vvww.pwc.se
Äsa Sandgren
Certifierad kommunal revisor
Sofia Nylund Februari 2013
Granskning av årsredovisning
Sollentuna kommun
3
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning i
2. Inledning 2 2.1. Bakgrund 2 2.2. Revisionsfråga och metod 2
3. Gransknings resultat 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 4
3.1.1. Förvaltningsberättelse 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten 4
3.1.1.2. Investeringsredovisning 3.1.1.3. Driftredovisning 3.1.2. Balanskrav
3.1.3. God ekonomisk hushållning 3.1.3.1. Finansiella mål
3.1.3.2. Mål för verksamheten
3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 3.2. R ä t t v i s a n d e r ä k e n s k a p e r
3.2.1. Resultaträkning 3.2.2. Balansräkning 3.2.3. Kassaflödesanalys 3.2.4. Sammanställd redovisning 3.2.5. Tilläggsupplysningar m.m
i. Sammanfattning
V i b e d ö m e r att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksam- heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska s t ä l l n i n g e n . Sollentuna k o m m u n redovisar ett resultat för å r e t på 82,7 mnkr. Resultatet ex- klusive realisationsvinster på 59,3 mnkr ä r 29,5 mnkr b ä t t r e än budget.
Kommunen har d ä r m e d klarat balanskravet.
Kommunkoncernens resultat u p p g å r till 319,7 mnkr (264 mnkr).
V i b e d ö m e r måluppfyllelsen avseende de finansiella målen som mycket god.
Kommunstyrelsen gör ingen samlad b e d ö m n i n g av måluppfyllelsen för verksam- heten. A v de 29 m å l e n är 16 stycken uppfyllda, vilket ger en uppfyllandegrad på 55 procent. Vår b e d ö m n i n g ä r att måluppfyllelsen är svag.
V i b e d ö m e r vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven p å r ä t t v i - sande r ä k e n s k a p e r och ä r u p p r ä t t a d enligt god redovisningssed.
V i vill fästa u p p m ä r k s a m h e t på följande:
• Totalt redovisar n ä m n d e r och styrelser en negativ avvikelse mot budgeten p å 34,5 mnkr. De största negativa avvikelserna visar Trafik- och fastighets- n ä m n d e n , S o c i a l n ä m n d e n samt Vård- och o m s o r g s n ä m n d e n .
• Tidigare p å p e k a n d e n om att noter till kassaflödesanalysen endast finns för vissa poster s t å r kvar. Då vald metod ä r svår att följa b ö r ytterligare förkla- ring i noter komplettera analysen.
T samband med granskningen har vi noterat vissa avvikelser vad gäller t i l l - läggsupplysningar. Dessa finns n ä r m a r e beskrivna i avsnitt 3.2.5. A v - vikelserna b ö r hanteras till kommande bokslut.
• K o m m u n e n har ä n n u ingen samlad dokumentation över redovisningssy- stemet d ä r alla delar ingår. Ett s å d a n t arbete har p å b ö r j a t s men inte färdig- ställts trots att revisorerna påtalat detta under flera år.
2. Inledning
2.1. Bakgrund
I den kommunala redovisningslagen ( K R L ) regleras externredovisningen f ö r kom- muner och landsting. I lagen finns b e s t ä m m e l s e r o m årsredovisningen. Vidare re- gleras den kommunala redovisningen av uttalanden f r å n Rådet f ö r kommunal redo- visning ( R K R ) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och B o k f ö r i n g s n ä m n - dens normering.
Revisionsobjekt ä r Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig f ö r å r s r e d o v i s n i n g e n s u p p r ä t t a n d e .
När det gäller n ä m n d e r n a s redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det s ä t t som fullmäktige b e s t ä m m e r .
2.2. Revisionsfråga och metod
Revisorerna har b l . a. till uppgift att pröva om r ä k e n s k a p e r n a ä r r ä t t v i s a n d e . Inom ramen f ö r denna uppgift b e d ö m s om årsredovisningen ä r u p p r ä t t a d i enlighet med lag o m kommunal redovisning (kap 3 - 8 ) . Vidare ska revisorerna enligt kommu- nallagen (9:9a) avge en skriftlig b e d ö m n i n g av om resultatet enligt årsredovisning- en ä r förenligt med de mål f u l l m ä k t i g e beslutat om. B e d ö m n i n g e n ska biläggas å r s - bokslutet. Detta sker inom ramen f ö r u p p r ä t t a n d e t av revisionsberättelsen.
Granskningen, som sker u t i f r å n ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara f ö l j a n d e revisionsfrågor:
• L ä m n a r årsredovisningen upplysning o m verksamhetens utfall, verksam- hetens finansiering och den ekonomiska ställningen? M e d verksamhetens utfall avses utfallet i f ö r h å l l a n d e till fastställda mål och ekonomiska ramar.
• H a r balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?
• Ä r årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat av- seende god ekonomisk h u s h å l l n i n g ?
• Ä r r ä k e n s k a p e r n a i allt väsentligt rättvisande? M e d r ä t t v i s a n d e avses följ- samhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.
Granskningen av årsredovisningen omfattar:
• f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e (inklusive drift- och investeringsredovisning)
• r e s u l t a t r ä k n i n g
• kassaflödesanalys
• b a l a n s r ä k n i n g
• s a m m a n s t ä l l d redovisning
Bilagor och specifikationer till å r s r e d o v i s n i n g e n s olika delar har granskats.
V i har även b e d ö m t kommunens ekonomiska ställning och utveclding, efterlevna- den av balanskravet och o m resultatet i årsredovisningen är förenligt med de m å l för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.
Vidare har v i också i n o m ramen f ö r granskningen av årsredovisningen b e d ö m t n ä m n d e r n a s redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag f r å n fullmäktige.
Granskningen baseras p å n ä m n d e r n a s rapportering till fullmäktige s å s o m den pre- senteras i årsredovisningen.
Granskningen har u t f ö r t s enligt god revisionssed f ö r kommuner och landsting. Det i n n e b ä r att granskningen planerats och g e n o m f ö r t s ur ett väsentlighets- och risk- perspektiv f ö r att i rimlig grad kunna b e d ö m a om årsredovisningen i allt väsentligt ger en r ä t t v i s a n d e bild. M e d r ä t t v i s a n d e b i l d menas att årsredovisningen inte inne- håller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar p å ett s ä t t som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar d ä r f ö r att be- d ö m a ett urval av underlagen f ö r den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än h ä r f r a m f ö r d a brister kan f ö r e k o m m a .
Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen g e n o m f ö r s med k o n t r o l l m å l s m e t o d i k enligt det granskningsprogram f ö r granskning av årsredovisning som PwC, Kommunal Sektor a n v ä n d e r . Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av r ä k e n s k a p s m a t e r i a l och i f ö r e k o m m a n d e fall registeranalys.
3- Granskningsresultat
3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och eko- nomiska ställning
3.1.1. Förvaltningsberättelse
3.1.1.1. Ö v e r s i k t ö v e r utv ecklingen av v e r k s a m h e t e n B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt ö v e r e n s s t ä m m e r med kraven i K R L och relevant normering. Vår samlade b e d ö m - ning ä r att förvaltningsberättelsen ger en god översikt över utvecklingen av kom- munens ekonomi.
Den finansiella analysen b e d ö m e r v i säkerställer fullmäktiges möjligheter att kunna v ä r d e r a den ekonomiska situationen, d.v.s. om den ekonomiska situationen präglas av en god ekonomisk hushållning.
Analys och r ä t t v i s a n d e b e d ö m n i n g av ekonomi och s t ä l l n i n g
Analysen av å r e t s resultat och den ekonomiska ställningen ger en r ä t t v i s a n d e bild. I förvaltningsberättelsen beskrivs b å d e kommunens och dess företags ekonomi ut- ifrån olika aspekter på ett tillfredsställande sätt. Den finansiella analysen i förvalt- n i n g s b e r ä t t e l s e n är enligt vår b e d ö m n i n g mycket väl utvecklad och ger en initierad bild av kommunens ekonomiska resultat och ställning. Analys av pensionsmedels- förvaltningen redovisas i not 17.
Analysen av n ä m n d e r n a s utfallsprognoser och s ä k e r h e t e n i dessa visar att analy- serna b ö r kunna f ö r b ä t t r a s för vissa n ä m n d e r . Verkligt utfall j ä m f ö r t med l ä m n a d e prognoser u t g ö r s av såväl f ö r b ä t t r i n g a r som f ö r s ä m r i n g a r . Totalt f ö r b ä t t r a d e s n ä m n d e r n a s utfall med 4,1 mnkr (6,8 mnkr 2011) mellan prognosen per sista au- gusti och bokslutet.
H ä n d e l s e r av v ä s e n t l i g betydelse
A v förvaltningsberättelsen f r a m g å r kortfattat väsentliga h ä n d e l s e r för kommunen under och delvis efter räkenskapsåret. I respektive n ä m n d s v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e finns en utförlig beskrivning av viktiga h ä n d e l s e r i n ä m n d e n .
F ö r v ä n t a d utveclding
Å r s r e d o v i s n i n g e n innehåller en mycket väl utvecklad o m v ä r l d s a n a l y s som b l . a be- handlar s a m h ä l l s e k o n o m i n , befolkningsutveckling, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad. I redogörelsen ingår även en känslighetsanalys över hur k o m m u - nens ekonomi påverkas av, exempelvis f ö r ä n d r i n g a r av utdebiteringen, priser, invå- narantal etc.
V ä s e n t l i g a p e r s o n a l f ö r h å l l a n d e n
Den obligatoriska redovisningen av s j u k f r å n v a r o redovisas i enlighet med K R L 4:1 a. Dessutom l ä m n a r personalredovisningen uppgifter om antal, p e r s o n a l f ö r ä n d - ringar, p e r s o n a l f ö r s ö r j n i n g samt personalutveckling.
Kommunen hade v i d årsskiftet 3 059 anställda vilket är en ökning med 82 personer j ä m f ö r t med 2011.1 u p p f ö l j n i n g av s j u k f r å n v a r o kan man konstatera att s j u k f r å n v a -
ron har ökat med 0,3 procentenheter till 5,1 procent under 2012.
Gemensam f ö r v a l t n i n g s b e r ä t t e l s e
Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av kommunkoncernens organisa- tion, upplysningar om ekonomi och verksamhet, viktiga h ä n d e l s e r samt framtidsut- sikter i k o n c e r n f ö r e t a g e n . V i anser, i likhet med föregående år att den samman- ställda redovisningen med den gemensamma förvaltningsberättelsen b ö r utvecklas, i enlighet med Rådets rekommendation 8.2.
A n d r a f ö r h å l l a n d e n som har bety delse f ö r styrning och u p p f ö l j n i n g av verksamheten
Detta o m r å d e avser information och analys r ö r a n d e prestationer, kvalitet och mål. I eget avsnitt samlas information om Sveriges Kommuner och Landstings projektet Kommunens kvalitet i korthet som Sollentuna deltagit i under flera år. H ä r redovi- sas kommunens utveckling avseende kvalitet, tillgänglighet, trygghet, information, effektivitet och samhällsutveckling. I n ä m n d e r n a s v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e redovisas en mer utförligt kvalitetsredovisning som även kompletteras med v e r k s a m h e t s m å t t . God ekonomisk hushållning redovisas samlat i förvaltningsberättelsen med en för- djupad redovisning i v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e r n a . Den samlade redovisningen samt b e d ö m n i n g e n av måluppfyllelsen ger, enligt vår uppfattning, fullmäktige goda för- u t s ä t t n i n g a r att b e d ö m a om verksamhetens resultat är förenligt med de mål som fastställts.
3.1.1.2. I nvesterings r e d o v i s n i n g B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en r ä t t v i s a n d e bild av årets investeringar.
Årets nettoutgifter f ö r investeringar u p p g å r till 82 mnkr (128 mnkr 2011) medan budgeterade nettoutgifter beslutades till 415 mnkr. Avvikelsen avser precis som tidigare å r exploateringsverksamheten, f r ä m s t p.g.a. att investeringarna i Väsjö- o m r å d e t ä n n u inte p å b ö r j a t s samt f ö r s e n a d e fastighetsinvesteringar p.g.a. framflyt- tade byggstarter. Dessa investeringar avser f r ä m s t friidrottshall, skolor och försko- lor.
3.1.1.3. D r i f t r e d o v i s n i n g B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.
N ä m n d e r n a s budgetavvikelse samt f ö r ä n d r i n g e n f r å n avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan:
Driftredovisning per n ä m n d ,
mnkr Budget Utfall
Budget- avvikelse
Avvikelse i procent
Kommunstyrelse 157,8 157,0 o,8 0,5
Trafik- fastighetsnämnden 125,8 130,5 -4,7 -3,7
Barn- och ungdomsnämnden i 281,1 1 279,3 1,8 0,1
Utbildnings- och arbetsmarknads-
nämnden 299,6 299,5 0,1 0
Socialnämnden 236,3 244,5 -8,2 -3>5
Vård- och omsorgsnämnden 751,2 774,8 -23,6 -3,1
Kultur- och fritidsnämnden 111,1 111,2 -0,1 O
Miljö- och byggnämnden 14,5 13,8 0,7 5
Rösjöstyrelsen -0,1 1,2 -1,3
Summa n ä m n d e r n a 2 977,3 3 011,8 -34,5 -11,6
Totalt redovisar n ä m n d e r och styrelser en negativ avvikelse mot budgeten p å 34,5 mnkr (43 m n k r 2011). De största negativa avvikelserna visar Trafik- och fastig- h e t s n ä m n d e n , S o c i a l n ä m n d e n samt Vård- och o m s o r g s n ä m n d e n . Miljö- och bygg- n ä m n d e n redovisar störst positiv avvikelse. Övriga n ä m n d e r har mindre avvikelser mot budget.
T r a f i k - och f a s t i g h e t s n ä m n d e n redovisar ett underskott p å 4,7 m n k r . Gator och vägar redovisar ett underskott - 8,4 mnkr, som f ö r k l a r a s av mer omfat- tande s n ö r ö j n i n g samt k a p i t a l t j ä n s t k o s t n a d e r . Underskottet balanseras delvis av fastighetsverksamhetens överskott p å 3,6 mnkr.
S o c i a l n ä m n d e n redovisar ett underskott p å 8,2 m n k r .
Detta f ö r k l a r a s f r ä m s t barn och unga -8,6 mnkr och ekonomisk b i s t å n d -5,5 mnkr.
Även f ö r 2011 överskreds budgeten för barn och unga men kostnaderna b e r ä k n a s minska d å placeringar i familjehem ökar som är ett billigare alternativ till H V B - hem. V a d gäller ekonomiskt b i s t å n d minskades budgeten u t i f r å n prognoser o m lägre a r b e t s l ö s h e t 2012. Utfallet blev dock högre.
V å r d - och o m s o r g s n ä m n d e n redovisar ett underskott p å 23,6 m n k r . Avvikelsen f ö r k l a r a s av underskottet inom h e m t j ä n s t i o r d i n ä r t boende. J ä m f ö r t med f ö r e g å e n d e å r har volymerna ö k a t med över 20 procent.
3.1.2. Balanskrav
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i i n s t ä m m e r i kommunens b e d ö m n i n g att balanskravet har uppfyllts.
A v s t ä m n i n g enligt balanskravet:
Årets resultat 82,7 mnkr Realisationsvinster -4,6 mnkr Resultat enligt balanskravet 78,1 m n k r
3-1-3- God ekonomisk hushållning
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i i n s t ä m m e r i b e d ö m n i n g e n att de finansiella målen u p p n å s enligt kommunens resultat- och b a l a n s r ä k n i n g 2012.1 årsredovisningen g ö r s inget uttalande o m måluppfyllelsen d ä r e m o t redovisas i t j ä n s t e u t l å t a n d e t till å r s r e d o v i s n i n g e n att de tre finansiella m å l e n u p p n å s .
De finansiella m å l e n b ö r , enligt vår uppfattning, o m p r ö v a s i varje budgetprocess.
Kommunstyrelsen gör ingen samlad b e d ö m n i n g av måluppfyllelsen för verksam- heten. A v de 29 m å l e n ä r 16 stycken uppfyllda, vilket ger en uppfyllandegrad p å 55 procent. Vår b e d ö m n i n g ä r att måluppfyllelsen ä r svag. I t j ä n s t e u t l å t a n d e t redovisas att m å l u p p f y l l e l s e n har f ö r b ä t t r a s men att den fortfarande inte ä r tillfredsställande.
I samband med den nya budgetprocessen för 2013 vidtas flera å t g ä r d e r kopplade till m å l s t y r n i n g s a r b e t e t . V i anser att det ä r av vikt att m å l s t y r n i n g s p r o c e s s e n även i n - nehåller krav p å å t g ä r d e r n ä r ett m å l inte b e d ö m s kunna u p p n å s .
3.I.3.I. F i n a n s i e l l a m å l
I å r s r e d o v i s n i n g e n görs en överskådlig a v s t ä m n i n g mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012:
Finansiellt mål, fastställt av full- Utfall 2012 Måluppfyllelse mäktige i budget 2012
Ärets resultat före e x t r a o r d i n ä r a Årets resultat är 82,7 Målet är uppfyllt, i n t ä k t e r skall vara så stort att det mnkr.
egna kapitalet v ä r d e s ä k r a s (30 m n k r ) .
Soliditeten b ö r inte understiga 75 Soliditeten är 83 pro- Målet är uppfyllt, procent exklusive pensionsförpliktel- c e n t-
ser redovisade som a n s v a r s f ö r b i n - delser.
Likviditeten (exkl. kapitalförvalt- Likviditeten är Målet är uppfyllt, ningen) b ö r inte understiga fyra pro- 9 procent,
cent av de externa utgifterna.
3.1.3.2. M å l f ö r v e r k s a m h e t e n
I budget f ö r 2012 beslutade f u l l m ä k t i g e 29 m å l som visar hur verksamheterna ska bidra till att u p p n å de ö v e r g r i p a n d e politiska f o k u s o m r å d e n a för mandatperioden.
måluppfyllelse. För m å l u p p f ö l j n i n g per n ä m n d h ä n v i s a s till v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l - serna.
U t i f r å n de fem övergripande i n r i k t n i n g s m å l e n ser u p p f ö l j n i n g e n ut enligt f ö l j a n d e :
Övergripande fokusområden
Antal mål varav uppfyllda, antal (%) Ansvarsfull
ekonomisk
politik 5 3 (60 %)
Utbildning 8 3 (37,5 %)
Omsorg 3 2 (67 %)
Integration och
kommunikation 10 6 (60 %) Miljö och klimat 3 2 (67 %)
Summa 29 16(55%)
Vår b e d ö m n i n g ä r att u p p f ö l j n i n g e n av målen i årsredovisningen är tydlig. E n sam- lad b e d ö m n i n g av m å l e n görs b å d e verbalt och genom avrapportering i tabell. Dess- utom redovisar varje n ä m n d kommentarer till m å l e n i respektive v e r k s a m h e t s b e r ä t - telse vilket ger ett bra komplement till den sammanfattande rapporteringen i för- valtningsberättelsen. Vård- och omsorg redovisar även u p p f ö l j n i n g per indikator.
Enligt u p p f ö l j n i n g e n har 16 av de beslutade 29 m å l e n uppfyllts medan 21 av m å l e n inte uppfyllts vilket i n n e b ä r 55 procents uppfyllandegrad. Ett av m å l e n går inte att m ä t a eftersom det är första gången det m ä t s varför en ö k n i n g inte kan påvisas.
V i gör b e d ö m n i n g e n att det samlade resultatet inte är helt förenligt med de m å l f ö r verksamheten år 2012 som k o m m u n f u l l m ä k t i g e fastställt.
K o m m u n s t y r e l s e n redovisar sex m å l varav fyra rapporteras uppfyllda.
T r a f i k - o c h f a s t i g h e t s n ä m n d e n har inga antagna mål.
B a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n redovisar fem m å l varav tre rapporteras upp- fyllda.
Utbildnings- och a r b e t s m a r k n a d s n ä m n d e n redovisar sex m å l varav ett rap- porteras uppfyllt.
S o c i a l n ä m n d e n redovisar ett m å l som rapporteras att det b e d ö m s b l i uppfyllt.
V å r d - o c h o m s o r g s n ä m n d e n redovisar fem m å l varav tre rapporteras uppfyllda.
K u l t u r - o c h f r i t i d s n ä m n d e n redovisar tre m å l varav två rapporteras uppfyllda.
M i l j ö - o c h b y g g n a d s n ä m n d e n redovisar tre m å l varav två rapporteras att de b e d ö m s b l i uppfyllda.
3-1 A- Nämndernas redovisning av sitt uppdrag
A v K L 3:15 f r a m g å r att n ä m n d e r n a ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar o m omfattningen av redovisningen och for- merna f ö r den.
B e d ö m n i n g och iakttagelser
N ä m n d e r n a s redogörelser har i u p p r ä t t a t s i enlighet med anvisningarna. Alla n ä m n d e r r e d o g ö r f ö r det ekonomiska läget, redovisar årets prestationer, följer upp m å l f ö r god ekonomisk h u s h å l l n i n g , kvalitet m.m.
3.2. Rättvisande räkenskaper
3.2.1. Resultaträkning
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att r e s u l t a t r ä k n i n g e n uppfyller K R L : s krav och i övrigt ä r u p p r ä t t a d i enlighet med god redovisningssed. R e s u l t a t r ä k n i n g e n s u p p s t ä l l n i n g ö v e r e n s s t ä m - mer med K R L . Noter finns i tillräcklig omfattning f ö r att ge kompletterande i n f o r m - ation o m resultatet.
V i b e d ö m e r att r e s u l t a t r ä k n i n g e n ger en rättvisande bild av årets resultat.
Å r e t s resultat u p p g å r till 82,7 mnkr, vilket ä r en f ö r s ä m r i n g med 87,2 mnkr j ä m f ö r t med f ö r e g å e n d e år. I j ä m f ö r e l s e med budget ä r resultatet 52,9 mnkr b ä t t r e .
Å r e t s resultat exklusive realisationsvinster ä r 59,3 mnkr vilket ä r 11,3 mnkr b ä t t r e j ä m f ö r t med 2011.
Nedan redovisas r e s u l t a t r ä k n i n g e n s utfall j ä m f ö r t med f ö r e g å e n d e å r .
Resultaträkning
Utfall 2011
Utfall 2012
Förändr, mnkr
Ökning/
minskn %
Verksamhetens intäkter 644,2 652,9 8,7 1,4%
Verksamhetens kostnader -3 4H,3 -3 579,8 -168,5 4,9 %
Avskrivningar -97,3 -95,2 2,1 -2,2 %
Realisationsresultat/medfmansiering 121,9 21,1 -100,8 -82,7 % Verksamhetens nettokostnader -2 742,5 -3 000,9 -258,4 9,4%
Skatteintäkter 2 700,5 2 821,8 121,3 4 , 5 %
Generella statsbidrag, inkl fastighetsavgift 19L4 194,4 3,o 1,6%
Summa skatter och statsbidrag 2 891,9 3 016,2 124,3 4,3%
Finansiella intäkter 43,7 84,2 40,5 43,2%
Finansiella kostnader -23,3 -16,7 6,6 31,0%
Årets resultat 169,9 82,7 -84,1 -85,3%
Årets resultat exkl. realisationsvinster 48,0 59,3 n,3 23,5%
Nettokostnaderna ökat med 258,4 mnkr eller 9,4 procent varav 100 mnkr av för- ä n d r i n g e n beror p å lägre realisationsvinster f r å n exploatering j ä m f ö r t med 2011 då ovanligt stora vinster redovisades. Nettokostnadsutfallet, inldusive realisationsvinst
kad kostnad inte som en intäkt. Denna felaktiga nettoredovisning p å v e r k a r intäkter och kostnader men inte verksamhetens nettokostnader.
S k a t t e i n t ä k t e r och generella statsbidrag har ökat med 124,3 mnkr eller 4,3 procent i j ä m f ö r e l s e med 2011. Skatteintäkter och generella statsbidrag överstiger budgeten
med 36 mnkr eller med 1,2 procent och finansnettot överstiger budget med 19 mnkr.
I samband med granskningen har kompletterande periodiseringskontroller gjorts av kundfordringar samt leverantörsskulder. I övrigt har även gjorda periodiseringar i b a l a n s r ä k n i n g e n granskats.
Kundfordringar på 4 0 0 tkr och mer med fakturadatum i december 2012 och i janu- ari 2013 har granskats f ö r att kontrollera att dessa är korrekt periodiserade.
Granskningen visar att av tolv kundfakturor om totalt 13 m n k r ä r alla fakturor kor- rekt periodiserade.
L e v e r a n t ö r s f a k t u r o r över 800 tkr har valts ut stickprovsvis och f ö r fakturor med fakturadatum i december har 15 fakturor på totalt 40 mnkr granskats varav alla är korrekt b o k f ö r d a . F ö r fakturor med fakturadatum i januari har 13 fakturor o m totalt 39 mnkr granskats varav två fakturor p å totalt 3,0 mnkr felaktigt b o k f ö r t s på 2013.
Felet har r ä t t a t s upp och resultatet minskats med 3,0 mnkr.
3.2.2. Balansräkning
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att b a l a n s r ä k n i n g e n i allt väsentligt ger en r ä t t v i s a n d e b i l d av tillgångar, a v s ä t t n i n g , skulder och eget kapital.
B a l a n s r ä k n i n g e n ä r uppställd enligt K R L och omfattar tillräckliga noter.
Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.
Bilagor och specifikationer till balansposterna har f ö r b ä t t r a t s i år. Det är viktigt att underlagen är så tydliga att en u t o m s t å e n d e granskare ska f ö r s t å hur beloppen har uppkommit. Underlag ska bestå av extern verifikation om s å d a n a finns.
Nedan redovisas väsentliga iakttagelser i samband med granskningen av b a l a n s r ä k - ningen:
• Efter genomförd fördjupad granskning av anläggningsregistret bedömer v i att den interna kontrollen avseende redovisningen av anläggningstillgångar inte är tillräcklig. V i förutsätter att detta åtgärdas till kommande bokslut.
• U n d e r året har kommunen k o s t n a d s f ö r t 2,3 mnkr som avser projektering av investeringar som inte kommer att bli av.
• Kundfordringarna u p p g å r till 44,1 mnkr j ä m f ö r t med 80,2 mnkr f ö r 2011.
Anledningen ä r att det under 2011 fanns en större faktura som avsåg exploa-
tering.
• Bland a v s ä t t n i n g a r finns fr.o.m. 2012 avsättning för pensioner till f ö r t r o e n - devalda f r å n 65 år, 23,5 mnkr.
• I 2011 å r s bokslut ö r o n m ä r k t e fullmäktige 10 mnkr till internationell kompe- tensutveckling för f ö r t r o e n d e v a l d a och t j ä n s t e m ä n . Under 2012 har 0,2 mnkr nyttjats.
• A n s v a r s f ö r b i n d e l s e r pensioner u p p g å r till 1163,9 mnkr inklusive löneskatt. I kommunen fmns dessutom pensionsskuld för b r a n d m ä n som varit anställda b å d e i kommunen och i r ä d d n i n g s t j ä n s t e n Attunda med 11,7 mnkr inklusive löneskatt. Som a n s v a r s f ö r b i n d e l s e redovisas dessutom p e n s i o n s å t a g a n d e f ö r visstidspension och avgångsersättning f ö r 3 st. f ö r t r o e n d e v a l d a .
Borgen u p p g å r totalt till 29,1 mnkr som avser pensionsansvar Sollentuna Energi med 17,6 mnkr, e g n a h e m s l å n med 1,7 mnkr samt borgen till f ö r e n i n g a r med 8,6 mnkr. Lån till k o m m u n a l f ö r b u n d redovisas med totalt 187,8 mnkr och avser dels K ä p p a l a f ö r b u n d e t och Norrvatten.
3.2.3. Kassaflödesanalys
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investe- ringar. Kommunen har u p p r ä t t a t en kassaflödesanalys enligt direkt metod vilken motsvarar kraven på en finansieringsanalys enligt K R L . Noter till k a s s a f l ö d e s a n a - lysen finns f ö r vissa poster. Då vald metod är svår att följa b ö r ytterligare förldaring i noter komplettera analysen.
V i har kontrollerat posterna i kassaflödesanalysen och s t ä m t av dessa d ä r så ä r m ö j - ligt mot uppgifter i resultat- och b a l a n s r ä k n i n g och dess noter. Kassaflödet under året är positiv och u p p g å r till 97,8 mnkr, vilket ä r i ö v e r e n s s t ä m m e l s e med balans- r ä k n i n g e n s uppgifter om likvida medel.
Kommunen har likvida medel p å 340,2 mnkr. V i gör b e d ö m n i n g e n att kassaflö- desanalysen p å ett korrekt s ä t t beskriver hur investeringar finansierats och hur lik- vida medel f ö r ä n d r a t s under 2012.
3.2.4. Sammanställd redovisning
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att den s a m m a n s t ä l l d a redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och å t a g a n d e n . F ö r v ä r v s m e t o d e n med proportionell konsoli- dering har a n v ä n t s vid u p p r ä t t a n d e t av den s a m m a n s t ä l l d a redovisningen.
V i b e d ö m e r att K R L s krav uppfyllts samt att rekommendationen f r å n Rådet f ö r
kåren Attunda med 21,5 %. December 2012 f ö r v ä r v a d e Sollentunahem bolaget Fas- tighets A B Nattvakten.
Årets resultat u p p g å r till 319,7 m n k r (264 mnkr 2011), varav 159,9 mnkr (121,9 mnkr) ä r realisationsvinster.
A v s t ä m n i n g har skett av de poster som eliminerats i balans- och r e s u l t a t r ä k n i n g e n . Underlagen till elimineringarna och justeringarna till den s a m m a n s t ä l l d a redovis- ningen kan struktureras lite tydligare genom numrering av bakomliggande underla- gen.
3.2.5. Tilläggsupplysningar m.m.
B e d ö m n i n g och iakttagelser
V i b e d ö m e r att å r s r e d o v i s n i n g e n s tilläggsupplysningar i stort uppfyller K R L : s krav och i övrigt l ä m n a s i enlighet med god redovisningssed, i n n e b ä r a n d e att:
• T i l l ä m p a d e redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisnings- princip och eventuella f ö r ä n d r i n g a r av dessa som å r s r e d o v i s n i n g e n s intres- senter m å s t e k ä n n a till f ö r att rätt förstå å r s r e d o v i s n i n g e n s innehåll.
• Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balans- r ä k n i n g samt k a s s a f l ö d e s r a p p o r t specificeras och preciseras i notupplys- ningar som krävs i K R L respektive R K R : s rekommendationer samt god re- dovisningssed i övrigt.
F ö l j a n d e rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut:
Rekommendation T i l l ä m p n i n g Kommentar RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel
och pensionsförpliktelser
I huvudsak Noten om pensioner anger inte uppgift om återlånade medel.
RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör komplette- ras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppfölj- ning.
RKR n.iRedovisning av materiella an- läggningstillgångar
I huvudsak Uppgift om nyttjandeperiod bör kom- pletteras i redovisningsprinciperna.
T i l l kommande bokslut b ö r dessa uppgifter kompletteras.
Kommunen har ä n n u ingen samlad dokumentation över redovisningssystemet d ä r alla delar ingår. Ett s å d a n t arbete har p å b ö r j a t s men inte färdigställts trots att revi- sorerna p å t a l a t detta under flera år.
2013-03-05
Åsa Sandgren Änders Haglund
Projektledare Uppdragsledare
