Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering
Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen Mer information, källor till kunskap
Kyrkofondens styrelse har 2001-03-15 antagit regler för fördelning och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning, senast ändrade 2002-02-13. Dessa kom- pletteras sommaren 2002 med ett rådgivningsmateri- al som kommer att tillställas alla församlingar/sam- fälligheter inom Svenska kyrkan i en särskild pärm om kyrkoantikvarisk ersättning. Där kommer även att återfinnas rådgivning och exempel på vård- och underhållsplanering.
Övrigt om kyrkoantikvarisk ersättning
· Prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden
· Utredning om kyrkoantikvarisk ersättning 2000-11-16
Om kyrkor, begravningsplatser och inventarier Riksantikvarieämbetets hemsida
· Bebyggelseregistret www.bebyggelseregistret.raa.se omfattar bl.a. uppgifter om Svenska kyrkans kyrko- byggnader. Uppgifterna läggs successivt in under 2002. Vissa uppgifter är hämtade från Socken- kyrkoprojektet som från våren 2002 även utger landskapsvisa översikter över sockenkyrkor byggda före 1950.
· Materialguiden www.raa.se/materialguiden/ ger information om byggmaterial för byggnadsvård.
Arkiv
· Riksantikvarieämbetets arkiv ATA innehåller den mest fullständiga arkivserien om Sveriges kyrkor och begravningsplatser och om de kyrkliga inven- tarierna.
· Länsmuseerna har arkivmaterial som regionalt kompletterar och delvis dubblerar ATA.
· Länsstyrelserna har ärendearkiv från 1995.
Litteratur
· Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning av kyrkor - en handledning för kulturmiljövården och Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet 2002
· Kulturmiljövård, temanummer 1989:6, Kyrkogår- dar, 1992:6, Orglar, 1993:1, Kyrkorna - heligt rum eller museum, 1005:3-4, Tidernas kyrka
· Kyrkogårdens form och miljö: planering och vård av begravningsplatser och deras byggnader.
Boverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation, Stockholm 1991
· Robertsson, Stig, Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet 2002
· Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utger sedan 1912 kyrkobeskrivningar, c:a 700 kyrkor finns hittills beskrivna. På senare tid har även utgivits översikter över kyrkobyggnader.
Kontakter
Stift Kontaktperson Telefon
1 Uppsala Gunnar Granberg, stiftsadjunkt 018-68 07 00
Björn Björk, kyrkoingenjör 018-68 07 00
2 Linköping Terese Landin, stiftsjurist 013-24 26 00
3 Skara Bruno Wallander, ekonomichef 0511-262 00
4 Strängnäs Lotta Eriksson, stiftsantikvarie 0152-234 00 5 Västerås Roland Persfjord, handläggare 021-17 85 00
6 Växjö Urban Holmén, ekonomichef 0470-77 38 00
7 Lund Yvonne Nilsson, stiftskamrer
Aina Mandahl, stiftsantikvarie 046-35 87 00 8 Göteborg Hans-Eric Thylin, planeringssekreterare 031-771 30 00
9 Karlstad Inge Bredin, stiftskaplan 054-17 24 00
10 Härnösand Eva Carron, stiftsantikvarie 0611-254 00 11 Luleå Håkan Lindberg, 1:e stiftsjurist 0920-26 47 00 12 Visby Görel Ridne-Ahlqvist, handläggare 0498-40 49 00 13 Stockholm Jan-Åke Engfors, handläggare 08-508 940 00
Länsstyrelsen
För tillstånd enligt kulturminneslagen, rådgivning och samråd i kulturhistoriska frågor och uppgift om vad som är tillståndspliktigt.
Länsmuseum
För rådgivning i kulturhistoriska frågor, för historiska källor och underlag.
Denna information har utarbetats i maj 2002 av Kyrkofondens styrelse som ansvarar för fördelning, uppföljning och redovisning av kyrkoantikvarisk ersättning. Fler exemplar av broschyren kan beställas från informationsservice tel. 018-16 96 00
751 70 Uppsala, tel 018-16 96 00, fax 018-16 97 07, www.svenskakyrkan.se
Kyrkoantikvarisk ersättning
Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga medborgares ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden skall upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Ersättningen skall fördelas så att största möjliga bevarandeeffekt uppnås.
Enligt riksdagens beslut får Svenska kyrkan ersättning av staten för att bevara kyrkornas kulturhistoriska värden under åren 2002–2009. Beloppet är 50 mkr 2002, och ökar till 460 mkr 2009. Totalt betalas under perioden ut 1 910 mkr. Pengarna skall fördelas till kulturhistoriskt angelägna insatser i församlingar, stift och även på riksnivå. Därefter utvärderas systemet och beslut fattas om ersättning skall fortsätta att betalas ut efter 2009. Beloppet 460 mkr per år är en uppskattning av vilken kulturhistorisk merkostnad Svenska Kyrkan har på grund av skyddet enligt kultur- minneslagen. Kyrkofondens styrelse som inom Svenska kyrkan administrerar kyrkoantikvarisk ersättning har antagit ett regelverk för hur medlen skall administreras och fördelas.
Till vad kan man få ersättning?
· Kyrka, begravningsplats eller kyrkotomt som är skyd- dad enligt 4 kap. kulturminneslagen. Det gäller alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader och begrav- ningsplatser tillkomna 1939 och tidigare – och yt- terligare några som skyddats genom särskilt be- slut av Riksantikvarieämbetet. Ersättning kan gå till arbeten på byggnader och anläggningar och även till arbeten på mark och vegetation inom de skyddade områdena.
· Kyrkliga inventarier som är kulturhistoriskt värde- fulla och uppförda på församlingens inventarie- förteckning enligt reglerna i kulturminneslagen.
Ersättningen skall gå till konserverings- och vårdinsatser som syftar till att bibehålla det kulturhistoriska vär- det. Det kan också vara fråga om åtgärder som före- bygger skada, brand och stöldförebyggande arbeten, förbättring av värmesystem så att kulturhistoriskt värdefulla inventarier inte skadas, ändamålsenlig för- varing av ömtåliga skrudar, och liknande.
Ersättning kan gå till underhåll under vissa för- utsättningar, underhållet skall ingå i en antagen vård/underhållsplan som visar att underhållet är motiverat och prioriterat från kulturhistorisk syn- punkt. Vanligt löpande underhåll är inte ersättnings- berättigat, inte heller driftskostnader om inte särskilda
skäl talar för det, eller utbildning. Informationsinsatser och särskilt i samband med vårdinsatser kan vara ersättningsgrundande.
Ersättning kan också gå till att utföra inventerings- insatseroch vård och underhållsplanering. Dessa åtgär- der är prioriterade, och planeras eller samordnas i de flesta fall på stiftsnivå.
Ersättningens storlekberor helt av den kultur- historiska nyttan med arbetena, högre ersättning för sådant som måste åtgärdas med hög kulturhistorisk prioritet och då kraven på bevarande är högt, lägre ersättning för ”nyttiga” åtgärder som ändå har kul- turmiljönytta. Vid hög kulturmiljönytta kan det bli fråga om 90, i undantagsfall 100 % ersättning, för mer normala vårdinsatser upp till 50 % av kostnaderna för antikvariskt motiverade arbeten. För inventering och vård- och underhållsplanering utgår ersättning från 30 till 70 % beroende av grad av kulturmiljönytta i planeringen. Även här kan det i undantagsfall bli högre ersättning. Ersättningsnivån bestäms av stiftsstyrelsen när ansökan beviljas och kan också påverkas av medels- brist.
Hur söker man ersättning?
Ansökan skall ske på särskild blankett och ställas till Stiftsstyrelsen. Den inlämnas före 1 december 2002 och avser då 2004–2005, och före 1 november 2003 för åren 2005–2006. De ansökta arbetena skall vara väl planerade, och samråd bör alltid ha skett med Länsstyrelsen/länsmuseet. Tillstånd eller förhands- besked från Länsstyrelsen skall finnas och bifogas ansökan om åtgärden är tillståndspliktig. Vänta inte till hösten med att planera för ansökningar!
Kostnader för projektering och antikvarisk kontroll får inräknas Om det finns en vård/underhållsplan och arbetena ingår i planen skall det framgå av ansökan.
Det är viktigt att det är klarlagt att det objekt – byggnad, område eller inventarium – ersättning söks för är skyddat av kulturminneslagen. Om det är osäkert skall utredningsmaterial som styrker detta kunna visas.
Det är också viktigt att det finns beslut i ansvarigt organ – kyrkonämnd eller kyrkoråd – om att söka er- sättning.
Stiftsstyrelsen beslutar om ersättning i september varje år för de kommande två åren, och ersättning utbetalas när arbetena utförts, och godkänts av anti- kvarisk kontrollant enligt det beslut som gäller för arbetena. Om det gäller stora belopp kan delutbetal- ning ske.
Tidtabell för ersättningsår 2004
När – senast Åtgärd
2002-05-31 Ansökningar om tillstånd för tillståndspliktiga åtgärder bör ha inkommit till resp. länsstyrelse.
Viktigt för större arbeten, samråd alltid med länsstyrelsen i god tid.
2002-08-30 Kyrkofondens styrelse sänder ut ansökningsblanketter samt råd och anvisningar till stifts- styrelserna som vidarebefordrar dem till församlingarna.
2002-11-30 Församlingarna ansöker hos stiftsstyrelsen om ersättning för åtgärder enligt bifogad projektering eller vårdplan. Länsstyrelsens godkännande eller yttrande har först inhämtats och bifogas.
2003-01-15 Regeringen beslutar i regleringsbrev om anslag för år 2004.
2003-01-31 Länsstyrelsen yttrar sig till stiftsstyrelserna och prioriterar ansökningarna och bedömer antikvarisk kostnad.
2003-03-31 Stiftsstyrelserna ansöker om beslutsram hos kyrkofondens styrelse.
2003-04-30 Riksantikvarieämbetet yttrar sig över behov av ersättning i stiften.
2003-06-15 Kyrkofondens styrelse fördelar beslutsramar till stiften och eventuellt egna projekt för åren 2004–2005.
2003-09-10 Stiftsstyrelserna beviljar kyrkoantikvarisk ersättning till församlingarna och eventuellt egna projekt.
2004-02–
2005-12 Församlingen genomför vårdinsatser, begär antikvariskt slutintyg av antikvarisk kontrollant och begär utbetalning av ersättningen från stiftet.
detta bör stiftet och Länsstyrelse/länsmuseum kon- taktas som tillsammans skall ha en överblick över vårdbehov i församlingarna i stiftet och prioritera mellan dem när det gäller ersättning.
Börja arbetet med egna självstudier, det underlät- tar och förbilligar det kommande arbetet.
· Vad uppfattar församlingen som viktiga kvaliteter, och viktiga problemmed kyrkan, kyrkogården och inventarierna? Sätt samman en frågelista, disku- tera vad som är viktiga mål. Ta upp till diskussion med Länsstyrelse/länsmuseum och stiftshandläg- gare inför vårdplanering och inför ansökan.
· Vad har hänt tidigare med kyrka, kyrkogård och in- ventarier? Finns handlingar i arkiven som visar när, hur och med vilka material tidigare vårdin- satser och restaureringar gjorts? Försök att få en överblick över de senaste 50 årens åtgärder. Detta är mycket viktigt att veta för att kunna bedöma skador och för att välja hur kommande arbeten skall utföras. Församlingens eget arkiv är ofta den bästa källan för dessa uppgifter.
· Ta fram dokumentation från den senaste brand- synen, de senaste besiktningarna av el- och vvs- anläggning, larmsystem och den senaste inventa- rieförteckningen för att bedöma vad som är mest angeläget att ta itu med.
Vård- och underhållsplanering
Det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kultur- historiska värden inte skall förfaras i onödan. Skador upptäcks i tid innan de blir dyra att åtgärda. God tillsyn och löpande underhåll ger de bästa förutsätt- ningarna för ett långsiktigt bevarande.
Vård- och underhållsplanering stöds därför med kyrkoantikvarisk ersättning, i den mån planeringen är kulturhistoriskt motiverad. En vård- och under- hållsplan krävs för att ersättning skall kunna beviljas till underhåll. Detta villkor gäller från 2006.
En fullständig underhållsplan kostar en del att upprätta, men är på sikt lönsam i all fastighetsför- valtning. Det krävs professionella insatser i fråga om byggteknik, säkerhetssystem, vvs, etc., i nära samar- bete med antikvarisk expertis, men mycket kan och bör göras genom egna insatser inom församlingen.
Vård- och underhållsplanen måste vara församlingens eget dokument som skall användas i det fortsatta arbetet, annars är arbetet med planen förgäves.
Arbetet kan rationaliseras genom gemensam upp- handling, kontakta stiftshandläggaren för att under- söka vad som sker på andra håll i stiftet i fråga om vård- och underhållsplanering. Vissa stift arbetar ak- tivt med en övergripande inventering och vårdpla- nering. Det går också att börja med de mest akuta momenten, och sedan ta vid med övriga. Även för
Bildtext in här det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kulturhistoriska värden inte skall förfaras i onödan.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga medborgares ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden skall upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Ersättningen skall fördelas så att största möjliga bevarandeeffekt uppnås.
Enligt riksdagens beslut får Svenska kyrkan ersättning av staten för att bevara kyrkornas kulturhistoriska värden under åren 2002–2009. Beloppet är 50 mkr 2002, och ökar till 460 mkr 2009. Totalt betalas under perioden ut 1 910 mkr. Pengarna skall fördelas till kulturhistoriskt angelägna insatser i församlingar, stift och även på riksnivå. Därefter utvärderas systemet och beslut fattas om ersättning skall fortsätta att betalas ut efter 2009. Beloppet 460 mkr per år är en uppskattning av vilken kulturhistorisk merkostnad Svenska Kyrkan har på grund av skyddet enligt kultur- minneslagen. Kyrkofondens styrelse som inom Svenska kyrkan administrerar kyrkoantikvarisk ersättning har antagit ett regelverk för hur medlen skall administreras och fördelas.
Till vad kan man få ersättning?
· Kyrka, begravningsplats eller kyrkotomt som är skyd- dad enligt 4 kap. kulturminneslagen. Det gäller alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader och begrav- ningsplatser tillkomna 1939 och tidigare – och yt- terligare några som skyddats genom särskilt be- slut av Riksantikvarieämbetet. Ersättning kan gå till arbeten på byggnader och anläggningar och även till arbeten på mark och vegetation inom de skyddade områdena.
· Kyrkliga inventarier som är kulturhistoriskt värde- fulla och uppförda på församlingens inventarie- förteckning enligt reglerna i kulturminneslagen.
Ersättningen skall gå till konserverings- och vårdinsatser som syftar till att bibehålla det kulturhistoriska vär- det. Det kan också vara fråga om åtgärder som före- bygger skada, brand och stöldförebyggande arbeten, förbättring av värmesystem så att kulturhistoriskt värdefulla inventarier inte skadas, ändamålsenlig för- varing av ömtåliga skrudar, och liknande.
Ersättning kan gå till underhåll under vissa för- utsättningar, underhållet skall ingå i en antagen vård/underhållsplan som visar att underhållet är motiverat och prioriterat från kulturhistorisk syn- punkt. Vanligt löpande underhåll är inte ersättnings- berättigat, inte heller driftskostnader om inte särskilda
skäl talar för det, eller utbildning. Informationsinsatser och särskilt i samband med vårdinsatser kan vara ersättningsgrundande.
Ersättning kan också gå till att utföra inventerings- insatseroch vård och underhållsplanering. Dessa åtgär- der är prioriterade, och planeras eller samordnas i de flesta fall på stiftsnivå.
Ersättningens storlekberor helt av den kultur- historiska nyttan med arbetena, högre ersättning för sådant som måste åtgärdas med hög kulturhistorisk prioritet och då kraven på bevarande är högt, lägre ersättning för ”nyttiga” åtgärder som ändå har kul- turmiljönytta. Vid hög kulturmiljönytta kan det bli fråga om 90, i undantagsfall 100 % ersättning, för mer normala vårdinsatser upp till 50 % av kostnaderna för antikvariskt motiverade arbeten. För inventering och vård- och underhållsplanering utgår ersättning från 30 till 70 % beroende av grad av kulturmiljönytta i planeringen. Även här kan det i undantagsfall bli högre ersättning. Ersättningsnivån bestäms av stiftsstyrelsen när ansökan beviljas och kan också påverkas av medels- brist.
Hur söker man ersättning?
Ansökan skall ske på särskild blankett och ställas till Stiftsstyrelsen. Den inlämnas före 1 december 2002 och avser då 2004–2005, och före 1 november 2003 för åren 2005–2006. De ansökta arbetena skall vara väl planerade, och samråd bör alltid ha skett med Länsstyrelsen/länsmuseet. Tillstånd eller förhands- besked från Länsstyrelsen skall finnas och bifogas ansökan om åtgärden är tillståndspliktig. Vänta inte till hösten med att planera för ansökningar!
Kostnader för projektering och antikvarisk kontroll får inräknas Om det finns en vård/underhållsplan och arbetena ingår i planen skall det framgå av ansökan.
Det är viktigt att det är klarlagt att det objekt – byggnad, område eller inventarium – ersättning söks för är skyddat av kulturminneslagen. Om det är osäkert skall utredningsmaterial som styrker detta kunna visas.
Det är också viktigt att det finns beslut i ansvarigt organ – kyrkonämnd eller kyrkoråd – om att söka er- sättning.
Stiftsstyrelsen beslutar om ersättning i september varje år för de kommande två åren, och ersättning utbetalas när arbetena utförts, och godkänts av anti- kvarisk kontrollant enligt det beslut som gäller för arbetena. Om det gäller stora belopp kan delutbetal- ning ske.
Tidtabell för ersättningsår 2004
När – senast Åtgärd
2002-05-31 Ansökningar om tillstånd för tillståndspliktiga åtgärder bör ha inkommit till resp. länsstyrelse.
Viktigt för större arbeten, samråd alltid med länsstyrelsen i god tid.
2002-08-30 Kyrkofondens styrelse sänder ut ansökningsblanketter samt råd och anvisningar till stifts- styrelserna som vidarebefordrar dem till församlingarna.
2002-11-30 Församlingarna ansöker hos stiftsstyrelsen om ersättning för åtgärder enligt bifogad projektering eller vårdplan. Länsstyrelsens godkännande eller yttrande har först inhämtats och bifogas.
2003-01-15 Regeringen beslutar i regleringsbrev om anslag för år 2004.
2003-01-31 Länsstyrelsen yttrar sig till stiftsstyrelserna och prioriterar ansökningarna och bedömer antikvarisk kostnad.
2003-03-31 Stiftsstyrelserna ansöker om beslutsram hos kyrkofondens styrelse.
2003-04-30 Riksantikvarieämbetet yttrar sig över behov av ersättning i stiften.
2003-06-15 Kyrkofondens styrelse fördelar beslutsramar till stiften och eventuellt egna projekt för åren 2004–2005.
2003-09-10 Stiftsstyrelserna beviljar kyrkoantikvarisk ersättning till församlingarna och eventuellt egna projekt.
2004-02–
2005-12 Församlingen genomför vårdinsatser, begär antikvariskt slutintyg av antikvarisk kontrollant och begär utbetalning av ersättningen från stiftet.
detta bör stiftet och Länsstyrelse/länsmuseum kon- taktas som tillsammans skall ha en överblick över vårdbehov i församlingarna i stiftet och prioritera mellan dem när det gäller ersättning.
Börja arbetet med egna självstudier, det underlät- tar och förbilligar det kommande arbetet.
· Vad uppfattar församlingen som viktiga kvaliteter, och viktiga problemmed kyrkan, kyrkogården och inventarierna? Sätt samman en frågelista, disku- tera vad som är viktiga mål. Ta upp till diskussion med Länsstyrelse/länsmuseum och stiftshandläg- gare inför vårdplanering och inför ansökan.
· Vad har hänt tidigare med kyrka, kyrkogård och in- ventarier? Finns handlingar i arkiven som visar när, hur och med vilka material tidigare vårdin- satser och restaureringar gjorts? Försök att få en överblick över de senaste 50 årens åtgärder. Detta är mycket viktigt att veta för att kunna bedöma skador och för att välja hur kommande arbeten skall utföras. Församlingens eget arkiv är ofta den bästa källan för dessa uppgifter.
· Ta fram dokumentation från den senaste brand- synen, de senaste besiktningarna av el- och vvs- anläggning, larmsystem och den senaste inventa- rieförteckningen för att bedöma vad som är mest angeläget att ta itu med.
Vård- och underhållsplanering
Det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kultur- historiska värden inte skall förfaras i onödan. Skador upptäcks i tid innan de blir dyra att åtgärda. God tillsyn och löpande underhåll ger de bästa förutsätt- ningarna för ett långsiktigt bevarande.
Vård- och underhållsplanering stöds därför med kyrkoantikvarisk ersättning, i den mån planeringen är kulturhistoriskt motiverad. En vård- och under- hållsplan krävs för att ersättning skall kunna beviljas till underhåll. Detta villkor gäller från 2006.
En fullständig underhållsplan kostar en del att upprätta, men är på sikt lönsam i all fastighetsför- valtning. Det krävs professionella insatser i fråga om byggteknik, säkerhetssystem, vvs, etc., i nära samar- bete med antikvarisk expertis, men mycket kan och bör göras genom egna insatser inom församlingen.
Vård- och underhållsplanen måste vara församlingens eget dokument som skall användas i det fortsatta arbetet, annars är arbetet med planen förgäves.
Arbetet kan rationaliseras genom gemensam upp- handling, kontakta stiftshandläggaren för att under- söka vad som sker på andra håll i stiftet i fråga om vård- och underhållsplanering. Vissa stift arbetar ak- tivt med en övergripande inventering och vårdpla- nering. Det går också att börja med de mest akuta momenten, och sedan ta vid med övriga. Även för
Bildtext in här det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kulturhistoriska värden inte skall förfaras i onödan.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Kyrkoantikvarisk ersättning är samtliga medborgares ersättning till Svenska kyrkan för att kyrkornas kulturhistoriska värden skall upprätthållas och göras tillgängliga för alla. Ersättningen skall fördelas så att största möjliga bevarandeeffekt uppnås.
Enligt riksdagens beslut får Svenska kyrkan ersättning av staten för att bevara kyrkornas kulturhistoriska värden under åren 2002–2009. Beloppet är 50 mkr 2002, och ökar till 460 mkr 2009. Totalt betalas under perioden ut 1 910 mkr. Pengarna skall fördelas till kulturhistoriskt angelägna insatser i församlingar, stift och även på riksnivå. Därefter utvärderas systemet och beslut fattas om ersättning skall fortsätta att betalas ut efter 2009. Beloppet 460 mkr per år är en uppskattning av vilken kulturhistorisk merkostnad Svenska Kyrkan har på grund av skyddet enligt kultur- minneslagen. Kyrkofondens styrelse som inom Svenska kyrkan administrerar kyrkoantikvarisk ersättning har antagit ett regelverk för hur medlen skall administreras och fördelas.
Till vad kan man få ersättning?
· Kyrka, begravningsplats eller kyrkotomt som är skyd- dad enligt 4 kap. kulturminneslagen. Det gäller alla Svenska kyrkans kyrkobyggnader och begrav- ningsplatser tillkomna 1939 och tidigare – och yt- terligare några som skyddats genom särskilt be- slut av Riksantikvarieämbetet. Ersättning kan gå till arbeten på byggnader och anläggningar och även till arbeten på mark och vegetation inom de skyddade områdena.
· Kyrkliga inventarier som är kulturhistoriskt värde- fulla och uppförda på församlingens inventarie- förteckning enligt reglerna i kulturminneslagen.
Ersättningen skall gå till konserverings- och vårdinsatser som syftar till att bibehålla det kulturhistoriska vär- det. Det kan också vara fråga om åtgärder som före- bygger skada, brand och stöldförebyggande arbeten, förbättring av värmesystem så att kulturhistoriskt värdefulla inventarier inte skadas, ändamålsenlig för- varing av ömtåliga skrudar, och liknande.
Ersättning kan gå till underhåll under vissa för- utsättningar, underhållet skall ingå i en antagen vård/underhållsplan som visar att underhållet är motiverat och prioriterat från kulturhistorisk syn- punkt. Vanligt löpande underhåll är inte ersättnings- berättigat, inte heller driftskostnader om inte särskilda
skäl talar för det, eller utbildning. Informationsinsatser och särskilt i samband med vårdinsatser kan vara ersättningsgrundande.
Ersättning kan också gå till att utföra inventerings- insatseroch vård och underhållsplanering. Dessa åtgär- der är prioriterade, och planeras eller samordnas i de flesta fall på stiftsnivå.
Ersättningens storlekberor helt av den kultur- historiska nyttan med arbetena, högre ersättning för sådant som måste åtgärdas med hög kulturhistorisk prioritet och då kraven på bevarande är högt, lägre ersättning för ”nyttiga” åtgärder som ändå har kul- turmiljönytta. Vid hög kulturmiljönytta kan det bli fråga om 90, i undantagsfall 100 % ersättning, för mer normala vårdinsatser upp till 50 % av kostnaderna för antikvariskt motiverade arbeten. För inventering och vård- och underhållsplanering utgår ersättning från 30 till 70 % beroende av grad av kulturmiljönytta i planeringen. Även här kan det i undantagsfall bli högre ersättning. Ersättningsnivån bestäms av stiftsstyrelsen när ansökan beviljas och kan också påverkas av medels- brist.
Hur söker man ersättning?
Ansökan skall ske på särskild blankett och ställas till Stiftsstyrelsen. Den inlämnas före 1 december 2002 och avser då 2004–2005, och före 1 november 2003 för åren 2005–2006. De ansökta arbetena skall vara väl planerade, och samråd bör alltid ha skett med Länsstyrelsen/länsmuseet. Tillstånd eller förhands- besked från Länsstyrelsen skall finnas och bifogas ansökan om åtgärden är tillståndspliktig. Vänta inte till hösten med att planera för ansökningar!
Kostnader för projektering och antikvarisk kontroll får inräknas Om det finns en vård/underhållsplan och arbetena ingår i planen skall det framgå av ansökan.
Det är viktigt att det är klarlagt att det objekt – byggnad, område eller inventarium – ersättning söks för är skyddat av kulturminneslagen. Om det är osäkert skall utredningsmaterial som styrker detta kunna visas.
Det är också viktigt att det finns beslut i ansvarigt organ – kyrkonämnd eller kyrkoråd – om att söka er- sättning.
Stiftsstyrelsen beslutar om ersättning i september varje år för de kommande två åren, och ersättning utbetalas när arbetena utförts, och godkänts av anti- kvarisk kontrollant enligt det beslut som gäller för arbetena. Om det gäller stora belopp kan delutbetal- ning ske.
Tidtabell för ersättningsår 2004
När – senast Åtgärd
2002-05-31 Ansökningar om tillstånd för tillståndspliktiga åtgärder bör ha inkommit till resp. länsstyrelse.
Viktigt för större arbeten, samråd alltid med länsstyrelsen i god tid.
2002-08-30 Kyrkofondens styrelse sänder ut ansökningsblanketter samt råd och anvisningar till stifts- styrelserna som vidarebefordrar dem till församlingarna.
2002-11-30 Församlingarna ansöker hos stiftsstyrelsen om ersättning för åtgärder enligt bifogad projektering eller vårdplan. Länsstyrelsens godkännande eller yttrande har först inhämtats och bifogas.
2003-01-15 Regeringen beslutar i regleringsbrev om anslag för år 2004.
2003-01-31 Länsstyrelsen yttrar sig till stiftsstyrelserna och prioriterar ansökningarna och bedömer antikvarisk kostnad.
2003-03-31 Stiftsstyrelserna ansöker om beslutsram hos kyrkofondens styrelse.
2003-04-30 Riksantikvarieämbetet yttrar sig över behov av ersättning i stiften.
2003-06-15 Kyrkofondens styrelse fördelar beslutsramar till stiften och eventuellt egna projekt för åren 2004–2005.
2003-09-10 Stiftsstyrelserna beviljar kyrkoantikvarisk ersättning till församlingarna och eventuellt egna projekt.
2004-02–
2005-12 Församlingen genomför vårdinsatser, begär antikvariskt slutintyg av antikvarisk kontrollant och begär utbetalning av ersättningen från stiftet.
detta bör stiftet och Länsstyrelse/länsmuseum kon- taktas som tillsammans skall ha en överblick över vårdbehov i församlingarna i stiftet och prioritera mellan dem när det gäller ersättning.
Börja arbetet med egna självstudier, det underlät- tar och förbilligar det kommande arbetet.
· Vad uppfattar församlingen som viktiga kvaliteter, och viktiga problemmed kyrkan, kyrkogården och inventarierna? Sätt samman en frågelista, disku- tera vad som är viktiga mål. Ta upp till diskussion med Länsstyrelse/länsmuseum och stiftshandläg- gare inför vårdplanering och inför ansökan.
· Vad har hänt tidigare med kyrka, kyrkogård och in- ventarier? Finns handlingar i arkiven som visar när, hur och med vilka material tidigare vårdin- satser och restaureringar gjorts? Försök att få en överblick över de senaste 50 årens åtgärder. Detta är mycket viktigt att veta för att kunna bedöma skador och för att välja hur kommande arbeten skall utföras. Församlingens eget arkiv är ofta den bästa källan för dessa uppgifter.
· Ta fram dokumentation från den senaste brand- synen, de senaste besiktningarna av el- och vvs- anläggning, larmsystem och den senaste inventa- rieförteckningen för att bedöma vad som är mest angeläget att ta itu med.
Vård- och underhållsplanering
Det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kultur- historiska värden inte skall förfaras i onödan. Skador upptäcks i tid innan de blir dyra att åtgärda. God tillsyn och löpande underhåll ger de bästa förutsätt- ningarna för ett långsiktigt bevarande.
Vård- och underhållsplanering stöds därför med kyrkoantikvarisk ersättning, i den mån planeringen är kulturhistoriskt motiverad. En vård- och under- hållsplan krävs för att ersättning skall kunna beviljas till underhåll. Detta villkor gäller från 2006.
En fullständig underhållsplan kostar en del att upprätta, men är på sikt lönsam i all fastighetsför- valtning. Det krävs professionella insatser i fråga om byggteknik, säkerhetssystem, vvs, etc., i nära samar- bete med antikvarisk expertis, men mycket kan och bör göras genom egna insatser inom församlingen.
Vård- och underhållsplanen måste vara församlingens eget dokument som skall användas i det fortsatta arbetet, annars är arbetet med planen förgäves.
Arbetet kan rationaliseras genom gemensam upp- handling, kontakta stiftshandläggaren för att under- söka vad som sker på andra håll i stiftet i fråga om vård- och underhållsplanering. Vissa stift arbetar ak- tivt med en övergripande inventering och vårdpla- nering. Det går också att börja med de mest akuta momenten, och sedan ta vid med övriga. Även för
Bildtext in här det är viktigt att vård- och underhållsinsatser planeras långsiktigt både av kostnadsskäl och för att kulturhistoriska värden inte skall förfaras i onödan.
Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering
Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen Mer information, källor till kunskap
Kyrkofondens styrelse har 2001-03-15 antagit regler för fördelning och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning, senast ändrade 2002-02-13. Dessa kom- pletteras sommaren 2002 med ett rådgivningsmateri- al som kommer att tillställas alla församlingar/sam- fälligheter inom Svenska kyrkan i en särskild pärm om kyrkoantikvarisk ersättning. Där kommer även att återfinnas rådgivning och exempel på vård- och underhållsplanering.
Övrigt om kyrkoantikvarisk ersättning
· Prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden
· Utredning om kyrkoantikvarisk ersättning 2000-11-16
Om kyrkor, begravningsplatser och inventarier Riksantikvarieämbetets hemsida
· Bebyggelseregistret www.bebyggelseregistret.raa.se omfattar bl.a. uppgifter om Svenska kyrkans kyrko- byggnader. Uppgifterna läggs successivt in under 2002. Vissa uppgifter är hämtade från Socken- kyrkoprojektet som från våren 2002 även utger landskapsvisa översikter över sockenkyrkor byggda före 1950.
· Materialguiden www.raa.se/materialguiden/ ger information om byggmaterial för byggnadsvård.
Arkiv
· Riksantikvarieämbetets arkiv ATA innehåller den mest fullständiga arkivserien om Sveriges kyrkor och begravningsplatser och om de kyrkliga inven- tarierna.
· Länsmuseerna har arkivmaterial som regionalt kompletterar och delvis dubblerar ATA.
· Länsstyrelserna har ärendearkiv från 1995.
Litteratur
· Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning av kyrkor - en handledning för kulturmiljövården och Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet 2002
· Kulturmiljövård, temanummer 1989:6, Kyrkogår- dar, 1992:6, Orglar, 1993:1, Kyrkorna - heligt rum eller museum, 1005:3-4, Tidernas kyrka
· Kyrkogårdens form och miljö: planering och vård av begravningsplatser och deras byggnader.
Boverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation, Stockholm 1991
· Robertsson, Stig, Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet 2002
· Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utger sedan 1912 kyrkobeskrivningar, c:a 700 kyrkor finns hittills beskrivna. På senare tid har även utgivits översikter över kyrkobyggnader.
Kontakter
Stift Kontaktperson Telefon
1 Uppsala Gunnar Granberg, stiftsadjunkt 018-68 07 00
Björn Björk, kyrkoingenjör 018-68 07 00
2 Linköping Terese Landin, stiftsjurist 013-24 26 00
3 Skara Bruno Wallander, ekonomichef 0511-262 00
4 Strängnäs Lotta Eriksson, stiftsantikvarie 0152-234 00 5 Västerås Roland Persfjord, handläggare 021-17 85 00
6 Växjö Urban Holmén, ekonomichef 0470-77 38 00
7 Lund Yvonne Nilsson, stiftskamrer
Aina Mandahl, stiftsantikvarie 046-35 87 00 8 Göteborg Hans-Eric Thylin, planeringssekreterare 031-771 30 00
9 Karlstad Inge Bredin, stiftskaplan 054-17 24 00
10 Härnösand Eva Carron, stiftsantikvarie 0611-254 00 11 Luleå Håkan Lindberg, 1:e stiftsjurist 0920-26 47 00 12 Visby Görel Ridne-Ahlqvist, handläggare 0498-40 49 00 13 Stockholm Jan-Åke Engfors, handläggare 08-508 940 00
Länsstyrelsen
För tillstånd enligt kulturminneslagen, rådgivning och samråd i kulturhistoriska frågor och uppgift om vad som är tillståndspliktigt.
Länsmuseum
För rådgivning i kulturhistoriska frågor, för historiska källor och underlag.
Denna information har utarbetats i maj 2002 av Kyrkofondens styrelse som ansvarar för fördelning, uppföljning och redovisning av kyrkoantikvarisk ersättning. Fler exemplar av broschyren kan beställas från informationsservice tel. 018-16 96 00
751 70 Uppsala, tel 018-16 96 00, fax 018-16 97 07, www.svenskakyrkan.se
Kyrkoantikvarisk ersättning Vård- och underhållsplanering
Information till församlingar och samfälligheter om vård av kyrkliga kulturminnen Mer information, källor till kunskap
Kyrkofondens styrelse har 2001-03-15 antagit regler för fördelning och handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning, senast ändrade 2002-02-13. Dessa kom- pletteras sommaren 2002 med ett rådgivningsmateri- al som kommer att tillställas alla församlingar/sam- fälligheter inom Svenska kyrkan i en särskild pärm om kyrkoantikvarisk ersättning. Där kommer även att återfinnas rådgivning och exempel på vård- och underhållsplanering.
Övrigt om kyrkoantikvarisk ersättning
· Prop. 1998/99:38 Staten och trossamfunden
· Utredning om kyrkoantikvarisk ersättning 2000-11-16
Om kyrkor, begravningsplatser och inventarier Riksantikvarieämbetets hemsida
· Bebyggelseregistret www.bebyggelseregistret.raa.se omfattar bl.a. uppgifter om Svenska kyrkans kyrko- byggnader. Uppgifterna läggs successivt in under 2002. Vissa uppgifter är hämtade från Socken- kyrkoprojektet som från våren 2002 även utger landskapsvisa översikter över sockenkyrkor byggda före 1950.
· Materialguiden www.raa.se/materialguiden/ ger information om byggmaterial för byggnadsvård.
Arkiv
· Riksantikvarieämbetets arkiv ATA innehåller den mest fullständiga arkivserien om Sveriges kyrkor och begravningsplatser och om de kyrkliga inven- tarierna.
· Länsmuseerna har arkivmaterial som regionalt kompletterar och delvis dubblerar ATA.
· Länsstyrelserna har ärendearkiv från 1995.
Litteratur
· Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning av kyrkor - en handledning för kulturmiljövården och Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet 2002
· Kulturmiljövård, temanummer 1989:6, Kyrkogår- dar, 1992:6, Orglar, 1993:1, Kyrkorna - heligt rum eller museum, 1005:3-4, Tidernas kyrka
· Kyrkogårdens form och miljö: planering och vård av begravningsplatser och deras byggnader.
Boverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkans kyrkogårdsdelegation, Stockholm 1991
· Robertsson, Stig, Fem pelare – en vägledning för god byggnadsvård. Riksantikvarieämbetet 2002
· Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium utger sedan 1912 kyrkobeskrivningar, c:a 700 kyrkor finns hittills beskrivna. På senare tid har även utgivits översikter över kyrkobyggnader.
Kontakter
Stift Kontaktperson Telefon
1 Uppsala Gunnar Granberg, stiftsadjunkt 018-68 07 00
Björn Björk, kyrkoingenjör 018-68 07 00
2 Linköping Terese Landin, stiftsjurist 013-24 26 00
3 Skara Bruno Wallander, ekonomichef 0511-262 00
4 Strängnäs Lotta Eriksson, stiftsantikvarie 0152-234 00 5 Västerås Roland Persfjord, handläggare 021-17 85 00
6 Växjö Urban Holmén, ekonomichef 0470-77 38 00
7 Lund Yvonne Nilsson, stiftskamrer
Aina Mandahl, stiftsantikvarie 046-35 87 00 8 Göteborg Hans-Eric Thylin, planeringssekreterare 031-771 30 00
9 Karlstad Inge Bredin, stiftskaplan 054-17 24 00
10 Härnösand Eva Carron, stiftsantikvarie 0611-254 00 11 Luleå Håkan Lindberg, 1:e stiftsjurist 0920-26 47 00 12 Visby Görel Ridne-Ahlqvist, handläggare 0498-40 49 00 13 Stockholm Jan-Åke Engfors, handläggare 08-508 940 00
Länsstyrelsen
För tillstånd enligt kulturminneslagen, rådgivning och samråd i kulturhistoriska frågor och uppgift om vad som är tillståndspliktigt.
Länsmuseum
För rådgivning i kulturhistoriska frågor, för historiska källor och underlag.
Denna information har utarbetats i maj 2002 av Kyrkofondens styrelse som ansvarar för fördelning, uppföljning och redovisning av kyrkoantikvarisk ersättning. Fler exemplar av broschyren kan beställas från informationsservice tel. 018-16 96 00
751 70 Uppsala, tel 018-16 96 00, fax 018-16 97 07, www.svenskakyrkan.se
