Rydebäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson UV SYD RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK UTREDNING 2006

(1)

Rydebäcks station 1 UV SYD RAPPORT 2006:18

ARKEOLOGISK UTREDNING 2006

Rydebäcks station

Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

Odlaregränden 5 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv

Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Kart- och ritmaterial

Layout Anita Esping Bodén Layout Anita Esping Bodén Layout

Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2006 Tryck/Utskrift

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

(3)

Innehåll

Sammanfattning 5 Inledning 5

Topograﬁ och fornlämningsmiljö 5 Syfte och metod 8

Resultat 8 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10

Administrativa uppgifter 11 Fyndtabell 11

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för utredningen markerad. Skala 1:250 000.

(5)

Rydebäcks station 5

Rydebäcks station

Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30, Helsingborgs kommun Thomas Andersson

Sammanfattning

På grund av Helsingborgs kommuns bebyggelseplaner inom Ryde- bäcks stationsområde, Rya 1.30, genomfördes en arkeologisk utredning inom exploateringsområdet våren 2006. Trakten är rik på fornlämningar och i samband med en tidigare bebyggelseetapp omedelbart söder om det nu aktuella området framkom lämningarna efter två gårdsenheter från äldre järnålder.

Den arkeologiska utredningen resulterade i ett tjugotal spridda an- läggningar i form av härdrester och gropar. I en av groparna fanns ett par keramikfragment av yngre bronsålders-/äldre järnålderskaraktär och en tunnbladig, slipad ﬂ intyxa upphittades i matjordsskiktet.

De framkomna boplatslämningarna skall sannolikt tolkas som resultatet av aktiveter i anslutning till de båda järnåldersgårdarna sö- derut.

Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åtgärder.

Inledning

Med anledning av Helsingborgs kommuns utbyggnadsplaner inom Rydebäcks stationsområde, Rya 1:30, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning i april 2006 (Lst. dnr. 431-340-06).

Utbyggnadsområdet, som totalt omfattar ca 42 000 m2, är beläget inom östra delen av Rydebäcks samhälle, omedelbart väster om väst- kustbanan (ﬁ g.1). Den östra delen av undersökningsområdet är i dag åkermark, medan den västra delen i huvudsak består av fotbollsplaner och dagvattensområde, bevuxna med gräs respektive grusbelagda.

Ansvarig för utredningen var Thomas Andersson som också förfat- tat rapporten. Undersökningen bekostades av Mark- och exploate- ringsenheten, Helsingborgs stad.

Topograﬁ och fornlämningsmiljö

Landskapet utgör en kustnära fullåkersbygd, mellan 15 och 20 m. ö. h., som sluttar västerut mot kusten. Inom undersökningsom- rådet är sluttningen tydligt iakttagbar och inom det i övrigt ﬂ acka området är det möjligt att urskilja ett par svaga förhöjningar. Längst

(6)

i norr, invid befi ntlig bebyggelse där en ny fotbollsplan är planerad, fi nns en förhöjning i öst–västlig riktning. Centralt i området fi nns en mycket svag förhöjning, som i väster har sin fortsättning in på en gräsbevuxen bollplan. I öster, mot järnvägen, fi nns den högst belägna delen inom det sluttande undersökningsområdet.

I samband en tidigare utbyggnadsetapp företogs en arkeologisk slutundersökning 2002 på en ca 15 000 m2 stor yta, belägen omedelbart söder om det nu aktuella undersökningsområdet, RAÄ 110 i Kvistofta socken (ﬁ g. 2). Sammantaget med resultaten av förunder- sökningen framkom två långhus från förromersk järnålder samt ett hus från övergången senneolitikum/bronsålder (Ericsson & Serlander 2002 och Aspeborg 2003). Vidare påträffades ett stort antal gropar, varav de största sannolikt utgjort täktgropar.

Cirka 400 meter åt nordost undersöktes 1996 en ca 1 700 m2 stor yta inför omläggning av spill- och dagvattenledningar (Bondes- son Hvid 2000). Ett drygt hundratal anläggningar, i huvudsak i form av gropar och stolphål, påträffades inom ytan. Utifrån fynd och trä- kolsanalyser kunde de dateras till sten-, brons- och järnålder.

Invid Ryabäcken, ca 500 meter norr om den aktuella ytan, ge- nomfördes en undersökning 2004 med anledning av kommunens utbyggnadsplaner (Aspeborg 2004). Inom det ca 50 000 m2 stora utredningsområdet framkom endast några gropar och stolphål samt ett par härdar i sökschakten.

Vid undersökningarna inför västkustbanans nya sträckningar före- togs ett stort antal utredningar och förundersökningar i trakten, som har uppvisat spridda boplatslämningar över sträckan (Svensson m.ﬂ . 1996, Svensson & Karsten 1996).

Vid Rya, en knapp kilometer norr om den nu aktuella undersök- ningsytan, genomfördes slutundersökningar av ett förhistoriskt bo- platsläge och den medeltida byn i Västkustbaneprojektets regi (Ar- tursson & Mogren 1998). Den förhistoriska bebyggelsen, som sannolikt endast utgör en mindre del av ett större boplatskomplex, har funnits på platsen från i stort sett äldre bronsålder till yngre järnålder.

Undersökningarna visade också att det vid Rya troligen har funnits en vikingatida gård med ännu osäkert läge. Trots påvisade bebyggelse- spår redan från 1200 talet ﬁ nns inga belägg för bybebyggelse förrän under 1600-talet.

Nordväst om Rya undersöktes, också inom samma projekt, ett bo- platsområde med lämningar från jägarstenålder, neolitikum, bronsål- der och yngre järnålder (Ericsson Lagerås 1999). De båda äldsta fa- serna gav sig till känna genom träkolsdateringar, medan bronsåldern representerades av ett grophus, ett förrådshus, kokgropar och fyra brandgravar. Ett långhus daterades till slutet av vendeltid/vikingatid.

Den neolitiska närvaron underströks av ett stort antal lösfynd i trakten, tillvaratagna i en stor samling på en närliggande gård, RAÄ 30, Kvistofta socken. Inom den västra delen av exploateringsområdet ﬁ nns fyndplatsen för en ﬂ intyxa, RAÄ 34 i samma socken.

En till ytan omfattande stenåldersboplats ﬁ nns registrerad något hundratal meter öster om det nu aktuella undersökningsområdet, RAÄ 17, Kvistofta socken.

I anslutning till Våtmarksområdena Sommarkärrsmossen i väster och Heabäcken i söder ﬁ nns rikligt med lösfynd från neolitikum till järnålder.

Cirka femhundra meter åt sydost har en bronsﬁ gurin; ”Katslösa- kvinnan”, påträffats, RAÄ 11, Kvistofta socken. Figurtypen har pa-

(7)

Rydebäcks station 7 Fig. 2. Utredningsområdet inlagt på utdrag ur fastighetskartan. Skala 1: 10 000.

(8)

ralleller från orienten och keltisk fruktbarhetsmytologi och betraktas som ett votivfynd från bronsålderns period VI. Det ﬁ nns en uppgift om att en liknande ﬁ gurin skall ha upphittats i närheten av den förra.

Vidare föreligger det ett fynd av en tennﬁ gur cirka 200 meter åt norr.

Figuren kan möjligen ha paralleller i votivfynd från tiden kring Kristi födelse.

Slutligen bör några praktfynd från Rya nämnas. Det ena fyndet ut- görs av en svärdsknapp av brons som sannolikt härrör från en brand- grav. Fyndet kan troligen dateras till 900-talet (Svanberg 2000). Det andra fyndet utgörs av ett vikingatida guldarmband med inlagd sten som upphittats vid början av förra seklet i samband med markarbete på en gård vid Katslösa, cirka en och en halv kilometer åt nordost, RAÄ 39, Kvistofta socken. Ett tredje praktfynd från Kvistofta socken utgörs av en guldarmring, funnen 1837 på hemmanet nr 1 i Rya, RAÄ 90, Kvistofta socken. Armringen är daterad till bronsålder per V.

Syfte och metod

Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornläm- ningssituationen inom det planerade exploateringsområdet. Målsätt- ningen var också att göra en preliminär bedömning av eventuella be- varade lämningars datering och karaktär. Utredningen skall resultera i ett underlag för exploatör och länsstyrelse för vidare hantering av ärendet.

Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med till- hjälp av bandburen grävmaskin. Sökschakten, som var en skopbredd breda, dvs. 1,60 meter, förlades till under förhistorien gynnsamma boplatslägen i anslutning till höjdlägen.

Ett av de tre höjdlägen, som i undersökningsplanen angetts som troliga förhistoriska boplatslägen, kom inte att undersökas. Det var beläget i områdets sydvästra del och var låglänt med liten ytmässig omfattning. Kabelvisningen avslöjade att en s.k. optokabel passerade genom det lilla höjdläget. Med hänsyn till säkerhetsavståndet återstod inte mycket att undersöka.

Samtliga schakt och anläggningar mättes in med GPS för att möj- liggöra framtagande av kartor med fornlämningarnas utbredning.

Den digitala dokumentationen förvaras sedan i form av ett s.k. intra- sisprojekt på en server hos UV Syd.

Resultat

Totalt schaktades ca 1260 löpmeter, fördelade på 30 provschakt.

Dessa var förlagda till områdets höglänta östra del och till ett ﬂ ackt höjdläge inom områdets norra del (ﬁ g. 3).

Inom den östra delen påträffades 20 anläggningar i form av fyra härdar och 16 gropar. Jordbruksarbetet hade skadat anläggningarna och av härdarna återstod endast grunda sotﬂ äckar. Förutom härdar och gropar fanns det rikligt med matjordsfyllda stenlyft och spår efter sentida grävnings- och schaktningsarbeten.

Fyndmaterialet utgjordes av ett par keramikfragment av yngre bronsålders-/äldre järnålderskaraktär från en av groparna och av en tunnbladig, slipad ﬂ intyxa som upphittades i matjordsskiktet.

Inom den norra delen grävdes fyra sökschakt som var helt fyndtom-

(9)

Rydebäcks station 9 Fig. 3. Utredningsområdet med schakt och anläggningar. Skala 1: 2 000.

ma. Även här fanns rikligt med spår efter senare tiders markarbeten.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de påträffade härdres- terna och groparna troligen utgör resultatet av perifera aktiviteter i anslutning till de båda gårdarna inom RAÄ 110. Fyndet av ﬂ intyxan passar väl in i bilden av en bygd rik på lämningar från stenåldern.

Åtgärdsförslag

Undersökningsresultatet föranleder inga ytterligare antikvariska åt- gärder inom exploateringsområdet.

(10)

Referenser

Aspeborg, H. 2003. Arkeologisk undersökning. Rydebäcks station. Går- dar från förromersk järnålder.Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30(f.d.

Katslösa 14:1). Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fält- arbetsfasen 2003:13.

Aspeborg, H. 2004. Arkeologisk utredning. Rya 11:4. Skåne, Kvistofta socken, Rya 11:4. UV Syd Rapport 2004:18. UV Syd Rapport 2004:18. UV Syd Rapport

Artursson, M. & Mogren, M. 1998. Sammanfattning och tolkning. I:Ar- tursson (Red.) Rya – En medeltida bytomt och en förhistorisk boplats.

Arkeologisk slutundersökning, Skåne, Kvistofta socken, RAÄ 92.

UV Syd Rapport 1998:21.

UV Syd Rapport

Bondesson Hvid, B. 2000. Katslösa 18:1. Boplatsrester från sten- brons- och järnålder. Skåne, Kvistofta socken, Katslösa 18:1. Arkeologisk slut- undersökning. UV Syd Rapport 2000:118UV Syd Rapport 2000:118UV Syd Rapport

Ericsson, T. & Serlander, D. 2002. Arkeologisk förundersökning. Ryde- bäcks station. Skåne, Kvistofta socken, Rya 1:30 (f.d. Katslösa 14:1) UV Syd Rapport 2002:8.

UV Syd Rapport

Ericson Lagerås, K. 1999. En gravgrupp från yngre bronsålder och boplatser från yngre bronsålder och yngre järnålder vid Rya. Arkeologisk slut- undersökning. Västkustbanan 2:5. UV Syd Rapport 1999:3.

Svanberg, F. 2000. Vikingatiden i Skåne. Lund.

Svensson, M. m.ﬂ .: Arkeologiska utredning. Skåne, Malmöhus län, Järn- vägen Västkustbanan, delen Helsingborg–Kävlinge. UV Syd Rapport 1996:25.

Svensson, M. & Karsten, P., red. 1996. Skåne, Malmöhus län Järnvägen Västkustbanan delen Helsingborg – Kävlinge, Avsnittet Helsingborg – Landskrona (block 1–2), 1996. Arkeologisk förundersökning.

(11)

Rydebäcks station 11

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-431-2006.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet 431-340-06, 2006-03-23.

Projektnummer: 1420576.

Undersökningstid: 25-27 april 2006.

Projektgrupp: Thomas Andersson.

Underkonsulter: Sydschakt och Hyrman.

Exploateringsyta: 42 000 m2.

Undersökt yta: 1260 löpmeter.

Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 1c, edition 1, x 6205 y 1310.

Koordinatsystem: Rikets.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6208,4 y 1310,4.

Dokumentationshandlingar som förvaras hos Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund: Digitalt dokumentationsmaterial för in- trasisprojekt S2006:014.

Fynd: Fnr 1–2 med LUHM nr 31580 kommer efter avslutad materialbearbet- ning att förvaras i Lunds Historiska Museum, LUHM.

Fyndtabell

LUHM 31580

Fynd nr Typ Antal Vikt, gr Övrigt

1 Flintyxa 1 145 Tunnbladig

2 Keramik 4 25 Brons-/äldre järnålder

(12)

UV Syds rapportserie 2006

1. Maglaby 17:2 m. ﬂ . Kvidinge sn. AU.

Anna Lagergren-Olsson

2. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. AU Bo Strömberg

3. Lilla Råby 18:38 m. ﬂ . Lund. AU Anna Lagergren-Olsson

4. Boplatslämningar utan fynd. Stora Köpinge sn. FU Sven Hellerström

5. En bytomt i Annelöv. AU Bo Strömberg

6. Saxtorp 10:50. AU Sven Hellerström

7. Spår efter en hägnad eller palissad invid Foteviken. Vellinge sn. AU Thomas Andersson

8. Stora Råby 32:13 m. ﬂ . AU Anna Lagergren-Olsson

9. Medeltida lämningar i Falsterbo 2:1. FU Katalin Schmidt Sabo

10. Björket 1:3 och 1:44. Kvidinge socken. AU Anna Lagergren-Olsson

11. Sunnanå 12:1 och 1:2. Burlövs socken. AU Anna Lagergren-Olsson

12. Barsebäcks bytomt. AU Thomas Andersson

13. Vellingebacken. Vellinge socken. AU Magnus Andersson

14. Asmundtorp 29:3. AU Sven Hellerström

15. Väg E6 Trelleborg–Vellinge. AU

Bengt Jacobsson och Mats Riddersporre

16. Lomma 27:53. Markarbeten inom fornlämning nr 49. Antikvarisk kontroll

Bengt Jacobsson

17. Grav-och boplatsområden vid Gustafslund. Helsingborg FU Bo Strömberg

18. Rydebäcks station. Kvistofta socken. AU