Införandet av IFRS och företagens användning av aktierelaterade ersättningar: En studie av olika börsbolags användning av aktierelaterade ersättningar till anställda

1

Införandet av IFRS och

företagens användning av aktierelaterade ersättningar

– En studie av olika börsbolags användning av aktierelaterade ersättningar till anställda

Kandidatuppsats 15 hp | Företagsekonomi - Redovisning| HT 2014

Författare: Nathalie Gyulanszky & Susanna Kleijn Handledare: Bengt Lindström & Jurek Millak

FÖRORD

Med anledning av införandet av IFRS kom många företag att påverkas av detta. IFRS 2 hanterar aktierelaterade ersättningar och innebar bland annat att dessa nu behövde kostnadsföras, vilket tidigare ej behövts. Detta skulle kunna innebära att företagen fick incitament att minska användningen av denna form av ersättning. Det var med anledning av detta vårt intresse väcktes för att genomföra en undersökning inom ämnet.

Vi vill ta tillfället i akt att tacka alla de som bidragit med tips och råd under uppsatsprocessens gång och framförallt vill vi tacka våra handledare Bengt Lindström och Jurek Millak.

Tack!

Nathalie Gyulanszky Susanna Kleijn

Nathalie Gyulanszky Susanna Kleijn

Södertörns Högskola, Januari 2015

SAMMANFATTNING

Titel: Införandet av IFRS och företagens användning av aktierelaterade ersättningar Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi

Författare: Nathalie Gyulanszky & Susanna Kleijn Handledare: Bengt Lindström & Jurek Millak

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder.

Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.

Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning. Dessutom studerades hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher. Analysen utgår från de diagram och tabeller som kunnat tas fram genom den insamlade datan.

Slutsatser: Användningen av aktierelaterade ersättningar har ej minskat under perioden 2001 till 2013. Tilldelningen minskade kraftigt från 2001 till IFRS införande år 2005, för att sedan öka från 2005 till 2013. Överlag använde cirka hälften av bolagen aktierelaterade ersättningar vardera år. Inom branschen Tillverkning & Industri tilldelades flest optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden. Den bransch som tilldelade minst antal optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden var Fastighetsverksamhet. Det gick att urskilja en stark minskning av användningen av personaloptionsprogram, samtidigt som en markant och stabil ökning av användningen av olika typer av aktieprogram kunde urskiljas.

Nyckelord: Aktierelaterade ersättningar, IFRS 2, kostnadsföring

ABSTRACT

Title: The introduction of IFRS and corporate use of share-based payments Course: Bachelor thesis in Business Administration

Authors: Nathalie Gyulanszky & Susanna Kleijn Tutors: Bengt Lindström & Jurek Millak

Background: To create more transparency in reporting, the IASB (previously IASC) was formed and the EU determined that all the countries, which are members of the EU, are to apply the international standards of the IASB. This lead to the requirement that all the Swedish listed companies had to comply with IFRS 2 as of 2005, which meant that share-based payments were to be expensed, which had not previously been required.

Purpose: The purpose of the study is to identify whether corporate use of share-based payments of directors, CEO and other employees, has changed from 2001 to 2013, which represents a time before, to a time after the introduction of IFRS in 2005.

Method: A longitudinal study was conducted on the 60 companies listed in Large Cap on December 31, 2013. The study includes the total population during the years 2001 to 2013. The data collection was carried out through these companies’ annual reports for these years. What has been reviewed in the study is whether the companies have been using share-based payments during this period of time. If a change has occurred and, if so, how it appeared, which forms of share-based payments they have been using, and to what extent. Furthermore, the size of allocations, the presence of start-up incentive programs and if the use of share- based payments differ between companies in different industries were studied.

The analysis is based on the graphs and tables that could be produced by the collected data.

Conclusions: The use of share-based payments has not decreased over the period 2001 to 2013.

The allocation decreased significantly from 2001 to the introduction of IFRS in 2005, to later on increase from 2005 to 2013. Overall, approximately half of the companies used share-based payments each year. Within the line of business Manufacturing & Industry, the highest number of options and shares were allocated on average per company over the period. The line of business that allocated the least number of options and shares on average per company over the period was Real estate activity. It was possible to distinguish a strong reduction in the use of employee stock option programs. At the same time a significant and steady increase in the use of different types of share programs could be distinguished.

Keywords: Share-based payments, IFRS 2, expensing

FÖRKORTNINGAR

EC Europeiska kommissionen EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska Unionen

FAS Financial Accounting Standards FASB Financial Accounting Standards Board IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee

IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards

KPMG Klynveld Peat Marwick Goerdeler PwC PricewaterhouseCoopers

RR Redovisningsrådets Rekommendation

URA Uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp VD Verkställande Direktör

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 3

1.3 Problemformulering ... 6

1.3.1 Frågeställningar ... 6

1.4 Syfte ... 6

1.5 Avgränsning ... 6

1.6 Fortsatt Disposition ... 7

2 Teoretisk referensram ... 8

2.1 Standardsättare ... 8

2.1.1 Redovisningsrådet ... 8

2.1.2 Internationella standardsättare ... 10

2.2 EU:s motiv för en gemensam redovisningsstandard ... 11

2.3 IFRS 2 ... 12

2.3.1 Värdering av aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2 ... 13

2.4 Redovisningens kvalitativa egenskaper och redovisningsprinciper ... 14

2.5 Incitamentsprogram ... 15

2.5.1 Aktieprogram ... 15

2.5.2 Aktieoptionsprogram ... 15

2.6 Agentteorin ... 18

2.7 Lobbying ... 19

2.8 Tidigare forskning ... 21

2.8.1 Studie genomförd av KPMG 2010 ... 21

3 Metod ... 22

3.1 Forskningsansats ... 22

3.2 Tillvägagångssätt ... 22

3.3 Forskningsstrategi ... 24

3.4 Analysmetod... 24

3.5 Urval ... 24

3.6 Bortfallsanalys ... 25

3.7 Validitet och Reliabilitet ... 25

3.8 Kritik mot studien... 26

4 Empiri och Analys ... 27

4.1 Tilldelade optioner och aktier ... 28

4.1.1 Teckningsoptioner ... 31

4.1.2 Köpoptioner ... 31

4.1.3 Syntetiska optioner ... 31

4.1.4 Konvertibler ... 32

4.1.5 Personaloptioner och aktier ... 33

4.1.6 Övergripande om tilldelningen av optioner och aktier ... 34

4.2 Antal företag som har respektive ej har tilldelat aktierelaterade ersättningar ... 36

4.2.1 Teckningsoptioner ... 40

4.2.2 Köpoptioner ... 40

4.2.3 Syntetiska optioner ... 40

4.2.4 Konvertibler ... 41

4.2.5 Personaloptioner ... 41

4.2.6 Aktier ... 41

4.2.7 Övergripande om antal företag som tilldelat optioner och aktier ... 42

4.3 Nystartade program ... 43

4.4 Användning inom olika branscher ... 47

4.4.1 Tillverkning & Industri ... 47

4.4.2 Partihandel ... 50

4.4.3 Fastighetsverksamhet ... 53

4.4.4 Data, IT & Telekommunikation ... 56

4.4.5 Bank, Finans & Försäkring ... 59

4.4.6 Övrigt ... 62

4.4.7 Övergripande branschanalys ... 65

5 Avslutning ... 67

5.1 Slutsatser ... 67

5.2 Förslag till fortsatt forskning ... 69 6 Källförteckning ... I

TABELLFÖRTECKNING:

Tabell 1: Företag & Bransch ... 27

Tabell 2: Bolag med och utan tilldelning av aktierelaterade ersättningar ... 36

Tabell 3: Bolag som ej tilldelat aktierelaterade ersättningar någon gång under perioden...…………..….39

DIAGRAMFÖRTECKNING

Diagram 2: Antal tilldelade teckningsoptioner ...29

Diagram 3: Antal tilldelade köpoptioner ...29

Diagram 4: Antal tilldelade syntetiska optioner ...29

Diagram 5: Antal tilldelade konvertibler ...30

Diagram 6: Antal tilldelade personaloptioner ...30

Diagram 7: Antal tilldelade aktier ...30

Diagram 8: Antal bolag som har respektive inte har aktierelaterade ersättningar ...36

Diagram 9: Antal företag som tilldelat teckningsoptioner ...37

Diagram 10: Antal företag som tilldelat köpoptioner ...37

Diagram 11: Antal företag som tilldelat syntetiska optioner ...37

Diagram 12: Antal företag som tilldelat konvertibler ...38

Diagram 13: Antal företag som tilldelat personaloptioner ...38

Diagram 14: Antal företag som tilldelat olika typer av aktier ...38

Diagram 15: Antal företag som startat nya teckningsoptionsprogram ...43

Diagram 16: Antal företag som startat nya köpoptionsprogram ...43

Diagram 17: Antal företag som startat nya program med syntetiska optioner ...43

Diagram 18: Antal företag som startat nya konvertibelprogram ...44

Diagram 19: Antal företag som startat nya personaloptionsprogram ...44

Diagram 20: Antal företag som startat nya aktieprogram ...44

Diagram 21: Tillverkning & Industri: Tilldelade optioner och aktier ...47 Diagram 22: Antal företag inom branschen Tillverkning & Industri som tilldelat olika typer av optioner eller aktier ...47 Diagram 23: Tilldelade optioner och aktier inom branschen Tillverkning & Industri ...47 Diagram 24: Partihandel: Tilldelade optioner & aktier ...50 Diagram 25: Antal företag inom branschen Partihandel som tilldelat olika typer av optioner

eller aktier ...51 Diagram 26: Tilldelade optioner och aktier inom branschen Partihandel ...51 Diagram 27: Fastighetsverksamhet: Tilldelade optioner & aktier ...53 Diagram 28: Antal företag inom branschen fastighetsverksamhet som tilldelat olika typer av

optioner eller aktier ...54 Diagram 29: Tilldelade optioner och aktier inom branschen Fastighetsverksamhet ...54 Diagram 30: Data, IT & Telekommunikation: Tilldelade optioner och aktier ...56 Diagram 31: Antal företag inom branschen Data, IT & Telekommunikation som tilldelat olika typer av optioner eller aktier ...57 Diagram 32: Tilldelade optioner och aktier inom branschen Data, IT & Telekommunikation ...57 Diagram 33: Bank, Finans & Försäkring: Tilldelade optioner & aktier ...59 Diagram 34: Antal företag inom branschen Bank, Finans & Försäkring som tilldelat olika typer av optioner eller aktier ...60 Diagram 35: Tilldelade optioner och aktier inom branschen Bank, Finans & Försäkring ...60 Diagram 36: Övrigt: Tilldelade optioner & aktier ...62 Diagram 37: Antal företag inom branschen övrigt som tilldelat olika typer av optioner eller

aktier ...63 Diagram 38: Tilldelade optioner och aktier inom branschen övrigt ...63

1

1 INLEDNING

I INLEDNINGEN GES EN INTRODUKTION AV BAKGRUND, SAMT PROBLEMDISKUSSION, PROBLEMFORMULERING, SYFTE, AVGRÄNSNING OCH UPPSATSENS DISPOSITION

1.1 BAKGRUND

För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. 2005 infördes IFRS 2 vilket innebar att alla företag som tillämpade och följde regelverket IFRS nu skulle vara tvungna att kostnadsföra aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda inom företagen.¹ Detta hade tidigare inte varit ett krav, utan ersättning i denna form hade inte belastat resultaträkningarna. Införandet skapade en stor debatt kring kostnadsföringen bland företag runtom i världen.² Aktierelaterade ersättningar ansågs av standardsättarna vara underreglerat och de har därför reglerat detta område i den nya standarden. Denna studie syftar till att se hur denna förändring påverkat bolagens användning av aktierelaterade ersättningar.

Under andra hälften av 1900-talet insåg bolagen att det fanns en hel del fördelar med att ge alla anställda aktieoptionsprogram och på så sätt inkludera de anställda i det egna kapitalet och programmen utvecklades till att gå både till ledning och övrig personal. Bland annat skulle ett ökat åtagande från de anställda leda till lägre personalomsättning och de skulle se direkta personliga fördelar i att produktiviteten och lönsamheten ökar. De anställda skulle även få en ökad förståelse för relationen mellan kostnader och lönsamhet, vilket ofta leder till en minskad efterfrågan på löneökningar. Det skulle också bli en bättre kommunikation mellan de anställda då företaget strävar efter att uppmuntra personalen att ta del av det egna kapitalet genom att ”sälja in” företaget och dess mål. ³ Enligt PwC väljer företag att använda aktierelaterade ersättningar som en del av deras ersättningsstrategier då det leder till ökade vinster och lönsamhet samtidigt

1 EUR-Lex. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002. 2002. p.1-2

2 Redovisningsrådet. Rekommendation – Ersättningar till anställda. 2002 (inkl. ändring 2003). s.6, p.11

3 Samsa et al. 2003:1. I Bezuidenhout, L,M. Employee share incentive schemes: An integrated approach. 2006.

s. 1-2

2 som de gör sig attraktiva för eventuella medarbetare och det är även ett sätt att kvarhålla de anställda.⁴

Kompensation till det välkända företaget Apples förre VD Steve Jobs kan tas som exempel till varför bilden av ett företags kostnader kan bli missvisande utan kostnadsföring av optionsprogram. I början av 2000-talet erhöll Jobs en lön omfattande endast en dollar per år som påverkade företagets finansiella ställning, medan han i själva verket även erhöll ytterligare ersättning i form av optionsprogram med tio miljoner optioner, värderade till över 400 miljoner dollar. Denna ersättning behövde dock inte, enligt tidigare redovisningsstandarder, belasta resultaträkningen.⁵

4 PwC. 2005:1. I Bezuidenhout, L,M. Employee share incentive schemes: An integrated approach. 2006. s. 3

5 Botosan, C, A & Plumiee, M, A. Stock Option Expense: The Sword of Damocles Revealed. 2001. s. 311-312

3 1.2 PROBLEMDISKUSSION

Redovisningsreglerna kring aktierelaterade ersättningar genererade en debatt utan motstycke i USA på 1990-talet och FASB vidhöll en icke-kostnadsföringspolicy. Att inte kostnadsföra aktierelaterade ersättningar tyder på en övervärdering av ett företags intäkter, då kostnaderna undervärderas. Detta kan i sin tur leda till att investerare fattar beslut på en felaktig grund.⁶ En ny norm inom redovisningen kan få företag att ändra deras beteenden gällande en del frågor, vilket kan komma att påverka företagets intressenter som till exempel de anställda. Införandet av IFRS 2 kan ses som en börda och det finns därför incitament för företagen att minska eller helt avskaffa aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och de övriga anställda. Olika intressenter som är motståndare till kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar menar att värdering till verkligt värde på tilldelningsdagen ger utrymme för, för stora fel i redovisningen, och de anser istället att kostnaden borde skjutas upp till dess att en mer tillförlitlig värdering kan ges, till exempel då den tilldelade aktien utnyttjas. Problemet med detta är att kostnader ska kostnadsföras då de uppkommer, enligt matchningsprincipen, så detta argument strider mot denna redovisningsprincip.⁷ Ett annat argument som motståndarna använder är att andra uppskattningar som är baserade på framtida händelser så småningom förlikas med det slutliga värdet. Skillnader som visar sig finnas mellan beräknat värde och verkligt värde redovisas, men kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar på tilldelningsdagen har ingen sådan rättningsmekanism.⁸

Aktierelaterade ersättningar har hjälpt USA:s ekonomi att uppnå den stora tillväxten och avkastningen som amerikanska företag fått uppleva åren kring sekelskiftet. Möjligheten att ge de anställda ersättningar i form av aktieoptioner gör att företagen inte behöver en stor tillgång till likvida medel och de anställda slipper även den skatt som skulle ha påfrestat kontanta ersättningar. Motståndare till kostnadsföringen menar att om aktierelaterade ersättningar skulle kostnadsföras, skulle det leda till ett minskat användande av denna typ av ersättningar. Detta

6 Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 657

7 Kaplan, R & Palepu, K, G. Expensing Stock Options: A Fair-Value Approach. Harward Business Review. 2003. s. 105

8 Ibid. s. 106

4 skulle i sin tur leda till att tillväxten och avkastningen i den amerikanska ekonomin skulle minska.⁹

De intressenter som är för kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar menar dock att om ersättningarna inte kostnadsförs så leder det till att företagets kostnader underskattas och att företagets vinst därmed överskattas. De menar att det finns ett värde i de aktierelaterade ersättningarna och om detta värde inte tas med blir de finansiella rapporterna missledande.

Problemet här är hur detta värde ska beräknas. Det anges inte i FASB:s eller i IASB:s standarder vilken värderingsmodell som ska användas utan detta lämnas istället åt företagen att besluta.

Värdering till verkligt värde har fått mycket kritik. En del anser bland annat att det inte är pålitligt och därför inte borde användas. Andra menar att reliabiliteten i de finansiella rapporterna ökar då ytterligare information anges och att pålitligheten i värdet därför kan bortses ifrån. Motståndare till kostnadsföringen påpekar även att värdering till verkligt värde bryter mot att de finansiella rapporterna ska vara konsistenta, då det inte finns någon allmänt accepterad värderingsmodell som alla ska använda. De menar även att det bryter mot jämförbarheten som ska finnas i de finansiella rapporterna, då företagen själva får välja värderingsmodell.¹⁰

Chalmers och Godfreys analys i ”Expensing stock-based payments: A material concern?” pekar på att det, trots att kassaflödet inte påverkas av erkännandet och kostnadsföringen av optionsprogram, kommer att medföra en negativ påverkan på en del företags redovisade resultat.

Även en konsekvent och väsentlig minskning av värdet på nyckeltal kommer att kunna ses.¹¹ Det finns även finansiella rapporter som påvisar att Australiensiska bolags rapporterade nettovinster skulle kunna bli hundratals miljoner lägre om redovisningsstandarderna krävde kostnadsföring av aktierelaterade ersättningar till anställda.¹²

Bezuidenhout kom bland annat fram till att optionsprogram minskar internationellt och att begränsade aktierätter och syntetiska personalrättssystem ökar. Dessa förändringar hävdas främst ha uppstått på grund av den nya redovisningsstandarden och mer konkret av kostnadsföringen av optionsprogram.¹³Är företagen oroliga för hur kostnadsföringen av optionsprogrammen kommer

9 Hassett, K, A & Wallison, P, J. A Troubling Requirement. 2004. s. 52-54

10 Ibid. s. 54-56

11 Chalmers, K & Godfrey, J. Expensing stock-based payments: A material concern?. 2005. s. 170-171

12 Oldfield. 2002. I Chalmers, K & Godfrey, J. Expensing stock-based payments: A material concern?. 2005. s. 165

13 Bezuidenhout, L,M. Employee share incentive schemes: An integrated approach. 2006. s. 104

5 att påverka nyckeltalen kan det eventuellt leda till att de svarar med att ändra avtalen rörande optionsprogrammen för att undvika ett erkännande av kostnaderna.¹⁴

Det har även diskuterats kring huruvida aktierelaterade ersättningar verkligen kan ses som en kostnad eller inte. Då det finns olika kostnadsdefinitioner och då dessa är relativt vaga ger det utrymme för tolkning. Detta har i sin tur lett till debatten om huruvida aktierelaterade ersättningar verkligen utgör en kostnad och därmed huruvida dessa ersättningar bör kostnadsföras. Detta är några definitioner på vad en kostnad är:

”Kostnader är anskaffningsvärdet på de resurser företaget förbrukar under en viss period.”¹⁵

”(beräknat) sammanlagt ekonomiskt värde av viss tillgång som förbrukas eller lämnas i ersättning vid utövande av viss verksamhet eller utnyttjande av viss förmån [… ]”¹⁶

Den kanske viktigaste definitionen i debatten är IASB:s kostnadsdefinition, då det är IASB som kommit fram till beslutet att aktierelaterade ersättningar ska kostnadsföras. IASB definierar kostnader som:

”En kostnad är en minskning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av utbetalningar eller minskning av tillgångars värde, eller ökning av skulder med en minskning av eget kapital som följd, förutom sådana minskningar av eget kapital som utgörs av överföringar till ägarna.”¹⁷

IASB menar att kostnader, förutom kostnader som uppkommer i företagets ordinarie verksamhet, även omfattar förluster.¹⁸ IASB stadgar att en förlust innebär:

”En förlust utgörs av en minskning av ekonomiska fördelar […]”¹⁹

14 Jensen & Murphy. 1990. Seethamraju & Zach. 2003. I Chalmers, K & Godfrey, J. Expensing stock-based payments:

A material concern?. 2005. s. 171

15 Arvidson, P et al. Den nya affärsredovisningen. 2010. s. 29

16 Svenska Akademien. Svensk ordbok A-L. 2009. s. 1618

17 FAR online. Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter. 2001. p. 70 b

18Ibid. p. 78-79

19 Ibid.

6 De problem som nu åskådliggjorts är de som ligger till grund för denna uppsats. Detta då dessa problem kan ge företagen incitament att undvika användningen av aktierelaterade ersättningar.

1.3 PROBLEMFORMULERING

Har användandet av aktierelaterade ersättningar till anställda förändrats från perioden före, till perioden efter, införandet av IFRS hos de utvalda börsbolagen?

1.3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR

 I vilken omfattning förekommer aktierelaterade ersättningar inom företagen?

 Vilka sorters aktierelaterade ersättningar har använts?

 Har företagen startat några nya aktierelaterade incitamentsprogram under åren och i sådant fall, i vilken omfattning?

 Hur skiljer sig användningen av aktierelaterade ersättningar åt mellan företag inom olika branscher?

1.4 SYFTE

Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.

1.5 AVGRÄNSNING

Avgränsning har skett till de börsbolag som var noterade i Large Cap under den Nordiska listan per den 31 december 2013. Undersökningen har begränsats till dessa företags koncernredovisningar under åren 2001 till 2013.

7 1.6 FORTSATT DISPOSITION

Kapitel 2 I detta kapitel ges en bredare genomgång av olika standardsättare, EU:s motiv för en gemensam redovisningsstandard, IFRS 2, redovisningens kvalitativa egenskaper och redovisningsprinciper. Det redogörs även för olika typer av incitamentsprogram, samt förklaras agentteorin och lobbying. Slutligen ges en genomgång av tidigare forskning.

Kapitel 3 I detta kapitel följer en detaljerad beskrivning om hur sekundärdatan har insamlats, vilken forskningsstrategi och vetenskaplig ansats som använts, empirins reliabilitet och validitet och hur empirin analyserats. Dessutom analyseras bortfall och kritik riktas mot den genomförda studien.

Kapitel 4 I detta kapitel presenteras den insamlade empirin i form av tabeller och diagram.

En egen analys kring empirin framgår även i kapitlet.

Kapitel 5 I detta kapitel följer de slutsatser som studien lett till, samt ges förslag till fortsatt forskning.

Kapitel 6 I detta kapitel redogörs för de källor som använts.

8

2 TEORETISK REFERENSRAM

I DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN GES EN BREDARE GENOMGÅNG AV TEORIER, LITTERATUR, MODELLER OCH TIDIGARE FORSKNING INOM ÄMNET

2.1 STANDARDSÄTTARE

2.1.1 REDOVISNINGSRÅDET

Innan de svenska börsnoterade bolagen tvingades tillämpa IASB:s rekommendationer (IFRS och IAS) följde de Redovisningsrådets rekommendationer (RR 1 – RR 29) och deras uttalanden (URA 1 – URA 41). Dessa rekommendationer och uttalanden är sedan den 1 januari 2005 ej längre tillämpliga för bolag som då började följa IFRS rekommendationer. Efter att de noterade svenska bolagen började tillämpa IASB:s rekommendationer lades Redovisningsrådet ned år 2007 och istället bildades Rådet för finansiell rapportering. ²⁰ Det nya rådet är till för att representera svenska intressen, genom ett samarbete med IASB och organisationens framtagande och utvecklande av IFRS och IFRIC.²¹

RR 29 - Ersättningar till anställda och URA 41 - Upplysningar om aktierelaterade ersättningar till anställda, behandlade tidigare aktierelaterade ersättningar. Rekommendationen reglerar hur företag skall redovisa och lämna upplysningar om ersättningar till anställda och behandlar fem typer av ersättningar: Kortfristiga ersättningar till anställda, Ersättningar efter avslutad anställning, Övriga långfristiga ersättningar till anställda, Ersättningar vid uppsägning och Aktierelaterade ersättningar.²² Det som rekommendationen berör om aktierelaterade ersättningar är det som är relevant för denna studie, då denna studie inte tar hänsyn till övriga typer av ersättningar. Rekommendationen beskriver aktierelaterade ersättningar enligt:

”Aktierelaterade ersättningar är ersättningar som ger anställda rätt att antingen erhålla egetkapitalinstrument som emitteras av företaget (eller dess moderföretag) eller där storleken på företagets förpliktelse gentemot anställda beror på det framtida priset

20 BFN (Bokföringsnämnden). Redovisningsrådets rekommendationer RR 1 – RR 29 och tillhörande URA 1 – URA 41.

21 Rådet för finansiell rapportering. Rådets roll i normgivningsprocessen.

22 Redovisningsrådet. Rekommendation – Ersättningar till anställda. 2002 (inkl. ändring 2003). s.3, p.1-2

9 på egetkapitalinstrument emitterade av företaget. Rekommendationen kräver vissa

upplysningar om sådana ersättningar, men den ger inte några regler för redovisningen eller beräkningen.”²³

Denna rekommendation ger alltså inte några regler för redovisningen eller beräkningen av aktierelaterade ersättningar, utan ställer enbart krav på upplysningar om det.

I den andra punkten under URA 41 beskrivs IASB:s utkast till IFRS 2, samt FASB:s rekommendation FAS 123. I punkten står det att RR 29 ej tillhandahåller några regler gällande redovisningen av aktierelaterade ersättningar till anställda. I punkten nämns även att IASB har publicerat ett utkast till en rekommendation som behandlar aktierelaterade ersättningar. IASB föreslår att dessa ersättningar ska värderas till verkligt värde samt kostnadsföras. Punkten hänvisar även till FAS 123 som kräver att i den mån verkligt värde på ersättningen inte redovisas, ska upplysning lämnas om dess påverkan på nettoresultatet och resultat per aktie, som om den redovisats till verkligt värde. ²⁴

Den fjärde punkten under URA 41 tar även upp de upplysningar som tas upp i RR 29,²⁵ samt två ytterligare upplysningar som företag bör lämna i de fall de använder sig av aktierelaterade ersättningar till anställda.²⁶ De upplysningar som tas upp i RR 29 skulle börja tillämpas med start 2004, men i URA 41 framgår det i den sjunde punkten att det är akutgruppens bedömning att de skall tillämpas omedelbart (2002).²⁷

Det framgår tydligt att Redovisningsrådets rekommendation (RR 29) och dess uttalanden (URA 41) gör att de aktierelaterade ersättningarna var något underreglerade i Sverige och ett behov av reglering fanns. Övergången till IFRS innebar att Sverige helt bytte redovisningstradition, då IFRS är mer regelbaserat medan svensk redovisningstradition innan införandet av IFRS var mer principbaserad.

23 Ibid. s.6, p.11

24 Redovisningsrådet. URA 41 Upplysningar om aktierelaterade ersättningar till anställda. 2002. s.1, p.2

25 Ibid. s.1-2, p.4

26 Ibid. s.2, p.6

27 Ibid. s.3, p.7

10 2.1.2 INTERNATIONELLA STANDARDSÄTTARE

Utvecklingen av internationella redovisningsstandarder började med IASC 1973. IASC skapade IAS rekommendationer som var de enda internationella redovisningsstandarderna innan 2005.

Tidiga IASC-standarder tillät ofta olika valmöjligheter kring redovisningspolicies för att inkludera olika medlemsländers preferenser. Under slutet av 1980-talet började IASC att jobba med förbättringsprojekt för att höja kvalitén på IAS och ta bort många av de valmöjligheter som fanns.²⁸

År 2001 omstrukturerades IASC till IASB, då en fortsatt acceptans av standarderna begränsades av att IASC inte var oberoende. IASB är en oberoende standardsättare som är baserad på FASB:s struktur i USA. IASB har som ansvar att uppdatera de redan befintliga standarderna (IAS) och skapa nya internationella standarder (IFRS). IASB fick ett ännu större inflytande den 7 november 2002, när den EC beslutade att alla noterade bolag inom den EU skulle tillämpa de internationella standarderna (IFRS/IAS) från och med den 1 januari 2005. Målet med detta var att utveckla en gemensam kapitalmarknad i Europa.²⁹

Standardsättaren FASB utfärdar i USA, standardverket SFAS. FASB gick ut med ett förslag om att företagen skulle behöva kostnadsföra det verkliga värdet av optioner vid inlösen och detta medförde att FASB fick tillmötesgå den starkaste motsättningen som de någonsin varit med om.

Oppositionen var så stor att det kan hävdas att hela FASB:s existens hotades. Detta skedde under tidigt 1990-tal och FASB tog emot över 2 000 brev från anställda i företag som var rädda att påverkas av ett införande av SFAS 123, som skulle innebära att företagen tvingas redovisa optionernas värde via resultaträkningen.³⁰ Kongressen kom med ett uttalande som uppmuntrade FASB att inte ändra kraven om redovisningen av optionerna. FASB:s styrelse drog tillbaka sitt ursprungliga förslag och den slutliga standarden krävde ej ett erkännande av optionskostnaderna, istället tilläts företagen att välja mellan ett erkännande eller att ta upp informationen i noter.

Medgivandet minskade den upplevda oroligheten över detta och den slutliga standarden kunde

28 Godfrey, J. et al. Accounting Theory. 7 ed. 2010. s.74-75

29 Ibid.

30 Ibid. s. 313

11 träda i kraft 1995. Tio år senare infördes dock IFRS 2 och kostnadsföringen blev ett faktum för företagen i de länder som tillämpar IASB:s standarder.³¹

2.2 EU:S MOTIV FÖR EN GEMENSAM REDOVISNINGSSTANDARD

Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 1606/2002 publicerades den 19 juli 2002 och berör motiven till övergången från nationella redovisningsstandarder till EU-gemenskapens numera gemensamma internationella redovisningsstandarder. I denna förordning listar Europaparlamentet och Europeiska rådet motiven för en gemensam redovisningsstandard inom EU, samt vikten att arbeta mot internationella och globala redovisningsstandarder. De listar även motiven till sina beslut och redovisar för när besluten kommer att träda i kraft och för vilka besluten kommer att gälla. Syftet med denna förordning beskrivs som:

”[…] att anta och tillämpa internationella redovisningsstandarder i gemenskapen för att harmonisera den finansiella information som läggs fram av de företag som avses i artikel 4 för att på så sätt garantera en hög grad av insyn i redovisningarna och att redovisningarna i hög grad kan jämföras och därigenom garantera att gemenskapens kapitalmarknad och den inre marknaden kan fungera ändamålsenligt.”³²

Europeiska rådet hade som målsättning att förbättra den inre marknadens funktion för finansiella tjänster, när de angav att noterade företag inom EU i sin koncernredovisning skulle börja tillämpa en gemensam uppsättning med internationella standarder med början år 2005. De menade att det är viktigt för transparensen att arbeta mot en internationell tillämpning av en gemensam global redovisningsstandard.³³ Europeiska rådet påpekar även att vikten av att arbeta sig mot gemensamma internationella redovisningsstandarder även kan härledas till att få mer konkurrenskraftiga kapitalmarknader globalt för EU-gemenskapen. ³⁴ De internationella redovisningsstandarder som Europeiska rådet har beslutat ska gälla är IASB:s (tidigare IASC) redovisningsstandarder IFRS och IAS och ska tillämpas av alla noterade företag inom EU.³⁵

31 Ibid.

32 EUR-Lex. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002. 2002. artikel 1

33 Ibid. p.1-2

34 Ibid. p.5

35 Ibid. p.6-7

12 2.3 IFRS 2

IFRS är det regelverk som sedan 1 januari 2005 ska tillämpas av samtliga noterade bolag inom EU.³⁶ IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och beskriver bland annat att effekterna av aktierelaterade ersättningar ska återspeglas i bolagens resultaträkningar och finansiella ställning.³⁷ IFRS 2 belyser grundläggande bokföringsbegrepp som tillgångar och kostnader, skulder och eget kapital, och har två nyckelbegrepp vilka är nettointäkt och eget kapital.³⁸ Projektet med aktierelaterade ersättningar var det första projekt IASB inkluderade i sin agenda 2001. IFRS 2 godkändes 2004 och krävde att företag skulle erkänna aktierelaterade ersättningar som en kostnad (eller tillgångar om de uppfyller kraven för det). Det här ämnet var extremt omdiskuterat under 1990-talet då FAS 123 publicerades och FASB inte krävde ett erkännande av den kostnad som uppstår. I december 2004 var dock den reviderade FAS 123 publicerad och visade betydande överensstämmelse med IFRS 2. Med facit i hand kan det hävdas att genom att fusionera de båda standarderna blev förslaget godkänt och accepterat.³⁹

Introduktionen av IFRS 2 ändrade ramverket för hur incitamentsprogrammen skulle redovisas och struktureras och fick företagen att se över effektiviteten av de befintliga programmen.⁴⁰ Från att inte ha behövt redovisa dessa ersättningar blev detta nu ett krav för företagen.

IFRS 2 är tillämplig på

a. ”aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, b. aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter, och

c. transaktioner där företaget erhåller eller köper varor eller tjänster under avtalsvillkor som innebär att antingen företaget eller leverantören av dessa varor eller tjänster har möjlighet att välja om företaget ska reglera transaktionen med kontanter (eller andra tillgångar) eller genom emission av egetkapitalinstrument.”⁴¹

36 Janzon, C & Svensson, D. IFRS: Hur hanterar du nya krav på redovisning och rapportering?. PWC.

37 FAR online. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. p.1

38Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 657

39 Ibid. s. 683

40 Bezuidenhout, L, M. Employee share incentive schemes: An integrated approach. 2006. s. 4

41 Far online. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. p.2

13 IFRS 2 stadgar även att de varor eller tjänster som erhålls eller köps genom aktierelaterade ersättningar ska redovisas vid den tidpunkt då de erhålls. De ska redovisas genom en motsvarande ökning av eget kapital om de erhållits genom aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, eller som en motsvarande ökning av en skuld om de erhållits genom aktierelaterade ersättningar som regleras med kontanter.⁴² Om de varor eller tjänster som köpts eller erhållits inte uppfyller kraven för att redovisas som en tillgång ska de redovisas som en kostnad.⁴³ Eftersom tjänster vanligtvis förbrukas kan de inte ses som en intäkt, vilket gör att aktierelaterade ersättningar gällande tjänster vanligtvis kostnadsförs.⁴⁴

2.3.1 VÄRDERING AV AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR ENLIGT IFRS 2

Ett av målen med IFRS är att öka transparensen då det är en av hörnstenarna i redovisningen.

Dock presenterar Johan Lorentzon, en forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i sin avhandling ”Att värdera tillgångar – verkligt värde inom skogs- och fastighetsbranschen”, att standarden missar detta mål. En konsekvens med IFRS är att vissa tillgångar skall värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde, som tidigare gjorts, vilket ger utrymme för subjektiva bedömningar och egna tolkningar. Johan Lorentzon menar att:

“Tanken med de nya reglerna är god och fungerar i teorin, men svårigheten att applicera reglerna i praktiken gör att syftet – att få bättre jämförelser internationellt mellan noterade bolag – missas”⁴⁵

Ett problem som finns med IFRS 2 som hanterar aktierelaterade ersättningarna är att de nu ska värderas till verkligt värde. IFRS innehåller en hierarki för värdering till verkligt värde som består av tre nivåer. Denna hierarki finns för att öka jämförbarheten och tillförlitligheten. I första hand ska nivå ett väljas, i andra hand nivå två och därefter nivå tre. Detta då tillförlitligheten och jämförbarheten minskar i takt med nivåerna. Nivå ett innebär att ett noterat pris på en aktiv marknad används, om detta inte finns tillgängligt ska istället nivå två användas, som innebär att indata för värderingen är observerbara och att dessa används. Om det inte finns några observerbara indata ska istället nivå tre användas som innebär att indata för värderingen inte är

42 Ibid. p.7

43 Ibid. p.8

44 Ibid. p.9

45 Flemström, J. Nya redovisningsreglerna når inte målet. Göteborgs universitet. 2011.

14 observerbara för externa parter.⁴⁶ Det är i denna tredje nivå som problemen kring värdering till verkligt värde blir tydliga och där utrymme lämnas för subjektiva bedömningar och egna tolkningar.

2.4 REDOVISNINGENS KVALITATIVA EGENSKAPER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER

Argumentationen för och emot kostnadsföring av aktierelaterade ersättningar bygger till stor del på redovisningens kvalitativa egenskaper (jämförbarhet, tillförlitlighet, relevans och begriplighet). Dessa är de fyra viktigaste egenskaperna som redovisningen ska ha enligt IASB:s föreställningsram och det argumenteras därför för hur kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar bryter mot dessa egenskaper eller huruvida de gör att egenskaperna uppfylls till en högre grad. Jämförbarhet innebär att redovisningen ska gå att jämföra mellan företag och mellan olika perioder. Tillförlitlighet innebär att redovisningen ska vara tillförlitlig och att användarna av informationen ska kunna lita på att det som står i de finansiella rapporterna stämmer överens med verkligheten. Egenskapen relevans menar att informationen i de finansiella rapporterna ska vara relevant, vilket den är om den kan komma att påverka användarnas beslut (till exempel om en investering ska göras eller ej). Den fjärde egenskapen begriplighet innebär att informationen ska vara begriplig och att användarna ska förstå den (dock förutsetts det att användarna har en viss förkunskap).⁴⁷

Argumentationen utgår även från redovisningsprinciper som försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. Försiktighetsprincipen innebär att då osäkerhet förekommer ska försiktighet vidtas vid bedömningar, så att tillgångar och intäkter inte överskattas och skulder och kostnader inte underskattas, för att undvika att en missvisande bild ges. ⁴⁸ Matchningsprincipen innebär att intäkter ska matchas med de kostnader som krävts för att erhålla dessa.⁴⁹

46 Sundgren, S. Internationell redovisning: teori och praxis. 2013. s. 43

47 Ibid. s. 55-57

48 Ibid. s.59

49 Arvidson, P et al. Den nya affärsredovisningen. 2010. S. 30

15 2.5 INCITAMENTSPROGRAM

Olika sorters incitamentsprogram kan påverka motivationen och produktiviteten bland de anställda och därmed motverka eventuella intressekonflikter mellan anställda och ägare. Detta kan underlätta rekryteringen av personal i unga och relativt små företag i ett tillväxtstadie.

Incitamentsprogrammen kan då användas som ett komplement till den fasta lönen och ökar därmed möjligheten för dessa unga företag att konkurrera med större och mer väletablerade företags möjligheter att bibehålla nyckelkompetens med högre löner.⁵⁰ Det finns flera olika typer av incitamentsprogram. Några av dessa är aktieprogram och aktieoptionsprogram.

2.5.1 AKTIEPROGRAM

Aktieprogram innebär att företaget delar ut aktier till de anställda.⁵¹ Det finns olika former av aktieprogram som till exempel prestationsbaserade aktieprogram och aktiesparprogram.

Prestationsbaserade aktieprogram innebär att den anställde tilldelas aktier (prestationsaktier) utifrån hur väl vissa uppsatta mål uppnåtts. Dessa mål är i sin tur kopplade till den anställdes prestation.⁵² Aktiesparprogram innebär att de anställda som deltar, i framtiden har rätt att förvärva företagets aktier till ett rabatterat pris. Arbetsgivaren sparar då en del av den anställdes lön åt denne. När sparperioden är slut byts den summa som sparats ihop mot aktier motsvarande samma värde (matchningsaktier). ⁵³ Med andra ord kan det förklaras som att den anställde köper så kallade sparaktier av företaget, som denne sedan kan byta ut till så kallade matchningsaktier, som ”matchar” sparaktiernas värde.

2.5.2 AKTIEOPTIONSPROGRAM

Aktieoptionsprogram till anställda har som syfte att motivera de anställda till att sträva efter ägarnas mål för företaget. Aktieoptionsprogram är framförallt riktade till att ge styrelse och VD incitament att sträva efter ägarnas mål med verksamheten, medan de anställdas incitament troligen inte påverkas till lika stor del, detta då VD och styrelse har mer insyn i verksamheten och deras beslut får en större påverkan på verksamhetens resultat och utveckling.

50 Finansdepartementet. Skatteregler för incitamentsprogram. 2014.

51 KPMG. Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag: en studie genomförd av KPMG. 2010.

52 Campbell, R, H. Performance shares. Nasdaq. 2011.

53 Skatteverket. Aktiesparprogram

16 Aktieoptionsprogram innebär att den anställde istället för kontanter erhåller aktieoptioner som ersättning för sitt arbete i företaget. Aktieoptioner var vanligt förekommande bland styrelse och VD redan vid 1950-talet i USA. Det är svårt att säga hur optionsprogrammen utvecklats i Sverige men det är känt att de funnits under en längre tid.⁵⁴

Målen med nästan alla aktieoptionsprogram är att locka mer välutbildad och mindre riskavert styrelse, samt behålla och motivera styrelse, VD och övriga anställda. Fördelen med att ge de anställda aktieoptioner istället för kontant ersättning är att likvida medel stannar i företaget.

Tidigare var även en fördel att företaget undvek att redovisa en kostnad då aktierelaterade ersättningar inte behövde kostnadsföras.⁵⁵

Det finns fyra typer av optioner som företaget kan ge ut, dessa är:

 Köpoptioner

 Teckningsoptioner

 Syntetiska optioner

 Konvertibler

Köpoptioner ger den som tilldelats optionen rätt att köpa redan befintliga aktier. Köpoptioner kan delas in i externa och egna köpoptioner. Om köpoptionerna är externa innebär det att det är ett närstående bolag som delat ut optionerna. Om köpoptionerna däremot är egna, är optionerna utdelade av företaget ifråga. Huruvida köpoptionerna är egna eller externa kan ses i årsredovisningen. Om de är egna syns detta genom att företaget säkrat dessa eller tagit upp dem som kostnad. Om så inte är fallet tyder det på att de är externa. ⁵⁶

Teckningsoptioner ger den som tilldelats optionen rätt att teckna nyemitterade aktier.⁵⁷ Dessa optioner emitteras med ett skuldebrev. Den som tilldelats optionen (skuldebrevet), har anskaffat detta genom att ha investerat ett värde motsvarande optionens beräknade värde och företaget redovisar det investerade beloppet som en ökning av bundet eget kapital.⁵⁸

54 Waldenström, D. Bonusar i historien. Ekonomistas. 2009.

55 Hall, B,J & Murphy, K,J. Stock options for undiversified executives. Journal of Accounting and Economics. 2002. s.4

56 Rundfelt, R. Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 2000. 2001. s. 28

57 Hansson, E. Optionsprogram för anställda: En studie av svenska börsföretag. 2001. s. 25

58 Rundfelt, R. Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 2000. 2001. s. 28

17 Syntetiska optioner innebär att den som tilldelats optionen i framtiden kommer att erhålla en kontant ersättning motsvarande skillnaden mellan en baskurs och den aktiekurs som råder vid inlösningen av optionen.⁵⁹ Då denna option innebär att den som tilldelats optionen ska erhålla en kontant ersättning, har denna typ av option redan innan införandet av IFRS och tillämpningen av IFRS 2, behövt kostnadsföras i redovisningen.

Konvertibler innebär att den som tilldelats konvertibeln investerat ett belopp och i utbyte för detta belopp erhållit ett konvertibelt skuldebrev. Detta skuldebrev ger den som tilldelats konvertibeln rätt att konvertera denna till aktier eller kontanter. Med andra ord kan det förklaras som att företaget mot en kontant ersättning ger ut en skuldförbindelse som ger den som tilldelats konvertibeln rätt att konvertera denna till aktier eller kontanter.⁶⁰

Optionsprogrammen kan även delas upp i om de är personaloptionsprogram eller ej. Med personaloptioner menas optioner till personal som har en inskränkning i möjligheten att överlåta optionen, vilket gör att den skattemässigt inte ses som ett värdepapper. Den anställde behöver därför inte investera något i dessa optioner.⁶¹ Utgivaren av optionerna måste även i fallet med personaloptioner betala sociala avgifter i samband med att optionerna utnyttjas, vilket inte krävs vid utdelning av vanliga teckningsoptioner.⁶² Personaloptioner kan med andra ord vara alla dessa fyra typer av optioner; köpoptioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner och konvertibler. Det som avgör om dessa typer av optioner är en personaloption eller ej är om inskränkningen av möjligheten att överlåta optionen föreligger eller ej.

59 Ibid. s. 29

60 Bolagsverket. Konvertibler. 2012.

61Rundfelt, R. Tendenser i börsbolagens årsredovisningar 2000. 2001. s. 30

62 Ibid.

18 2.6 AGENTTEORIN

Agentteorin uppstod på 1970-talet och är en teori som försöker beskriva verkligheten, det är alltså en deskriptiv teori.⁶³ Teorin fokuserar framförallt på ägarnas behov av finansiell information. Finansiell information har ett värde om det ökar spridningen av risker och fördelningen av resurser i ekonomin. Detta gör finansiell information, då den minskar osäkerhet.

Det finns två typer av osäkerhet, vilka är ex ante och ex post. Ex ante är den osäkerhet som finns innan olika parter ingår ett kontrakt eller avtal. Den informationsasymmetri som finns i denna situation är det som skapar osäkerhet, då arbetsgivaren vet mindre än den som ska bli anställd om dennes motiv och kunskaper. Den andra formen av osäkerhet kallas ex post och är den osäkerhet som uppstår efter det att ett kontrakt eller avtal har ingåtts. Denna osäkerhet kommer ur arbetsgivaren ovetande om huruvida den anställde kommer att hålla sig till det som kontraktet eller avtalet stadgar. Ett exempel kan vara fallet med ägare och styrelse där problemet berör huruvida styrelsen faktiskt strävar efter att uppnå ägarnas mål. Agentteorin fokuserar på hur principalen kan gå till väga för att minska den osäkerhet som uppstår efter att kontraktet eller avtalet har ingåtts.⁶⁴

Agentteorin bygger på att agenten, i detta fall exempelvis ledningen, är riskavert och alltså obenägen att ta risker, samt kräver kompensation för det den gör och att principalen, exempelvis ägarna, därför måste ge agenten tillräckliga incitament för detta. Principalen kan ha skilda mål från agenten, om ledningen precis som ägarna vill maximera sin egen nytta. Agentteorin försöker lösa problemet med att agenten och principalen kan ha olika mål. Teorin försöker även lösa problemen med de intressekonflikter och risker som uppstår på grund av detta. Den försöker beskriva hur principalen i dessa lägen kan skapa incitament för den anlitade agenten att sträva efter att uppnå de mål som ligger i principalens intresse. ⁶⁵

Det agent-principal-problem som agentteorin beskriver ger upphov till ”agentkostnader”. Dessa kostnader kan delas upp i tre olika typer av kostnader; övervakningskostnader, bindningskostnader och residualförluster. Övervakningskostnader är de kostnader som är hänförliga till övervakningen av agentens beteende för att principalen ska kunna utöva

63 Artsberg, K. Redovisningsteori – policy och – praxis. 2005. s. 83

64 Godfrey, J. et al. Accounting Theory. 2010. s.56

65 Sundgren, S. Internationell redovisning: teori och praxis. 2013. s. 46

19 observation och kontroll av agenten. Bindningskostnader är de kostnader som krävs för att binda agentens intressen till principalens. Det är utgifter som är hänförliga till de mekanismer som har till syfte att garantera att agenten agerar utifrån principalens intressen. Det kan även vara utgifter för mekanismer som syftar till att garantera principalen kompensation om så inte är fallet.

Residualförlusten är den förlust som uppstår på grund av att nettovärdet av agentens produktion är mindre än om agentens intressen varit desamma som principalens.⁶⁶

Enligt den klassiska agentteorin består till exempel det optimala lönekontraktet av en rörlig och en fast lönedel. Den rörliga delen är till för att skapa incitament hos agenten att sträva efter samma mål som principalen, medan den fasta delens syfte är att skapa en trygghet för agenten.⁶⁷ Aktierelaterade ersättningar kan sägas utgöra en rörlig lönedel.

Det finns dock en del andra teorier som hävdar att det inte råder något signifikant samband mellan prestation och ersättning. En av dessa teorier är den så kallade Managerial Power Theory.⁶⁸ Till skillnad från Agentteorin skulle ersättning som ytterligare kompensation för sitt arbete då snarare kunna ses som ett resultat av ”managerial power” än ett incitamentsbaserat kontrakt.

2.7 LOBBYING

Utvecklingen och tillämpningen av olika redovisningsstandarder är resultatet av en komplex interaktion mellan olika intressenter. Processen tillåter lobbyister att medverka på ett formellt sätt.⁶⁹ Svenska Akademiens definition av lobby lyder:

”grupp som utövar organiserade men informella påtryckningar på beslutsfattare […]”⁷⁰

Intresserade intressenter, såsom styrelse, revisorer och investerare kan spendera stora resurser på att påverka standardsättningen för att få de fördelar de själva är ute efter.⁷¹ ”The rational-choice

66 Godfrey, J. et al. Accounting Theory. 2010. s.363-364

67 Sundgren, S. Internationell redovisning: teori och praxis. 2013. s. 46

68 Murphy, K, J. Executive Compensation: Where We Are, and How We Got There. s. 129

69Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 655

70 Svenska Akademien. Svensk ordbok A-L. 2009. s. 1801

71 Watts, R, L & Zimmerman, J, L. 1978. I Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 655-656

20 model of lobbying” som utvecklades av Sutton (1984) hävdar att intressenter aktivt kommer att medverka i lobbyingprocessen om deras fördelar, i förhållande till sannolikheten att kunna förändra utfallet av standardsättningen, överskrider kostnaderna för lobbying.⁷²

Giner. B och Arce. M kom i sin studie ”Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments”, fram till att stora företag som verkar inom den finansiella industrin i IFRS-länder var mer benägna att ge synpunkter till förmån för ett erkännande av aktierelaterade ersättningar än vad deras motparter som inte var verksamma inom den finansiella industrin eller i IFRS-länder var. ⁷³ Dessa resultat överensstämmer med det politiska kostnadsargumentet som hävdar att stora företag stödjer minskningar i deras vinstmodeller i större utsträckning än vad små företag gör.⁷⁴ De undersökte även i vilken grad geografiskt ursprung hade en påverkan och de kunde dra slutsatsen att aktieoptioner används mer sällan utanför USA. I och med detta kan företag verksamma inom IFRS-standarden, utanför USA ha uppfattat redovisningsförändringen som mindre problematisk eller till och med fördelaktig, och konsekvent lobbat för ett erkännande av kostnadsföring.⁷⁵ Detta resultat stämmer överens med Dechow et als slutsatser om att oroligheter kring extra kompensation till ledande befattningshavare har spelat en viktig roll för att motivera chefer att lobba emot kostnadsföring av optioner.⁷⁶

72 Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 661

73Ibid. s. 682

74 Watts, R, L & Zimmerman, J, L. 1978. I Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 682-683

75 Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 683

76 Dechow et al. 1996. I Arce, M & Giner, B. Lobbying on Accounting Standards: Evidence from IFRS 2 on Share-Based Payments. European Accounting Review. 2012. s. 683

21 2.8 TIDIGARE FORSKNING

2.8.1 STUDIE GENOMFÖRD AV KPMG 2010

En studie liknande denna genomfördes av KPMG år 2010, med den främsta skillnaden att de studerar föreslagna program, till skillnad från denna studie som undersöker program som företagen faktiskt använt. Studien genomfördes på ett urval av de företag som var noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange. Studien omfattade 230 svenska företag av totalt 257 svenska företag noterade på listan. Av de bolag som var noterade i Large Cap hade 21 av 51 studerade bolag aktierelaterade ersättningar. Den kategorisering av program som de tillämpade innehöll personaloptioner, konvertibler, syntetiska optioner, teckningsoptioner, köpoptioner, aktieprogram, samt övriga.⁷⁷

Studien gjordes bland annat på hur många företag som föreslagit att starta nya aktierelaterade program på bolagsstämmorna och kom fram till att aktieprogram och personaloptionsprogram var de som föreslagits av flest företag som ingick i Large Cap.⁷⁸

När det kommer till vilka branscher som föreslagit aktierelaterade ersättningsprogram, påvisar KPMG:s studie att Industri och Finans föreslagit flest program av alla studerade företag (stora-, medelstora- och små företag). Det går även att urskilja av KPMG:s diagram att aktieprogram är den vanligaste typen av program som föreslagits inom alla branscher, förutom hälsovårdsbranschen. De kom även fram till att industribranschen var den bransch där programmen hade störst omfattning.⁷⁹

De stora bolagen visade sig även vara de bolag som föreslagit flest nya program. Medelstora och små företag hade föreslagit färre nya program och använde sig främst av teckningsoptioner och aktieprogram.⁸⁰

77 KPMG. Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag: Studie genomförd av KPMG 2010. 2010.

78 Ibid.

79 Ibid.

80 Ibid.

22

3 METOD

METODAVSNITTET BESKRIVER HUR VI HAR GÅTT TILLVÄGA FÖR ATT TILLHANDAHÅLLA DEN EMPIRI SOM ÄR RELEVANT FÖR ATT BESVARA PROBLEMFORMULERINGEN.

3.1 FORSKNINGSANSATS

Under denna undersökning har ett mer deduktivt arbetssätt använts, då det redan innan insamlingen av empirin fanns förväntningar på vilket resultat som skulle kunna väntas med hänsyn till tidigare teorier och forskning.

3.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT

En longitudinell studie har genomförts av de 60 börsbolag som var noterade i Large Cap ett segment i den Nordiska listan per den 31 december 2013. För att få fram de bolag som var noterade i Large Cap detta datum användes Large Cap-listan i Dagens Nyheter från samma datum.⁸¹ Den 31 december 2013 valdes då 2013 års koncernredovisningar skulle vara färdigställda vid denna tidpunkt, de är även de senaste koncernredovisningar som är offentligt tillgängliga.

Bolagens koncernredovisningar har sedan granskats för åren 2001 till 2013. Dessa år valdes för att kunna inkludera året då IFRS infördes (2005), samt till fyra år innan införandet (2001), dock till en sådan grad att årsredovisningar ändå är förhållandevis lättillgängliga, för att sedan fortsätta fram till 2013, för att kunna inkludera ett så sent och tidsmässigt relevant år som möjligt. Genom denna fördelning har ett relativt stort och relevant tidsspann getts, som sträcker sig från en tid innan införandet av standarden, till det senaste året då koncernredovisningar finns tillgängliga offentligt.

Large Cap är ett segment i Nordiska listan som består av de nordiska bolag som har ett börsvärde på över en miljard euro. Large Cap inkluderar därmed de största noterade bolagen i Sverige.

Anledningen till att Large Cap valdes för denna studie var dels att den innehåller svenska bolag,

81Dagens Nyheter. Börs. 2013. s. 19

23 vilket var studiens utgångspunkt, samt att Large Cap består av färre bolag än till exempel Small Cap, vilket innebar att inget urval krävdes inom detta segment.

För att kunna ta del av årsredovisningarna har i första hand företagens egna hemsidor använts för att finna dessa rapporter. I andra hand har årsredovisningarna tillhandahållits via databasen Retriever Business. Datainsamlingen har gjorts i dataprogrammet SPSS för att därefter lätt kunna analysera och bygga diagram av resultaten.

Det som granskats är huruvida bolagen har använt sig av aktierelaterade ersättningar under åren 2001 till 2013, om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut. Vilka sorters aktierelaterade ersättningar de har använt sig av, samt i vilken omfattning. Hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher.

De aktierelaterade ersättningarna har kategoriserats i personaloptioner, syntetiska optioner, teckningsoptioner, köpoptioner, konvertibler och aktieprogram. I kategorin aktieprogram ingår alla typer av aktieprogram, såsom aktiesparprogram och prestationsbaserade program. Detta då de olika aktieprogrammen inte förväntades skilja sig åt avsevärt från varandra, medan det för optionsprogrammen fanns förväntningar på skillnader mellan de olika typerna av program. Till exempel tordes syntetiska optioner ej påverkas avsevärt av införandet av IFRS, då de redan tidigare kostnadsfördes. Samtidigt tordes exempelvis personaloptioner påverkas i större utsträckning då det inte fanns något krav på kostnadsföring innan införandet av standarden, vilket innebar att det kändes meningsfullt att kategorisera optionerna.