KVALITETSREDOVISNING Hultskolan 2012/2013 Eksjö kommun

(1)

KVALITETSREDOVISNING Hultskolan 2012/2013

Eksjö kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

”En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad

måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.”

Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

(2)

1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och

styrkortsmålen.

1.1 Vad har påverkat årets resultat?

Det som har varit positivt är det resultat vi hade i åk 6 under året. Vi hade flera elever med stora behov men vi har kunnat möta dessa. Ett par elever med mycket stora behov lyckades över förväntan på de nationella proven. En framgångsfaktor har varit att det har varit samma undervisande lärare i fyra år för denna grupp. Läraren har kunnat anpassa efter elevernas behov. I 1-3:an har det varit mer omsättning på personalen. Dels har en varit sjukskriven och dels har vi endast fått invänta en

föräldraledig lärare och det medförde flera lärarbyten.

1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse?

a. kontinuitet på lärarsidan åk 4-6

b. tydliga planeringar som är knutna till läroplansmålen c. bra stöd från speciallärare

1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen?

a. Omsättning av personal bland de yngre eleverna

b. Byta av lärare gör att eleverna kanske får ny lärare varje år i t ex svenska, det tar tid innan en ny lärare lärt känna eleven och kan sätta in rätt stöd vid behov.

1.4 Förslag till förbättringsåtgärder

Det som varit hinder i år beror på att vi har föräldralediga och sjuka lärare. Det som behövs är att samma lärarna i ett arbetslag får jobba ihop sig under flera år för att kunna dra nytta av

grovplaneringar, lpper mm.

1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar

Min målsättning har varit att skapa goda förutsättningar för lärarna i sitt arbete. Jag tror att i dagens skola så behöver lärare få jobba i arbetslag. Jag har styrt det så att man ska jobba två lärare mot de yngre åren och två mot de äldre. Det märks också tydligt att arbetsbelastningen i åk 4-6 har ökat markant nu med både betygssättning och rättning av nationella prov.

(3)

1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012

Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation.

Verksam-

hetsår Antal

elever Total Budget i tkr

Resultat

Utfall Undervisn ingsresurs i tkr

Undervisn ingsresurs /elev

Lärar- täthet

*

Läro- medel i tkr

Läro- medel/

elev

Extra Tilldel- ning centrala resurser 2010-2011 56

2011-2012 53 2377 -72 2086 39360 7,47 93 1750

2012-2013 49 2319 -106 2055 7,83 90 1840

*

Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT)

Verksam-

hetsår Specialpedagog Undervisning

%

Specialpedagog

Utredning Specialpedagog

Utveckling Undervisning

i tal och språk Special lärare

2012-2013 0% 0% 0% 0% 50%

Analys av förutsättningar och resultat

Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse?

På Hultskolan har man under året jobbat i b-form. Det som har varit svårigheterna med detta är framförallt i 3-4:an som jobbar mot två olika mål, dels 3:ans och dels 6:ans. Lärarna upplever att man lagt sig på en för låg nivå, eftersom treorna haft större behov. Lärarna upplever det även svårt att undervisa två årskurser i taget.

Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur

Jag tror att man behöver jobba mer 1-3 och 4-6 på skolan. Nästa läsår har jag organiserat det med en ren etta, en 2-3:a och en 4-6:a. I 4-6:an finns två lärare en med sv/so –inriktning och en med ma/no.

Detta gör jag för att 4-6:an ska få kontinuitet med lärare över en period av tre år. Jag tror också att det är bra att lärarna får ha ett bollplank både gällande planering och bedömning av elevers arbeten. Även när det gäller elevernas sociala utveckling ser jag en fördel med att de är två lärare som har ett

gemensamt ansvar för 4-6:an. Fortfarande finns dilemmat kvar i de yngre åren. Nästa år får 2-3:an samma lärare, men sen behöver man tänka till så att det fungerar över tid.

Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén.

(4)

3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering

3.1 Kunskapsuppföljning Årskurs 2

Resultat och analys DLS

Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter.

Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittsvärdet, Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet.

Stanine 1

Stanine 2

Stanine 3

Stanine 4

Stanine 5

Stanine 6

Stanine 7

Stanine 8

Stanine 9

Medel- värde Furulundsskolan

16 elever 1 1 1 0 4 1 1 4 3 6,1

Grevhagsskolan

42 elever 3 1 5 2 15 6 8 1 1 5,0

Hultskolan

7 elever 4 2 1 6,1

Höredaskolan

13 elever 2 2 1 1 2 5 7,1

Ingatorpsskolan

10 elever 1 4 2 1 2 5,6

Linnéskolan

23 elever 1 1 1 1 8 2 2 2 5 6,0

Norrtullskolan

44 elever 7 3 4 3 12 4 1 5 5 4,8

Summa

155 elever 12 6 12 12 45 16 16 14 22 5,5

7,7% 3,9% 7,7% 7,7% 29,0% 10,3% 10,3% 9,0% 14,2%

Analys av resultatet

Resultatet visar att alla elever kan avkoda, förstå och tolka texten med sådan säkerhet att de minst når stanine 5.

Vad har varit framgångsrikt i undervisningen:

Under vt har 2an arbetat med inferensläsning, samt strategier i läsförståelse.

Vilka svårigheter har uppmärksammats i testsituationen som har påverkat resultatet:

En pojke med stanine 5, hann endast med 14 av de 18 uppgifterna. Avkodningen tar fortfarande tid för honom. Han klarade dock att svara rätt på alla hörförståelseuppgifter.

Två av flickorna som har god avkodningsförmåga, var färdiga med testet redan efter 13 minuter. De uppmanades då att kontrollera sina svar. Den ena av flickorna får stanine 9. Hon missar två av uppgifterna. Hon har förutsättningar att klara alla uppgifter.

Den andra flickan fick bara stanine 5. Hon har också förutsättningar att klara ett bättre resultat. Båda hade för bråttom, kanske påverkade av varandra.

Lärdomar som man tar med sig i sin egen undervisning och som man vill sprida till andra:

(5)

Lässtrategierna har gett eleverna verktyg att handskas med texten på ett bättre sätt. Viktigt att poängtera att vara noggranna och inte ha bråttom.

Simkunnighet

Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga

7 7

*Simmar 25 m

Att alla är godkända har flera orsaker. Det beror dels på att eleverna har god kunskap innan och detta har sin grund i förberedande simskola och att de då också känner personalen i simhallen och det förenklar undervisningen. Att också samarbetet mellan mig som pedagog och simlärarna också fungera bra är en annan faktor till simkunnigheten. Vi vet våra roller och har gott samarbete. Jag själv ställer höga krav på dem och ser det som en livsviktig uppgift att vara simkunnig och det gör också att jag tar mitt ansvar i det hela.

Åtgärder: Att bibehålla simkunnigheten är inga problem men också att lyfta den kräver lite mer. Dels att informera föräldrar hur viktigt det är, men också att vi inser vikten med simkunnigheten och livräddning. Idag när skolan åker in till simhallen finns det inte så mycket tid för simning och

livräddning. Detta gör att den blir åsidosatt. Satsa på längre friluftsdagar så man känner att man får tid för lek, simträning men också livräddning. Satsa mer på simningen och höj ribban till simkunnigheten och livräddningen. Det kan vara livsviktigt faktor i framtiden.

Årskurs 3

Resultat ämnesprov åk 3, matematik

Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik mätning av längd Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning A: Gruppuppgift: Geometriska objekt,

B. Skriftliga räknemetoder i addition och subraktion C. Enkla bråk, uppdelning av tal

D. Geometriska begrepp

E. Taluppfattning huvudräkning addition och multiplikation F. Enkla problem

G. Mäta och uppskatta tid, uppskatta area

Antal elever som

skrivit provet Delprov

A Delprov

B Delprov

C Delprov

D Delprov

E Delprov

F Delprov

G

9 9 6 9 6 9 4 9

Analys av resultatet på ämnesprov i matematik

Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?

Det som framförallt har varit framgångsrikt för åk 3 denna terminen har varit att de har haft all matematik undervisning enbart med sin klass. Från och med vt-13 har trean och fyran haft delad matematik. Detta har gett dessa elever chans att utvecklas på ett bättre sätt genom mattegenomgångar, matteprat och ett lugnare klassrums klimat.

(6)

Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?

Eleverna i åk 3 har vad jag har förstått arbetat mycket självständigt under åk 2. Detta har medfört att de är ovana vid att prata matte, använda sig av mattestrategier och att kunna se samband. Detta har också medfört att de ligger efter och inte hunnit så långt i matematiken som vore önskvärt. De har inte hunnit gå igenom alla delar inför nationella provet och har då haft lite sämre förutsättningar att klara alla delar. Utifrån detta anser jag att proven har gått bra. Resultatet visar att alla klarade delprov A som handlade om geometri. Delprov B missade tre elever på och många låg på gränsen. Det eleverna missat på var subtraktion och de saknade metoder för detta. Delprov C, E och Gklarade samtliga elever. Delprov D missade tre och delprov F fem elever. Delprov F handlade om att välja matematiska strategier vid matteproblem. Resultatet visar att eleverna verkligen behöver träna mer på detta.

Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?

Klassen har byt pedagog flera gånger under sina 3 första skolår och jag tror att även detta har spelat in. Eleverna behöver framförallt befästa sina kunskaper bättre. De behöver prata matte, lösa

matteproblem, hitta metoder för att lösa matteproblem. De behöver också få en positivare inställning till ämnet matematik. Detta tror jag kan förändras genom att de får lyckas och att de får hjälp med att hitta strategier i matematiken.

Resultat ämnesprov åk 3, svenska

Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i svenska

A: Tala

B. Läsuppgift, Berättande text C. Läsuppgift, Faktatext D. Elevens högläsning E. Elevens textsamtal

F. Skrivuppgift, berättande text G: Stavning interpunktion H. Skrivuppgift, faktatext

Antal elever som skrivit provet

Delprov

A Delprov

B Delprov

C Delprov

D Delprov

E Delprov

F Delprov

G Delprov H

9 9 7 8 7 9 9 8 9

Analys av resultatet på ämnesprov i svenska

Nationella proven i svenska har gått bra och eleverna har relativt god måluppfyllelse. 6 av 9 elever klarar alla delprov.

Proven i läsförståelse visa att de flesta av eleverna har en adekvat måluppfyllelse i åk 3. Två elever missar två resp ett delprov i läsförståelse. Två elever når ej kravnivån i högläsning.

En elev missar på stavning och interpunktion. När det gäller skriva ligger många av eleverna på gränsen till måluppfyllelse. Detta till stor del beroende på att de behöver träna mer på

meningsbyggnad, stavning och strategier för att kunna utveckla sina texter.

(7)

Analysen visar att vissa delar i svenskämnet behöver tränas på gruppnivå, pga att många av eleverna når kravnivån med liten marginal. Tre elever behöver extra stöd på individnivå för att stärka sin läsning samt interpunktion och stavning.

Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?

Mitt förslag är att undervisningen fokuserar på ovanstående punkter och att de elever som missat på provet ges tillfälle att arbeta med detta inledningsvis på läsåret.

Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtliga ämnen i åk 3.

undervisats i ämnet Ämne Antal elever som når målen i

kunskapskraven för åk 3

9 Bild 9

9 Idrott och hälsa 9

9 Musik 9

9 Slöjd 9

9 Svenska 8

9 Matematik 8

9 NO 9

9 SO 9

Väger man samman terminens undervisning och resultatet på nationella proven i svenska och matematik visar det att de flesta eleverna i åk 3 når kunskapskraven. Några dock med ganska liten marginal. En elev klarar inte kraven i dessa ämnen. Denna elev har åtgärdsprogram.

Två elever är tveksamt godkända i sv och ma men har åtgärdsprogram.

Övriga ämnen visar på full måluppfyllelse även om två elever ligger på gränsen i slöjd, no och so.

För ytterligare analys vad gäller ämnena svenska och matematik hänvisas till analysen av nationella proven för åk3.

Resultat ämnesprov åk 6 matematik

Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov prov i matematik

Provet har varit indelat i 5 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov.

A Muntlig uppgift i grupp

B Skriftlig uppgift, med miniräknare C Skriftlig uppgift, med miniräknare D Skriftlig uppgift utan miniräknare E Skriftlig uppgift med miniräknare

skrivit provet Sammanlagt Provbetyg

7 E D C B A

2 3 1 1

(8)

Analys av resultatet på ämnesprov i matematik

- Ansvar för matematik från klass 3-6 av samma lärare ger kontinuitet.

- Eleverna har fått mycket tid till matematik. Lektionerna har prioriterats.

- Läraren har haft en liten grupp med sju elever på olika nivå under större delen av

matematiklektionerna. De har fått mycket beröm och personlig coachning. Som treor arbetade de flesta i tvåans böcker!

- En elev har haft mycket ssp ända från klass 3. Nu har denna elev klarat de nationella proven.

- Specifika anpassade och omväxlande undervisning har sakta men säkert gjort nytta. Mycket praktiska moment.

- De övriga eleverna har varit relativt homogena och klarat gemensamma genomgångar. En elev har fått lite extra utmaningar.

- Användning av datorn i undervisningen. Att träna baskunskaper på datorn ger mängdträning och omväxling.

- Eleverna har inte alltid varit motiverade att driva sitt eget arbete framåt. Lock, pock och beting har varit viktiga.

- Hur man visa tydliga lösningar på uppgifter.

- Koordinatsystem, ekvationer och bråk.

- Flera har inte befäst hela tabellen. De kan räkna ut svaret, men det tar tid.

- Skriftliga räknemetoder.

Vad behöver du utveckla i din undervisning för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

- Koordinatsystem, ekvationer och bråk.

- Variation och samtal om matematik.

- Matematikens språk och terminologi - Fler utomhuslektioner.

- Skapa mer lustfyllda matematiklektioner.

- Få eleverna att tänka matematiskt och lära dem uttrycka det med matematiska termer.

- Proven efter varje avsnitt har upplevts som enkla.

- Gamla nat prov användes somt träningsprov för att vänja eleverna inför nat prov - Lärobokens tilläggshäfte för nya LGR11

- Kommunens matematikmatris i Edwise behöver utvecklas och förenklas.

Resultat ämnesprov åk 6, svenska Angivet i antal.

A. Tala, samtal och redogörelse B1. Läsförståelse, berättande text B2. Läsförståelse, sakprosa C1. Skrivuppgift, berättande

C2 Skrivuppgift, beskrivande och förklarande text Antal elever som

skrivit provet Betyg delprov

A Betyg delprov

B 1 och B2 Betyg delprov

C1 och C2 Provbetyg

F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A

7 3 1 1 1 1 2 2 3 4 2 1 3 1 1 2

(9)

Analys av resultatet på ämnesprov i svenska

• Läsförståelsen har tränats regelbundet. Eleverna, kunde förstå och tolka texter av olika art på ett bra sätt.

• Eleverna har tränat att skriva egna berättelser på ett relativt bra sätt, vilket ledde till ett bra resultat.

• I flera ämnen har eleverna fått argumentera och uttrycka egna åsikter.

• Vi har tränat på att berätta inför andra. Samtliga hade lätt för att uttrycka sig muntligt på ett intressant och avspänt sätt.

• Eleverna var väl förberedda inför provtillfället och var därför inte speciellt nervösa. Många upplevde proven som roliga. Vi har haft en hel förmiddag på oss för att göra prov som varit 2x70 min. Därför har vi känt lugn och ro och eleverna har då kunnat ta lite rast emellan och ätit en frukt (eller muffins med choklad).

• Meningsbyggnad och språkliga strukturer.

• Träna mycket på att uttrycka sina åsikter och argument i skrift

• Uppgifterna var omfattande och en del elever orkade inte riktigt koncentrera sig på ett så omfattande material. Vi bör träna på lika omfattande texter.

• Samtala om texter (läsförståelsestrategier)

• Vi behöver läsa mer texter av olika slag.

• Träna på att använda olika källor. Välj bästa källa. Var källkritisk!

• Arbeta mer med språket och träna facktermer i alla ämnen.

Resultat av ämnesprov åk 6, engelska A. Tala/samtala

B. Läsa och förstå/Lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift

skrivit provet Betyg delprov

A Betyg delprov

B Betyg delprov

C provbetyg

F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A

7 1 2 2 1 1 3 1 1 1 1 2 1 1 1 2 1 2 2 1 1

Analys av resultatet på ämnesprov i engelska

- Eleverna har fått mycket tid till engelska. Lektionerna har prioriterats.

- Läraren har haft en lite grupp med sju elever på olika nivå under större delen av engelskalektionerna. Det har varit en utmaning att använda de duktiga eleverna som inspiration för de övriga.

- En läxa/vecka, en läs-text och en mening att skriva. Texten bearbetades under veckan.

Eleverna fick läsa upp texten och skriva meningen på fredagen. Detta har fortlöpt under fyra år. Rutiner är viktiga och alla eleverna har varit bra på att göra denna läxa. I fyran fick

föräldrarna en genomgång då jag tipsade om HUR de skulle läsa på läxan. Föräldrarna har varit delaktiga.

- Ett par elever fick förförståelse (ssp) av kommande veckas text hos Anne i klass 5. Detta var mycket lyckat. De var med på noterna direkt.

(10)

- Läraren fick fortbildning på högskolan och gjorde ett arbete i engelska där eleverna skapade ett fiktivt engelskt samhälle med dockor som framförde dialoger.

- Har använt mycket ”läggkort” och plockmaterial, vilket har hållit uppe intresset hos eleverna samt gjort att de grundtränat mycket på tex frågeorden.

- Lärarens egna intresse för ämnet har skapat engagemang. Läraren har känt nytändning i ämnet.

- Högläsning av engelska sagoböcker.

- Användning av datorn i undervisningen. Träningsprogram samt filmer, spel och annat som eleverna tycker är kul. De har upplevt många lektioner som ”mysiga”. Det finns så mycket som är lättsmält men ändå mycket lärorikt.

- Självvärderingar har hjälpt dem att se vad nästa steg är.

- imBl”sBn nE rd BtmanrBdelB st”iBrnDi”dd”DBssiBdaire”DöB ”s”inmBDm miB”nE” demBarB imdD”inmBetedr

ö

- En lektion har vi arbetat med grammatiken lekt /vecka under år 5 och upplevt att flera elever hoppade på tåget och förstod.

- En mycket duktig elever har lärt sig mycket engelska på nätet. Han har vänner över hela världen. Han har fått visa detta på lektionerna. Han har haft eget material och läst flera böcker på engelska. Han har inspirerat sina kamrater och sin lärare vilket lyft lektionerna.

- En elev med läs/skriv problem har klarat provet i engelska och går vidare med gott intresse och god motivation. Det är extra roligt.

• Eleverna kunde inte mycket engelska. Börja tidigare med färger, frukter och enkla fraser. De kunde flera sånger på engelska och det intresset har fortsatt. Fyra elever hade rel. stora svårigheter med språk därför var det viktigt att alltid prioritera engelska och försöka möta dessa svaga elever med lekfulla och strukturerade lektioner.

• Vi har kopplat ihop svenska och engelska vilket gjort att vissa elever kommit ihåg ord som har samma stam eller ord som vi känner till i svenskan. (alarm clock- väckarklocka, wrap(slå in)-de har ätit wraps och kan då komma ihåg betydelsen, villa-village, alla vet att villa betyder ett litet hus, då kan de komma ihåg att samhälle heter village.) Jag upplevde att de språksvaga lärde sig mycket fler ord då de kände till kopplingen.

• I femman kunde de flesta inte skriva engelska, (medvetet låg inte focus där) Vi började att skriva av enkla texter, ändra texter och fortsatte sen med att skriva fritt på dator.

Kanske skulle de fått skriva tidigare, min bedömning var att de inte var mogna för det.

• Mer samtal på engelska. (inte använda svenska)

• Bra rutiner vinner! Tydliga planeringar och mål.

• Bearbeta texter på flera olika sätt. Använda fler komplicerade texter så att eleverna inte blir

”skrämda” av de svåra nat prov texterna. Låt eleverna leta efter ledtrådar och fakta så att de blir smarta på att hitta det som frågas efter. Vanligtvis så tränas eleverna hitta svaret på enkla frågor men på nationella provet måste de klara att ha överblick och dra slutsatser samt hitta ”gömda ord”.

• Eleverna hade svårt att hinna igenom lästexterna på nat provet. Flera elever fick tilläggstid. Jag utsätter inte eleverna för så svåra texter i vanliga fall. Borde jag det?

• Hörförståelse. På nationella provet gick samtalen mycket fort och eleverna hade svårt att hinna uppfatta innehållet. De upplevde att de fick gissa mycket. Jag kommer att jobba mer med lyssnarövningar nästa år.

• Lära mer om de spel som eleverna använder.

• Datorn och internet i undervisningen.

(11)

Den elev som inte hade läst engelska i trean (flyttade in) har inte klarat det nationella provet i engelska. Eleven har fått mycket hjälp och stöd, eleven har eg inte specifika svårigheter mer

osäkerhet. Jag bedömer att eleven hade behövt ett år till för att klara sexans mål. Här borde vi satt in mer hjälp tidigare.

Resultat och analys av NO ämne där ämnesprov har genomförts.

A. Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

B. Genomföra systematiska undersökningar i fysik.

C. Använda fysikens begrepp i beskrivningar och förklaringar av, samt resonemang kring, fysikaliska samband i naturen och samhället.

Antal elever som skrivit

provet Provbetyg

7 F E D C B A

3 3 1

Analys av resultatet på ämnesprov i No ämne:

• Eleverna klarade ljud, ljus, magnetism och elektricitet bra.

• Under år 3-4 hade eleverna mycket NO. Detta har sedan repeterats och fördjupats i 5-6:an.

• Lärarens egna intresse för ämnet har skapat intresse och engagemang.

• Vi hade inte arbetat med solsystemet under klass 5-6. Där fanns brister. Eleverna kommer inte ihåg vad de gjort i klass 3-4.

• Träna mycket på att uttrycka i skrift vad som händer i experiment.

• Läraren bör träna eleverna på att göra egna undersökningar och att uttrycka det i tabellform etc.

• Arbeta mer med språket och träna facktermer.

Resultat och analys av SO ämne där ämnesprov har genomförts.

A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift

Antal elever som skrivit

provet Deltagit delprov

A Deltagit delprov

B Provbetyg

7 7 7 F E D C B A

1 2 4

Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne:

• Samtliga elever klarade de nationella proven. Vi fick höja samtliga ett eller två betygssteg.

• Eleverna klarade uppgifter om lag och rätt mycket bra, detta område behandlades under vt 13. Det var färskt och väl bearbetat.

• Varje vecka samtalar vi om aktuella händelser (nutidskrysset), det har fördjupat och vidgat

(12)

förståelsen av samhällsfrågor.

• Klassen hade just arbetat med reklam vilket gjorde att de var väl förberedda på detta område.

• Vi hade inte arbetat med solsystemet under klass 5-6. Där fanns brister. Eleverna kommer inte ihåg vad de gjort i klass 3-4.

• Träna mycket på att uttrycka i skrift vad som händer i experiment.

• Läraren bör träna eleverna på att göra egna undersökningar och att uttrycka det i tabellform etc.

• Arbeta mer med språket och träna facktermer.

Betygsstatistik i åk 6

Betygsstatistik alla ämnen se bilaga 1 Genomsnittligt meritvärde

Hultskolan Eksjö kommun

Pojkar 217 196

Flickor 208 221

Totalt 214 208

Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra

Analys av ämnesprov /betygsättning ht-12 och vt-13.

Simkunnigheten

Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga

7 7

* Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet

Jag tror och vet att det är av stor vikt att Eksjö Kommun satsar på att alla i åk 2 får åka på simskola under en termin. Jag tror också och märker att det har blivit populärt med inomhussimskolan nu direkt när sommarlovet börjar. Det ger barnen en vattenvana från tidig ålder i en varm bassäng. Att vi i Hult har 100% tror jag också beror på att vi har en ren och fräsch badplats i närheten, vilket bidrar till att föräldrar åker dit med sina småttingar som genererar en tidig vattenvana.

3.2 Resultat och analys av Lgr 11 i praktiken

Resultat och analys av enkäten Målet med lärgrupperna

:

Tydliggöra förskoleklassens didaktik.

Öka likvärdigheten i kommunens förskoleklasser.

Skapa ett forum där pedagoger i förskoleklassen träffas för att dela erfarenheter och lära tillsammans.

Detta i sin tur leder till utveckling i den egna verksamheten.

(13)

Genomfört arbete

Beskriv kortfattat vad som varit värdefullt i lärgruppsträffarna.

Att få träffa kollegor som jobbar i förskoleklassen. Byta erfarenheter och fått diskutera boken

”förskoleklassens didaktik” Mycket läsvärd bok! Träffa andra som jobbar i förskoleklass för att utbyta erfarenheter och tankar om just vår vardag. Boken var också helt rätt för mig, en chans att uppdatera mig om fk-verksamheten. Har stärkt min roll som förskollärare

Resultat (Har det skett ett lärande där man efteråt gör annorlunda?) Vilken utveckling har ni sett i verksamheten?

Har fått bra idéer och praktiska tips som vi använt i verksamheten bla lekgrupper och leklådor har utvecklat fria leken.

Vilket lärande har ni sett i barngruppen?

Barnen har varit positiva och frågat efter lekgrupperna. Lekgrupperna har varit smågrupper som vi (personalen) satt ihop. För det är lätt att barnen väljer samma barn att leka med. Vi har bytt

lekgrupper efter en tid. Haft olika bygglek en period dvs barnen har byggt efter ritning med ex lego, kapla och brio mekano. En utveckling socialt- man kan jobba/leka med vem som helst.

Analys

Vad har varit framgångsrikt i lärgruppsträffarna?

Att man upplever att vi har samma känsla av att förskoleklassen är mer en egen liten ö igen. Att vi vill ha ett gemensamt material för dokumentation och ”bedömning” i matematik framförallt.

Kombinationen föreläsning och diskussionsgrupper

Förslag på mål, innehåll och upplägg inför nästa års lärgruppsträffar.

Att få möjlighet att träffas regelbundet med inte för långa intervaller. Känns som att vi bara har börjat! Även vi i förskoleklassen skall ha fortbildning inom matematiken. Målet är att vi ska känna samhörighet med skolan och sträva mot samma mål. Lite mer riktlinjer vad vi ska jobba med inför skolstarten. Bra överlämningar både vad våra elever har med sig från förskolan och vad de har för erfarenheter från tiden i förskoleklassen till skolan. Jättebra att lärarna i 1:an bjuds in. Känns viktigt för vårt brobygge. Bra om vi satar på fk-matte. Jobba på att få samma dokument på alla fk för uppföljning, koll av förkunskaper, överlämning osv

3.3 Uppföljning av nationella mål

Sammanfattande bedömning: Det var för kort tid för att gå igenom ett så omfattande material. Vi kan inte ge en sammanfattande bedömning.

Våra starka sidor

- Att möta varje enskild elev på deras nivå.

- Att all personal har en samsyn på bemötande av elever.

- Vi tar vara på varandras förmågor i personalgruppen.

Mål som vi vill utveckla

- Fortsätta arbetet med normer och värden.

- Jobba mot högre måluppfyllelse i samtliga ämnen.

Förslag till åtgärder

- Få arbetsro att omsätta Lgr 11 i praktiken.

(14)

3. 4 Resultat och analys av skriva sig till läsning

Förskoleklass

Resultat: Från förskoleklassen på Hultskolan.

• Har den här gruppen kommit längre i sin fonologiska utveckling eftersom de har använt datorer eller Ipad.

Det tror vi säkert trots att vi inte har gjort fonolek ännu. Vi bedömer att minst 9 av våra 12 elever klarar fonolek.

• Har den här gruppen kommit längre i sin läsutveckling än tidigare grupper som inte använt dator eller Ipad?

Ja, det tror vi.

Analys av resultat

1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med ”skriva sig till läsning” i undervisningen.

Vi har haft en förskoleklass där 6 elever av 12 redan kunde läsa ( knäckt koden)

innan de började förskoleklassen. Detta är väldigt ovanligt. För dessa elever har vår målsättning varit att de skulle skriva små egna berättelser med hjälp av Ipaden och det

har alla mer eller mindre klarat, vi tror att berättelserna har blivit längre än om de skrivit för hand. De övriga 6 eleverna har alla blivit mer intresserade av både ljuda och skriva ord.

Vi tror också att de lärt sig fler bokstäver och vet hur de låter.

Avslutningsvis tycker vi att det har varit roligt både för oss ” fröknar” och eleverna.

2. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling?

Ja X Nej ⁭

3. Vad har varit framgångsrikt i ”projektet skriva sig till läsning” som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/IPADS i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse.

5. Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/IPADs för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?

6. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt?

Det som har varit lite besvärligt för oss är att vi inte har haft våra Ipad tillsammans med klass 1 och vi inte är i samma lokaler och att det p.g.a. detta tagit lång tid att få ordning

på grejerna och att det stött på problem vid utskrifterna behövt hämta skrivfunktionen varje gång på alla Ipaden.

Åk 1

Resultat

1. Är det några elever som har haft större nytta av att inte skriva själva ?

Svårt att besvara frågan eftersom vi startade först efter jul med ASL. Alla elever hade då börjat kunna skriva för hand med pennan. För elever med motoriska svårigheter har det underlättat att få skriva på Ipaden och därmed slippa att forma bokstäver för hand.

(15)

2. Om man jämför de elever som har haft under 12 poäng på Fonolek vid höstterminens start med tidigare grupper man haft, där eleverna har haft under 12 poäng. Märks det någon skillnad vid vilken tidpunkt eleverna har knäckt sin läskod?

Återigen blir det svårt för oss att kunna ge ett tillförlitligt svar. De elever som hade låga poäng på Fonolek fick under höstterminen använda datorn som skrivverktyg och programmet Vital i specialundervisningen. Detta, liksom talsyntesen på Ipaden har varit en stor fördel för eleverna att upptäcka sambandet mellan fonem och grafem. Vi tror att kombinationen av att använda Ipads/dator och Fonomix munbilder har bidragit till att koden har knäckts tidigare för elever med fonologiska svårigheter.

3. Har eleverna haft lättare för att knäcka läskoden när man har arbetat med projektet Att skriva sig till läsning?

Se svar på föregående fråga!

4. Har eleverna kommit längre i sin läs- och skrivutveckling än om man jämför grupper som inte haft daglig tillgång till dator eller Ipad?

Frågan går ej att besvara eftersom en kontrollgrupp saknas och att vi inte deltagit fullt ut i projektet.

Jämför vi Fonolekresultaten före och efter projektet har det skett en positiv utveckling. Eleverna har också gått framåt när kartläggningen i God Läsutveckling och God Skrivutveckling har gjorts. Antal elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling har varierat från år till år och gör att det blir svårt att kunna jämföra tidigare gruppers läsutveckling med hur långt våra nuvarande elever har kommit. Vi ser dock att alla elever har knäckt koden och kommit igång med att läsa och skriva, men befinner sig på olika nivåer i sin läs- och skrivutveckling. Önskvärt hade varit om någon form av normerade tester för årskurs 1 hade kopplats till projektet och en kontrollgrupp för att kunna ge en mer tillförlitlig utvärdering.

Analys av resultat

1. Beskriv kortfattat i vilken omfattning och hur du har arbetat med ”skriva sig till läsning” i undervisningen.

Eleverna har cirka 1-2 gånger per vecka under vårterminen använt appen Skolstil för att skriva texter två och två. I samband med bokstavsinlärningen har eleverna skrivit ordlistor och använt apparna Letter School och Stavningslek.

I specialundervisningen har böcker laddats ner till lästräning. Bland annat har, apparna Skolstil, Bokstavspussel, Stavningslek och Djurkorsord använts.

2. Har projektet påverkat elevernas läs- och skrivutveckling?

Ja ⁭ Nej ⁭ Ja, troligtvis!

3. Vad har varit framgångsrikt i ”projektet skriva sig till läsning” som bidragit till att elevernas läs- och skrivutveckling nått en högre måluppfyllelse?

Framförallt är det motivationshöjande att få använda Ipads. Talsyntesen och att slippa forma bokstäver, underlättar läs- och skrivinlärningen i starten, men även äldre elever i läs- och skrivsvårigheter har gynnats av att få använda Ipads. I klassrummet ger Ipads möjlighet till individualisering. Ipads är lättare att hantera än datorn för de yngre eleverna.

4. Vilka hinder och svårigheter har du stött på med datorer/IPADS i undervisningen som hindrat en högre måluppfyllelse.

Tekniken krånglar, till exempel problem vid utskrift, talsyntes och skolstil har vid vissa tillfällen ej fungerat, problem med att låsa och öppna förvaringsskåp och att det ibland har varit svårt att få till rutinerna för när Ipaden ska laddas när två olika enheter ska använda Ipaden.

5. Vad kan du utveckla i din undervisning med datorer/IPADs för att ge eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?

(16)

Att börja använda Ipaden redan vid höstterminens start, skriva dagligen och utnyttja möjligheten att ta foto, filma och göra bildspel. Låta Ipads vara ett pedagogiskt hjälpmedel även fortsättningsvis i

specialundervisningen.

6. Vilka eventuella tekniska svårigheter bör lösas för att projektet ska blir mer framgångsrikt?

Att både fk-klassen och 1:an har egna Ipads eftersom vi befinner oss i olika hus. När projektorn ska användas vore det bra med ett trådlöst tangentbord och mus, så att den som skriver kan sitta vänd mot klassen.

(17)

4. Skolans egna prioriterade mål

Fokusområde: Normer och värden Mål:

Vi vill skapa en VI-anda på skolan där vi lär eleverna att respektera varandra. Vi vill skapa en tryggare miljö på vår skola genom att bland annat få bort tråkiga ord och kommentarer som svordomar, könsord mm

”Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde samt att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.” Läraren ska förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande

behandling.” Lgr 11 s. 11-12

Vi vill se att eleverna använder ett trevligt språk. Eleverna bjuder med varandra i leken, att de tar hänsyn till varandra och bryr sig om varandra.

Vi ska genomföra en enkel enkät två gånger per termin för att följa upp ovanstående mål.

Arbetet i verksamheten:

- Ha en gemensam tid för hela skolan där vi arbetar med detta, drama, sånger mm

- Veckans tanke tex ”den här vecka tänker vi på att hälsa på varandra” Vi arbetar med detta värdegrundsord i två veckor.

- Jobba med värdegrundsövningar, fyra hörnövningar, forumteater, boken gruppen som grogrund, heta stolen övningar.

- Jobba med värdegrundsorden ”respekt” ”handla med andras bästa för ögonen” ”leva sig in i andras situation”

Tips och idéer!

- Titta på filmen ”pay it forward” åk 5-6

- Tjosan Hejsan materialet – barnkonventionen - Betty och de röda skorna – boktips

- En doft av vanilj – boktips

- Bok (Birgitta Kristoffersson) de olika perspektiven (mobbaren, mobbningsoffer mm) - Kolla på UR- filmatisering kring värdegrundsfrågor

- Glädjetjuven

- Veckans stjärna, gladballongen, positiva brevet

Alla tittar igenom under sommar, tidig höst böcker, filmtips, värdegrundsövningar. Så sorterar vi och planerar de olika årskurserna på planeringsdagarna i augusti.

Vad behöver vi själva för att fördjupa vår egen förståelse inom detta område?

Vi tittar på filmen ”pay it forward” tillsammans den 14 augusti.

Vi ska själva göra värdegrundsövningar tillsammans.

Tidsplan

Läsåret 2012/2013

Arbetsplan:

Planera den gemensamma stunden – övergripande plan – ansvariga lärare Veckans tanke – Anne

Ta fram böcker, värdegrundsövningar, filmer mm – alla ansvar Detaljplan för varje klass – planeringsdagarna hösten 12

(18)

Arbetet med värdegrundsövningar, bokläsning mm – ansvarig klasslärare Utvärdering:

Resultat – Hur gick det?

Vi har inte följt upp enkäterna. Därför är det svårt att följa upp resultatet.

Kollegiet upplever att det har skett en förbättring bland eleverna. Överlag har det blivit bättre men det finns fortfarande enskilda fall att jobba vidare med.

Analys

Framgångsfaktorer:

- Veckans tanke, lätt att utgå från.

- Allatiden, bra träning att vara tillsammans och ta hänsyn till varandra. De stora barnen hjälper de små.

- Kollegiet på skolan har pratat ihop sig och har samma syn, kollegiet säger samma sak. Det är en trygghet för eleverna. Det spelar ingen roll vem som är rastvakt.

- Polarnas arbete stärker vi-andan. t.ex king out regler.

- Polarna och elevrådet är en viktig del av skolans arbete.

Att utveckla vidare

- Allatiden, tid för planering ,viktigt att visa vad eleverna har gjort.

- Ansvarsbiten, det måste vara tydligt vem som är ansvarig.

- Enkäten, glöm inte bort enkäten.

- Polarna och elevrådet ska få tid på allatiden. Viktigt att de förankrar sina tankar bland eleverna. För att få kontinuitet i elevrådet bör vi utse en suppleant när rektorn inte kan leda elevrådet.

- Presentera alternativa rastaktiviteter tex. genom polarna eller rastvakterna.