmängderna i riket.
Figur 3 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2012
Insamlad mängd kärl- och säckavfall
I figur 4 visas insamlade mängder kärl- och säckavfall per län. Kärl- och säckavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som kärl- och säckavfall.
I begreppet kärl- och säckavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det separat insamlade).
Hemkomposterat matavfall räknas inte in i mängden eftersom det inte samlas in av kommunen.
Kompostering samrötning
rötat vid reningsverk Energiåtervinning Deponering
500 000
400 000
300 000 ton
200 000
100 000
BlekingeDalarnaGotland
GävleborgHallandJämtlandJönköpingKalmar Kronoberg
norrbo ttenskåne
stockholm södermanland
uppsalavärmland väst
erbo tten
väst ernorrland
västmanland västra Götaland
Örebr o
Östergötland Övriga anläggningar
,
ej specificerade på län
Kronoberg, Halland och Kalmar ligger i topp med omkring 250 kg kärl- och säckavfall per invånare.
Gotland ligger lägst med 160 kg per invånare. Gotland har många hushåll med hemkompostering, vilket bidrar till små mängder kärl-och säckavfall.
Totalt i Sverige samlades det in 2,2 miljoner ton kärl- och säckavfall, vilket ger 231 kg per invånare i snitt. Tillförlitligheten på inmatade uppgifter är god. 85 procent av kommunerna har matat in uppgifter om kärl- och säckavfall. Det motsvarar 94 procent av Sveriges invånare.
Figur 4 Insamlad mängd kärl- och säckavfall per län 2012
För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
I Kronoberg som ligger högst har sex av åtta kommuner matat in uppgift. Dessa motsvarar 90 procent av invånarna i länet. I Halland har sex av sju matat in, motsvarande 97 procent av invånarna.
Insamlingen av kärl- och säckavfall sker antingen i egen regi eller genom att anlita entreprenör (privat eller offentlig). 73 procent av kommunerna anlitar entreprenör för allt kärl- och säckavfall, 22 procent kör enbart i egen regi och sex procent kör både i egen regi och anlitar entreprenör. I bilaga 2, tabell 1 finns uppgifter om egen regi eller entreprenör för respektive kommun.
För blandat brännbart avfall från en- och tvåfamiljshus sker insamlingen vanligen i ett 190-liters kärl som hämtas varannan vecka. Flera kommuner tillämpar också behovsanpassad insamling, vilket innebär att 300 kg/person
250
200
150
100
50
Gotland Dalarna Blekinge norrbo
tten
Östergötland Jönköping väst
ernorrland västmanland uppsala södermanland väst
erbo tten värmland västra Götaland
Örebr o
Gävleborg Jämtland skåne stockholm Kalmar Halland Kronoberg
7
kunden ställer ut sitt kärl när denne vill ha det hämtat. För insamling av källsorterat matavfall används vanligen två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall, läs mer i kapitel 5.
Insamlad mängd grovavfall
Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,6 miljoner ton 2012, vilket motsvarar 170 kg per person.
Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Men även trädgårdsavfall ingår i begreppet grovavfall.
Det är stora skillnader i mängden grovavfall per invånare i de olika kommunerna vilket gör att det också blir relativt stora skillnader på länsnivå. Det kan finnas systematiska inmatningsfel som beror på olika tolkningar av vad som ingår samt svårigheter att särskilja mängder från företag. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll, så att kommunerna hanterar frågan på ett mer likartat sätt.
Mängderna är högst i Västmanland, Skåne och Halland med 250-280 kg per invånare och lägst i Örebro, Blekinge och Jämtland med cirka 110-130 kg per invånare.
Figur 5 Insamlad mängd grovavfall per län 2012
För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
300 kg/person
250
200
150
100
50
Jämtland Blekinge Örebr
o
väst ernorrland Gävleborg västra Götaland södermanland Östergötland stockholm väst
erbo tten Jönköping uppsala Kronoberg Kalmar Gotland värmland norrbo
tten Dalarna Halland skåne västmanland
Insamlingen av grovavfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. En mindre del av grovavfallet samlas in vid fastigheterna - via grovsoprum, budningar, kampanjer eller andra typer av fastighetsnära hämtningar.
Insamlad mängd farligt avfall
2012 samlades 66 100 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 6,9 kg per person. 37 180 ton utgörs av impregnerat virke och 5 840 ton av asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vatten- och lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 83 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 93 procent av befolkningen.
I figur 6 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Hallands län med 13 kg per invånare följt av Jönköpings län med 9,9 kg. Östergötland ligger lägst med 4,6 kg. Insamlingen av farligt avfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. Det förekommer också insamling från miljöstationer och fastighetsnära insamlingar.
Figur 6 Insamlad mängd farligt avfall per län 2012
För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
14 12
kg/person
10 8 6 4 2
Östergötland skåne väst
erbo tten stockholm väst
ernorrland Örebr
o
Kronoberg södermanland norrbo
tten uppsala Dalarna Blekinge Jämtland värmland Gotland Kalmar
västra Götaland västmanland Gävleborg Jönköping Halland
9
Insamlad mängd förpackningar och returpapper
Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll ämnat för materialåtervinning till knappt 723 000 ton under 2012.
Förpackningar och tidningar från hushåll samlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler.
I flera kommuner finns fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar.
Uppgifterna som visas i figur 7 bygger på data från Förpacknings- och tidningsinsamlingen kompletterad med data från kommunernas fastighetsnära insamling och som har matats in i Avfall Web.
Gotland ligger högst med 134 kg per invånare. Många turister och företag med jämförligt förpackningsavfall kan vara en förklaring till de höga insamlingssiffrorna. Nu ska man ha i åtanke att Gotlands län endast består av en kommun. Övriga län består av flera kommuner och det är medelvärden av dessa kommuner som visas i figur 7. Det finns andra kommuner med höga värden, men de ”döljs” i medelvärden för länet.
Högst bland övriga län ligger Jämtland och Kalmar med 88 kg per invånare, där framför allt Åre och
Östersund respektive Borgholm bidrar med höga insamlingsnivåer. Lägst ligger Jönköping, Stockholm
och Västerås med 68 kg per invånare.
Figur 7 Insamlad mängd förpackningar och returpapper per län 2012
Källa Avfall Web och FTI
För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
Avfallsavgifter
Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 004 kr inkl moms i avfallsavgift 2012. Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,50 kr per dag eller 167 kr per månad. Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 254 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 144 kr.
Det är vanligt att taxan delas in grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt 40 procent av avfallstaxan i villa, 804 kr inkl moms.
Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 530 kr. För fritidshus ligger grundavgiften på 547 kr i medel. I tabellbilagan framgår vilka kommuner som tillämpar grundavgift.
Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller 150
120
90
60
30
kg/person
västmanland stockholm Jönköping västra Götaland värmland Östergötland Dalarna Kronoberg Örebr
o
väst erbo
tten
södermanland norrbo
tten uppsala Gävleborg skåne Halland väst
ernorrland Blekinge Kalmar Jämtland Gotland
11
30 kommuner tillämpade vikttaxa 2012. Den totala avfallsavgiften var i genomsnitt 1 848 kr per år i dessa kommuner. Avgiften varierar mellan 1,00-3,90 kr per kg för brännbart avfall och mellan 0-3,90 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift.
I figurerna 8-10 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå.
Västmanland har högst avgift för villa med 2 576 kr per år följt av Gotland med 2 534 kr och Blekinge med 2 365 kr. Lägst avgift har Jämtland med 1 570 kr.
Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för.
Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek.
Figur 8 Vanligaste avfallsavgift i villa 2012
När det gäller flerbostadshus ligger istället Västerbotten topp med 1 644 kr i avgift per lägenhet i medan Gävleborg har lägst avgifter med strax över 1 000 kr per lägenhet. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna.
3 000
Kr inkl moms per år
2 500
2 000
1 500
1 000
500
rörlig avgift Grundavgift Jämtland
Halland väst
ernorrland Gävleborg stockholm Jönköping Örebr
o
Kronoberg Östergötland västra Götaland södermanland Kalmar väst
erbo tten uppsala norrbo
tten värmland Dalarna skåne Gotland
Blekinge västmanland
Figur 9 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2012
Norrlandslänen - Jämtland, Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Gävleborg - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne, Västmanland och Blekinge.
83 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 79 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 65 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll.
Kr inkl moms per år 2 000
1 500
1 000
500
rörlig avgift Grundavgift Gävleborg
Östergötland skåne stockholm Örebr
o
Kronoberg Blekinge Halland värmland västra Götaland väst
ernorrland uppsala södermanland Jönköping norrbo
tten Jämtland Kalmar Dalarna västmanland
Gotland väst
erbo tten
13 Kr inkl moms per år
2 000
1 500
1 000
500
rörlig avgift Grundavgift
Jämtland väst
ernorrland norrbo
tten Gävleborg väst
erbo Örebr tten
o
Jönköping Gotland värmland Kalmar Östergötland uppsala västra Götaland
Halland Dalarna stockholm södermanland Kronoberg västmanland
Blekinge skåne
Figur 10 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2012
4. regIonSTATISTIk
Tabell 2 visar insamlade mängder kärl- och säckavfall och farligt avfall i olika regioner. Indelningen följer Sveriges Kommuner och Landstings indelning.
Mängden kärl- och säckavfall liksom farligt avfall är störst i turism- och besöksnäringskommuner. Det är naturligt eftersom de många besökarna genererar mycket avfall. I denna sammanställning har ingen justering av invånarantalet, utifrån fritidshus eller turism od, gjorts.
Hur duktiga invånarna i olika regioner är att sortera ut förpackningar och tidningar så att de inte hamnar i kärl- och säckavfallet kan påverka resultatet liksom antalet som hemkomposterar.
Sammanställningen visar att förortskommuner till större städer har minst mängd kärl- och säckavfall, 207 kg per person, medan storstäder har minst mängd farligt avfall, 3,2 kg.
Tabell 2 Insamlad mängd kärl- och säckavfall och farligt avfall i olika regioner
Kod region invånare antal
kommuner
insamlat kärl- och säckavfall (kg/person)
farligt avfall (kg/pers)
1 storstäder 1 715 082 3 263 3,2
2 förortskommuner till storstäder 1 550 013 38 220 7,1
3 större städer 2 853 025 31 220 6,9
4 förortskommuner till större städer 324 472 22 207 7,2
5 pendlingskommuner 700 399 51 231 9,5
6 turism- och besöksnäringskommuner 288 653 20 292 16,0
7 varuproducerande kommuner 795 594 54 223 7,3
8 Glesbygdskommuner 161 809 20 234 8,0
9 Kommuner i tätbefolkad region 848 962 35 228 7,5
10 Kommuner i glesbefolkad region 317 884 16 221 8,7
Totalt 9 555 893 290
Enligt sveriges Kommuner och landstings indelning fr.o.m. 2011.
1. storstäder (3 st). Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare.
2. förortskommuner till storstäder (38 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna.
3. större städer (31 st). Kommuner med 50 000 - 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent.
4. förortskommuner till större städer (22 st). Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanli- gaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3.
5. pendlingskommuner (51 st). Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun.
6. turism- och besöksnäringskommuner (20 st). Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 nätter per invå- nare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 fritidshus per invånare.
7. varuproducerande kommuner (54 st). Kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet enligt svensk näringsgrensindelning (sni2007).
8. Glesbygdskommuner (20 st). Kommuner med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer.
9. Kommuner i tätbefolkad region (35 st). Kommuner med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.
10. Kommuner i glesbefolkad region (16 st). Kommuner med mindre än 300 000 personer inom en radie på 112,5 km.
15
5. källSorTerIng Av mATAvFAll
Etappmål för matavfall
Regeringen beslutade i april 2012 om nya etappmål. Ett av dem rör resurshanteringen i livsmedelskedjan och lyder:
”insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.”
Detta mål finns även med i den nationella avfallsplanen. Ovan angivna 40 procent innebär att från 80 procent av det insamlade matavfallet ska inte bara växtnäring tas tillvara utan även energi utvinnas.
Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av målet vilket beräknas starta under våren 2014.
Det tidigare nationella miljömålet löd ”Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling”
Insamling och behandling av matavfall
Insamling och behandling av källsorterat matavfall ökade med 15 procent 2012 jämfört med 2011. År 2012 behandlades 318 220 ton matavfall vid komposterings- eller rötningsanläggningar, se tabell 3.
Rötning utgör nu knappt 80 procent av behandlingen och kompostering resterande 20 procent. Främst rötas matavfallet vid sk. samrötningsanläggningar. En del rötas vid kommunala avloppsreningsverk (gäller framförallt matavfall insamlat i tank). Knappt 52 000 ton hemkomposterades.
Tabell 3 Biologisk behandling av matavfall
Biologisk behandling av matavfall (ton) 2010 2011 2012
matavfall till samrötningsanläggning 103 580 132 380 185 540
matavfall till central kompostanläggning 101 720 77 520 73 370
matavfall som rötas vid reningsverk 45 000 68 000 59 310
matavfall som hemkomposteras 58 800 51 500 51 800
Totalt 309 100 329 400 370 020
Ungefär 175 av landets kommuner (60 procent) samlar in källsorterat matavfall. Drygt 20 av dessa har endast insamling från storkök och restauranger.
System för matavfallsinsamling
96 av totalt 140 kommuner (70 %) som matat in uppgift i Avfall Web använder separata kärl för insamling av källsorterat matavfall från villorna, se tabell 4. Då används ett kärl för matavfall och ett kärl för utsorterat brännbart avfall, ofta kallat restavfall. Även flerfackskärl och olikfärgade påsar förekommer för villahushållen. Flerfackskärlen består oftast två fyrfackskärl där även förpackningar och tidningar samlas in (17 kommuner, motsvarande 12 procent av kommunerna tillämpar detta system).
Insamlingssystem med optisk sortering av olikfärgade påsar som läggs i samma kärl förekommer också
i 17 kommuner, 12 procent.
Separata kärl dominerar inom såväl flerbostadshusen, som för storkök och restauranger. Matavfallskvarn till tank är det vanligaste systemet endast för två procent av kommunerna. Men det är ett system som förekommer i flera kommuner för storkök och restauranger med stora mängder matavfall, även om det inte är det vanligaste. Det ger ofta bättre arbetsmiljö att hantera det tunga matavfallet i tank än att hämta i kärl.
Tabell 4 System för insamling av utsorterat matavfall, andel av kommuner
andel villor flerbostads-hus storkök/restauranger
separata kärl 96 116 128
fyrfackskärl 17 - -
olikfärgade påsar 17 16 9
Delade kärl 7 6 -
Kvarn till avlopp 1 - 2
Kvarn till tank - - 3
annat system 2 1 2
140 139 144
Om kommunen tillämpar flera olika system inom en kundkategori (villa, flerbostadshus, storkök/restauranger) ska de ange den som är vanligast, det vill säga den som flest hushåll eller verksamheter har. Uppgifterna baseras på vad kommunerna matat in i Avfall Web.
Frivilligt eller obligatoriskt?
I 57 procent av kommunerna med separat matavfallsinsamling (av de 115 kommuner som matat in
uppgift) är det frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamling. I övriga 43 procent av kommunerna är
det obligatoriskt. Med obligatorisk menas att alla i kommunen, utom de med godkänd dispens, ska
källsortera sitt matavfall via det system som kommunen valt. Kommuner med optisk sortering har oftast
det som enda system för hushållen. Verksamheter kan ha en kombination av system. Kommuner med
frivillig källsortering tillämpar ofta någon form av miljöstyrande taxa, som gör det billigare att välja
abonnemang med källsortering än att lämna allt som ett blandat avfall.
17
6. 10 I Topp – bäSTA kommuner 2012
I detta kapitel visas rankning av kommuner inom olika områden som kundnöjdhet, miljö, och ÅVC samt bästa avfallsverksamhet totalt sett.
Bästa avfallsverksamhet – sammanvägt index
Falun är bäst i Sverige på avfallshantering– om man ser till det sammanvägda indexet bästa avfallsverksamhet 2012. Här har vi vägt samman nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd, avfallstaxa, kostnader och andel förpackningar och tidningar i hushållsavfallet.
Falun vann med 88,3 poäng (100 är max). Falun har mycket nöjda kunder, hög matavfalls- och materialåtervinning och relativt små avfallsmängder. Samtidigt lyckas de hålla nere kostnaderna för avfallshanteringen. Ett område som kan bli bättre är att få ner andelen förpackningar och tidningar i kärl- och säckavfallet.
På andra plats kom Trollhättan med 87,5 poäng och på tredje Ludvika med 84,1 poäng.
Figur 11 Bästa avfallsverksamhet 2012 – sammanvägt index
falun
trollhättan ludvik a
Borlänge alingsås Kungsback
a smedjeback
en
Karlstad umeå luleå
100
%
80
60
40
20
88,3 87,5 84,1 83,7 83,5 83,2 82,3 81,9 81,8 81,6
Detta har vi mätt:
1. Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 2. Nöjdhet avfallshantering lägenhet (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %)
3. Nöjdhet besök återvinningscentral (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 4. Vanligaste avgift en- och tvåfamiljshus (kr/år)
5. Vanligaste avgift lägenhet i flerbostadshus (kr/år) 6. Total årskostnad (kr/person)
7. Mängd insamlat kärl- och säckavfall (kg/person)
8. Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall (% utifrån plockanalys)
9. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%) 10. Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk
behandling (%)
Minst 7 av 10 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Här visas de 10 bästa. Max 100 p per nyckeltal. De nyckeltal som klarar gränsen för grönt i värderingsrapporten får värdet 100. Övriga kommuner får värde i förhållande till värdet för grönt. Det totala resultatet för respektive kommun visar medelvärde av nyckeltal med värden. Totalt var det en tredjedel av kommunerna som hade matat in uppgift på minst 7 av 10 nyckeltal så att de kunde ingå i sammanställningen.
Kundnöjdhetsindex
Sollefteå har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. Sollefteå vann med 87,5 poäng före Borlänge med 87,1 och Karlstad med 84,7 poäng.
Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen. Det handlar bland annat om hämtning av kärl- och säckavfall, besök på respektive tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning. Det är önskvärt att de kommuner som gör enkäter använder samma frågor i möjligaste mån. Det ger ökad jämförbarhet och underlag för benchmarking. I Avfall Web finns förslag på frågor att ställa vid kundundersökningar. Frågorna har arbetats fram av och förankrats i kommuner.
93 procent av kunderna i en- och tvåfamiljshus i Sollefteå är nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringen som helhet. Boende i lägenhet är något mindre nöjda (77 procent). 90 procent är nöjda med hur insamlingen av kärl- och säckavfall fungerar. Invånarna är även nöjda med såväl besöket vid som tillgängligheten till återvinningscentral (90 procent för båda). Sollefteå har tre återvinningscentraler i kommunen vilket ger 1,5 ÅVC per 10 000 invånare. Medel i Sverige ligger på 1 ÅVC per 10 000 invånare.
Tvåan Borlänge har också fina betyg på avfallshanteringen som helhet, insamling av kärl- och säckavfall
och besök vid ÅVC. Däremot får de lite lägre betyg för tillgänglighet till ÅVC (73 procent). De har en ÅVC
i kommunen, vilket ger 0,2 st per 10 000 invånare.
19
Figur 12 Bästa kommun 2012 – när kunden får tycka till
Detta har vi mätt:
1-3. Nöjdhet avfallshantering i en- och två familjshus, lägenhet respektive fritidshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar.
4. Kommunen som leverantör av tjänster för avfallshantering i en- och tvåfamiljshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande kundtjänst, information om källsortering fakturornas utformning etc.
5. Hämtning av kärl- och säckavfall - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av kärl- och säckavfall
6. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar.
7. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC.
Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet.
8. Förtroende återvinning - Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt.
9. Information om återvinning - Andel kunder som är ganska eller mycket nöjda med den information som man får om hur man ska sortera hushållets avfall.
Ett begränsat antal kommuner, 82 st, har matat in uppgifter från kundenkäter i Avfall Web. Det gör att det kan finnas kommuner som har högre betyg från kundenkäter som inte är med i vår sammanställning.
För att få vara med och tävla i kategorin kundnöjdhetsindex krävs minst 7 av 9 värden. 35 kommuner hade matat in så mänga enkätvärden att det kunde vara med i jämförelsen. I figuren visas de 10 bästa.
sollef teå
Borlänge Karlstad falun umeå
stockholmfalkenberg
Örnsköldsvik alingsåsHudiksv all
100
%
80
60
40
20
87,5 87,1 84,7 84,2 83,4 83,0 82,8 82,6 82,2 82,2
Miljöindex
Hässleholm hamnar högst på 10 i topp-listan när det gäller miljö inom avfallshanteringen. De toppar med 92,4 poäng före Nårab, som består av Klippan, Perstorp och Örkelljunga, med 90,5 poäng. På tredje plats hamnar Kristianstad med 90,1 poäng.
I miljöindex ingår uppgift om miljövänliga drivmedel, hushållsavfall till materialåtervinning, matavfall till biologisk behandling, matavfall som återförs till jordbruksmark samt mängd avfall till deponi.
Kommunerna på 10-i-topp har hög andel materialåtervinning och en stor del av matavfallet som återvinns genom biologisk behandling. Hässleholm komposterar sitt matavfall vid en komposteringsanläggning.
En stor del av det komposterade materialet återförs till jordbruksmark. Uppsala behandlar matavfallet både genom kompostering och rötning. Övriga kommuner på listan rötar matavfallet. Vid rötning återförs biogödseln till jordbruksmark och energin tas till vara, främst som fordonsgas.
På topplistan hamnar hela sex skånska kommuner/kommunala bolag. På elfte och tolfte plats, precis utanför placering, hamnar Kungsbacka och Jönköping med 62,7 resp 61 poäng.
Ett begränsat antal kommuner har matat in uppgift om miljövänliga drivmedel eller uppgift om hur stor andel av matavfallet som återförs till jordbruksmark. Det krävs att man matat in minst ett av dessa två värden för att ingå i sammanställningen.
Figur 13 Bästa miljökommun 2012 - miljöindex
Hässleholm
nårab
Kristianstad
Borås nässjö lund sundb
yberg lsr
tomelilla uppsala
100
%
80
60
40
20
92,4 90,5 90,1 80,8 76,3 75,1 66,1 65,9 64,7 63,9
21 Detta har vi mätt:
1. Andel miljövänliga drivmedel för insamling av kärl- och säckavfall, (%). Som miljövänliga drivmedel räknas bland annat etanol, biogas och RME/Tallolja.
2. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%) 3. Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk
behandling (%)
4. Andel insamlat matavfall som återförs till jordbruksmark (%). I nämnaren ingår matavfall som samlas in separat för biologisk behandling och matavfall som finns i det brännbara avfallet (restavfallet som går till förbränning).
5. Mängd deponirest (kg/pers), mängd hushållsavfall som går till deponering.
Minst 4 av 5 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Max 100 p per nyckeltal. 73 kommuner/
organisationer (26 procent) har minst 4 av 5 värden. I figuren visas de 10 bästa.
ÅVC-index
Västra Mälardalens kommunalförbund, som består av kommunerna Arboga, Köping och Kungsör, hamnar högst i vårt ÅVC-index – 69,3 poäng. På andra plats finner vi Ystad med 68,1 poäng följt av Högsby på 67,7 poäng.
I ÅVC-index ingår frågor om kundnöjdhet, tillgänglighet och ÅVC-kostnader.
Kunderna är som regel nöjda eller mycket nöjda med besöket vid ÅVC, men något mindre nöjda med tillgängligheten. De större städerna/kommunerna har oftast mer öppet än de mindre. De mindre kommunerna kan å andra sidan ofta ha fler öppettimmar per person. Som exempel har Högsby öppet 23 minuter per invånare på sina tre återvinningscentraler jämfört med Stockholm och Malmö som har öppet ungefär 1 minut per invånare.
ÅVC-kostnaderna bland kommunerna på 10-i-topplistan varierar från 53 kr till 105 kr per invånare.
Notera dock att endast hälften av kommunerna hade fyllt i uppgift om kostnader.
Figur 14 ÅVC-index 2012
Detta har vi mätt:
1. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar (%)
2. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC.
Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet (%)
3. Tillgänglighet till kommunens största ÅVC på kvällar och helger (tim/vecka) 4. Total tillgänglighet kommunens samtliga ÅVC (minuter per person)
5. Kostnad för ÅVC (kr/person)
Minst fyra av fem värden krävs för att vara med i sammanställningen. Max 100 p per nyckeltal. 62 kommuner/organisationer (22 procent) hade värden på minst fyra av fem nyckeltal. Det är för att det krävs att man gjort kundnöjdhetsundersökning.
västra mälar
dalens kommunalförbund
Ystad Högsby Kungsback
a falun malmö lund
sundb yberg
simrishamnstockholm
100
%
80
60
40
20
69,3 68,1 67,7 67,3 66,9 66,5 66,2 65,6 65,5 64,3
23
Kostnadsindex
Eda kommun i Värmland har lägst kostnader för avfallshanteringen av de som matat in uppgifter i Avfall Web. Den totala årskostnaden är 480 kr per person och det sammanvägda indexet hamnar på 87,2 poäng. På andra plats hittar vi Borlänge med 86,2 poäng och på tredje Partille med 85,4 poäng.
Eda, Borlänge, Katrineholm och Falun har förhållandevis låga kostnader för att behandla avfallet.
Kostnaderna för insamling av kärl- och säckavfall är lägst i Uddevalla och Umeå. Stockholm och Falun hamnar lägst när det gäller kostnader för service och administration.
Figur 15 Kostnadsindex
Detta har vi mätt:
1. Total årskostnad för avfallshanteringen (kr/pers)
2. Årskostnad för service och administration (kr/pers). I service ingår bland annat kostnader för ÅVC, hantering av farligt avfall samt information. I administration ingår bland annat kostnader för utredning, planering, upphandling, fakturering, kundtjänst.
3. Årskostnad för insamling av kärl- och säckavfall (kr/pers).
4. Årskostnad för behandling av kärl- och säckavfall (kr/person). Även eventuell fjärrtransport ingår.
Minst 3 av 4 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Här visas de 10 bästa. Max 100 p per nyckeltal. 112 kommuner/organisationer (40 procent) hade värden på minst tre av fyra nyckeltal.
Eda
Borlänge partille
Katrineholm
skara falun
stockholm Knivsta uddevalla umeå
