Rapport
Framtida
kompetensbehov
– en intervjustudie av personalchefers syn på
nyutexaminerade akademiker
Rapporten är genomförd av Westander publicitet & påverkan
våren 2008 på uppdrag av Högskolan på Gotland.
Innehåll
Framtida kompetensbehov – en intervjustudie av personalchefers syn på nyutexaminerade akademiker
Förord 3
av Leif Borgert, rektor vid Högskolan på Gotland
Om undersökningen 5
Varför en studie?
Metod och material Andra studier på området
Synen på akademikernas arbetsmarknad 6
Den framtida arbetsmarknaden
Studenternas syn på sin framtida karriär Arbetsgivarnas rekryteringsbehov
Rekryteringskriterier och metoder 7
Engagemang utanför studierna är meriterande Lärosätet kan spela roll
Internationell erfarenhet viktigt
Social kompetens, samarbetsförmåga och driv Tydliga ansökningar
Arbetslivets roll i högskolan 10
Arbetsgivarnas syn på samarbetet med högskolan
Slutsatser 11
Internationell kompetens Social och engagerad Breda kunskaper Branschkunskap
Bilaga 1 Frågeformulär 12
westander
Under våren
har den svenska högskolan och studenters ”anställbarhet” efter examen debat- terats intensivt. Några hävdar att det är högskol- ornas ansvar att skapa utbildningsprogram utifrån arbetsmarknadens behov. Andra anser att det inte är högskolornas uppgift att fungera som arbets- förmedling och att studier har ett värde i sig.Det finns en utbildningsmodell, som förenar dessa ståndpunkter. Liberal Education bygger på grundidén att ge studenten större makt över sin lärprocess än vad nuvarande högskoleprogram tillåter.
I stället för att följa en färdigsnitslad bana under flera år kombinerar man sina studier inom ett huvudområde med val av kurser där perspek- tivbyte och bildning uppmuntras.
Arbetsformerna i utbildningen präglas av intensiva kontakter med samhälle, näringsliv och kultur samtidigt som man övar akademiska färdigheter (skriva, tala, analysera etc.).
De internationella erfarenheterna av Liberal Education är mycket goda och bidrar till stu- dentens framgång såväl i fortsatta studier på avancerad nivå som i arbetslivet. Högskolan på Gotland inför nu, som första lärosäte i Sverige, denna utbildningsmodell från hösten 2009.
Motivet för detta styrks av resultaten i före- liggande rapport. Den visar bl.a. att ledande företrädare för arbetslivet söker akademiker med en kombination av bredd och djup i sina kun- skaper. Man attraheras också av högskoleutbil- dade, som har dokumenterade erfarenheter från samhällslivet och ett engagemang för att verka i en internationell miljö.
Det är just sådana kvaliteter, som vi vill främja hos våra framtida studenter.
Leif Borgert,
rektor, Högskolan på Gotland
Förord
H ög
skolan på Gotl an d
Sammanfattning
Morgondagens arbetsmarknad
kräver välutbildade akade- miker med breda kunskaper som inkluderar språk och kulturer och som har en god kunskap om arbetslivet redan när de utexamineras. Det visar resultaten från denna intervjustudie med personalchefer i företag och myndigheter som tillsammans har över 30 000 anställda i Sverige.Sammantaget menade personalcheferna att vid anställning av nyutex- aminerade akademiker är nedanstående kriterier särskilt viktiga att den sökande kan uppfylla.
Erfarenheterna
kan förvärvas på det sätt som beskrivs nedan.• Internationell kompetens som innebär att de kan förstå och att kan agera i andra kulturer samt förstår och talar olika språk.
Internationella utbyten, inslag av kulturstudier i utbildningen och egna resor är bra sätt att få dessa meriter.
• Breda kunskaper i fler områden än den egna huvudinriktningen.
Inslag av tvärvetenskap och samverkan mellan olika utbildningspro- gram förbereder dem för hur arbetslivet och underlättar snabba kom- petensomställningar.
• Social och engagerad med erfarenheter utanför den traditionella hög- skoleutbildningen som visar att personen kan och vill ta ansvar, samar- beta och har kunskaper som är relevanta för arbetsgivaren.
Engagemang i studentkår, kulturliv, idrottsrörelse och olika typer av extrajobb som gärna får vara kopplade till studiernas innehåll ger denna typ av meriter.
• Branschkunskap som gör att de vet vilken typ av anställningar de vill söka och hur de ska meritera sig för att kunna få dessa.
Kontinuerliga kontakter med arbetslivet under hela studietiden i form av praktik, examensarbeten och praktiska fall i utbildningen ger dem dessa meriter.
Dessa egenskaper
och meriter måste de nyutexaminerade akade- mikerna kunna styrka både i ett cv, som bör ha en röd tråd relaterad till den anställning de söker, och genom goda referenser i form av personer som har sett dem i olika roller.De intervjuade personalcheferna menar att högskolan måste kunna vara både kritiskt akademisk samtidigt som den öppnar sig mot arbet- slivet och det omgivande samhället. En utbildning som klarar båda dessa delar ger studenterna en god utbildning, en bra bild av arbetslivet och meriter nog att söka sig till relevanta arbeten.
Varför en studie?
Högskolan på Gotland
har valt att arbeta med Liberal Education som modell för all grun- dutbildning vid lärosätet.Denna studie har tagits fram för att ge hög- skolans personal inspiration till det fortsatta arbetet med att utveckla samarbetet med företag, myndigheter och organisationer i det omgivande samhället. Studien kommer därutöver att vara ett stöd för studenterna, såväl när de ska söka arbete som när de går första året på utbildningarna och börjar finna sin väg i högskolan mot målet att få en god utbildning för livet och arbetslivet.
Studien ställer frågor som rör vad arbetsgi- varna söker för kompetens och erfarenheter när de rekryterar nyutexaminerade akademiker och hur de ser på samarbetet mellan högskola och arbetsliv.
Metod och material
Tio företag och myndigheter
har valts ut mot bakgrund av dels studenters egna ön- skemål, dels arbetsgivare av relevans för Högsko- lan på Gotland. Studenternas önskemål bygger på de rankinglistor som företaget Rewind har tagit fram i den årliga mätningen Karriärindex.Personalchefer, rekryteringsansvariga och liknande (fortsättningsvis benämns samtliga personalchefer) vid organisationerna har tele- fonintervjuats under perioden april-maj 2008.
Frågeformuläret finns som bilaga till rapporten.
Resultaten har sedan ställts mot mer om- fattande kvantitativa studier.
Studien har genomförts av pr-byrån Westander på uppdrag av Högskolan på Gotland.
Andra studier på området
Studier av
vilken kompetens arbetsgivare sök- er görs dels regelbundet av Arbetsförmedlingen, dels som enskilda studier av en rad andra aktörer.I denna studie har vi valt att ställa intervjusvaren i första hand i relation till två studier som tagits fram nyligen.
• Arbetsgivarverkets studie Student: karriär inom privat eller offentlig sektor?
• TCO:s, Lärarförbundets och Sveriges före- nade studentkårers (SFS) rapport Jakten på anställningsbarhet.
Båda dessa studier bygger på enkäter till större grupper än denna studie och fungerar därför väl som komplement till denna intervjustudie. In- gen av studierna är helt representativ för samtliga högskolestudenter i landet, men de ger samman- taget en tillräckligt bra bild för att kunna visa på tendenser i studentpopulationen. Jämförelser med dessa två kommer därför att göras löpande i resultatredovisningen.
Om undersökningen
Den framtida arbetsmarknaden
Den svenska arbetsmarknaden
står inför ett stort generationsskifte i första hand på den offentliga sidan. En stor kull av 40-tal- ister har börjat gå i pension och de lämnar ett utrymme inom bl.a. vård och omsorg. Arbets- förmedlingens rapport Var finns jobben 2008? tar upp problematiken och menar att:”En annan faktor som påverkar rekryteringsläget inom många yrken i allt högre utsträckning är åldersavgångarna. Dessa stiger de närmaste åren och når då sin kulmen inom en rad yrken, och detta kommer att påverka företagens och myn- digheternas möjligheter att hitta ny personal under den kommande fem- till tioårsperioden. När det gäller att utbilda arbetskraft för att ersätta ålder- savgångarna inom olika yrken finns alltför ofta inte tillräcklig framförhållning.”
På kort sikt ser Arbetsförmedlingen att arbet- stillfällena framför allt kommer att öka inom yrken som finns inom tjänstesektorerna och menar att ”det innebär ett tillskott av arbetstillfäl- len inom bland annat service, restaurang, data, hälso- och sjukvård samt vissa administrativa och finansiella yrken.”
Studenternas syn på sin framtida karriär
För att arbetsmarknaden
ska fungera krävs en god matchning av vilken arbetskraft som efterfrågas och vad de studenter som tar ex- amen har valt att utbilda sig till. Arbetsgivarver- ket har i studien Student: karriär inom privat eller offentlig sektor? ställt frågor till högskolestudenter om deras syn på den egna framtida karriären och vad de önskar av framtida arbetsgivare.Av studenterna i undersökningen tycker tre av fyra att stimulerande arbetsuppgifter är en viktig faktor vid val av arbetsplats. Därefter kommer trevliga arbetskamrater och bra stämn- ing på arbetsplatsen, vilket omkring sex av tio av studenterna valt. Först på tredje plats kommer frågan om hög lön som bara var tredje student har angett som viktigt.
De allra flesta studenterna, fler än sex av tio, vill ha information om framtida potentiella arbetsgivare genom praktiska samarbeten i form av praktikplatser eller extrajobb, arbetsmarknads- dagar och föreläsningar eller genom personliga kontakter. Annonsering i tidningar och broschy- rer är däremot inte lika populärt utan föredras av mindre än var fjärde student.
Det verkar därför som att studenter ser ett behov av ett närmande mellan arbetslivet och studierna inom den ordinarie studieverksam- heten och att kontakter inte bara knyts vid arbetsmarknadsdagar eller liknande aktiviteter.
Synen på akademikernas arbetsmarknad
Arbetsgivarnas rekryteringsbehov
De intervjuade arbetsgivarna
kommer i de allra flesta fallen att anställa nyutexamin- erade akademiker i samma utsträckning som tidigare år. De ser därför varken en tillväxt eller avmattning i rekryteringen. De arbetsgivare som inte anställer särskilt många nyutexaminerade akademiker vill att de yngre akademikerna de anställer ska ha några års yrkeserfarenhet från liknande organisationer.De arbetsgivare som intervjuats i denna studie söker i första hand civilekonomer med olika inriktning, men därutöver söks även personer med annan samhällsvetenskaplig utbildning samt ingenjörer och andra med IT-inriktning. En av de arbetsgivare som har ett bredare anställning- sområde menar att det viktigaste är ”att man överhuvudtaget har en akademisk utbildning” och att det är viktigt att man kan ”analysera, prob- lematisera och lösa problem när man inte har alla uppgifter.”
Rekryteringskriterier och metoder
Enligt studien
Jakten på anställningsbarhet lyfter arbetsgivarna särskilt fram vikten av samar- bets- och initiativförmåga. Dessutom menar ar- betsgivarna i denna studie att referenserna spelar en mycket stor roll vid rekryteringen.En annan faktor som ofta diskuteras är frågan om utbildningarnas bredd respektive spets. I den studie som TCO, Lärarförbundet och SFS genomförde visade det sig att arbetsgivarna före- drar en bred utbildning framför en spetsutbildn- ing bland akademikerna.
I denna intervjustudie framhåller personal-
Engagemang utanför studierna är meriterande
För många typer
av anställningar är en aka- demisk utbildning en förutsättning idag. Men i den hårdnande konkurrensen behövs något utöver den formella utbildningen för att särskilja sig från övriga sökanden. Utöver engagemang i studentkår eller annan studentverksamhet är det enligt personalcheferna meriterande att ha varit aktiv i förenings- eller idrottsrörelsen eller ett politiskt parti samt haft feriearbeten eller extra- jobb vid sidan av studierna.En nyutexaminerad konkurrerar ofta med många som har gedigna erfarenheter från arbet- slivet och måste därför kompensera denna brist genom att visa på värdefulla erfarenheter utöver studierna.
”Det är alltid positivt då en student har andra engagemang utanför studierna. Det är viktigt och positivt att se vilka drivkrafter och intressen en människa har. Det sätter en personlig prägel och säger mer om personen än bara val av studier. Att få en så bred bild som möjligt av en person är alltid bra.”
En av personalcheferna säger att de troligtvis kommer att titta mera på betyg i framtiden, men det verkar som att detta inte är tillräckligt, eftersom samma person menar att:
”Bara ett cv med toppbetyg men inget utöver det – då hajar man nog till och undrar vad har den här personen presterat?”
Flera personalchefer menar att studenterna själva utifrån de egna personliga valen måste skaffa sig erfarenheter som visar på vad just de vill och kan. I arbetslivet måste man kunna ta för sig och en av de intervjuade framhåller att det inte bara är av godo om lärosätet ”fixar allting”.
Om lärosätet däremot kan finnas med som en stödjande och tillåtande partner som skapar
Rekryteringsbehov, rekryteringskriterier
och metoder
Flera av de intervjuade säger emellertid att lärosätet inte spelar någon roll och en frågar uttryckligen: ”Varför är det så få ekonomer från Gotland som söker sig till oss?”
Utifrån svaren går det att dra slutsatsen att samverkan med arbetslivet under studierna och relevant arbetslivs- eller organisationserfaren- het vid sidan av studierna spelar en större roll i ansökningsprocessen för studenter vid mindre lärosäten såsom Högskolan på Gotland, än för studerande vid ett äldre lärosäte såsom Uppsala universitet.
Internationell erfarenhet viktigt
Flera av personalcheferna
betonar vik- ten av utlandserfarenheter i någon form. De kan ha förvärvats till exempel genom resor, arbete som aupair eller utlandsstudier. Utlandspraktik är en tung merit, men ingen av de intervjuade ser det som ett absolut krav. Flertalet framhåller däremot språkkunskaper och erfarenheter av att leva i och förstå andra kulturer som mycket viktiga meriter. Ibland kan utlandserfarenheten vara avgörande, särskilt inom företag med stora delar verksamheten i andra länder.Lärosäten som medvetet arbetar med inter- nationella utbyten och som inkluderar ett brett internationellt bildningsperspektiv ger därför de studerande bättre möjligheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Att tala och skriva en god engelska börjar alltmer bli en självklarhet och därför är ytterligare språk utöver detta särskilt intressanta. Vilka språk som är relevanta varierar mellan arbetsgivarna.
För att de studerande ska kunna göra kloka val vid utlandsstudier och språkval kräver detta att de studerande på ett tidigt stadium får goda relationer med olika arbetsgivare.
studierna, som i engagemanget vid sidan av studierna.
En indirekt faktor av engagemanget utanför studierna som har stor betydelse för framtida anställningar är de referenser som engagemanget ger. Sju av tio arbetsgivare menar att referenser är mycket viktigt i samband med anställningstillfäl- let. Samverkan med aktörer utanför högskolan bidrar därför i hög grad till att studenterna får en bas av referenser som kan användas när de söker jobb.
En dokumenterad egen förmåga att ta ansvar för sin egen situation kombinerat med relevant yrkes- eller organisationserfarenhet vid sidan av studierna verkar därför alltmer vara ett uttalat krav från arbetsgivarna.
Lärosätet kan spela roll
Några av de intervjuade
personalchefer- na erkänner att även om personlig lämplighet kommer först så finns det skillnader mellan hur de bedömer studenter från olika lärosäten. Detta kan bero på att det känns tryggt att välja någon som studerat vid ett lärosäte som man har egna referenser till.”…om det är cheferna som väljer, så är det lättare för dem om det är någon som de själva kan identifiera sig med. Det låter konservativt, men det kan vara diskriminerande om man kommer från en mindre skola.”
”Visst finns det, medvetet eller omedvetet.
Handels har ju ett rykte om sig att det är svårt att komma in, svårt att komma ut. Lite högre status, lite klasskillnad.”
När de som anställer inte känner till den studerandes lärosäte särskilt väl blir det ännu vik- tigare att visa på erfarenheter utöver den formella utbildningen.
”Om det är rätt person spelar det inte så stor roll, men om det är ett mindre lärosäte så måste man ha
Rekryteringskriterier och metoder forts...
samarbetsförmåga och driv
De flesta personalchefer
tar för givet att de nyutexaminerade akademiker som de anställer ska vara bra på att samarbeta, ska kunna arbeta projektorienterat och ha ett eget driv. De menar också att denna typ av färdigheter i första hand syns i aktiviteter vid sidan av studierna.Dessa resultat stämmer väl överens med resultaten i studien Jakten på anställningsbarhet, där 89 procent av arbetsgivarna listar samarbets- förmåga som en mycket viktig faktor i samband med anställningstillfället.
Andra individuella färdigheter som lyfts fram är att de nyutexaminerade bör vara socialt vana, nyfikna och vilja ta ansvar. En svarande menar till exempel att studenterna dessutom måste vara något bredare än idag.
”Det är bra för naturvetare att få lite human- istisk och kulturell bildning och det är bra för humanisterna att få in teknisk utbildning i sitt kunskapsfält.”
Ett bredare lärande, där studenter inom ramen för studierna bygger relationer med studerande från andra ämnesområden än det egna, underlät- tar förståelsen för hur den moderna arbetsplatsen fungerar. För studenter som inte har ett eget nätverk bland arbetsgivare eller erfarenhet av arbetslivet före studierna kan dessutom en högskola som arbetar aktivt med samverkan med arbetslivet öppna många dörrar och uppmuntra till egna initiativ. Denna typ av arbete bör även kunna bidra till att utveckla de studerandes sociala förmågor.
Tydliga ansökningar
De flesta personalchefer
är måna om att de nyutexaminerade som söker jobb hos dem tydligt ska kunna visa varför de söker sig till just deras arbetsplats. Det är till exempel en stor fördel om de ”förstår någonting om mottagaren”och det ”ska finnas en röd tråd i cv:t som visar vad man är intresserad av. Det måste finnas glöd hos personen och en vilja att förändra. Det ser man oftast i personens cv.”
En annan påpekar vikten av att studenten kän- ner till vad tjänsten han eller hon söker innebär, för att slippa överraskningar vid intervjun eller senare under anställningen:
”Det är viktigt att man har en linje, att man är målmedveten och att man tagit reda på vad jobbet innebär. Vi vill veta eller få känslan att personen stannar i fem år, för en nyutexaminerad och nyan- ställd är dyr i början av sin anställning.”
Personalcheferna vill i ansökan se varför den sökande tror att dennes erfarenheter är rätt för jobbet och hur denne kan bidra. En av person- alcheferna som rekryterar brett och där språk- behandling på såväl svenska som engelska är en viktig faktor menar att språket i ansökningarna är en kvalitetsfaktor som bedöms.
Rekryteringskriterier och metoder forts...
Arbetsgivarnas syn på
samarbetet med högskolan
Bilden av behovet
av förändring av da- gens högskolor är något splittrad, men några önskemål går att utläsa. De flesta av de inter- vjuade personalcheferna uppger att de redan har någon form av samarbete med högskolor eller studentkårer. Samarbetena inkluderar allt från examensarbeten och praktik till deltagande på arbetsmarknadsdagar. Några menar dock att högskolan har en för byråkratisk struktur och att samarbeten ofta kan vara bra inledningsvis, men att det tar tid för högskolan att komma till beslut. Samarbetena har därför en tendens att rinna ut i sanden.Personalcheferna vill att samverkan mellan högskolan och arbetslivet ska ge de teoretiska studierna en praktisk förankring. De vill till ex- empel att studenterna ska arbeta mer med olika verklighetsbaserade case.
De företag som rekryterar akademiker direkt från yrkesrelaterade utbildningar önskar gärna att det finns en förståelse för vad olika yrken och inriktningar innebär. Syftet är i första hand inte att det ska gå snabbare att lära upp de nyanställ- da utan att de ska vara förberedda på den miljö de träder in i. Eftersom nyanställda direkt från högskolan är en långsiktig investering vill företa- gen att de ska stanna i minst fem år och då är det bra om de nyutexaminerade från början vet vad arbetet innebär. Detta styrks av studien Jakten på anställningsbarhet där fyra av tio arbetsgivare inte tycker att de nyutexaminerade har tillräckliga branschkunskaper när de börjar.
Nyutexaminerade akademiker utan egen arbet-
slivserfarenhet utgör enligt samma studie den grupp som har det näst största behovet av vid- areutbildning när de kommer till arbetsplatsen.
Sju av tio arbetsgivare tycker att dessa behöver vidareutbildning, medan knappt fyra av tio anser detsamma för akademiker med arbetslivserfar- enhet. Endast nyutexaminerade utan högsko- leutbildning eller arbetslivserfarenhet kräver mer vidareutbildning.
”Fler hade vetat vad de vill göra och vad olika jobb innebär om högskolan hade tagit in flera praktiska moment.”
Några personalchefer menar att examensar- beten och andra praktiska samarbeten är det bästa sättet för både arbetsgivare att testa nya möjliga anställda och för studenter att skaffa sig en bild dels av arbetsplatsen, dels av yrket. Detta är också den typ av arbetslivskontakter som studenterna i Arbetsgivarverkets studie först och främst vill ha.
Ett par personalchefer menar samtidigt att högskolan inte bör följa arbetsmarknaden slaviskt utan ska hålla sin kritiska distans och fokusera de teoretiska aspekterna, särskilt inom teknikinriktade utbildningar.
Personalchefernas bild av högskolan som å ena sidan inte förbereder studenterna tillräckligt för yrkeslivet, men å andra sidan ska hålla en aka- demisk distans visar att högskolan måste kunna vara både kritiskt akademisk samtidigt som den öppnar sig mot arbetslivet och det omgivande samhället. En utbildning som klarar båda dessa delar ger studenterna en god utbildning, en bra bild av arbetslivet och meriter nog att söka sig till relevanta arbeten.
Arbetslivets roll i högskolan
De svenska högskolorna
har i uppgift att samverka med det omgivande samhället. Uppdraget har kallats den tredje uppgiften och ska gå utöver de två första, att utbilda och forska. Samverkan kan dock ses som en del av den första och andra uppgiften och inte något som nödvändigtvis ska skötas separat från un- dervisning och forskning. Fokus i denna rapport ligger på den samverkan som sker i undervisningen och tar därför inte upp forskningen.Internationell kompetens
Arbetsgivarna i studien
efterfrågar inter- nationell kompetens på ett flertal områden bland de nyutexaminerade studenter de rekryterar.Detta är inte bara nödvändigt för arbetsgivare med verksamhet i andra länder utan är viktigt också för att studenterna ska kunna fungera på de arbetsplatser i Sverige som blir alltmer internationella till sin natur. Med internationell kompetens menas både språkkunskaper och kul- turkunskaper. Det är minst lika viktigt att kunna förstå och att kunna agera i en annan kulturell kontext som att förstå och tala olika språk.
De kulturella referensramarna fås lämpligen genom resor, utlandsstudier och utlandspraktik, men även genom att studierna på hemmaplan genomsyras av ett internationellt perspektiv. För att ge alla studenter denna typ av erfarenheter bör högskolan arbeta aktivt med studentutbyten och tydligt uppmuntra studenter till utbyten i olika former.
Social och engagerad
Samarbetsförmåga
och social kompetens nämns ofta av arbetsgivarna i intervjuerna.Högskolan har historiskt bidragit till att utveckla denna typ av färdigheter, dels genom arbetsformerna i högskolan, dels genom de ak- tiviteter som studenterna själva stått för i form av studentkårer och nationsliv.
Arbetsgivarna lägger dock i denna studie ytter- ligare en aspekt på detta och menar att nyutex- aminerade akademiker ska kunna visa på en röd tråd i sitt engagemang vid sidan av studierna. Att vara engagerad är en nödvändig förutsättning för anställning, men för att lyckas bör de studerande
Breda kunskaper
Akademiker med breda
kompetenser efterfrågas av arbetsgivarna både i denna inter- vjustudie och i andra studier på området.Dagens arbetsliv blir alltmer varierat och de studerande måste därför snabbt kunna ställa om och själva hantera sin kompetensutveckling. För att vara anpassningsbar måste därför de nyutex- aminerade akademikerna ha förståelse för och grundläggande kunskaper i fler områden än den egna huvudinriktningen. Inslag av tvärvetenskap och samverkan mellan olika utbildningsprogram är därför en metod att naturligt förbereda de studerande både för hur arbetslivet ser ut och för att ge dem dessa kunskaper.
Branschkunskap
Kunskaperna om
arbetslivet, branscher och olika yrken är relativt låg bland de nyutexam- inerade studenterna menar arbetsgivarna. De vill ha personer som redan tidigt i utbildningen har kommit i kontakt med arbetslivet eftersom studenterna därigenom får möjlighet att se vad olika yrken innebär och ger dem en uppfattning om vad de själva vill och är bäst lämpade att ar- beta med. Som exempel på bra verksamhet som efterfrågas av både arbetsgivare och studerande är praktik under studierna, samarbeten kring examensarbeten och fler inslag av verkliga case i utbildningen.De kontinuerliga kontakterna med arbetslivet bidrar dessutom troligtvis till att öka förståelsen för det teoretiska innehållet i utbildningen. De ger också de studerande mycket värdefulla refer- enser som de kan använda när de sedan får jobb.
För studerande utan ett eget nätverk i arbetslivet
Slutsatser
Denna intervjustudie
har genomförts för att studera vad ett antal arbetsgivare söker för kompetens och erfarenheter när de rekryterar nyutexaminerade akademiker och hur de ser på samarbetet högskola ar- betsliv. Utifrån intervjusvaren och dessa ställt i relation till andra studier går det att dra ett antal slutsatser av relevans för högskolans utveckling och för studenternas arbete med att meritera sig för goda anställningar.Kompetensbehov
1. Kommer ni att rekrytera nyutexaminerade akademiker de kommande tre åren?
Om ja gå till fråga 2. Om nej gå till fråga 5.
2. Vilken typ av kompetens, utbildning, språk- kunskaper etc., kommer ni i första hand att rekrytera de kommande tre åren?
Följdfråga: Vilken är den största skillnaden jäm- fört med de senaste tre åren?
3. Ungefär hur många nyutexaminerade tror du att ni kommer att anställa per år de kommande tre åren?
4. Hur ser det ut i förhållande till rekryteringen de senaste tre åren?
5. Om ni inte planerar att rekrytera nyutexam- inerade akademiker. Vad vill ni att de ni anställer ska ha för yrkeslivserfarenhet?
Rekryteringskriterier och metoder
6. Vilken typ av erfarenhet (nätverk, organisa- tionserfarenhet, yrkeserfarenhet, resor, intressen etc.) tycker ni är viktigt att en nyutexaminerad student har med sig utöver den formella utbild- ningen från en högskola eller ett universitet?7. Vilken typ av personliga egenskaper är särskilt viktiga för er när ni anställer yngre medarbetare?
Följdfråga: Vad är den största skillnaden jämfört med vad ni har prioriterat de senaste tre åren?
8. Vad letar du främst efter? (Kan hoppas över) 9. Vad i en ansökan får dig att haja till? (Kan hoppas över)
10. Vilka metoder kommer ni att använda för att hitta rätt bland nyutexaminerade, annonser, arbetsmarknadsdagar, kontakter eller annat?
(Kan hoppas över)
11. Vilken roll spelar det lärosäte som studenten har studerat vid?
Behov av förändring och samverkan
12. Skulle du vilja ändra dagens högskoleutbild- ningar för att passa bättre för ert företags behov och i så fall hur?13. Vilken typ av samarbete har ni med student- er, examensjobb etc., och vill du se en förändring av detta?
14. Är högskolan idag tillräckligt snabb på att anpassa sig efter arbetslivets behov? (Kan hoppas över) JA/NEJ
Kommentar:
15. Samverkar högskolan i tillräckligt hög ut- sträckning med näringslivet? JA/NEJ
Kommentar
