KVALITETSREDOVISNING Prästängsskolan 2012/2013
Eksjö kommun
Systematiskt kvalitetsarbete
”En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad
måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.”
Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och
styrkortsmålen.
1.1 Vad har påverkat årets resultat?
Se nedan
1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse?
Lärarnas kompetens och utvecklingsvilja är grunden. Vi har blivit successivt allt bättre på att förklara målen för eleverna. Särskilt pojkar torde gynnas av att lektioner, läxor, prov och redovisningar är ännu mer genomtänkta, riktas mot förmågor och inte bara inpluggade
detaljkunskaper för stunden. Lärarna har fått ökade möjligheter att samordna undervisning, läxor och redovisningar, vilket underlättar för både eleverna och dem själva. Det hårda arbetet med grupprocessen ger resultat, liksom principen att sätta samman nya klasser inför årskurs sju. Den inarbetade arbetsgången med att tidigt uppmärksamma elever i behov och sätta in olika åtgärder är en framgångsfaktor. Tyvärr har de stora behoven i årskurs åtta tagit resurser från årskurs sju.
1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen?
Ny läroplan med mer detaljerade kunskapskrav har gjort betygssättningen svårare och höjt svårighetsgraden för att nå högre betyg. Stort fokus på bedömning och kanske mindre på träning har gjort att eleverna får väl underbyggda betyg, men inte haft så stora chanser att utveckla sina olika förmågor och därmed kunna få ett högre betyg. En ansträngd organisation, stora klasser, framför allt i årskurs 8 men också årskurs sju, har bidragit till en hög arbetsbelastning. Många lärarbyten och många vikarier har minskat kontinuiteten för eleverna. Uppdelningen av SO- ämnet i fyra tydligare discipliner har gjort det svårare för eleverna att träna och visa sina förmågor och därmed bidragit till lägre betyg i dessa ämnen. Detta i kombination med att vi blivit bättre på att uppmärksamma elevernas behov har lett till stressad personal som vill mer än det finns tid för.
1.4 Förslag till förbättringsåtgärder
Lärarna behöver tid för sambedömning, gemensam planering och gemensam reflektion. Vi avsätter 1,5 timme/vecka åt detta. De nationella proven ska i högre utsträckning bedömas och analyseras tillsammans, liksom hur lärdomarna påverkar undervisningen. För detta ska tid avsättas. SO-lärarna behöver tid för att hitta nya arbetsformer. För att komma åt att elever i behov inte alltid kunnat erbjudas effektivt, individuellt stöd görs specialundervisningen om i enlighet med kollegiets önskemål och aktuell forsknings rekommendationer. Eleverna ska tränas ytterligare i att själva utvärdera sina insatser. Ta bort omdömesskrivandet, vilket torde minska pedagogernas arbetsbelastning.
1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar
Skolan fortsätter att förändras. Ihop med samtlig personal har arbetssätt och resursfördelning diskuterats och processen har resulterat i bl.a. de förbättringsåtgärder som ovan beskrivits. Att ha personal som är aktivt delaktig i beskrivningar och diskussioner inför beslut är en stor tillgång, liksom att personalen sedan är lojal mot det fattade beslutet. Centralt i dessa sammanhang är ha en transparent, öppen, lång och tillåtande process för beslutsfattande.
1 Förutsättningar grundskolan- statistik- 15 okt 2012
Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation.
Verksam-
hetsår Antal
elever Total Budget i tkr
Resultat
Utfall Undervisn ingsresurs i tkr
Undervisn ingsresurs /elev
Lärar- täthet
*
Läro- medel i tkr
Läro- medel/
elev
Extra Tilldel- ning centrala resurser 2010-2011 404
2011-2012 385 16974 174 14079 36568 7,76 618 1610
2012-2013 382 16500 -93 13348 34942 7,69 596 1560
*Tilldelad lärarresurs
Specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser (ej SPT)
Verksam-
hetsår Specialpedagog Undervisning
%
Specialpedagog
Utredning Specialpedagog
Utveckling Undervisning
i tal och språk Special lärare
2012-2013 5% 445%
Analys av förutsättningar och resultat
Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse?
Stora klasser i årskurs 8 har krävt mycket arbete och tagit resurser från årskurs 7 och 9.
Ny läroplan och nytt betygssystem har krävt tid för att implementeras.
Många, alltför många elever, i behov av särskilt stöd har ansträngt den specialpedagogiska resursen.
Dessa faktorer har påverkat elevernas betyg negativt.
Ämnesövergripande samarbete har tagit tid, men också gett lärarna ökade möjligheter att se och träna elevernas förmågor, vilket gynnat elevernas lärande och därmed betyg.
Vi fortsätter att arbeta hårt för att eleverna ska vara trygga. Resurspersonerna som finns i korridorerna och uppehållsrum är mycket viktiga i detta arbete. De är den bärande kraften i kompisteamet och skapar trygghet mellan lektionerna. Denna trygghet sprider sig in i lektionssalarna, vilket gynnar elevernas lärande.
Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur
Inför läsåret 13/14 blandar vi och delar de största klasserna, årskurs 9, i de utvalda ämnena musik, matematik, fysik, biologi och kemi. Vi gör en liknande satsning med mindre grupper i NO och teknik i årskurs 7 och 8, Våra fokusområden blir inkluderande specialundervisning och ämnesövergripande samarbete. Vi individualiserar specialundervisningen och prövar ett mer inkluderande arbetssätt, vi stimulerar lärarna till ökat ämnesövergripande samarbete, samt avsätter 1,5 timmar/vecka som lärarna disponerar till dessa två fokusområden.
Vidare försöker vi prioritera handledarskapet i årskurs sju, i syfte att snabbt skapa välfungerande klasser.
Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén.
Inkluderande specialundervisning och tid för samarbete kring enskilda elever
Tid för ämnesövergripande samarbete och för gemensamt arbete kring de nationella proven.
3.1 Kunskapsuppföljning
Årskurs 9
Resultat ämnesprov åk 9 matematik
Angivet i antal elever som uppnått kravnivån för ämnesprov i matematik
Provet har varit indelat i 4 delprov men redovisas här som ett sammanlagt provbetyg från samtliga delprov.
A Muntligt delprov i grupp
B Uppgiftslösning utan digitala verktyg och formelblad C Skriftlig uppgift
D Uppgift med redovisning
Antal elever som skrivit provet
Provbetyg F E D C B A
116 11 50 22 12 11 10
Analys av resultatet på ämnesprov i matematik
Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?
Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen?
Matematiklärarna svarar:
Resultatet var bra eftersom provet var lätt.
Lärarnas arbete med det nya läromedlet, med ett förändrat arbetssätt utifrån LGR 11 ökar elevernas möjligheter att visa sina förmågor. Dock är det elevernas träning och arbetsmoral under lektionstid och hemma som avgör, vilket innebär att läraren fokuserar på att motivera och inspirera. Ett ytterligare ökat samarbete lärarna emellan kommer att leda till ytterligare utveckling av undervisningen.
Resultat ämnesprov åk 9, svenska Angivet i antal.
A. Muntligt prov, samtal och redogörelse B. Läsförståelse
C. Skrivuppgift Antal
elever som skrivit provet
Betyg delprov A
Betyg delprov B
Betyg delprov C
Provbetyg
F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 115 5 16 24 32 25 14 8 22 17 36 27 7 6 24 28 38 15 5 4 18 30 39 21 3
Analys av resultatet på ämnesprov i svenska
Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?
Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till målen
Svensklärarna menar:
Möjligheterna att få stöd under språkvalstid har gynnat flera elever, liksom att de kunnat få stöd av speciallärare. Eleverna har arbetat med tidigare nationella prov och fått arbeta med hur man ska tänka.
Samarbetet svensklärarna emellan och det ämnesövergripande arbetet har ökat elevernas motivation.
Mycket träning, med bra struktur och stor tydlighet ger effekt.
Eleverna hade behövt träna mer på begreppslig förmåga, på att diskutera, på att följa upp det egna arbetet samt på att kunna läsa fler sorters texter.
Lärarna kan utveckla undervisningen kring det ovan nämnda, studieteknik och genom att skapa ökat läsintresse.
Resultat av ämnesprov åk 9 engelska A. Tala/samtala
B. Läsa och förstå/Lyssna och förstå C. Skriftlig uppgift
Antal elever som skrivit provet
Betyg delprov A
Betyg delprov B
Betyg delprov C
provbetyg
F E D C B A F E D C B A F E D C B A F E D C B A 115 3 23 21 42 15 11 6 13 15 31 26 24 3 24 24 39 17 8 6 14 21 38 20 16
Analys av resultatet på ämnesprov i engelska
Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?
Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?
Ingen skriftlig utvärdering har genomförts, men slutsatserna för ämnet svenska är i huvudsak även giltigt för engelskan.
Resultat och analys av kemi där ämnesprov har genomförts Angivet i antal.
A Teoretisk uppgift B Laborativ uppgift
Antal elever som skrivit provet Provbetyg
F E D C B A
114 34 51 22 4 2 1
Analys av resultatet på ämnesprov i No-ämne:
Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?
långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?
Kemilärarna framför:
Provet var svårt, ställde höga krav på abstraktionsförmåga. Eleverna har läst för lite kemi och var inte förberedda. Många elever har utsatts för olyckliga lärarbyten. Eleverna har svårigheter med begrepp, skriftliga förklaringar och motiveringar. Vi ska träna analysförmågan ytterligare. Ämnet kemi behöver uppmärksammas genom hela grundskolan och det finns tecken på att så sker.
Resultat och analys av geografi där ämnesprov har genomförts.
A Skriftlig uppgift B Skriftlig uppgift
Antal elever som skrivit provet Deltagit delprov A
Deltagit delprov B
Provbetyg
115 115 115 F E D C B A
7 20 37 39 10 2
Analys av resultatet på ämnesprov i SO ämne:
Vad har varit framgångsrikt i din undervisning för att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse?
Vilka moment/förmågor hade eleverna behövt träna mer på?
Vad kan du utveckla i din undervisning för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de ämnesprov målen?
SO-lärarna hävdar:
Provresultatet är bra och de flesta som inte nådde E var nära. Att proven var skriftliga hämmade elever, som har svårt för just skrivande. Skriva är inget kunskapskrav i SO.
Framgångsfaktorer är att lägga stor vikt vid det centrala innehållet, att försöka anpassa undervisningen efter alla elever samt att eleverna hade tränat just det provet handlar om. Eleverna var duktiga på och hade tränat på orsakssamband, men en utveckling av detta är önskvärd. Vidare bör förmågan att förstå och använda de centrala begreppen utvecklas liksom flera allmänna förmågor kring läsning och skrivning, för att resultaten ska förbättras ytterligare. Vidare ska de duktigaste eleverna utmanas mer.
Andel elever som nått målen i alla ämnen åk 9 2004-2013.
Angivet i procent.
Jämförelsegrupper 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Prästängsskolan 86,4 85,4 79,8 80,9 73,3 75,7 81,3 84,4 83,6 72,6
Modellberäknat värde
Salsa 80 80 77 78 78 81 79 81 81
Furulundsskolan 76,8 72 79,3 75,5 65,6 54,5 82 72,7 79,3 67,7
Modellberäknat värde
Salsa 72 72 75 76 70 77 72 71 77
Eksjö kommun 83,4 82 79,7 79,8 71,4 72 81,4 82,4 82,8 71,6
Riket 75,9 75,5 76 76,1 76,6 77 76,6 77,3 77,4
Analys
Andel behöriga till ett högskoleförberedande program
Godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 9 andra grundskoleämnen
Angivet i procent.
Jämförelsegrupper 2013
Prästängsskolan 88
Furulundsskolan 88,9
Eksjö kommun 88,2
Riket
Analys
Andel behöriga till ett yrkesprogram.
Godkända betyg i svenska, engelska och matematik åk 9 2003-2010. 2011-2013 = Behöriga till ett yrkesprogram; godkända betyg i svenska, engelska, matematik och 5 andra grundskoleämnen
Angivet i procent.
Jämförelsegrupper 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Prästängsskolan 96 96 91 94 89 97 94,2 95,4 91,8 90,6
Furulundsskolan 91 92 97 91 79 77,3 92,8 87,9 82,1 88,9
Eksjö kommun 94 94 92 93 86 93 94 94 90,1 90,3
Riket 90 89 90 89 89 88,8 88,2 87,7 87,5 87,6
Analys av årets resultat
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Prel.
Jämförelsegrupper 2013
Prästängsskolan 208,2 210,1 203,5 203,5 198,1 203,9 209,7 214,3 214,5 207,2 Modellberäknat
värde Salsa 213 214 206 208 207 211 211 214 213
Pojkar 204,5
Flickor 211,9
Furulundsskolan 199,9 192,5 203,4 191,2 184,3 181,7 191,79 197,3 210,7 193,6
inkl Stuveryd 168,8
Modellberäknat
värde Salsa 195 193 195 201 187 204 194 193 204
Pojkar 151,3
exkl Stuveryd 191,6
Flickor 196,4
Eksjö kommun 205,2 207,4 203,5 200,9 194,5 199 207,18 211,4 213,9 199,4
exkl. Stuveryd 205
Pojkar 193
exkl Stuveryd 202,2
Flickor 208,9
Riket 206,9 206,3 206,8 207,3 209,3 210 208,8 210,6 211,4 212,8
Pojkar
Flickor
Analys av årets resultat Betygsstatistik i åk 9
Alla avvikelser (högt/lågt) kommenteras extra
Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 har sjunkit betänkligt. Det finns flera anledningar till detta. De viktigaste torde vara:
Skolorna i Eksjö kommun har jobbat länge med att utveckla bedömningen av förmågor, konkretisera målen för eleverna och bedöma efter kunskapskraven. Vi är duktiga på att sätta betyg, men sätter lägre betyg än många andra skolor. Varför är det så? Är det svårt att få rätt bedömningsnivå enligt ny läroplan- var vi för hårda eller andra för snälla?
Många vikarier i NO och fram för allt kemi ledde till minskad kontinuitet för eleverna, lägre nivå på undervisningen och sämre resultat. Samtidigt har kemi under längre tid haft lägre måluppfyllelse än övriga ämnen. Eleverna blev dessutom bedömda enligt den nya läroplanen, men har under övriga grundskoleår tränats i den gamla. Vi tror att kommande lever får träna mer kemi genom grundskolan, vilket bör höja betygen.
Splittringen av SO-ämnet, samt många lärarbyten även här har troligen påverkat elevernas lärande negativt i dessa ämnen. I matematik var andelen godkända elever hög, men relativt få nådde högre betyg, kanske eftersom fokus legat på att just få alla att nå godkänt, snarare än att utmana de duktiga.
Däremot var det förhållandevis många A-betyg i matematik, vilket tyder på att de riktigt duktiga ändå sporrats väl.
Ett antal elever, ungefär lika många som tidigare år, saknade, av olika anledningar, väldigt många betyg. Då årskullen är den minsta vi haft, påverkade dessa elever det sammantagna resultatet i högre
utanför skolan. Vi behöver, som skola, bli bättre på att bemöta och motivera dessa elever.
Vidare visade elevernas undervisningsutvärdering att vissa ämnen inte upplevdes som särskilt meningsfulla. Här ska skolan jobba både riktat och ämnesövergripande, för att eleverna ska inse betydelsen av samtliga ämnen. Då torde elevernas motivation öka, vilket leder till högre betyg.
Värt att notera är för övrigt att flickorna till slut fick högre måluppfyllelse än pojkarna, även om skillnaderna inte blev så stora. Våra pojkar har relativt sett en högre måluppfyllelse än våra flickor.
Detta har tidigare förklarats.
Analys av ämnesprov prov/betygsättning ht-12 och vt-13.
Simkunnigheten
Antal elever Antal simkunniga* Ej simkunniga
117 117
* Eleven kan simma 200 m varav 50 meter i ryggläge Analys av resultatet
4. Skolans egna prioriterade mål
Vi behöver ytterligare systematisera vårt kvalitetsarbete och få med personalen i analys- och förbättringsarbetet i än högre grad. Vi bör sålla bland enkäter, analyser, uppföljningar och
utvärderingar, för att kunna uppbåda tillräcklig kraft för att möjliggöra att de analyser som görs håller högsta möjliga kvalitet, samt för att personalen intresse för kvalitetsarbete ska öka.
De pedagogiska målen för läsåret 13/14, våra fokusområden, är inkluderande specialundervisning och ämnesövergripande samarbete. Syftet bakom dessa är att öka elevernas måluppfyllelse, styra
resurserna bättre mot behoven, samt att ge ökat antal forum för pedagogiskt utvecklande diskussioner.
Vidare behöver vi säkra vår betygssättning gentemot riket och här kommer de allt fler nationella proven, tiden vi avsätter för lärarna diskutera och analysera dem tillsammans och arbetet med våra fokusområden att ge resultat. Vi kommer, precis som tidigare, att försöka följa Skolverkets intentioner och råd fullt ut.
