Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen 106 91 Stockholm
Svante Arrhenius väg 21a registrator@buv.su.se www.buv.su.se
Kursbeskrivning
Vetenskapsteori för barn- och ungdomsvetenskap
7,5 hp, Forskarnivå, halvfart Kurskod: UB30042
Hösten 2020
Kursansvarig/kursledare Mats Börjesson mats.borjesson@buv.su.se
Kursadministratör My Bodell my.bodell@buv.su.se
Lärare Mats Börjesson
Kalle Berggren Linnéa Bruno David Cardell
Danielle Ekman Ladru Anna Gradin Franzén Lucas Gottzén
Tanja Joelsson Elias Le Grand
mats.borjesson@buv.su.se kalle.berggren@buv.su.se linnea.bruno@buv.su.se david.cardell@buv.su.se
danielle.ekman.ladru@buv.su.se anna.franzen@buv.su.se
lucas.gottzen@buv.su.se tanja.joelsson@buv.su.se elias.legrand@buv.su.se
Examinator Mats Börjesson mats.borjesson@buv.su.se
Kursens innehåll
Tanken med kursen Vetenskapsteori för barn- och ungdomsvetenskapär att göra en djupdykning i vad som konstituerar och upprätthåller barn- och ungdomsvetenskap som vetenskap – i relation till ett brett humanistiskt-samhällsvetenskapligt perspektiv. Detta sker genom frågor som: Vad ’är’ ett barn/ungdom, finns det en ’rätt’ kunskap om barn, vad menas med ontologi inom barn- och ungdomsvetenskap och vilken vetenskaplig grund om barn och unga vilar de metoder som vi använder på?
Kursen är tänkt att vara explorativ och prövande. Den ger kunskaper i att formulera ett vetenskapligt syfte och en frågeställning samt inblick i vetenskapsteoretiska förhållningssätt till analysarbete. Den inleds med en föreläsning om positiva, tolkande respektive
konstruktionistiska perspektiv i ett historiskt ljus, följt av en föreläsning som fokuserar metodologiska implikationer av olika perspektivval. Föreläsningarna följs av
seminariediskussioner. Därefter följer ett flertal föreläsningar och seminarier som behandlar hur forskare på fältet förhåller sig till vetenskapsteoretiska frågeställningar i sitt faktiska forskningsarbete.
Examinationen på kursen sker i form av aktivt seminariedeltagande samt ett avslutande paper som diskuteras i seminarieform.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema,
kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner.
Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas forskarstuderande kunna:
• Redogöra för grundläggande etablerade vetenskapsteoretiska traditioner,
• redogöra för och kritiskt diskutera vetenskapsteoretiska grunder och centrala vetenskapsteoretiska problem inom barn- och ungdomsvetenskap,
• visa fördjupad kunskap i att tänka med vetenskapsteoretiska begrepp kring barn- och ungdomsvetenskap,
• analysera och reflektera kring de vetenskapsteoretiska val som görs i det egna forskningsprojektet.
Kursens uppläggning
Kursen ges på helfart dagtid under perioden 3 december– 17 januari med lärarledd undervisning varje vecka samt däremellan enskilt arbete.
I kursen används APA som referenssystem.
Obligatorisk närvaro
Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och behöver anmäla sig på nytt för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.
Examinationer och uppgifter
Delkursen examineras genom ett slutpaper samt en opposition. Det förväntas även att deltagarna är aktiva vid föreläsningarna/seminarierna.
Innehåll Vecka 49
Den 3 december kl 13.00-16.00, rum 240 Kursstart, föreläsning och workshop Lärare: Mats Börjesson
I föreläsningen behandlas etablerade vetenskapsparadigm och -kontroverser inom humanvetenskaperna. Detta sker genom en historiskt-komparativ ansats. Föreläsningen behandlar också vetenskapernas plats och roll i ett bredare samhällsperspektiv. Därefter följer en workshop där kursdeltagarnas tänkta avhandling/studieobjekt används som exempel och diskussionsbas – i relation till de grundfrågor som tagits upp i föreläsningen.
Litteratur:
Sohlberg, P & B-M. (2019) Kunskapens former. Vetenskapsteori, forskningsmetod och forskningsetik. Stockholm. Liber bokförlag (350s)
Benner, M. & Widmalm, S. (2011) Kunskap. Stockholm. Liber bokförlag (120s)
Vecka 50
Den 7 december kl 13.00-16.00, rum 240 Föreläsning och workshop
Lärare: Mats Börjesson
Föreläsning om vetenskapsteoretiska implikationer av vetenskaplig design och olika typer av frågeställningar. Därefter följer en workshop där kursdeltagarnas tänkta frågeställningar används som exempel och diskussionsbas – i relation till de grundfrågor som tagits upp i föreläsningen.
Litteratur:
(som ovan)
Den 10 december kl 13.00-16.00, rum 240
Föreläsning och workshop på temat Röst och representation Lärare: Lucas Gottzén
Litteratur:
Alcoff, L. (1991). The problem of speaking for others. Cultural Critique, 20(1), 5-32.
Mayes, E. (2019). The mis/uses of ‘voice’ in (post)qualitative research with children and young people: Histories, politics and ethics. International Journal of Qualitative Studies in Education, 32(10), 1191-1209.
Spivak, G. C. (2014). Kan den subalterna tala? I Subalternisering och den globala utopin (s.
207-273). Hägersten: Tankekraft förlag.*
Spyrou S (2011). The limits of children’s voices: From authenticity to critical, reflexive representation. Childhood, 18(2),151-165.
Vecka 51
Den 14 december kl 09.00-12.30, rum 240
Föreläsningar och seminariediskussioner: vetenskapsteori i konkret forskningspraktik David Cardell: Vad är ett barn / hur är ett barn möjligt?
Honig, M. S. (2009). How is the child constituted in childhood studies?. In The Palgrave handbook of childhood studies (pp. 62-77). Palgrave Macmillan, London. (16 sidor; finns digitalt via SUB)
Samuelsson, T., Sparrman, A., Cardell, D., & Lindgren, A. L. (2015). The active, competent child, capable of autonomous action: An inherent quality or the outcome of a research process?. AnthropoChildren, (5). (19 sidor; finns digitalt)
Tanja Joelsson: Platt ontologi? En epistemisk-etiskt ansvarsfull kunskapsproduktion inom barn- och ungdomsvetenskap.
Joelsson, T. (2019). ‘So that we don't spoil them’: understanding
children's everyday mobility through parents’ affective practices, Children's Geographies 17(5): 591-602, DOI: 10.1080/14733285.2019.1582752
Ansell, N. (2009). Childhood and the politics of scale: descaling children's geographies? Progress in Human Geography 33(2):190-209.
Anna Franzén: Humor som diskursiv praktik: Ett eklektiskt angreppsätt.
Franzén, A. G., Sjöblom, B., & Jonsson, R. (In press). Fear, anger and desire: affect and the interactional intricacies of rape humor on a live podcast. Language in Society.
Wetherell, M. (2013). Affect and discourse – What’s the problem? From affect as excess to affective/discursive practice. Subjectivity6(4):349–68.
Den 17 dec kl 09.00-12.00, rum 240
Linnea B: Kunskapsintresse och sanningsanspråk i forskning om barnpositioner och våld Bruno, L., (2018) National self-image as an obstacle to ensuring children’s rights in the context of domestic violence and family law – the case of Sweden. Journal of social welfare and family law https://doi.org/10.1080/09649069.2018.1519156
Walby, S., (2001) Against epistemological chasms: The science question in feminism revisited. Journal of women in culture and society. Vol. 26. No 2.
Kalle Berggren: Resistant reading
Berggren, K. (2012). No homo - Straight inoculations and the queering of masculinity in Swedish hip hop. Norma - Nordic Journal for Masculinity Studies 7(1):50-66.
Haraway, D. (2004). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. I: Harding, S. (red.) The feminist standpoint theory reader: Intellectual and political controversies. New York: Routledge. 81-102
Vecka 52
Den 21 dec kl 09.00-12.30, rum 240
Elias le Grand: Att konstituera barn och unga som studieobjekt: Typer och figurer som metodologiska strategier
le Grand, E. (2019). Conceptualising social types and figures: From social forms to classificatory struggles, Cultural Sociology, 13(4): 411-427. DOI:
10.1177/1749975519859962
Threadgold, S. (2019). Figures of youth: On the very object of Youth Studies. Journal of Youth Studies, 23(6), 1-16. https://doi.org/10.1080/13676261.2019.1636014
Danielle Ekman Ladru: Hybrida barndomar? Att studera yngre barns förkroppsligade mobila praktiker i den offentliga miljön
Ekman Ladru, D., & Gustafson, K. (2020). Children's collective embodiment—Mobility practices and materialities in mobile preschools. Population, Space and Place,
26(3), https://doi.org/10.1002/psp.2322
Taylor, A. (2011). Reconceptualizing the ‘nature’ of childhood. Childhood, 18(4), 420- 433, https://doi.org/10.1177/0907568211404951
Mats Börjesson: Till reflexivitetens (och ironins) försvar
Börjesson, M. (2011). Making school development credible. Text, context, irony.
Scandinavian journal of public administration 15 (1): 21-39.
Edwards, D., Ashmore M., & Potter, J. (1995) Death and furniture: the rhetoric, politics and theology of bottom line arguments against relativism. History of the human sciences 8 (2): 25- 49.
Vecka 2
Den 11 jan kl 13.00-15.00, rum 435
Seminarium kring uppsamlade frågor (från kursdeltagarna) Den 15 jan kl 10.00-14.00, rum 240
Seminarium kring doktorandernas papers (alla läser allas, med en utsedd inledare)
Schema
Datum och lokaler:
3 dec kl 13.00-16.00 Mats Börjesson, rum 240
7 dec kl 13.00-16.00 Mats Börjesson, rum 240
10 dec Lucas Gottzén kl 13.00-16.00, rum 240
14 dec kl 09.00-12.30: David Cardell, Anna Gradin Franzén och Tanja Joelsson, rum 240
17 dec kl 09.00-12.00: Kalle Berggren och Linnéa Bruno, rum 240
21 dec kl 09.00-12.30: Danielle Ekman Ladru, Elias Le Grand och Mats Börjesson, rum 240
11 jan kl 13.00-15.00 Mats Börjesson, rum 435
15 jan kl 10.00-14.00 Mats Börjesson, rum 240
Examination
Kursen examineras på följande vis:
Aktivt deltagande med förberedda inlägg under seminarierna. Författande av ett paper, omfång 8-10 sidor (1½ radavstånd, 12 punkter) exklusive referenslista – samt en opposition.
Detta paper ska innehålla centrala aspekter i kursen samt relatera dessa till den egna forskningen.
Inlämning: 11/1 2021. Papret distribueras per mail till kursansvarig samt kursdeltagarna
Omexamination
Omexamination äger rum den 1 mars 2021. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per 1/termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning.
Betyg och betygskriterier
G. Bra Uppgiften är genomförd på ett bra sätt. En strukturerad stringent och självständigt formulerade inlämningar. Relevanta och korrekt beskrivna begrepp, teorier och perspektiv ur den obligatoriska och den egenvalda kurslitteraturen, samt föreläsningarna. Bra jämförelser och diskussioner kring använda begrepp, teorier och perspektiv. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan anmärkning (inkl. korrekt referenshantering).
U. Otillräckligt, Uppgiften är helt otillräckligt genomförd.
Texten är bristande på några av följande punkter:
Osammanhängande struktur, felaktiga referenser.
För kortfattade paper.
Kopplingen till kurslitteraturen och föreläsningarna är för svag.
Refererar ej till den valda traditionen.
Diskussion saknas.
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G på examinationerna i kursen, aktivt deltagande på samtliga seminarier samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda.
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din mailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen.
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp,
skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på:
http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet:
studentstod@su.se.
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
• Athena: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Athena.
