UV Syd Rapport 2009:4 1. Arkeologisk utredning I Uppåkras skugga

(1)

UV Syd RappoRt 2009:4 aRkeologiSk UtRedning 2008

I Uppåkras skugga

en järnåldersboplats i Hjärup

Skåne, Staffanstorp kommun, Uppåkra socken, Hjärup 7:1 och 22:1, RaÄ 37

dnr 421-0739-2008 Håkan Aspeborg

(2)

Riksantikvarieämbetet

Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd

odlarevägen 5 226 60 lund tel. 010-480 82 30 Fax 010-480 82 67 www.arkeologiuv.se

Kart- och ritmaterial Henrik pihl Layout Henrik pihl

Tryck/Utskrift UV Syd, lund, 2009

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriverket, 801 82 gävle. dnr l 1999/3

(3)

Innehåll

Sammanfattning ... 5

Allmän bakgrund ... 5

Naturgeografiska förutsättningar ... 7

Den aktuella fornlämningssituationen ... 7

Tidigare utförda undersökningar i området ... 7

Skälen till och målsättningen med utredningen ... 7

Metod ... 9

Resultat och genomförande ... 9

Vetenskaplig potential ... 10

Förslag till åtgärder ... 11

Referenser ... 13

Administrativa uppgifter ... 14

Bilaga 1. Anläggningslista ... 15

(4)

Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel.

Skala 1:300 000.

Oxie

Bara

Dalby Lomma

Eslöv

Ge Löddeköpinge

Svalöv

Svedala Bjärred

Häljarp

Vellinge

S Sandby Furulund

Kävlinge Hofterup

LANDSKRONA

Staffanstorp

Bunkeflostrand

Saxån

Sege å Lödde

å

Börringesjön Yddingesjön Lommabukten

Fjällfotasjön Lundåkrabukten

LUND

MALMÖ

l

0 5 10 km

(5)

I Uppåkras skugga

Håkan Aspeborg

Sammanfattning

Skanska Nya Hem AB har för avsikt att bygga bostäder inom

•

fastigheterna Hjärup 7:1 och 22:1 i Uppåkra socken, Staf- fanstorps kommun.

Exploateringsområdet är drygt 250 000 m² stort.

•

I området kunde det förväntas finnas under markytan dolda

•

fornlämningar.

Länsstyrelsen i Skåne län beslutade att en arkeologisk utred-

•

ning skulle göras och att Riksantikvarieämbetet UV Syd skulle utföra den.

Sammanlagt grävdes 22 schakt om total 1500 löpmeter.

•

I schakten framkom 167 anläggningar, av vilka flertalet var

•

stolphål, boplatsgropar och härdar.

En boplatslämning, preliminärt daterad till järnålder, avgrän-

•

sades till en öst-västlig höjdrygg centralt på området.

En förundersökning eller bevarande föreslås för boplatsläm-

•

ningarna inom ett ca 44 000 m² stort område.

För övriga delar av exploateringsområdet föreslås inga ytter-

•

ligare arkeologiska åtgärder.

Allmän bakgrund

Skanska nya hem har för avsikt att bygga bostäder inom fastigheterna Hjärup 7:1 och 22:1 i Uppåkra socken, Staffanstorps kommun.

Området är ca 25 ha stort och ligger omedelbart öster om stambanan mellan Malmö och Lund (fig. 1–2). Av fornlämningsbilden i området kunde under mark dolda fornlämningar förväntas finnas inom fastigheterna. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade därför den 25/7 2008 (lst dnr 431-19341-08) att ge Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning av området. Cecilia Cronberg ut- förde denna medan Håkan Aspeborg är ansvarig för rapporten.

(6)

Fig. 2. Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområde och fornlämningar markerade. Skala 1:10 000.

!!

! !

!

! !

!

!!

!

!!!!!

!

Hjärup

Hjärups boställe Svarthjärup

Coyetgården

Hjärupsgården Betongindustri

Uppåkra 26:1 Uppåkra 32:1

Uppåkra 29:1

Uppåkra 30:1

Uppåkra 21:1

Uppåkra 33:1

Uppåkra 2:1

Exploateringsområde

Registrerade fornlämningar, yta Registrerade fornlämningar, punkt

(7)

Naturgeografiska förutsättningar

Knappt hälften, ca 11 hektar av området utgörs av industrimark, ce- mentvarufabrik, medan den resterade delen utgörs av åker (fig. 2).

Jordarten består till största delen av moränlera men mindre områden av sandig lerig morän och sand finns också. Jordarna innehåller rela- tivt höga halter fosfat i de sydöstra delarna. Nivåskillnaderna är små och utredningsområdet ligger mellan 15 och 20 m ö h. I området finns låglänta förhöjningar och svaga sluttningar. De norra delarna låg under 1700-talet inom Hjärup bys norra vång och de södra delarna inom byns västra vång. Ett större övertäkt dike löper i nord-sydlig riktning i en svacka genom den södra delen av området.

Den aktuella fornlämningssituationen

Inga kända fornlämningar eller lösfynd finns registrerade inom utred- ningsområdet. Däremot ligger endast ca 50 meter sydväst om områ- det ett grav och boplatsområde från järnålder, Uppåkra 29:1. Några hundra meter längre bort ligger en delundersökt boplats, Uppåkra 30:1. En stenåldersboplats, Uppåkra 32:1, är belägen knappt 500 meter norr om området. Drygt 500 meter öster om AU ligger Hjä- rups bytomt, Uppåkra 26:1. En omfattande lösfyndsamling av neoli- tiska flintyxor förvaras på Hjärup nr 3 väster om utredningsområdet, Uppåkra 16:1. Var yxorna härrör från är oklart men de indikerar att såväl boplatser som gravar från neolitikum kan finnas i området.

Tidigare utförda undersökningar i området

I närområdet har flera arkeologiska undersökningar genomförts.

Omedelbart sydost om utredningsområdet, på andra sidan stambanan, undersöktes en boplats med tre hus varav ett var bland de längsta hus som någonsin undersökts i Skåne (Runcis 1998). Boplatsen är daterad till folkvandringstid och vendeltid. Vid denna undersökning påträffades även skelettgravar från tiden kring övergången mellan ro- mersk järnålder och folkvandringstid. Skelettgravarna låg i ett sandigt område som omgavs av lera. Strax nordväst om denna boplats utred- ningsgrävdes en mindre odaterad boplats som föreslagits härröra från järnålder (Becker 2005). Några hundra meter längre österut har delar av Hjärups vikingatida och medeltid by undersökts (Larsson 1995).

Skälen till och målsättningen med utredningen

Området angränsar till en känd stenålderboplats, en fyndplats från bronsålder och en undersökt järnålderboplats med gravar. Det fanns därför skäl att anta att såväl boplatslämningar som gravar fanns dolda under marken i området. Därtill rymmer området flera goda boplatslägen på små förhöjningar och syd, sydväst och sydost sluttningar. Centralt i området finns en svag höjdrygg där jordarten består av sand som både utgör ett möjligt boplatsläge och gravläge. Vid en besiktning påträffades slagen flinta med brons- eller järnåldersdate- ring i exploateringsområdets norra del.

(8)

!

A

B

C

D E

Hjärup

Hjärups boställe

Uppåkra 29:1

Uppåkra 32:1

Uppåkra 30:2

0 100 200 300 meter

Fig. 1. Exploateringsområdet och delområdena A–E som var föremål för sökschaktning.

(9)

Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssi- tuationen, d v s om och var under mark dolda fornlämningar finns i området som berörs av exploateringen. Dessutom att till länsstyrelsen tillhandahålla ett underlag för deras vidare beslut i ärendet. Därutö- ver var målet att grovt avgränsa och datera eventuella lämningar.

Eventuella järnålderslämningar i området är av särskilt intresse på grund av närheten till Uppåkra, den stora centralplatsen under järnål- der i Skåne. Intresset fokuserar på relationer mellan centrum periferi i ett lokalt perspektiv.

Förutsättningarna för att finna bevarade fornlämningar inom den del av utredningsområdet som används som industriområde för ce- mentvaruindustri torde vara små och av den anledningen gjordes inga sökschaktningar där.

Metod

Förekomsten av under mark dolda fornlämningar kan enklast kon- stateras genom sökschaktsgrävning. Därför genomfördes utredningen som en sådan. Totalt grävdes ca 1 500 meter sökschakt inom fem olika delar av området A–E (fig. 3). Schakt och anläggningar doku- menterades med GPS och digital kamera. Digitala data lagrades och bearbetades i fältdokumentationsprogrammet Intrasis.

Resultat och genomförande

Den nu genomförda utredningsgrävningen omfattade endast områ- den belägna i åkermark. Alven bestod framför allt av siltig och lerig morän, undantaget ett centralt område, söder om cementvaruindu- strin, där den bestod av silt och ett sandigare område i öst. Nivåskill- naderna var små och låg mellan 15 och 20 m ö h. Vid utredningen grävdes 22 sökschakt, med en sammanlagd längd av 1500 meter. I schakten framkom 167 anläggningar, av vilka flertalet var stolphål, boplatsgropar och härdar (fig. 4).

En boplatslämning, preliminärt daterad till järnålder, avgränsades till en öst-västlig höjdrygg centralt på området. Detta motsvarade den norra dela av delområde A och den västligaste delen av delområde C.

På platsen framkom en mängd anläggningar, varav flera med keramik i ytan. Flera stolphål var stenskodda och många av härdarna föreföll välbevarade såtillvida att de innehöll rikligt med skörbränd sten. Ke- ramiken, som inte togs tillvara, kunde preliminärt dateras till järnål- der. Vid en anhopning med stolphål påträffades även en fragmenterad kvarnsten. Denna var av typen vridkvarn (fig. 5). Dessa anses ha kom- mit i bruk i Skandinavien runt Kristi födelse. För Skånes vidkom- mande har de äldsta daterats till 200-talet (Östling 2007, s. 280). Av fyndomständigheten att döma kan man misstänka att kvarnstenen har legat i ett hus. I ytan på flera anläggningar noterades dessutom flintavslag som inte kunde dateras.

(10)

Vid sökschaktsgrävningen konstaterades också att stora delar av området var övertäckt med utfyllnadsmaterial från bygget av cem- tentvaruindustrin på 1960-talet, bl a i området för den ovan nämnda järnåldersbosättningen. Den tidigare mer kuperade terrängen var till stora delar utjämnad. På vissa ytor låg det drygt en meter utfyllnadsmaterial på den ursprungliga åkermarken.

Vetenskaplig potential

Uppåkra är utan tvekan på många sätt en unik centralplats från Skan-

##

#

"

""

Dike Grop Härd Ränna Stolphål

#

Fig. 4. Schaktplan

(11)

dock visat att centralplatser ofta inte är en exakt plats utan bör förstås som ett större område, inom vilket centrala funktioner finns utsprid- da. Detta har han benämnt ”multifunctional central place (complex)”

(Brink 1996, s.238). Även Lars Lundqvist har varit inne på liknade tankar i det han menar att centra kan vara uppbyggda av flera ele- ment i landskapet som bildar ”dominerande landskapsrum” (Lund- qvist 200, s. 15ff). Förutom den absoluta centralplatsnoden med sina tjocka kulturlager, gravhögar, kulthus, stora långhus och rika fynd etc saknas kring Uppåkra synliga maktmanifestationer i det omgi- vande landskaprummet. Detta är kanske inte så förvånande eftersom området utgörs av fullåkersbygd men understryker vikten av arkeologiska undersökningar av fornlämningar från järnålder i Uppåkras närområde för att se hur centralplatsen påverkade detta. En intressant fråga är hur långt från centrum spreds eller redistribuerades olika rikedomsindikerande fyndtyper.

Förslag till åtgärder

En förundersökning föreslås för boplatslämningarna inom markerat

Fig. 5. Vridkvarn in situ. Foto Cecilia Cronberg.

(12)

!!

! !

!

! !

!

!!

!

!!!!!

!

Hjärup

Hjärups boställe Svarthjärup

Coyetgården

Hjärupsgården Betongindustri

Uppåkra 29:1

Uppåkra 30:1

Uppåkra 21:1

Uppåkra 33:1

Uppåkra 2:1

Område som föreslås bli föremål för undersökning eller sparas

Registrerade fornlämningar, yta Registrerade fornlämningar, punkt

Fig. 6. Markering av fornlämning i form av boplats som föreslås bli föremål för förundersökning eller sparas inför kom- mande exploatering. Skala 1:10 000.

(13)

Referenser

Becker, N. 2005. Arkeologisk utredning 2005. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142. Riksan- tikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:5.

Brink, S. 1996. Political and social structures in Early Scandinavia.

A settlement-historical pre-study of the Central Place. Tor. Vol 28. Uppsala.

Larsson, R. 1995. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. RAÄ 26.

Arkeologisk undersökning etapp I och II. 1986 och 1987. Riksan- tikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:51.

Lundqvist, L. 2000. Järnålderns centra – exempel från Halland och Västergötland. Gotarc serie C. Arkeologiska skrifter No 35. Gö- teborg.

Runcis, J. 1998. Särskild arkeologisk undersökning. Gravar och boplatser i Hjärup. – från äldre och yngre järnålder. Skåne, Uppå- kra socken Hjärup 21:36, Raä 29. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1998:1

Östling, A. 2007. Vridkvarnen – ett tecken på bröd och rikedom? I:

Göthberg, H. (red.) Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av för- historiska sammanhang. Arkeologi E4 Uppland – studier. Volym 3. Uppsala.

(14)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-0739-2008.

Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-19341-08, 2008-07-25.

Projektnummer: 10929.

Uppdragsgivare: Skanska Nya Hem AB.

Fälttid: 25 augusti–1 september.

Maskintid: 48 timmar.

Beslutad kostnad: 136 765 Kr.

Faktisk kostnad: 92 993 Kostnad fältarbete: 38 080 Kostnad rapportarbete: 27 200 Kostnad redaktion: 5 440

Kostnad övrigt, maskiner & bodar etc: 16 833, Beställaren tillhandahöll grävmaskin.

Personal: Cecilia Cronberg.

Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening och Ramirent AB.

Exploateringsyta: 250 000 m². Undersökt yta: 1500 löpmeter.

Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 4g Tottarp, x 6170000 y 1330000.

Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6174518 y 1331317.

Dokumentationshandlingar som förvaras på Riksantivarieämbetet UV Syd:

Intrasisdata S2008:011.

Fynd: LUHM 31854: 1.

(15)

Bilagor

Bilaga 1. Anläggningslista

Id Anl. typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol

201 Stolphål Svag Lera

203 Grop Mellan Lera

211 Ränna Mellan Lera

213 Grop Svag Lera

217 Grop Svag Lera

222 Stolphål Svag Lera Ja

224 Grop Svag Lera

229 Grop Svag Lera Ja

231 Stolphål Svag Lera Ja

233 Stolphål Mellan Lera

237 Härd Kraftig Sand Ja Ja

238 Stolphål Mellan Sand

239 Stolphål Kraftig Sand Ja

242 Grop Kraftig Lera

244 Grop Kraftig Lera Ja Ja

246 Dike Mellan Lera

252 Härd Kraftig Sand Ja Ja

253 Stolphål Kraftig Lera 254 Stolphål Kraftig Lera

(16)

259 Stolphål Mellan Silt

260 Grop Mellan Silt

261 Stolphål Svag Silt

265 Ränna Mellan Silt

267 Härd Mellan Silt

271 Grop Svag Silt

275 Ränna Svag Silt

281 Härd Kraftig Silt

296 Ränna Mellan Lera

(17)

339 Härd

343 Härd

355 Grop Kraftig Silt

356 Grop Kraftig Silt

361 Grop Svag Silt

373 Härd Kraftig Lera Ja Ja

(18)

Figurförteckning

Platsen för undersökningen. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, Skala 1.

1:300 000.

Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområde och fornlämningar 2.

markerade. Skala 1:10 000.

Exploateringsområdet och delområdena A–E som var föremål för 3.

sökschaktning.

Schaktplan.

4.

Vridkvarn in situ. Foto Cecilia Cronberg.

5.

Markering av fornlämning i form av boplats som föreslås bli föremål för 6.

förundersökning eller sparas inför kommande exploatering.

(19)

UV Syds rapportserie 2009

1. Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo

2. E22 Sölve–Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1.

Håkan Aspeborg

3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark

4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg