Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

(1)

Kvalitetsuppföljning läsår 2015-2016

Elundskolan

(2)

Roland Andersson 2016-06-28

Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

(3)

Innehåll

Elundskolan - 3

Innehåll

Innehåll 3

Rektor har ordet 4

Kunskaper 6

Grundskolan 1-5 6

Statistik 7

Elevens syn på skolan (åk 3 och åk 5) 9

Förskoleklass 10

Fritidshem 10

Fritidshemsenkät åk F-2 13

Skolans arbete med hållbar utveckling 14

Normer och värden 15

Elevens syn på skolan (åk 3 och åk 5) 16

Elevernas ansvar och inflytande 18

Övergång och samverkan 19

(4)

Rektor har ordet

Elundskolan - 4

Rektor har ordet

Trenden med en ökande personalomsättning har även nått Elundskolan. För första gången på 20 år som skolledare har jag inte haft full behörighet på klasslärarsidan. Det är naturligtvis inte bra.

Många nya på en arbetsplats betyder att det tar en tid innan den nya organisationen sätter sig. Det kände vi av i början, men nu har alla landat. Svårigheten att rekrytera gäller även fritidshemmet.

Elundskolan är en bra skola. Jag har haft otaliga samtal från föräldrar som velat sätta sina barn här. I de flesta fall har jag tvingats säga nej. Vi har helt enkelt inte plats. Men det saknas inte pedagogiska och sociala utmaningar. Jag tycker det är väsentligt att ha med det perspektivet också.

För mig är det viktigt att jobba ihop hela verksamheten, förskoleklass, skola och fritidshem. Jag drivs av en vision om att helhetssyn på hela verksamheten är det bästa för barnen. Jag försöker implementera devisen ”hela barnet hela dagen” bland personalen. Vi har kommit en bit på vägen, men är ingalunda i mål. Det är inte bara mina viljor som drar i organisationen. Jag har gett förutsättningar som jag hoppas att vi ska skörda frukterna av nästa läsår.

Vi har inlett ett nytt värdegrundsarbete. Två studiedagar och ett personalmöte har vi ägnat åt

värdegrunden. Detta arbete fortsätter under läsåret 2016/1t. Just nu har vi kommit så långt att vi har ett antal nyckelord som är förankrade hos personalen. Vi ska ny koppla aktiviteter till detta och arbetet kommer att fortsätta över hela nästa läsår.

Våra utvecklingsområden under läsåret har varit:

 Utomhuspedagogik

 iPads

 Trivselprogrammet

 Arbetslagen

Detta arbete kommer att fortsätta. Jag tycker att vi på Elundskolan tar utvecklingssteg. Jag får känslan av att vi är på gång. Personalomsättningen har fört det goda med sig att vi fått en del nya infallsvinklar på saker och ting. Detta har varit mycket välgörande.

Det har ju sagts många gånger i debatten att lärarna borde få ägna sig mer åt att undervisa och mindre åt att dokumentera. Jag tycker att man kan se en alltmer stressad lärarkår. Detta är inte bra i det långa loppet.

Utomhuspedagogik

Under läsåret 2015-2016 har det utomhuspedagogiska arbetet fortsatt på Elundskolan. Dels genom att alla grupper i F-4 har haft regelbundna arbetspass utomhus där man arbetat med matematik, svenska, engelska och No-ämnen. Vi har också använt oss av platsbaserat lärande i temaområden med stort SO-innehåll.

Exempel temat "Förr och Nu" för åk 1 där man arbetade en dag på olika stationer vid Karmansbo Smedja och Bruksmiljö, eller åk 5 som arbetade en dag vid fornminnena vid Skoftesta skans.

I fritidshemsverksamheten har vissa avdelningar under året satsat på matlagning/mellanmål utomhus i större utsträckning än tidigare, och använt sig både av öppen eld och av stormkök vid tillagningen.

För personalens del har lärarkollegiet haft utomhuspedagogiska diskussioner

1 gång/månad, både inne och utomhus, för att delge varandra tips, idéer och bra lektionsförslag.

(5)

Rektor har ordet

Elundskolan - 5 i-Pads

 vi har 2-1 undervisning. Det vill säga 2 elever till 1 ipad.

 Alla lärare har tillgång till en egen iPad. Fritidspedagoger har 1 iPad till varje avdelning.

 3 årskurser arbetar med Showbie. Ytterligare 2 klasser har inlogg och använder det ibland. Där kan man dela ut uppgifter till elever. Eleverna skickar in sina arbeten samt att lärare och elever kan kommentera och kommunicera mellan varandra. (Vi har inte delat ut inlogg till föräldrar än.)

 ca 1 gång per månad har vi kollegialt lärande. Där utbyter vi kunskap och idéer mellan varandra.

 2 klasser har kommit igång med programmering.

 Ett fåtal lärare har börjat använda iTunes U i sin undervisning. Där lägger vi upp pedagogiska planeringar samt material och uppgifter eleverna ska använda på lektionerna. Det här ska utökas under HT16/VT17.

 Vi använder dagligen iPads i undervisningen som ett verktyg till olika uppgifter. Det är ungefär lika mellan eleverna för vilka som väljer att skriva och arbeta med iPads som med penna och skrivböcker.

 iPads används för att skriva, räkna och att filma med. Det beror på vad det är för lektion och redovisningssätt.

 iPads använts som ett digitalt verktyg i undervisningen, av både lärare och elever.

Trivselprogrammet

Vi har gjort utvärderingar med TL-eleverna vid terminens slut och gett ut en enkät till samtliga berörda elever på skolan. Utvärderingen med TL-eleverna visar att många har tyckt om det och flera skulle vilja fortsätta som ledare. I enkäten till samtliga elever är åsikterna om TL lite blandade men många skriver att det är bra med TL för har man inget att göra på rasten eller känner sig ensam finns TL att gå till. Bland personalen är det lite delade meningar om TL. Personal tycker att det är dyrt och mötena tar lektionstid från eleverna. Andra anser att TL är bra, ledarna lyfts och lär sig att ta ansvar och våga framträda.

Vi ser positiva effekter av TL inom TL-gruppen. De lär sig att se alla elever, att alla är välkomna i lekar och att fånga upp de elever som inte har någon att leka med eller något att göra. Det viktigaste är inte hur många som deltar utan istället att vara där för de som annars kanske skulle ha gått ensamma. Det som har varit väldigt omtyckt och positivt både av oss trivselansvariga och av eleverna är utbildningsdagarna som Christin Jonsson håller i. Där möts alla skolor, eleverna delas in i blandade grupper och lär sig nya lekar.

Det är en väldigt trevlig och lärorik dag!

Arbetslagen

Vi kom inte igång riktigt som det var tänkt. Vi tvingades ändra i schemat och många medarbetare var nya.

Men efter en tid kom de nya arbetslagen igång. Med lite olika resultat. Några arbetslag fungerade riktigt bra.

Till kommande läsår ser arbetslagen ut så här:

F-1, 2-3, 4-5.

Schemat är anpassat så att när F-1 har arbetslagskonferens tar 2-3 hand om barnen. Nästa vecka är det tvärtom. Konferenstiden är 90 minuter varannan vecka. Arbetslagen består av blandade yrkesgrupper.

Roland Andersson Rektor Elundskolan

(6)

Kunskaper

Elundskolan - 6

Kunskaper

Mål i skolplan

Grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter som behövs för att fortsätta sina studier på ett nationellt gymnasieprogram

Grundskolan 1-5 Vad ligger till grund för bedömningen?

Till grund för bedömningen av elevers kunskaper ligger den statistik som vi fått ifrån Bornholmsmodellen, nationella prov, läskedjor, ordkedjor,

rättstavningstester och inte minst lärarnas egna observationer.

Vilka mål har prioriterats under året?

De ämnen som har prioriterats är svenska och matematik. De är grundläggande för alla ämnen.

Varför valde ni dessa?

Vad har genomförts? Läsningen fungerar bättre. Vi har bland annat gjort följande:

 Läsgrupper. Tillfällen när vi har tillgång till flera pedagoger samtidigt i klasserna.

 Boktober. Ett läsprojekt under oktober månad då vi satt läsningen i centrum och ägnat mycket tid åt det.

 Riktade insatser av specialpedagog men också mängdträning av andra pedagoger i verksamheten

Vilka

förändringar/förbättringar såg ni på

klassnivå/skolnivå?

I svenska märker vi att det som brister är förmågan att skriva. Det verkar som många av eleverna inte har tillräckligt med ord helt enkelt. Flera elever tycker också att det är jobbigt när de ska använda papper och penna. Processkrivning är redskap som kan användas.

Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår?

Till nästa år får vi fortsätta att ”gnugga på” på läsning. Vi har pratat om att lägga in ytterligare läsinlärningsprojekt under läsåret.

I matematiken hade vi planer på att genomföra matematiklyftet i egen regi. Det gick tyvärr inte på grund av att personal flyttade. Det kollegiala lärandet blev därmed inte på samma nivå som det var tänkt. Men det är ingen tvekan om att satsningen på matematiklyftet var bra och visst lever det kvar i verksamheten till viss del. Taluppfattning och rimlighet är ett område som vi måste jobba vidare med liksom benämnda uppgifter. Vi satsar på ett nytt läromedel och måste bli bättre på att prata matematik. Matematiken får inte bli som ett maratonlopp.

Jag kommer att göra genomgripande analyser i både svenska och matematik när vi börjar i höst tillsammans med lärarna.

Analys av måluppfyllelsen blir det också i elevhälsoteamet när vi träffas veckan innan skolan börjar. Vi kommer då att titta vidare på hur de specialpedagogiska insatserna ska fördelas i höst.

Jag har börjat läsa Resultatanalys i skolan av Jan Österberg. Förhoppningsvis kan det ge ytterligare näring åt detta arbete.

(7)

Kunskaper

Elundskolan - 7 Statistik

Måluppfyllelse

Klass 1A 1B 2A 2B 3A 3B 4A 4B 5A 5B

Antal elever 18 20 23 23 19 19 18 18 22 22

Svenska 16 19 21 23 15 18 15 18 20 22

Matematik 16 20 19 21 14 18 14 18 20 22

SO 18 20 23 23 17 19 18 18 20 22

No 18 20 23 23 17 19 18 18 20 22

Engelska 17 19 18 18 20 22

Idrott och hälsa 23 23 19 19 18 18 20 22

Bild 23 23 19 19 18 18 20 22

Teknik 23 23 19 19 18 18 20 22

Musik 23 23 19 19 18 18 20 22

Slöjd 19 18 18 20 22

Totalt för hela skolan gäller följande. 92,5 % måluppfyllelse i svenska, 90 % i matematik och 96,6 % i engelska.

Anmärkningsvärt är att det är så ojämn fördelning mellan klasserna. Vissa klasser har total måluppfyllelse, medan andra är långt därifrån.

Vi släpper iväg 44 elever till årskurs 6. Av dessa har 95,4 nått upp till kunskapskraven i svenska, matematik och engelska.

I årskurs 4 blir den ojämna fördelningen påtaglig. Den ena klassen har full måluppfyllelse medan den andra klassen ligger lågt i matematik och svenska. Här finns bakomliggande faktorer som jag inte kan redovisa här.

Ojämnheten mellan klasserna finns även i trean. Här handlar det en del om att det om att både de sociala och kunskapsmässiga. Jag kan i detta sammanhang inte gå in på vilka åtgärder som vidtagits. Jag nöjer med att konstatera att vi har vidtagit betydande mått och steg både av intern och av extern karaktär. I årskurs kopplade vi mer resurser till klassen. Faktum är att man var två pedagoger under i stort sett veckans alla dagar. Det ska också nämnas i sammanhanget att den klassen bytt lärare mellan årskurs 2 och 3. Den första läraren var nyutexaminerad och oerfaren. Vi har nu en rutinerad lärare. För att få en bättre inlärningssituation i både 3:an och 4:an kommer vår resurslärare att vara nära knuten till dessa klasser och jobba i mindre grupper i framförallt matematik.

I den ena tvåan är det samma utmaningar som utmaningar som nyss nämnda trea. Sociala och pedagogiska dilemman. Vi jobbar både internt och externt för att nå bättre resultat. Vi startade ett tregruppssystem med de båda tvåorna under vårterminen. Situationen blev bättre men mycket jobb återstår. Fördelen har blivit att man fått ner antalet elever i grupperna och man har kunnat sära på elever som inte fungerar bra ihop.

Övriga sex klasser på skolan innehåller betydligt bättre resultat.

När det gäller de specialpedagogiska insatserna måste dessa periodiseras till nästa läsår. Jag har för mig att det var ett mål inför läsåret 14/15. Det behöver styras mer och med framförhållning. Man inte blunda för att det är många uppgifter som ligger på specialpedagogen som inte direkt knutet till arbetet med elever. Det handlar om dokumentation av olika slag.

(8)

Kunskaper

Elundskolan - 8

För att göra stödet till våra elever kommer också våra elevassistenter att få ett kontinuerligt handledningsstöd. De är viktiga personer i vår verksamhet och jobbar inte sällan med de svåraste eleverna.

Nationella prov (åk 3 i svenska och matematik)

Svenska

3a 3b Totalt

Antal elever

19 19 38

Muntlig uppgift

19 18 37

Läsuppgift, berättande text

14 19 33

Läsuppgift, faktatext

15 18 33

Elevens högläsning

16 19 35

Textsamtal, berättande

17 19 36

Skrivuppgift, berättande text

15 19 34

Stavning och interpunktion

16 18 34

Skrivuppgift, faktatext

16 18 34

Andel godkända elever i samtliga delprov

13 16 29

Jag har med situationen i årskurs 3 i min resumé av klasserna. Vi ser här ojämnheten som jag tidigare talat om. I 3a brister det både i läsning och i stavning som synes. Det finns gott hopp om att de flesta ska bli godkända, dock inte alla.

Matematik

3a 3b Totalt

Antal elever

19 19 38

Geometriska objekt lägesord,

längdmätning 15 19 34

Proportionella samband, matematiska

likheter, huvudräkning 8 19 27

Räknesättens egenskaper, samband och

användning 14 19 33

Mönster, proportionella samband,

huvudräkning 15 18 33

Skriftliga räkne- metoder i addition och

subtraktion 6 19 25

Enkla bråk och huvudräkning

14 18 32

Gruppuppgift, geometriska objekt,

taluppfattning 17 19 36

Andel godkända elever i samtliga delprov

3 18 21

Här är bristerna ännu större. Bara 3 elever har samtliga delprov godkända.

(9)

Kunskaper

Elundskolan - 9 Elevens syn på skolan (åk 3 och åk 5)

Jag anser att den här typen av enkäter har ett begränsat värde. Jag tror att alla tre frågorna är svåra att besvara. Åtminstone för de elever som går i trean.

Jmf - Elevens syn på skolan 2014-2015

Elundskolan åk 3 ^Stämmer

helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls

Vet ej

Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena

30% 64% 6% 0% 0%

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 30% 67% 0% 0% 3%

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen

70% 21% 0% 0% 9%

Elundskolan åk 5 Stämmer

Stämmer ganska bra

Vet ej

Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena

43% 39% 13% 4% 0%

Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 35% 43% 4% 4% 13%

Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen

61% 22% 0% 0% 17%

(10)

Kunskaper

Elundskolan - 10

Förskoleklass

Hur utvecklar skolan arbetet med

förberedande läsinlärning och de grundläggande matematiska begreppen?

Vi jobbar med Bornholmsmodellen. Den går ut på att barnen blir väl förberedda inför läsinlärningen. I Bornholmsmodellen tränas språklig medvetenhet och fonetisk medvetenhet. Dvs. att de förstår att ord inte bara har betydelse utan att det också har en ljudmässig form.

Vi arbetar med bokstavskunskap genom ”veckans bokstav”. Då har vi en bokstavssamling och arbete i en modifierad bokstavsbok av Carina Ring. Vi tränar på hur bokstaven ser ut och hur den låter. Vi visar hur bokstaven skrivs och barnen får skriva lite själva.

Läsförståelse och ordförråd tränar vi i läromedlet Lyckostjärnan som innehåller sagor och arbetsbok. Vi har även introducerat ”läsfixarna”.

Vi har sagostund med bokprat varje dag.

Barnen får även tillfälle att skriva i sin skrivbok.

Hur använder ni er av detta arbete inför övergången till åk 1?

(Till lärarna och i specialpedagogiskt syfte)

För att träna de grundläggande matematiska begreppen använder vi oss av läromedlet ”Tänka, räkna och resonera i förskoleklass”.

Vi tränar på:

Klassificering, sortering och mönster.

Mängder, antal och talmönster.

Tals helhet och delar.

Talraden och tallinjen.

Genom ramsräkning, samling, pararbete, diskussioner och egen dokumentation samt uppföljning.

Fritidshem

Vilka mål har prioriterats under året?

Elundskolans fritidshem har inte haft gemensamma mål, varje fritidshem har jobbat utefter egna uppsatta mål.

Därför så redovisas fritidshemmen separat.

Fritidshem 6-års

Samarbete och skapa trygghet i ny grupp.

Fritidshem 1:or

Få alla barn att känna sig trygga i gruppen och våga ta för sig. Att få en vi- känsla i den stora gruppen.

Fritidshem 2:or

Vi har arbetat med att få ihop gruppen och de sociala förmågorna.

*Bygga relationer

*Ansvarstagande

*Kommunikativ förmåga

*Glädje och lustfylldhet

*Entreprenörskap Fritidshem 3:or

Vi har arbetat utifrån skolans mål och vad gruppen behöver:

 Samverkan mellan skola/fritids

 Värdegrund

 samarbete

(11)

Kunskaper

Elundskolan - 11

Varför har ni valt dessa mål?

Fritidshem 6-års

Nya elever (förskoleklass) Fritidshem 1:or

Vi såg under 6-års att det fanns barn som var osäkra och inte vågade ta för sig i gruppen och behövde vuxenstöd i olika situationer. Våra barn är ifrån två klasser och vi vill få dem att känna att vi är en grupp tillsammans.

Fritidshem 2:or

Utifrån vår grupp och individanalys så visade det vad vi behövde fokusera på.

*Arbetat i blandade grupper.

*Litat på barnen och gett dem förtroende och följt upp.

Fritidshem 3:or

Vi har valt det för att barngruppen har behövt det.

Värdegrunden hjälper eleverna med den sociala biten och främjar skolarbetet i grupp och samarbete.

Vad har genomförts?

Vilka

förändringar/förbättringar såg ni på

gruppnivå/skolnivå?

Fritidshem 6-års

Genom att vi strukturerat verksamheten och anpassat den efter barngruppens behov har vi genomfört lekar och aktiviteter . Vi har även utifrån observationer och dialog i arbetslaget kunnat skapa en fungerande verksamhet anpassad för barngruppen. Sammanställning från fritidsenkäten har även gett oss underlag för utformning och innehåll.

Fritidshem 1:or

- Våra barn är ifrån två klasser och vi har valt att arbeta i en stor grupp där vi blandar barnen vid mellanmålet och olika aktiviteter. Vi som arbetar på fritids är inte knutna till en speciell klass då vi vill att barnen ska trygghet och tillit till oss alla vuxna.

- Samarbetslekar

- Vi har blandat barnen i mindre grupper då vi gått till gymnastiksalen.

- Storsamlingar

- I matsituationer har barnen bestämda platser vid borden och sitter då blandade från båda klasserna.

- Utedagar till skogen. Där har vi haft styrda aktiviteter för alla och fri lek där barnen spontant knutit kompiskontakter över klassgränserna.

- Gå-kompisar vid utflykter.

Fritidshem 2:or

*Tryggare grupp

*Nya konstellationer

*Eleverna har blivit bättre på att stå upp för det som är rätt.

Fritidshem 3:or

Gruppnivå: Bättre förståelse eleverna emellan. Empatin för varandra i gruppen har blivit bättre.

Skolnivå: Lugnare i klassrummet vilket blir en bättre arbetsmiljö för eleverna och bättre skolresultat.

Bättre samarbete mellan klasserna på eftermiddagarna. Har haft gemensamma aktiviteter som har jobbat ihop vi känslan.

(12)

Kunskaper

Elundskolan - 12

Vilka förändringar vill ni göra till kommande läsår?

Fritidshem 6-års

På gruppnivå har vi upplevt att barnen är trygga med varandra samt barnen i andra åldersgrupper. Dock finns det barn på individuella nivån som behöver extra stöd. Genom att vi haft samarbete och dialog med lärarna i arbetslaget har vi sett att barnens behov lättare tillgodosetts.

Viktigt att fortsätta ha god dialog och samarbete i det nya arbetslaget för att kunna tillgodose barnens behov och skapa en meningsfull verksamhet.

Fritidshem 1.or

Vi har fått ett trivsamt klimat och vi-känsla i gruppen. Barnen vågar komma till tals i samlingar och har knutit kompiskontakter över klassgränserna. De barn vi tidigare såg var osäkra har blivit tryggare och vågar nu ta för sig mer.

Fritidshem 2:or

*Gemensam veckoplanering med barnen.

*Genomföra sociogram.

Fritidshem 3:or

 Storsamlingar

 Samarbetsövningar Alla fritidshem:

Fritidshemmen på Elundskolan kommer till nästa läsår jobba med

gemensamma mål. De vi har valt att jobba med är samarbete och vi känsla. För att kunna nå dessa mål har vi tillsammans valt ut dessa aktiviteter:

 Fritidshemmets dag

 Aktivitetsdag

 Turneringar i blandade lag

 Storsamlingar

 Disco

(13)

Kunskaper

Elundskolan - 13 Fritidshemsenkät åk F-2

Jmf - Fritidshemsenkät 2014-2015

Elundsskolan Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra

Jag trivs på fritids 0% 2% 24% 74%

Jag trivs med alla som arbetar på fritids 1% 5% 24% 70%

Personalen ser till att alla får vara med 1% 12% 38% 50%

Det är lugn och ro när vi äter 22% 31% 24% 23%

Frukosten smakar bra 19% 9% 19% 52%

Mellanmålet smakar gott 5% 11% 19% 66%

Jag lär mig mycket på fritids 5% 15% 31% 49%

Det finns vuxna som lyssnar på mig 0% 9% 27% 64%

Det finns vuxna som hjälper mig när jag behöver det 0% 5% 26% 69%

Jag får vara med och välja vad jag vill göra 7% 12% 24% 58%

(14)

Kunskaper

Elundskolan - 14

Mål i skolplan

Alla elever ska få kunskap om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling

Skolans arbete med hållbar utveckling

Beskriv skolans aktiviteter kring hållbarhetsfrågor (ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt) genom att beskriva studiebesök, projekt och skolans arbete under temadagar som klimatveckan,

barnkonventionsveckan, ANDTS-veckan och trafikantveckan.

F-klass

Vårt miljöarbete genomsyrar hela verksamheten. Genom att göra barnen medvetna om nyttan av att spara på våra resurser dvs. material, el mm. samt vikten av att källsortera. Vi uppmärksammar Earth Hour och i samband arbetar vi tematiskt i någon form. Det varierar år från år. I år arbetade vi med energi, ekologiska fotavtryck samt tåg (miljövänligt sätt att resa).

År 1

Klimatveckan med två teaterföreställningar, stort arbete med återvinning och återvinning, besök av VAFAB, städning av skog. Daglig källsortering i klassrummet och matsalen.

År 2

 Kompostering av överbliven frukt.

 Vi hade en träff där vi redovisade hur vi jobbat tillsammans med faddergrupperna under barnkonventionsveckan. Bland annat gjordes det en film och fina planscher om varje paragraf i barnkonventionen. ANDTS vävdes in under barnkonventionsveckan.

 Under trafikveckan görs cykelprov och arbeten om trafikregler.

År 3

Vi har arbetat med att titta på återvinning och hur jordklotet ser ut då det belastas med sopor. Vad kan eleven själv, familjen och skolan göra för att motverka detta? Vi har ägnat mycket tid flyktingläget i världen med hur utvecklingen ser ut med resurser.

År 4

 Alla elever i årskurs 4 har deltagit i äggfallet och utifrån detta projekt så har vi haft flera besök från VFAB samt att vi kontinuerligt samtalar kring ämnet då vi arbetar med utomhuspedagogik 1 g/v. Vi tittar även på olika dokumentärer som tar upp miljön, människors påverkan osv, bl.a. från

programmet ”Vetenskapens värld”.

(15)

Normer och värden

Elundskolan - 15

Normer och värden

Mål i skolplan

Alla verksamheter arbetar för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö

Eleverna ska känna att de har lärare som leder och stödjer dem i lärandet

År 1

 Trygghetsundersökningar både från trygghetsteamet och från fritidshemmet.

 Att barnen är trygga beror på att de omges av omhändertagande och engagerande pedagoger.

 Dagliga observationer.

År 2

 Vi har gjort tre grupper av våra två klasser.

 Det har gjort eleverna lugnare

 Vi jobbar ännu mer aktivt med värdegrunden.

 Alla ska hälsa på varandra, barn som vuxna.

 Vi tolererar inte kränkande handling eller kommentar.

 Vi har ökat resurserna i vår grupp

 Vi har förbättrat arbetsmiljön i tregrupperna.

 Vi har gjort en jämn fördelning mellan de barn som är i behov av stöd.

År 3

 Att eleverna ska veta vad de ska kunna för att nå kunskapsnivåer.

 Eleverna ska vara delaktiga och veta vad ska kunna i varje ämne.

 Läraren berättar vilka förmågor som tränas.

 Eleverna förstår sina kunskaper.

 Tydlig struktur och ordning på lektionerna.

 Klassregler följs upp på klassråd.

 Arbete med KOMET i helgrupp och individuellt.

 Samarbete med fritids.

År 4

 Vi arbetar med olika samarbetsövningar på vår utomhuspedagogik.

 Klassråd

 Öppna diskussioner med eleverna kring trygghetsvandringen.

 Möjligheter att välja arbetssätt inom vissa arbetsområden.

 Grupparbeten.

(16)

Normer och värden

Elundskolan - 16 Elevens syn på skolan (åk 3 och åk 5)

Jag anser att även den här enkäten har ett begränsat värde.

Det glädjande att så många elever känner sig trygga i skolan. Det bekräftar att vårt strukturerade arbete med trygghetsplanen gett resultat.

Däremot tycker jag väl att siffran för nyfikenheten behöver jobbas med.

Förväntningarna är högt ställda särskilt i årskurs 5.

De flesta elever tycker sig att få hjälp av lärarna.

Sammanfattningsvis tycker jag att resultatet är helt okej med undantag av att många inte tycker att undervisningen väcker nyfikenhet.

Jmf - Elevens syn på skolan 2014-2015

Elundskolan åk 3 ^Stämmer

Stämmer ganska bra

Vet ej

Jag känner mig trygg i skolan 48% 39% 9% 3% 0%

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

18% 52% 12% 3% 15%

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 45% 45% 6% 3% 0%

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det

70% 21% 9% 0% 0%

(17)

Normer och värden

Elundskolan - 17

Elundskolan åk 5 Stämmer

Stämmer ganska bra

Vet ej

Jag känner mig trygg i skolan 57% 43% 0% 0% 0%

Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer

9% 43% 22% 13% 13%

Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 26% 43% 22% 9% 0%

Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det

22% 70% 9% 0% 0%

(18)

Elevernas ansvar och inflytande

Elundskolan - 18

Elevernas ansvar och inflytande

Mål i skolplan

Barns och elevers inflytande ska stärkas och utvecklas i alla verksamheter

Barn och elever ska få kunskap om demokratins principer och utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former

Nyinflyttade barn och elever ska få det stöd som behövs – både från personal och kamrater – för att möjliggöra en fungerande integration

År 1

 Värdegrundsarbete där olikheter i levnadssätt och förutsättningar togs upp och diskuterades.

 Samlingar varje dag där dagens program gås igenom och planeras, planering tillsammans på mindmap.

År 2

 Se till att alla nya kompisar kommer in i barngruppen

 Jobba in våra nya kollegor så barngruppen känner sig trygg med den.

 Alla får vara med och tycka till på klassråd och storsamlingar.

 Vi gör olika omröstningar när barnen för vara med att tycka till om saker.

År 3

 På klassråd har vi diskuterat tillsammans

 Komet- belöningar har röstats fram.

 Gruppstärkande aktiviteter

 Få elever mer delaktiga År 4

 Öppna diskussioner med eleverna kring trygghetsvandringen

 Möjligheter att välja arbetssätt inom vissa arbetsområden

 Elevens val

 Grupparbeten

(19)

Övergång och samverkan

Elundskolan - 19

Övergång och samverkan

Mål i läroplan

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Mål i skolplan

Alla elever och vårdnadshavare ska vara nöjda med information och samarbete från förskolan, grundskolan, särskolan och gymnasiet

År 1

 Vi har arbetat ihop som ett team runt våra 38 barn, alla fem. Vi har haft ett gemensamt

förhållningssätt och det har varit naturligt att vem som helst har varit i klasserna. Vi har arbetet med gemensamma teman och haft gemensamma aktiviteter som t.ex. föräldrafikat.

År 4

 Läraren 4 A har haft eleverna sedan å. 1 så där skedde ingen överlämning.

 Läraren 4 B gick in till den och presenterade sig och eleverna fick ställa frågor gällande åk .4