Österlengymnasiet
är en gymnasieskola belägen i Simrishamns tätort. Läsåret 2008/2009 fanns 584 elever och 53 pedagogiska heltidstjänster. Totalt jobbade 70 personer på skolan. Lärartätheten var under läsåret ca 9.2 lärare per 100 elever. Utav lärarna hade 82% pedagogisk högskoleexamen.
I Simrishamns kommuns skolplan för år 2004-2008 betonas särskilt följande områden:
• I Simrishamns kommun ska barns och elevers behov vara utgångspunkt för allt arbete i verksamheterna och barn och elever med särskilda behov uppmärksammas och i möjligaste mån få delta i den normala verksamheten
• I Simrishamns kommun ska verksamheterna organiseras så att barnomsorg och olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling
• I Simrishamns kommun ska barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten
• I Simrishamns kommun ska barns och elevers utveckling och lärande vara utgångspunkt i individuella utvecklingssamtal, där varje barns och elevs utvecklingsplan fastställs
På Österlengymnasiet arbetar vi för att vara:
• En trygg skola med respekt för alla som arbetar där, såväl elever som personal
• En skola dit föräldrar vill skicka sina barn i förvissningen att de får möjlighet att skaffa sig en gedigen gymnasieutbildning
• En skola med goda möjligheter för eleverna att göra val inom olika intresseområden
• En skola med ett gott studieklimat och god arbetsmiljö som ger grund för goda studieresultat
• En skola där eleverna kan få extra stöd och hjälp för att klara studierna när det så behövs
I Österlengymnasiets lokaler bedrivs även gymnasiesärskola och SFI-undervisning, den sistnämnda under annat huvudmannaskap.
Sammanfattning av kvalitetsredovisning lå 2008/09 Eleverna
Eleverna rekommenderar sin skola och sitt program till andra elever. Det är det bästa betyget för en skola.
Delaktighet och inflytande
Det som kan bli bättre och som ska utvecklas är kommunikationen som rör elevers delaktighet och inflytande. Elever påverkar inte undervisningen på det sätt som är önskvärt. Dialogen med eleverna i klassråd och elevråd har blivit bättre. Skolledningens dialog med elever kan och ska utvecklas. I dagens organisation finns inte ett naturligt sätt för elever och skolledning att mötas. Lärarnas arbetsmiljöundersökning visar på att påverkan och delaktighet är en viktig faktor för att trivas på jobbet. Att påverka och vara delaktig kommer att vara ett
utvecklingsområde för elever, personal och skolledning under det kommande läsåret. För att få en bild av elevernas utveckling måste alla elever ges möjlighet att komma till tals.
Utvärdering
Utvärderingar av kurser, program, aktiviteter, studiebesök, arbetsmiljö, APU etc måste ges ett större utrymme. Inför kommande läsår kommer en skolövergripande utvärderingsgrupp att
tillsättas. Utvärderingsgruppens uppdrag handlar om att hitta metoder för utvärdering och informationsinsamling som ska ligga till grund för det fortsatta kvalitetsarbetet
Årets kvalitetsredovisning
Den tid kvalitetsredovisningen omfattar har till det yttre präglats av ekonomisk obalans med neddragningar av personal som följd. Detta kommer även att prägla kommande års arbete.
Ett effektivt kvalitetsarbete kräver struktur, delaktighet och en tydlig organisation, något som Österlengymnasiet måste utveckla. De resultat som presenteras i kvalitetsredovisningen lå 2008/2009, skiljer sig mycket lite från tidigare års resultat. Verksamheten håller hög kvalitet, men där finns förbättringsområden. Samarbetet mellan lärarna behöver utvecklas, liksom elevernas möjligheter att påverka verksamheten.
Beskrivning av verksamheten
På Österlengymnasiet finns följande gymnasieprogram och inriktningar:
Program Inriktningar
Barn- och fritidsprogrammet Pedagogisk och social verksamhet Fritid
Elprogrammet Elteknik
Estetiska programmet Bild och formgivning
Handels- och administrationsprogrammet Handel och service Hotell- och restaurangprogrammet Restaurang- och måltidsservice
Individuella programmet IV
IVIK
Aspergergrupp Gymnasial lärlingsutbildning Omvårdnadsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Miljö
Ma/Da
Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi
Samhällsvetenskap Språk
Kultur Specialutformat estetiskt program Musikal
Specialutformat samhällsvetenskapsprogram Beteendevetenskap Teknikprogrammet
Elever
Elevantal inom respektive utbildning per 2009-04-15
Program Åk.1 Åk.2 Åk.3 Tot Lå 08-09 Tot lå 07-08
Barn. och fritidsprogrammet 18 28 8 54 53
Elprogrammet 15 14 15 44 37
Estetiska programmet 3 11 14 15
Handels och
administrationsprogrammet
19 16 19 54 53
Hotell och restaurangprogrammet 9 13 11 33 49
Individuella programmet 56 21 5 82 65
Gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnad
2 2 (all lärling
14) Lärlingsutbildning inom
omvårdnad - IV
5 5
Lärlingsutbildning bygg - IV 2 2
Lärlingsutbildning inom hotell och restaurang - IV
1 1
Lärlingsutbildning industriprogrammet - IV
1 1
Lärlingsutbildning inom naturbruk - IV
1 1 2
Naturvetenskapliga programmet 28 14 22 64 55
Samhällsvetenskapsprogrammet 39 38 28 105 86
Specialutformat estetiskt program 9 17 14 40 53 Specialutformat
samhällsvetenskapsprogram
7 9 14 30 58
Specialutformat program 4 8 12 17
Teknikprogrammet 16 13 10 39 39
584 589
Av det totala antalet, 584 elever, var 51 (42 elever 07-08) mantalsskrivna i annan kommun än Simrishamn, fördelade enligt nedan:
Program Lå 07-08 Lå 08-09
Barn och fritidsprogrammet 1 1
Elprogrammet 0 1
Estetiska programmet 0 2
Handels och administrationsprogrammet 4 7
Hotell och restaurangprogrammet 6 5
Gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet
2
Lärlingsutbildning inom byggprogrammet - IV 1
Naturvetenskapliga programmet 3 2
Samhällsvetetenskapsprogrammet 1 2
Specialutformat estetiskt programet 16 15
Specialutformat samhällsprogram 2 2
Specialutformade program, närliggande 2
Elevundersökningar:
Under året har det gjorts två elevenkäter, båda sammanställda av BUN förvaltningen.
Den ena enkäten – PESOK – är genomförd med elever i åk.2.
PESOK undersökning riktar sig till elever i år två på
gymnasieskolan. Av skolans 10 program besvarade enbart 6 program enkäten. Enkäten undersöker elevers uppfattning kring påståenden om sådant som är närvarande vid s.k. effektiva skolor.
Program som saknas är åk.2 elever från BF, HR, SP och SMES.
BUNs tolkning Barn- och utbildningsförvaltningen gör följande värdering av en grupps medelvärde: >3.5 är ett bra medelvärde, >3 är ett acceptbelt medelvärde, >2.5 är ett klart utvecklingsområde, upp till 2.5 krävs insatser.
Den andra enkäten är beställd av BUN som gett Barn – och utbildningsförvaltningen ett uppdrag att ta fram ett underlag som kan användas för att ge en bild av elevers inflytande och ansvar över den vardagliga arbetsmiljön i olika sammanhang. Enkäten har tagits fram i samråd med elevrådets styrelse för åk.7-9 samt för Österlengymnasiet.
BUNs tolkning BUNs undersökning som samtliga klasser besvarat värderas på följande sätt:
3.5 - 4.0 bra medel
3.0-3.5 acceptabelt medel
2.5-3.0 lågt medel, klart utvecklingsområde 1.0-2.5 mycket lågt medel, åtgärder behövs Pedagogundersökningar
Malmö högskolas rapport – slutsatser gällande skolans behov av utveckling (maj 2007-maj 2008)
Förvaltningen för ”kompetensutveckling och utvärdering” hade ett utvecklingsuppdrag att utifrån skolans praktik utveckla
organisationsformer för att fånga kunnandet om lärande och undervisning. Arbetet pågick under ett år och redovisades i en rapport (2008-09-03) där utvecklingsområden identifierades.
Arbetsmiljöundersökning gällande pedagogisk personal gjordes i maj-juni 2008
Enkäten hade 12 påståenden som skulle värderas med 0 till 10.Ett högt värde var önskvärt. Vid analysen av svaren har två
skyddsombud varit delaktiga.
Normer och värden
Skolans mål: Att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling.
Så här har vi arbetat: Förutsättningen för att nå målet är en ständigt pågående diskussion och uppföljning av våra arbetssätt i verksamheten och hur vi på bästa sätt kan
- utveckla elevens förmåga att själv lösa problem - utveckla elevens förmåga att själv styra inlärningen - utveckla elevens förmåga att arbeta i grupp
- utveckla elevens självkännedom
- skapa beredskap för morgondagens samhälle
Vi har inlett ett arbete med att organisera skolan i lärarlag med representation från såväl programgrupper som ämnesgrupper.
Detta för att skapa fysiska förutsättningar för diskussion och uppföljning. Den nya organisationen med arbetslag träder i kraft vid höstterminens start 2009.
Vi har genomfört en jämställdhetsdag med film, föreläsningar och praktiska övningar i jämställdhet för såväl elever som lärare.
Vi har i möten med elever och personal betonat vikten av att skolans ordningsregler efterlevs, och att alla i skolan förväntas ta ansvar för sitt arbete och visa respekt för varandra.
Så här hittade vi resultatet PESOK och Malmö högskolas rapport
Resultat För påståendet: På lektionerna ställer lärarna frågor eller ger oss problem som gör att man verkligen får tänka själv för att kunna svara är resultatet 2.50.
Resultatet är 2.8 för påståendet: Undervisningen i skolan gör att jag förstår mer och mer av det som händer i samhället och hur saker och ting hänger ihop.
Resultatet är 3.0 för påståendet: När läraren gått igenom en sak får vi alltid jobba med det själva eller i grupp sedan.
För påståendet : I alla ämnen får vi göra egna arbeten där vi får söka fakta själva, ligger resultatet under 2.50.
Resultatet är under 3.0 för påståendet: - När vi jobbar i grupp vet alla vad det är vi ska göra.
Resultatet är 2.8 för påståendet: Det är en trevlig miljö i skolan För påståendet: Om det är något jag inte förstått under en lektion eller när jag jobbat hemma kan jag fråga min lärare även när det inte är lektionstid, är resultatet: 3.2.
Fyra påståenden berörde lärares förväntningar. Medelvärdet för svaren är 3.33.
Sex påståenden om skolledningens förväntningar och intresse för eleverna har ett medelvärde på 1.78.
I Malmö högskolas rapport dras följande slutsatser:
o Det pedagogiska ledarskapet behöver förstärkas och synliggöras.
o Samverkan mellan skolans personal inom det pedagogiska området behöver utvecklas, även i organisatorisk form.
o Behovet av kvalificerade kontakter mellan ämnen och program behöver förstärkas både innehållsligt och personellt
o Skolans strategiska utveckling kräver en systematisk omvärldsbevakning
o Skolan behöver regelbundna kontakter med skolforskningen
o Skolan behöver utveckla sina utvärderingsrutiner o Skolan behöver skapa möjligheter för lärarna att driva
angelägna utvecklingsprojekt och former för kunskapsdelning
o Skolan behöver bli bättre på att ta vara på och sprida alla positiva erfarenheter och kunskaper som personalen utvecklar och bär på
Arbetsmiljöenkät I arbetsmiljöenkäten finns ett önskemål om att vilja öka sin delaktighet.Det syns i bl.a två frågor som lyder enligt följande:
På vilket sätt skulle jag vilja öka min delaktighet? Utav 35 svar svarade 23 personer: Genom text som visar att man vill öka sin delaktighet. ) Nio personer svarade: Genom diskussioner/samtal med gemensamma beslut.
Påståendet: På vilket sätt skulle min dagliga verksamhet behöva förändras för att kunna sätta 10 på ”känslan i magen när jag går till
skolan”. 23 personer svarade där: Genom ökad möjlighet till delaktighet.
Bedömning av Vi måste anstränga oss för att nå målen. Inom områdena: lärares måluppfyllelse stöd, undervisningen, elevmedverkan, miljö i skolan ligger
elevernas medelvärde i kategorin: Klart utvecklingsområde.
Elevers uppfattning om lärares förväntningar är acceptabelt. Inom området lärares förväntningar är svaren acceptabla, när det gäller skolledningens förväntningar på eleverna krävs insatser.
Åtgärder för utveckling: Det är inte alltid man kan mäta och se resultaten, men genom mer strukturerade utvärderingar av kurser, program, aktivitetsdagar, studiebesök, evenemang, arbetsmiljö, APU, klassråd, elevråd etc skapas en bild av nuläget. Detta skulle också ge förutsättningar att följa utvecklingen hos eleverna från åk 1 till åk 3 på ett sätt som nuvarande enkät begränsad till åk 2 inte ger.
En utvärderingsgrupp med handledning från Malmö högskola är tillsatt hösten 2009. Denna grupp har representanter från samtliga arbetslag och ska ta fram rutiner för kontinuerlig och ständig utvärdering.
Kompetensutveckling för arbetslagen med möjlighet att utveckla nya arbetssätt ska planeras.
Gemensamma tillfällen där arbetslagen kan träffas för att lära av varandra ska samordnas.
Arbetslagsorganisationen som träder i kraft hösten 2009 är en arena för gemensamt lärande och för att gemensamt kunna driva utvecklingsprojekt
Elevers ansvar och inflytande
Skolans mål: De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier, samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen.
Så här har vi arbetat: Enligt Gymnasieförordningen 4 kapitlet 5 § skall det vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens.
Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever.
Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.
Skolkonferensen på Österlengymnasiet har hittills ägt rum en gång per läsår.
Protokoll från klassråd, elevråd och elevrådsstyrelsen delges skolledningen och har i förekommande fall resulterat i
förändringar av verksamheten, vanligtvis förändringar av schemat eller uppläggning av undervisning.
Så här hittade vi resultatet: En enkät vt 2009 med eleverna i åk 2, genomförd av BUN- förvaltningen – PESOK.
Barn och utbildningsnämndens genomförda undersökning som samtliga elever i samtliga klasser besvarat i februari 2009.
Resultat För påståendet Vi elever får vara med om att planera och diskutera vad vi skall göra i undervisningen är resultatet 2.6. (PESOK) Vi har klassråd minst en gång i månaden, På det påståendet är resultatet 3.2.
För påståendet Läraren bryr sig om hur det går för mig i ämnet svarar drygt 60% av eleverna ett värde mellan 3.0-3.5 och drygt 30% ett värde mellan 2.5-3.0.
Påstående: Om det är något jag inte förstått får jag hjälp av läraren svarar ca 60`% av eleverna med ett värde mellan 3.0-3.5. 25%
svarar med ett värde som är bra dvs mellan 3.5-4.0.
Påstående: Vi elever får vara med om att planera och diskutera vad vi ska göra i undervisningen. Mindre än 10% av eleverna svarar med ett värde mellan 3.0-3.5, En majoritet på ca 60% svarade mellan 2.5-3.0. Drygt 25% av eleverna svarar med ett värde som ligger 1.0-2.5.
Påstående: Jag känner mig alltid stimulerad eftersom lärare ständigt utmanar mig i mitt lärande. På detta påstående svarar eleverna så här: Knapp 50% ligger mellan 3.0-3.5. Knappt 40%
ligger mellan 2.5-3.0 och knappt 15 % svarar med värdet 1.0-2.5, dvs med ett mycket lågt medel.
Påstående: På lektionerna får jag prova på olika sätta att lära mig.
Så här svarar eleverna: 30% ligger mellan 3.0-3.5. 65% ligger mellan 2.5-3.0 och 13% ligger mellan 1-2.5.
Påstående: Jag får ofta reda på vad där jag behöver göra för att bli bättre i ämnet. Så här svarar eleverna: 5% ligger mellan 3.5-4.0.
Drygt 20% ligger 3.0-3.5. 60% svarade med ett värde som ligger mellan 2.5-3.0.
Bedömning av De två första påståendena kan ses som sociala aspekter som säger måluppfyllelse något om relationen mellan lärare och elev. Fler elever har
medelvärden över 3 när det gäller den sociala aspekten. De fyra sista påståendena beskriver didaktiska aspekter som handlar om arbetssätt. En majoritet av eleverna har under3.0 på de didaktiska
aspekterna. Det som inte framgår av ovan nämnda siffror men som tydligt syns i undersökningen är att det är tydliga skillnader mellan studieförberedande och yrkesförberedande program. På de
yrkesförberedande programmen har eleverna ett större inflytande.
Åtgärder för utveckling: Uppfattningen att skolan inte tar tillvara på elevernas synpunkter och svårigheten att påverka undervisningens utformning, kräver fortsatt dialog med såväl elever som lärare om hur vi skall bli mer lyhörda för elevernas synpunkter samt uppmärksamma de
organisatoriska och de praktiska hindren. En del i detta är även att klargöra förutsättningarna för påverkan med hänsyn till bl.a.
gällande styrdokument. I detta ingår även utbildning av eleverna vad gäller rätten till inflytande. Elevrådsrepresentanter tillsammans med programskyddsombud kommer att få en utbildning i SAM – systematiskt utvecklingsarbete i nov 2009.
Utveckling och lärande
Skolans mål: Utvecklingssamtal skall vara anpassat till elevers behov och föräldrars önskemål.
Elever skall ges möjlighet att aktivt delta i framtagandet av den individuella studieplanen.
Så här har vi arbetat: Skyldigheten för gymnasieskolan att genomföra utvecklingssamtal är reglerad i Gymnasieförordningens 7 kap 19 §, varav framgår att de skall hållas minst en gång per termin. Vi har valt att koncentrera utvecklingssamtalen till tre tillfällen per termin, dagtid alternativt kvällstid, där föräldrar och elever ges möjlighet att välja vilka lärare de vill träffa.
Inför utvecklingssamtalen skickas såväl den individuella
studieplanen, samt information om elevens kunskapsutveckling, till berörda föräldrar.
Så här hittade vi resultatet: PESOK
Resultat: För påståendet: Strax innan eller vid utvecklingssamtalen får jag och mina föräldrar reda på hur det gått för mig sedan förra utvecklingssamtalet, är resultatet 3.1.
Resultatet är 2.5 när det gäller påståendet: Mina föräldrar får ofta reda på vad som händer i skolan.
Bedömning av Undersökningen visar att kontakten med hemmet är ett viktigt Måluppfyllelse utvecklingsområde. När det gäller information inför
utvecklingssamtalet är medelvärdet acceptabelt.
Åtgärder för utveckling: Inför hösten 2009 ska varje elev i åk.1 ha en mentor och en individuell studieplan för sitt lärande. Mentorn skall i kontakten med eleven och dennes vårdnadshavare genomföra olika typer av samtal som ska dokumenteras. Mentorn ska ha en samlad bild av elevens studiesituation.
Skolans egna mål
Skolans mål: Österlengymnasiet skall vara en skola dit eleverna söker sig.
Så här har vi arbetat: En nyframtagen informationsbroschyr som beskriver skolans program och möjligheter till profilering, har distribuerats till samtliga elever i årskurs 9 i Simrishamns och Tomelilla
kommuner, samt till Studie- och yrkesvägledare i kommunen och Sydskånska Gymnasieförbundet.
Vi har tagit emot samtliga elever i åk.8 i maj. Under hösten har vi tagit emot de åttor som blivit nior och visat skolan samt presenterat programmen.
Vi har haft Öppet Hus och visat upp skolans olika verksamheter, presenterat programutbud och möjligheterna till profilval.
Under våren inbjöds föräldrar och elever till ett informationsmöte.
Två chattkvällar arrangerades under våren. Rektor, schemaläggare och planerare, studie- och yrkesvägledare samt elever fanns tillgängliga för att svara på frågor.
Vi har haft ambitionen att kontinuerligt uppdatera
Österlengymnasiets hemsida, samt länka positiva artiklar i pressen till hemsidan.
På påståendet jag kan i hög grad rekommendera mitt program till andra elever är resultatet 3,2. När det gäller påståendet: Jag kan i hög grad rekommendera min skola till andra elever är resultatet 2,95.
Så här hittade vi resultatet: Söksiffror och intagningssiffror inför lå 2009/10. PESOK enkäten Skolverkets nationella statistik över betyg och studieresultat.
Resultat: Vid första söktillfället valde 105 elever, 42% av kommunens elever i åk.9,Österlengymnasiet. Vid det andra söktillfället hade antalet ökat till 128, vilket innebar att det politiska målet att minst 60 % av kommunens elever i åk 9 väljer Österlengymnasiet inte uppnåddes.
Skolans mål En skola med ett gott studieklimat och god arbetsmiljö som ger grund för goda studieresultat
Så här har vi arbetat Grupperingen av elever har gjorts utifrån principen att samla ihop elevgrupper som går ett visst program. För att få ekonomiskt hållbara gruppstorlekar har sedan sammanslagningar skett.
Yrkesprogrammen har mer tid utlagt i svenska, matematik och engelska.
Så här hittade vi resultatet:
Resultat nationella prov
% andel IG Ma 1201
Lå 06- 07
Ma 1201 Lå 07-08
Ma 1201 Lå 08-09 Yrkesprogram 39% 29% 40%
Teoretiska prgm
5% 7% 3%
% andel IG SV 1202
Sv1202 Lå06- 07
Sv1202 Lå07- 08
Sv1202 Lå08- 09
Yrkesprogram 7% 11% 23%
Teoretiska prgm
6% 2% 4%
% andel IG En 1201
En1201 Lå06- 07
En1201 Lå07- 08
En1201 Lå08- 09
Yrkesprogram 9% 15% 24%
Teoretiska prgm
5% 4% 3%
Bedömning av måluppfyllelse
De nationella proven i kärnämnena svenska och engelska visar en försämring av resultatet under de tre senaste åren. Det är
procentuellt fler elever som får betyget IG på de
yrkesförberedande programmen. På de teoretiska programmen ser det ungefär likadant ut över de tre åren.
När det gäller matematik, är det en stor andel av eleverna på de yrkesförberedande programmen som får betyget icke godkänd.
Åtgärder för utveckling Inför läsåret 2009-2010 kommer en omfattande
organisationsförändring att träda i kraft. Samtliga elever kommer
att läsa kärnämnena matematik, svenska och engelska parallellt.
Detta för att möjliggöra en effektivare stödverksamhet. Elever ska med hjälp av screening, intervjuer med elev och förälder samt i samråd med undervisande lärare bli placerad i olika grupper beroende på det individuella behovet. Grupperna kommer att variera i storlek, vara mer grundläggande eller fördjupande, samt kunna erbjudas specialpedagog. Ett utvecklingsarbete inom matematik som handlar om att få en gemensam förståelse för elevernas kunskapsinhämtning tillsammans med lärare från grundskolans senare år kommer att starta hösten 2009.
I Skolverkets nationella statistik över Betyg och studieresultat gymnasieskolan läsåret 2008/09, är den genomsnittliga
betygspoängen 14,5 för avgångselever på Österlengymnasiets nationella program, att jämföra med rikets 13,9. För samtliga avgångselever på Österlengymnasiet (nationella plus
specialutformade program) är den genomsnittliga betygspoängen 14,9, jämfört med riket 14,0.
Vad gäller andelen elever på de nationella programmen med slutbetyg inom fyra år, är Österlengymnasiets andel 86,5 % mot rikets 82,3 %. Totalt för Österlengymnasiet var andelen 82,8 % mot rikets 75,5 %.
Bedömning av Resultaten är jämförbara med tidigare års resultat och i den mån måluppfyllelse: förändringar föreligger är de i positiv riktning.
Åtgärder för utveckling: Att genom fördjupad kunskap via enkäter, utvärderingar och samtal om hur eleverna upplever skolan, finna former för utveckling mot en ännu bättre skola.
Simrishamn 2009-10-02
Lena Stenbäck Rektor
