Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp

(1)

1

Anhållande av inrättande

Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp

1. Programmets syfte och målsättning

I programmet Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv vävs olika discipliner samman, där kommunikations- och upplevelseaspekter kring kultur- och naturarv är det centrala. Det innefattar även ämneskunskaper och praktiska färdigheter som är relevanta i guidesituationer. Programmet är ett samarbete mellan i första hand ämnena på Institutionen för historiska studier, Centrum för turism vid Handelshögskolan samt ett antal museer i regionen. Utbildningen består av tre terminers studier i guidekunskap varvat med studier i ett valbart huvudområde och leder till kandidatexamen.

Efter genomgången utbildning förfogar studenterna över kompetens att självständigt verka inom yrkesområden där kompetens inom kommunikation och förmedling av upplevelser relaterat till

exempelvis kulturarv efterfrågas (inom kulturförvaltning, som museivärd, turist- eller

evenemangsguide, besöksmålsvärd m.m.). En viktig aspekt är att låta studenterna förhålla sig till och tolka förutsättningarna för guideyrket i olika miljöer och därigenom bredda och utmana förståelsen av rollen som guide.

Programmet rymmer ett stort inslag av praktiska övningar i fält som prövar och utvecklar studenternas kompetens i kommunikation av upplevelser. Dessa praktiska moment genomförs i en progression där en ökande grad av självständighet förutsätts genom utbildningens lopp. Kurser med turistvetenskaplig inriktning orienterar och anlägger kritiska perspektiv på turismens struktur, dess centrala aktörer och dess effekter, tillika relaterar till aktuell forskning om guidens och värdskapets roll i dessa sammanhang.

Utöver studier i guidekunskap väljer studenterna en inriktning mot ett huvudområde som läses på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå. Dessa är: Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, Historia, Konst- och bildvetenskap samt Kulturgeografi. På så vis utvecklar studenten en ämnesmässig och teoretisk bredd, som tillsammans med guidekunskaperna borgar för ett självständigt, professionellt och reflekterande förhållningssätt till rollen som guide. Ett bredare syfte med guideprogrammet är att bidra till att vidga begreppet guide, och därigenom också höja dess status.

2. Programmets plats i universitetets samlade utbildningsutbud

Utbildningsprogrammet som här föreslås bildar en tvärvetenskaplig länk mellan dels studier i historia, arkeologi, kulturarv med mera och dels studier fokuserande på turismens ekonomiska och

samhälleliga aspekter. Den enda guideutbildning som ges på högskolenivå i Sverige idag är kursen Guidekunskap 60 hp (HI1850/HI1855) som ges av Institutionen för historiska studier, Göteborgs

(2)

2

universitet. På Naturvetenskapliga fakulteten på GU ges kursen Kunskapsförmedling och

kommunikation för naturvårdsbiologer, 15 hp (BIO471), en påbyggnadskurs för utbildade biologer.

Vad gäller guidning med naturinriktning arbetar Centrum för naturvägledning vid Sveriges

lantbruksuniversitet med att ta fram ett nationellt kvalitetssäkringssystem för naturguider. De ger dock inte egna kurser.

3. Lärarkompetens och kompetensutveckling

Programmets bärande delar bygger på områden där Institutionen för historiska studier har lärarresurser, kontakter och kompetens. På institutionen finns särskilt god kompetens vad gäller undervisning om kulturarvsfrågor. Alla institutionens ämnen involveras på programmet. Kurserna i guidekunskap syftar till betydande delar mot mål som Institutionen för historiska studier har lärarresurser att tillgodose. Ett flertal av institutionens medarbetare har erfarenhet av arbete med kulturarvskommunikation och dylikt och kommer tillsammans med museipedagoger stå för

undervisningen som rör praktiska guidefärdigheter. Kommunikationsaspekter berörs i institutionens alla tre ämnens kursutbud: i första hand i den befintliga kursen i guidekunskap, men även exempelvis i kursen ”Publik arkeologi” (AE1079), kursen ”Kulturarvspedagogik” (KA1230) på Kulturarvstudier eller avsnitten med arkivpedagogik på kursen ”Arkivvetenskap” (HI1426).

Den främsta samarbetspartnern på programmets olika kurser är Centrum för turism på

Handelshögskolan (CFT), vars forsknings- och utbildningsinriktning knyter an till sociala, ekonomiska och kulturella aspekter på turism. CFT står för lärarresurser på kurser omfattande totalt 24 hp. CFT bidrar med pedagogisk kompetens, tvärvetenskaplig forskningsanknytning och etablerade både lokala och internationella nätverk. Kurserna där CFT medverkar är anknutna till pågående forskning och följer en progression, med ett allt mer reflekterande förhållningsätt till turism genom programmets gång.

Kurserna i det valbara huvudområdet går terminsvis eller årligen och har väl fungerande uppläggningar med erfarna lärare. Institutionen har bred erfarenhet av utbildningar där studenter från fristående kurser läser tillsammans med studenter från ett eller flera program. Den redan inrättade kursen Guidekunskap innefattar även samarbete med Institutionen för kulturvetenskaper, som bidragit med lärarresurser i konst- och bildvetenskap. Detta samarbete kan förhoppningsvis utvidgas, främst under delkursen Stadsrum, stil och bebyggelse, termin 1. Kursen Kulturkommunikation: museet som exempel, på utbildningens andra termin, ges tillsammans med museipedagoger från Göteborgs

Stadsmuseum och Göteborgs Naturhistoriska museum. Samarbete via gästföreläsningar och dylikt kan därutöver komma att ske med lärare från Institutionen för arbetsvetenskap och socialt arbete

(föreläsningar i konflikthantering) samt med personal kopplad till lärarutbildningen (övningar i att tala inför grupp, etc).

(3)

3

Institutionen för historiska studier har erfarenhet av att verka som huvudman för kurser och program med många samarbetsparter, exempelvis utbildningen i Arkivvetenskap eller programmet Kulturarvsstudier. Detta säkrar långsiktigt fortsatt hög kvalitet på utbildningen. På sikt ska också ett aktivt alumnnätverk från guideutbildningen byggas upp, som kan involveras i undervisningen.

Efter genomfört utbildningsprogram utvärderas lärarnas och inblandade avnämares arbete, för att säkerställa kvalitet och ge underlag för kompetens- och kursutveckling.

Undervisningen äger i huvudsak rum på Humanisten och Handelshögskolan. Några av kurserna är delvis förlagda till Göteborgs naturhistoriska museum samt Göteborgs stadsmuseum, vilka bidrar med för ändamålet anpassad lärandemiljö och infrastruktur.

4. Forskningsanknytning

Kurserna i guidekunskap är i sina delar akademiskt förankrade, exempelvis genom att det historiska perspektivet är närvarande genom utbildningen. Programmet är ett samarbete mellan flera

forskningsinriktningar, som tillsammans bidrar med olika aspekter på ämnet guide, i vid mening.

Denna tvärvetenskapliga förankring ger studenterna nya ansatser och perspektiv. Studier i ett valbart huvudområde ger ämneskunskap som hjälper studenten att anta ett reflekterande förhållningssätt till den information som kommuniceras, men utvecklar också dennes förmåga att söka och finna information, analysera denna och göra relevanta urval.

Vid Institutionen för historiska studier finns etablerade forsknings- och utbildningsinriktningar, som ligger nära några av guideutbildningens mest centrala aspekter, inte minst genom forskning i regional historia och förhistoria och perspektiv på det förflutna. Särskilt bör även framhållas programmets möjligheter att kopplas samman med centrumbildningen Kritiska kulturarvsstudier (CHS), med säte på Institutionen för historiska studier. Samverkan med denna centrumbildning ger programmets studenter goda möjligheter till en problematiserande syn på begreppet kulturarv tillika dess innehåll samt kulturarvskommunikation. Den student som genomgått programmet skall ha god kunskap om att det vi i dagligt tal kallar kulturarv innefattar mångfacetterade processer, samt kunna problematisera vilka delar av det förflutna som förmedlas och varför.

Samarbetet med Centrum för turism, vars forsknings- och utbildningsinriktning knyter an till såväl sociala som ekonomiska aspekter av turism, ger studenterna möjlighet att analysera området utifrån vetenskapliga perspektiv.

Utöver tre terminers guidekunskap innehåller programmet tre terminers fördjupning i ett valbart huvudområde (Antikens kultur och samhällsliv, Arkeologi, Historia, Konst- och bildvetenskap samt Kulturgeografi). Lärandeprogressionen inom det valbara huvudområdet sker efter dess kursplaners mål och avslutas med en kandidatuppsats, vilken utgår från en frågeställning som rör guidning, turism, kommunikation, förmedling av kultur- och/eller naturarv, resande eller dylikt. Uppsatserna skall såvitt möjligt ventileras på ett gemensamt seminarium för programmets studenter.

(4)

4

5. Övergångsmöjligheter till utbildning på nästa nivå

Utbildningen ger kandidatexamen och behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå.

6. Internationalisering

Programmet rymmer många givna internationaliseringsaspekter och kommer förhoppningsvis främja internationella utblickar och samarbeten. De generiska kunskaper som utbildningen ger har relevans även i ett internationellt perspektiv.

Studenter som under sin praktik eller under sina studier i det valbara huvudområdet vill söka sig utomlands kommer att uppmuntras till det, särskilt genom Erasmusutbyten. Exempelvis har Historiska studier för närvarande Erasmusavtal med lärosäten i Aberdeen, Augsburg, Barcelona, Berlin, Freiburg, Kiel, Metz, Pilzen, Riga och Stirling.

Institutionen för historiska studier har välutvecklade internationella samarbeten med forskare och institutioner inom en rad områden som berör historiskt berättande, kulturarvsförmedling, med mera. I den mån det överensstämmer med kursplan och schemaläggning vill vi involvera utländska gästforskare/-lärare i undervisningen, vilket ökar inslaget av internationell lärarkompetens. Vår arbetsgrupp har etablerat kontakt med Roskilde universitet där guideutbildning redan bedrivs. Vi hoppas även på sikt kunna erbjuda ytterligare lärar- och studentutbyten.

7. Förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning eller praktik

Under programmets femte termin läses kursen Guidekunskapens praktik, som till stor del utgörs av en praktikperiod förlagd till exempelvis museum eller aktörer inom turism. Utbildningen innefattar därutöver flera praktiska delar såsom undervisning i fält (t.ex. på Göteborgs Stadsmuseum och Göteborgs Naturhistoriska museum) samt gästföreläsningar eller studiebesök.

8. Stabilitet och långsiktlighet

Till skillnad mot i många andra länder finns det i Sverige inte någon guideutbildning på högskolenivå.

Ansvaret att utbilda, fortbilda och kvalitetssäkra guider ligger idag på föreningar eller privata

utbildningsordnare, vilka själva framhåller behovet av samordning, gemensam standard och i vissa fall kvalitetshöjning av utbildningarna. På senare tid har guideutbildningar etablerats på högre lärosäten i andra länder, t.ex. vid Roskilde universitet och University of Edinburgh. London-guider utbildas på University of Westminster. Den treåriga guideutbildning som ges vid Roskilde universitet leder till

(5)

5

kandidatexamen, och får ses som den utbildning som ligger närmast det här föreslagna utbildningsprogrammet i en eventuell konkurrens om studenter.

Den arbetsgrupp som sedan 2013 diskuterat och planerat den föreslagna guideutbildningen erfar att det finns ett reellt behov av en allmän högskoleutbildning för guider i Sverige för att guiderollen ska kunna förankras i både professionell och akademisk mening. Efterfrågan är stor på kurser med praktikinslag och tydligare anknytning till ett yrkesområde samt där kompetenser hämtas från flera ämnesområden. Av erfarenheter från diskussioner inom arbetsgruppen samt med andra avnämare och studenter, bedömer vi att programmet kommer att locka många sökande. Genom att etablera en guideutbildning vid Göteborgs universitet uppfylls ett reellt behov, samtidigt som GU blir första svenska lärosäte att följa denna europeiska utveckling.

Stora delar av programmet bygger som ovan nämnts på områden där Institutionen för historiska studier har bred lärarkompetens och kontakter. Ett flertal av institutionens medarbetare har erfarenhet av arbete med kulturarvskommunikation och dylikt och kommer tillsammans med museipedagoger stå för undervisningen som rör praktiska guidefärdigheter.

(Se även punkt 3, Lärarkompetens och kompentensutveckling, ovan.)

9. Utbildningens koppling till en framtida arbetsmarknad

En guideutbildning vänder sig inte bara till turistsektorn: på museer har museivärdar och liknande blivit allt vanligare – en yrkesroll med mer rörliga arbetsuppgifter och närmre kontakt med besökare än många mer traditionella museitjänster. Därtill är förmåga att kommunicera upplevelser och kulturarv ett generiskt kunnande som kan komma till nytta inom en rad tänkbara yrkesområden.

Inslag av praktik eller annan arbetslivsanknytning inom högre utbildning är ett centralt

önskemål från Sveriges förenade studentkårer, som i sina måldokument även efterfrågar kunskaper om entreprenörskap inom högre utbildning.¹ Det föreslagna programmet är i linje med Sveriges förenade studentkårers önskemål. Under programmets gång kommer studenterna på flera sätt interagera med företrädande för presumtiva yrkesområden. Detta sker genom studiebesök/exkursioner,

gästföreläsningar, praktik och undervisning förlagd till museer.

Enligt Tillväxtverket behövs för en framgångsrik turistsektor ”ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare, samhällsplanerare och övriga förvaltningar.” Tillväxtverket menar vidare att ”hög kvalitet på aktiviteter och arrangemang samt bevarande av och tillgängliga natur- och

kulturmiljöer” har en avgörande betydelse.² Utifrån de premisserna vill vi att Göteborgs universitet, med visioner om samverkan, livslångt lärande och hållbara förhållningssätt, ska ha en given roll i

1 Sveriges förenade studentkårers hemsida: www.sfs.se/i-fokus/kvalitet

2 Tillväxtverket/SCB: ”Fakta om svensk turism 2013”.

(6)

6

utvecklandet av en ny, bredare och mer professionell syn på guiden – inte bara nationellt utan också internationellt.

Utbildningens målgrupp innefattar personer som söker sig mot en yrkesroll som fokuserar på kommunikation och förmedling av upplevelser inom ett brett perspektiv av arkeologi, historia samt kultur- och naturarv. Utbildningen bedöms locka en bred studentgrupp, inte minst då idag yrkesverksamma guider uppvisar stor spridning i t.ex. ålder och språklig bakgrund. Givet programmets ämnesöverskridande karaktär bör även studenter som annars inte valt humanistiska studier kunna lockas. Erfarenheter från den f.n. pågående kursen Guidekunskap bekräftar denna bild.

Representanter från regionens museum har visat stort intresse för utbildningen och är inte minst positiva till utbildningens praktiska inslag. Museivärdar, kvalificerad entrépersonal och andra typer av guider efterfrågas på många muséer. Även Sveriges guideförbund (SveGuide) framhåller det stora behovet av kompetenta utbildade guider och ser stora utmaningar inför en framtid med ökat resande.³ Antalet sysselsatta inom turism i Sverige har perioden 2000–2012 ökat med 28% (motsvarande siffra för den totala sysselsättningen i landet är 8%), enligt Tillväxtverket. Sektorn ”Kultur och rekreation”, dit guider räknas, är den som ökar mest inom turistnäringen.⁴ En större stad som Göteborg innebär i sig ett lämpligt centrum för ett guideprogram, med goda möjligheter för samverkan med lokala aktörer och flera tänkbara framtida arbetstillfällen för studenterna. Programmet har ett västsvenskt fokus, framför allt vad gäller de praktiska övningarna, men ger generella färdigheter som är gångbara nationellt och internationellt.

Inom flera av de områden som har beröringspunkter med programmet finns ökande efterfrågan på breddad kompetens kring kommunikation, förmedling och värdskap. Exempelvis finns inom det arkeologiska yrkesområdet en ökad efterfrågan på arkeologer med guide- och förmedlingskompetens, eftersom kommunikation har kommit att spela en allt större roll inom den arkeologiska verksamheten.

Sedan 2013 har Institutionen för historiska studier varit sammankallande för en arbetsgrupp för den planerade guideutbildningen, innehållande representanter från olika delar av GU, andra lärosäten, museer och turistsektorn. Syftet har varit dels att inhämta synpunkter och diskutera förslag på

utbildningens uppläggning, dels att upprätta samarbeten för den faktiska undervisningen. Genom fortsatta sammanträden med arbetsgruppen avser vi vidareutveckla utbildningen i en riktning där hänsyn tas till inblandade parters önskemål och behov. För närvarande består arbetsgruppen av följande representanter:

Arbetsgrupp kandidatprogrammet Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv

- Johannes Daun, doktorand historia, kursansvarig och sammankallande. Institutionen för historiska studier.

- Christer Ahlberger, viceprefekt för samverkan, Institutionen för historiska studier.

- Maria Persson, arkeologi, post doc i kulturarv, Institutionen för historiska studier.

3 Samtal med SveGuides ordförande Birgitta Ekesand.

4 Tillväxtverket/SCB.

(7)

7

- Lena Mossberg, Centrum för turism, Göteborgs universitet.

- John Armbrecht, föreståndare för Centrum för turism, Göteborgs universitet.

- Lena Larsson-Lovén, studierektor, Antikens kultur och samhällsliv, Institutionen för historiska studier.

- Eva Goffe, enhetschef publik verksamhet, Göteborgs Naturhistoriska museum.

- Karl Arvidsson, enhetschef publik verksamhet, Göteborgs stadsmuseum.

- Alexandra Fried, tf studierektor, konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper.

- Erik Lundberg, Centrum för turism (företagsekonomi), Göteborgs universitet.

- Kristina Nilsson, Centrum för turism (kulturgeografi), Göteborgs universitet.

- Anders Dahlgren, doktorand konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper.

- Petra Pauli, utbildningssamordnare, Institutionen för historiska studier.

- Tomas Nilson, lektor, Högskolan i Halmstad.

10. Hållbar utveckling

I flera av kurserna diskuteras perspektiv på hållbar utveckling t.ex. utifrån turismens effekter ur hållbarhetsperspektiv, arkeologiska bevarandeperspektiv eller genom seminarier om ekologi och biologisk mångfald. Dessa perspektiv främjar studentens förhållningssätt till ett hållbart samhälle.

Dess aspekter avspeglas i utbildningsplanens mål: ”visa insikt i hur kommunikations- och upplevelseaspekter kring programmets centrala teman har möjlighet att lyfta frågor om hållbar utveckling.” Programmet kommer att bli märkt som hållbarhetsrelaterat, i enlighet med universitets anvisningar. Av kurserna som kan läsas som valbart huvudområde är kulturgeografi på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå hållbarhetsfokuserat och arkeologi samt antikens kultur och samhällsliv på grund- och fortsättningsnivå hållbarhetsrelaterat. Därtill kommer kurserna Ämnesorientering för guider i teori och praktik, Turism och samhälle, introduktion samt Turism och samhälle, fördjupning att vara hållbarhetsrelaterade.

11. Bildning

Utbildningen ger ämneskompetens i ett valbart huvudområde, som tillsammans med

guidekunskaperna skapar förutsättningar för ett självständigt och reflekterande förhållningssätt till rollen som guide. Därigenom breddas och utmanas förståelsen av vad en guide är. Med utbildningens fokus på kommunikation av kulturarvet kommer dessutom studenterna efter genomgången utbildning själva att bidra till folkbildning, i rollen som exempelvis museivärd eller besöksmåls- och turistguide.

12. Likabehandling

En målsättning med utbildningen är att studenterna ska kunna kommunicera med olika typer av mottagare samt se och förhålla sig till möjligheterna och komplexiteten med att i olika miljöer leda och samarbeta med varierade grupper och personer. Olika aspekter av likabehandling och jämställdhet

(8)

8

har tagits i beaktan i arbetet med utbildningsprogrammets utformning, för att säkerställa att likabehandling utgör ett integrerat perspektiv i utbildningen.

13. Planerad dimensionering och finansiering

För att kunna bemöta studenternas individuella behov och önskemål beräknas en grupp på 25 studenter som en lämplig storlek. Det ger samtidigt ett behövligt studentunderlag för grupparbeten, seminarier med mera.

Med 25 studenter skulle det produceras 12,5 hst per år genom de programunika kurserna (termin 1, 2 och 5). Dessa fördelas på Institutionen för historiska studier enligt följande: Historia 6 hst, arkeologi 4,5 hst och antikens kultur och samhällsliv 2 hst. Denna beräkning grundar sig på huvudområdenas nuvarande uppdrag samt de erfarenheter vi har från kandidatprogrammet Kulturarvsstudier.

Resterande hst (grund- fortsättnings- och fördjupningskurser) tillfaller de i programmet ingående huvudområdena.

14. Samarbete med andra delar av universitetet

Samarbetet med CFT sker genom att Institutionen för historiska studier upprättar kursplaner och köper in lärarresurser från CFT. Enligt formerna för fakultetsövergripande utbildningsprogram vid

Göteborgs universitet sker samarbetet enligt modell C. På kursen ”Ämnesorientering för guider i teori och praktik” hämtas lärarkompetens på från Institutionen för kulturvetenskaper (Konst- och

bildvetenskap).

(Se även punkt 9. ”Utbildningens koppling till en framtida arbetsmarknad”)

(9)

9

Bilaga

Programmets innehåll och uppläggning terminsvis

Termin 1

Utbildningen inleds med kursen Ämnesorientering för guider i teori och praktik (30 hp) som upptar hela den första terminen. Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter i kommunikation kopplat till olika guidesituationer via orienterande studier i tre teman: 1) Arkeologi och förhistoria, 2)

Naturkunskap och biologisk mångfald samt 3) Stadsrum, stil och bebyggelse. Kursen inleds med en introducerande delkurs i samarbete med Centrum för turism, där dels programmets övergripande teman diskuteras, dels studenternas ges inledande övningar i presentationsteknik, att tala inför grupp och dylikt. Därefter bildar varje tema en delkurs, där studenterna övas i att förmedla och kommunicera varje tema, genom fortlöpande praktiska övningar utifrån olika miljöer och premisser. På delkurserna diskuteras även aspekter på hållbarhet. En pedagogisk tanke är alltså att fortlöpande låta studenterna praktiskt pröva sin kunskap i skilda sammanhang, i en progression där allt högre grad av

självständighet erfordras. Under kursen genomförs flera exkursioner och studiebesök till betydelsefull bebyggelse, naturområden, museer m.m. Delkursen Naturkunskap och biologisk mångfald ges i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum.

Termin 2

Den andra terminens fokus ligger på den samhälleliga kontexten och kommunikationen mellan samhälle, besökare och guide. Under terminen läses tre kurser:

Kursen Turism och samhälle, introduktion (9 hp) ges av Centrum för turism (CFT) och syftar till att ge studenterna en övergripande förståelse för hur turismindustrin är uppbyggd. Vilka aktörer (offentliga, privata, konsumenter, NGO:s), vilken geografi (plats, destination), mobilitet och vilka strukturer som industrin består av och hur de samspelar. Kursen lägger också vikt vid att

problematisera turism, turisten och turistindustrin med fokus på hur de påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv.

Kursen Kulturkommunikation: museet som exempel (7,5 hp) sker i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stadsmuseum, där undervisningen också i första hand är förlagd. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet bildar utgångspunkt för en serie workshops anordnade i nära samarbete med museernas personal, där frågor om exempelvis förmedling genom föremål, museernas utåtriktade uppdrag och arbetet med skilda målgrupper diskuteras.

Under kursen Historia och historieförmedling (13,5 hp) orienteras studenterna i historia med tyngdpunkt på hur historiska teman och perioder kan förmedlas samt olika perspektiv på historiebruk.

Det historiska perspektivet utgör här exempel i en bredare diskussion om kulturförmedling och - kommunikation. Kursens första del fokuserar på historia som vetenskap, källmaterial, och framför allt hur olika historiska perioder och teman kommuniceras t.ex. på museer. Den nästföljande delkursen

(10)

10

fokuserar på hur historia och kulturarv har presenterats och används inom turism- och

upplevelseindustrin. Huvuddragen inom turism med historisk inriktning tas upp, och metoder och teorier för hur historia och kulturarv presenteras idag gås igenom. Historiebruk som metod diskuteras med speciellt fokus på den kommersiella användningen av historia och kulturarv.

Termin 3 och 4

Under programmets tredje och fjärde terminer läses grund- och fortsättningskurs i ett valbart huvudområde. Därigenom ges kunskaper med teoretiskt djup, ämnesmässig bredd och ett reflekterande förhållningssätt, vilket är nödvändiga verktyg för en självständig och kompetent yrkesroll. Studier i huvudområdet ger också värdefulla färdigheter i att inhämta, värdera och

kommunicera information. Huvudområdenas bredd spelar en viktig roll för utbildningen i stort genom att skapa dynamik i studentgruppen i möten mellan olika ämneserfarenheter. Härvid betonas också programmets tvärvetenskapliga profil. Undervisningen sker tillsammans med det valda huvudområdets övriga studenter.

Under terminerna då studenterna läser det valbara huvudområdet bibehålls anknytningen till guidekunskapen och därmed även ”programkänslan” genom inbjudningar till gemensamma föreläsningar, studiebesök och exkursioner samt genom att programansvarig finns tillgänglig som kontaktperson för hela studentgruppen.

Termin 5

Utbildningens femte termin rymmer fortsatta studier kring turism samt ett praktikmoment som sammanfattar de kunskaper studenten dittills tillgodogjort sig, i form av kurserna Guidekunskapens praktik (15 hp) och Turism och samhälle, fördjupning (15 hp).

Terminen inleds med kursen Guidekunskapens praktik (15 hp). Kursen inleds med en delkurs där frågor kring bland annat bemötande, värdskap och konflikthantering tas upp, som förberedelse inför det praktiska arbetet. Därefter genomförs ett gemensamt lärarlett projektarbete i form av en praktisk, tematisk fallstudie, som studentgruppen tillsammans arbetar med. Slutligen följer den självständiga praktikdelkursen. Praktiken pågår under cirka fyra veckor och är förlagd till ett museum, naturområde eller annat relevant besöksmål. Under praktiken kan studenten ha i uppgift att planera, hålla och utvärdera visningar, ta hand om grupper och hålla guidade turer. Praktiken kan också bestå i att studenten exempelvis gör en analys av hur ett besöksmål kan utvecklas eller hur en nytt område inom guidning skulle kunna se ut. Exempelvis kan man inrikta sig på underrepresenterade målgrupper och besöksmål eller användande av ny teknik. Dessutom författas en praktikrapport som

seminarieventileras.

Turism och samhälle, fördjupning ges av CFT. Under kursens första delkurs, Turistupplevelsen, diskuteras turism ur ett upplevelseperspektiv. Guidens roll som medskapare av turistens upplevelser och möjlighet att påverka innehåll och resultat diskuteras. Syftet är att beskriva, analysera och kritiskt diskutera turistupplevelsens beståndsdelar från ett konsument- och producentperspektiv samt att kunna

(11)

11

applicera verktyg för design av olika typer av turistupplevelser. Därefter följder delkursen Teoretisk fördjupning, där fenomenet turism kritiskt diskuteras och problematiseras från bland annat ett hållbarhetsperspektiv. Teoretiska ingångar appliceras på aktuella praktiska exempel.

Termin 6

Den sjätte och sista terminen utgörs av fördjupningskurs eller motsvarande inom det valda huvudområdet och innefattar dels studier i exempelvis teori och metod (enligt respektive huvudområdes kursplan) och dels ett avslutande självständigt arbete á 15 hp, där programmets

studenter samlas till en gemensam seminariegrupp. Uppsatserna bör knyta an till frågor som turismens historiebruk, kulturarvskommunikation, aspekter på resande eller besöksmål, kulturarvsfrågor.

Uppsatsmomentet ventileras och koordineras av Institutionen för historiska studier.

För de studenter som är intresserade finns möjlighet att i samband med programmets avslutning söka behörighet som turistguide inom t.ex. Göteborgsområdet. Programmet informerar om och förbereder studenterna inför förfarandet samt förmedlar kontakten med berörda organisationer.

Översikt: Programmets kurser och delkurser

Termin Kurs/Delkurs Högskolepoäng

I

Ämnesorientering för guider i teori och praktik 30

- Introduktion till guidekunskap 7,5

- Arkeologi och förhistoria 7,5

- Naturkunskap och biologisk mångfald 7,5

- Stadsrum, stil och bebyggelse 7,5

II

Turism och samhälle, introduktion 9

Kulturkommunikation: museet som exempel 7,5

Historia och historieförmedling 13,5

- Historia i teori och praktik 7,5

- Att presentera det förflutna – historiebruk och kulturarv inom turism- och upplevelseindustrin 6

III Grundkurs i valbart huvudområde 30

IV Fortsättningskurs i valbart huvudområde 30

V

Guidekunskapens praktik 15

- Värdskap, bemötande och konflikthantering 4,5

- Praktikförberedande fallstudie 4,5

- Praktik 6

Turism och samhälle, fördjupning 15

- Turistupplevelsen 7,5

- Teoretisk fördjupning 7,5

VI Fördjupningskurs i valbart huvudområde 30

- Kurser enligt aktuell kursplan 15

- Självständigt arbete 15

(12)

HUMANISTISKA FAKULTETEN

INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER

Utbildningsplan för

Guide: upplevelser, kommunikation, kulturarv 180 hp

H1GUI

Guide: experiences, communication, cultural heritage Grundnivå/first level

Dnr G 2014/160

(13)

2 (7)

Programmets benämning, omfattning och utbildningsnivå

Programmet Guide: kommunikation, upplevelser, kulturarv (Guide: communication, experiences, cultural heritage) omfattar 180 hp (H1GUI) på grundnivå.

Fastställande

Humanistiska fakultetsstyrelsen har fastställt utbildningsplanen för kandidatprogrammet Guide:

kommunikation, upplevelser och kulturarv, 180 hp, 2016–08–22 att gälla från 2017-08-28.

Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier.

Övriga medverkande institutioner:

Institutionen för kulturvetenskaper (konst- och bildvetenskap), Institutionen för ekonomi och samhälle (kulturgeografi), Företagsekonomiska institutionen (Centrum för turism).

Syfte

Efter genomgången utbildning ska studenten självständigt kunna verka inom yrkesområden där kompetens inom kommunikation och förmedling av upplevelser kring kulturarv efterfrågas. Genom att låta studenterna förhålla sig till och tolka förutsättningarna för guideyrket i olika miljöer, breddas och utmanas förståelsen av rollen som guide. Utöver studier i guidekunskap ges studenterna kompetens i ett valbart huvudområde, som läses på grund-, fortsättnings- och fördjupningsnivå. Därmed utvecklas en ämnesmässig och teoretisk bredd, som tillsammans med guidekunskaperna borgar för ett

självständigt, professionellt och reflekterande förhållningssätt till rollen som guide.

Förkunskapskrav

För tillträde till programmet gäller grundläggande behörighet, med undantag av studenter som valt inriktning Historia, där Grundläggande behörighet och Historia A, Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 1/A1) erfordras.

För tillträde till programmets kurser krävs att studenten i stipulerad takt klarar sina tentamina. Inför varje termin avstäms studenternas studieresultat.

Examen och huvudområde

Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen (på svenska) ”Filosofie kandidatexamen i [valbart huvudområde]”, (på engelska)

”Bachelor of Arts in [valbart huvudområde]”.

(14)

3 (7)

Programmet består av tre terminers studier i guidekunskap och dels tre terminers studier i ett valbart huvudområde. Programmet leder till kandidatexamen inom det valda huvudområdet. Dessa

inriktningar är:

- Historia (History) - Arkeologi (Archaeology)

- Antikens kultur och samhällsliv (Classical Archaeology and Ancient History) - Kulturgeografi (Human Geography)

- Konst- och bildvetenskap (Art History and Visual Studies)

Mål

Generella mål för utbildning på grundläggande nivå regleras i Högskoleförordningen 1993:100, examensordningen, bilaga 2. Utöver dessa mål gäller följande lärandemål:

Efter genomgånget program förväntas studenten kunna 1. Kunskap och förståelse

a. redogöra för grundläggande ämneskunskaper och sammanhang utifrån programmets områden, samt förståelse för förändring inom dessa.

b. visa på förtrogenhet med kunskaper, arbetssätt, metod och teori inom ett huvudområde.

c. visa övergripande kritisk kunskap om presumtiva verksamhetsområden och deras förutsättningar, relevanta för arbete med inom upplevelse- och kulturarvssektor.

2. Färdigheter och förmåga

a. kommunicera muntligt och skriftligt med olika typer av mottagare och

presentationstekniker på ett för situationen anpassat och entusiasmerande sätt.

b. söka, kritiskt tolka och göra relevanta urval av information.

c. utifrån det valda huvudområdets teori och metodik formulera vetenskapliga problem och utföra ett vetenskapligt arbete.

d. initiera, bedriva och utvärdera arbete i projektform samt leda såväl som samarbeta med mindre och större grupper och studielag.

e. självständigt arbeta i förhållande till gällande praktiker och bestämmelser inom relevanta verksamhetsområden.

3. Värderingsförmåga och förhållningssätt

a. reflektera kring praktik och användande av ett valbart huvudområdes teori och metod applicerat på kommunikation och guidesituationen.

b. se och förhålla sig till möjligheterna och komplexiteten med att i olika miljöer leda och samarbeta med varierade grupper och personer.

(15)

4 (7)

c. självständigt förhålla sig till kultur- och naturarvsprocesser i relation till kommunikations- och guidesituationer samt intressen och perspektiv från turistnäring och liknande aktörer.

d. visa insikt i hur kommunikations- och upplevelseaspekter kring programmets centrala teman har möjlighet att lyfta frågor om hållbar utveckling.

Innehåll och upplägg

I programmet vävs olika discipliner samman, där kommunikation- och upplevelseaspekter kring kultur- och naturarv är det centrala. Det innefattar även för guidesituationer relevanta kunskaper och praktiska färdigheter. Programmet består av sex terminers studier på helfart, varav tre terminer guidekunskap och tre terminers studier i ett valbart huvudområde. Följande huvudområden kan väljas:

Arkeologi, Historia, Antikens kultur och samhällsliv, Kulturgeografi samt Konst- och bildvetenskap.

Utbildningen resulterar i en kandidatexamen.

Programmet rymmer ett stort inslag av praktiska övningar i fält, på museer etc, som prövar och utvecklar studenternas kompetens i kommunikation av upplevelser. Dessa praktiska moment

genomförs i en progression där en ökande grad av självständighet förutsätts genom utbildningens lopp.

Kurser med turistvetenskaplig inriktning orienterar och anlägger kritiska perspektiv på turismens struktur, dess centrala aktörer och dess effekter, tillika relaterar till aktuell forskning om guidens och värdskapets roll i dessa sammanhang.

Termin 1

Utbildningen inleds med kursen Ämnesorientering för guider i teori och praktik (30 hp) som upptar hela den första terminen. Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter inom kommunikation och förmedling i olika guidesituationer via orienterande studier i tre teman: 1) Arkeologi och förhistoria, 2) Naturkunskap och biologisk mångfald samt 3) Stadsrum, stil och bebyggelse. Kursen inleds med en introducerande delkurs i samarbete med Centrum för turism, där dels programmets övergripande teman diskuteras, dels studenternas ges inledande övningar i presentationsteknik. Därefter bildar varje tema en delkurs, där studenterna övas i att förmedla varje tema genom fortlöpande praktiska övningar utifrån olika miljöer och premisser vid exkursioner och studiebesök. Delkursen Naturkunskap och biologisk mångfald ges i samarbete med Göteborgs Naturhistoriska museum som bistår med lärarkompetens.

Termin 2

Den andra terminens fokus ligger på den samhälleliga kontexten och kommunikationen mellan samhälle, besökare och guide. Under terminen läses tre kurser.

Kursen Turism och samhälle, introduktion (9 hp) ges av Centrum för turism (CFT) och syftar till att ge studenterna en övergripande förståelse för hur turistindustrin är uppbyggd. Kursen lägger också vikt vid att problematisera turism, turisten och turistindustrin med fokus på hur de påverkar samhället från ett hållbarhetsperspektiv.

Kursen Kulturkommunikation: museet som exempel (7,5 hp) sker i samarbete med museer i regionen. Offentliga kulturinstitutioners verksamhet bildar utgångspunkt för en serie workshops

(16)

5 (7)

anordnade i nära samarbete med museernas personal, där frågor om exempelvis förmedling genom föremål, museernas utåtriktade uppdrag och arbetet med skilda målgrupper diskuteras.

Under kursen Historia och historieförmedling (13,5 hp) orienteras studenterna i historia med tyngdpunkt på hur historiska teman och perioder kan förmedlas samt olika perspektiv på historiebruk.

Kursens första delkurs fokuserar på historia som vetenskap, källmaterial, och framför allt hur olika historiska perioder och teman förmedlas t.ex. på museer. Nästföljande delkurs fokuserar på hur historia och kulturarv har presenterats och används inom turism- och upplevelseindustrin.

Huvuddragen inom turism med historisk inriktning tas upp samt historiebruk som metod med fokus på den kommersiella användningen av historia och kulturarv.

Termin 3 och 4

Under programmets tredje och fjärde terminer läses grund- och fortsättningskurs i någon av

programmets inriktningar. Därigenom ges kunskaper med teoretiskt djup, ämnesmässig bredd och ett reflekterande förhållningssätt, vilket är nödvändiga verktyg för en självständig och kompetent yrkesutövning. Studierna i det valda huvudområdet ger också värdefulla färdigheter i att inhämta, värdera och kommunicera information. Bredden och skillnaderna mellan de olika huvudområdena spelar en viktig roll för utbildningen i stort genom att skapa dynamik i studentgruppen i möten mellan olika kunskaper och erfarenheter. Härvid betonas också programmets tvärvetenskapliga profil.

Undervisningen sker tillsammans med huvudområdets övriga studenter enligt huvudområdenas respektive kursplaner.

Termin 5

Utbildningens femte termin rymmer dels praktik, som sammanfattar de kunskaper studenten dittills tillgodogjort sig (Guidekunskapens praktik, 15 hp), dels fördjupande studier kring turism (Turism och samhälle, fördjupning, 15 hp).

Terminen inleds med kursen Guidekunskapens praktik (15 hp). Kursen inleds med en delkurs där frågor kring bland annat bemötande, värdskap och konflikthantering tas upp. Därefter genomförs ett gemensamt lärarlett projektarbete i form av en praktisk, tematisk fallstudie, som studentgruppen arbetar med tillsammans. Slutligen följer det självständiga praktikmomentet. Praktiken pågår under cirka fyra veckor och är förlagd till ett museum, naturområde eller annat relevant besöksmål/aktör.

Programansvarig förmedlar kontakt och platser för praktik i möjligaste mån. Praktikplats föreslagen av student ska godkännas av programansvarig.

Turism och samhälle, fördjupning (15 hp) ges av CFT. Under kursens första del,

Turistupplevelsen, diskuteras turism ur ett upplevelseperspektiv. Guidens roll som medskapare av turistens upplevelser och möjlighet att påverka innehåll och resultat diskuteras. Syftet med denna del av kursen är att beskriva, analysera och kritiskt diskutera turistupplevelsens beståndsdelar från ett konsument- och producentperspektiv samt att kunna applicera verktyg för design av olika typer av turistupplevelser. Därefter följer delkursen Teoretisk fördjupning, där fenomenet turism kritiskt diskuteras och problematiseras från bland annat ett hållbarhetsperspektiv.

Termin 6

Den sjätte och sista terminen utgörs av fördjupningskurs eller motsvarande inom det valda huvudområdet och innefattar dels studier i exempelvis teori och metod (enligt respektive huvudområdes kursplan) och dels ett avslutande självständigt arbete á 15 hp, där programmets

studenter samlas till en gemensam seminariegrupp. Uppsatserna bör knyta an till frågor som turismens

(17)

6 (7)

historiebruk, kulturarvskommunikation, aspekter på resande eller besöksmål, m.m. Uppsatsmomentet ventileras och koordineras av Institutionen för historiska studier.

Översikt: Programmets kurser och delkurser

Termin Kurs/Delkurs Högskolepoäng

I

Ämnesorientering för guider i teori och praktik 30

- Introduktion till guidekunskap 7,5

- Arkeologi och förhistoria 7,5

- Naturkunskap och biologisk mångfald 7,5

- Stadsrum, stil och bebyggelse 7,5

II

Turism och samhälle, introduktion 9

Kulturkommunikation: museet som exempel 7,5

Historia och historieförmedling 13,5

- Historia i teori och praktik 7,5

- Att presentera det förflutna – historiebruk och

kulturarv inom turism- och upplevelseindustrin 6

III Grundkurs i valbart huvudområde 30

IV Fortsättningskurs i valbart huvudområde 30

V

Guidekunskapens praktik 15

- Värdskap, bemötande och konflikthantering 4,5

- Praktikförberedande fallstudie 4,5

- Praktik 6

Turism och samhälle, fördjupning 15

- Turistupplevelsen 7,5

- Teoretisk fördjupning 7,5

VI Fördjupningskurs i valbart huvudområde 30

- Kurser enligt aktuell kursplan 15

- Självständigt arbete 15

Platsgaranti

Studenter som i normal takt följer programmet och är behöriga har generell platsgaranti till programmets alla kurser.

Övergångsbestämmelser

Denna utbildningsplan gäller de studenter som antagits till programmet från höstterminen 2017.

För studenter som genomgått Guidekunskap HI1850/HI1855 kan kurserna ”Ämnesorientering för guider i teori och praktik”, ”Turism och samhälle, introduktion”, ”Kulturkommunikation: museet som exempel” och ”Historia och historieförmedling”, det vill säga programmets första läsår,

tillgodoräknas.

(18)

7 (7)

Övrigt

Uppföljning och utvärdering av programmet sker i enlighet med gällande Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet.

Varje kurs, samt programmet i sin helhet, utvärderas muntligt och skriftligt. Programkoordinator och kursansvariga ansvarar för att så sker. Resultaten delges studenterna och ligger till grund för

det fortlöpande pedagogiska utvecklingsarbetet.

(19)

Bilaga 2

Bilaga 2. Täckningsmatris för examensmål

I matriserna nedan har målformuleringarna av utrymmesskäl ersatts av en siffra. Nedanför matriserna återfinns lärandemålen i numrerad form från: Högskoleförordningens (HF)

examensordning, utbildningsplanens lärandemål samt första läsårets kursplaners lärandemål.

Täckningsmatris 1 Lärandemål i

utbildningsplanen Mål 1 i

HF Mål 2 i

HF Mål 3 i

HF Mål 4 i

HF Mål 5 i

HF Mål 6 i

HF Mål 7 i

HF Mål 8 i HF Lärandemål 1 A X

Lärandemål 1 B X Lärandemål 1 C X

Lärandemål 2 A X

Lärandemål 2 B X X

Lärandemål 2 C X X

Lärandemål 2 D X X

Lärandemål 2 E X

Lärandemål 3 A X

Lärandemål 3 B X X

Lärandemål 3 C X X X

Lärandemål 3 D X

Täckningsmatris 2

Lärandemål i kursplanerna för respektive

kurs

Mål 1 utb.-A i plan

Mål 1 utb.-B i plan

Mål 1 utb.-C i plan

Mål 2 utb.-B i plan

Mål 2 utb.-C i

plan

Mål 2 utb.-D i plan

Mål 2 utb.-E i plan

Mål 3 utb.-B i

plan

Mål 3 utb.-C i plan

Mål 3 utb.-D i plan

Kurs A X X X X X

Kurs B X X X

Kurs C X X X

Kurs D X X X X

Kurs E X X

Kurs F X X X X

Kurs G X X X X X

Kurs H X X X X X X

Kurs I X X X X X X X

Förklaring: Bokstäverna i den vänstra kolumnen ovan avser följande kurser: A) Ämnesfördjupning för guider i

teori och praktik; B) Turism och samhälle, introduktion; C) Kulturkommunikation: museet som exempel; D) Historia och historieförmedling; E) Grundkurs i valbart huvudområde; F) Fortsättningskurs i valbart huvudområde; G) Fördjupningskurs i valbart huvudområde; H) Turism och samhälle, fördjupning; I) Guidekunskapens praktik.

(20)

Bilaga 2

Mål för kandidatexamen enligt Högskoleförordningens examensordning Kunskap och förståelse

1. visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

2. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

3. visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

4. visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

5. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

7. visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och 8. visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Utbildningsplanens lärandemål