Regeringens proposition 1982/83: 32
Prop. 1982/83: 32
om godkännande av överenskommelse mellan staten och Brostriims Rederi AB:
beslutat! Jen 16 september 1982.
Regeringen föresl{ir riksJagen att antaga Jet förslag som har tagits upp i bifogaJe uturag av regeringsprntokoll.
Pil regeringens viignar
THORB.TÖRN FALLDIN
CLAES ELMSTEDT
Propositionens hurndsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att godkiin- na vissa föriindringar i ett mellan staten och Broströms Rederi AB {1r 1978 triiffat avtal.
Fiir att bereda Broströms Rederi AB möjlighet att utveckla och förnya strategiska delar av sin linjeverksamhet hör gällande villkor för ett av staten till Broströms Rederi AB beviljat villkorslån ändras i vissa hiinscen- dcn.
Förslaget innebär att statens fordran enligt det villkorsl{m som Bro- ströms erhällit sätts ned från 250 till 150 milj. kr. och att länet förräntas llCh amorteras först efter utgången av fll" 1989. För att underliilla en nyemission bereds Broströms Rederi AB möjlighet att ge viss utdelning på sina aktier.
I Riksd11gc11 /982i83. I sam/. ;\'r 32
Prop. 1982/83: 32
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOl,L
vid regeringssammantriide 1982-09-16
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande. och statsn\den Ullsten.
Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling, Söder. Johansson. Wirten. An- dersson. Boo. Eliasson. Elmstedt, Ahrland. Molin
Föredragande: statsrådet Elmstedt
Proposition om godkännande av iiverenskommelse mellan staten och Bro- ströms Rederi AB
1 Inledning
I samband med de kraftigt höjda oljepriserna hösten 1973 och den diirp[1 följande genomsnittligt svaga tillväxten inom världsekonomin bröts en lång följd av år med starkt ökande sjötransporter. Siirskilt pMrestancle blev nedgången för den svenska rederinäringen som mot slutet av 1960-takt och början av 1970-talct genomfört omfattande satsningar pii storhtirigt tank- m:h bulktonnage.
För att underlätta en nödvändig omstrukturering av den svenska han- delsflottan beslutade riksdagen ( prop. 1976/77: 146. TU 1976/77: 26. rskr
1976177: 344) om ett temportirt statligt stöd i form av kreditgarantier inom en ram av 500 milj. kr. Stödet har sedermera förHingts senast vi1ren 1980 (prop. 1979/80: 166. TU 1979/80:30. rskr 1979/80:412). Förde Ian som har tagits upp för att finansiera fartygsköp vid svenska varv lämnades därtill omfattande amorteringsanstånd.
Nedgången i sjöfartskonjunklllren medförde trots detta stora p<lt"rest- ningar på de svenska rederiernas finansiella stallning. Nr1gra rederier a\'- vecklades helt. Andra minskade sin svenskflaggade llotta till en niv{1 diir verksamhetens kostnader och intäkter kunde balanseras.
För två rederier (Saleninvest AB och Broströms Rederi /\B) blev den finansiella krisen emellertid akut under {ir 1978. Rederierna var vid sidan av masslasttransportcr bl. a. engagerade i kyl transport respektive linjesjö- fart vilka bedömdes vara ut vecklings bara i framtiden.
Önskan att slå vakt om dessa delar av sjöfarten föranledde riksdagen hösten 1978 att fatta beslut om ekonomiskt stöd till de båda rederierna (prop. 1978179: 35. TU 1978/79: 9, rskr 1979/80: 101 l.
Prop. 1982/83: 32
Stödet till Sakns omfattade ett villkorsliin om högst 200 milj. kr. Stödet till Broströms omfattade ett bidrag i form av ett cngängsbcil'PP om 80 milj.
kr. samt ett villkorslän om 2.'iO milj. kr. Pil grund av en snabb marknads- uppg(mg behövde Salens sedermera inte utnyttja sitt villkorsl<ln. Bro- ströms behövde emellertid utnyttja det statliga stödet för att förbiittra sin finansiella stiillning.
2 Nu gällande avtal mellan staten och Broströms
Nu giillande avtal mellan staten och Broströms löper ut vid utgimgen av år 1983. Genom avtalet övertog staten betalningsansvarct för sammanlagt 250 milj. kr. av fartygsli"in om 4.~5 milj. kr. Detta skedde i· form av en villkorlig fordran på Broströms. Härigenom kunde 2.'iO 1nilj. kr. registreras som skattepliktig intiikt i Broströms resultatriikning för iir 1978. Amorte- ringar på lilnet blir diirigcnom kostnader då de betalas. U ndcr avtalspcrio- dcn är länet riinte- och amorteringsfritt. Därefter skall statens fordran vara riintebtirande. Den skall amorteras under de ar då Broströms ger utdelning på sitt aktiekapital och diirvid med minst det utdelade beloppet. Om resultatet så kriiver kan riintekostnaden "liiggas till fordran. För resterande l{m om 20.'i milj. kr. medverkade staten till att amorteringsanstfmd bevil- jades.
Staten medverkade vidare till att tvä av st<iten garanterade li'm om tillhopa 2.'iO milj. kr. lades samman och att det sammanlagda lflnet hlcv amorteringsfritt under avtalspcriodcn och diirefter skall avbetalas under 20 tir i form av ett annuitetsl~m. Slutligen utgick ett siirskilt kontantstöd i form av ett engångsbelopp om 80 milj. kr.
Om Broströms under avtalsperioden avvecklar en väsentlig del av sin svenskbaserade verksamhet skall det ovanniimnda villkorslånet reduceras i motsvarande m{in. Sil länge statens villkorliga fordran kvarstar giiller, om inte staten medger annat. detta villkor iiven efter avtalsperiodens utgiing.
Till följd av statens omfattande engagemang i Broströms har staten enligt avtalet riitt att utse en företriidare med samma rätt och möjlighet till insyn i Broströms som tillkommer en revisor. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den .'i oktober 1981 direktören Karl-Erik Svedberg att vara företrädare för staten i frågor· som riir avtalet mellan stakn och 13roströms.
Till följd av vissa planer ptt ett omfattande modcrniseringsprogram infor- merade Broströms viircn 1982 statens förctr~idare om att möjligheten att genomföra investeringsprogrammet var beroende av den framtida utform- ningen av avtalet och villkorsl~inet.
Regeringen uppdrog cHirför den .'i augusti 1982 åt direktören Karl-Erik Svedherg att utöver sitt uppdrag i anledning av avtalet mellan staten och
Prop. 1982/83: 32
4Broströms även överliigga med rederiet om avtalets och villkorsl~111ets framtida utformning.
Efter diskussioner med forcträdare för företaget överliimnade SveJberg till regeringen den 15 septemher 1981·ett förslag till nytt avtal mellan staten och Brostriims att ersätta nu gällande avtal. Broströms styrelse har god- kiint avtalet under förutsiittning att regeringen liimnar sitt godkiinnande f1)re utgiingen av {1r 1982.
Då förslaget till nytt avtal innefattar frågor som skall unJerstiillas riksda- gen anhäller jag om att nu
rn
ta upp dessa fdgor.3 Fiiredragandens iiverväganden
Vfiren 191'<2 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartsfritgor lprop.
1981/!<2:217. TU 1981/82:37, rskr 1981/82:437). Beslutet innebär bl.a. ett tidshegriinsat ekonomiskt stöd till rederier med fartyg under svensk flagg.
Vidare har principbeslut fattats om vissa omliiggningar av sjömansskatten som ger möjlighet till nya och internationellt sett mer konkurrenskraftiga avtalskonstruktioner pil sjöarbetsmarknaden.
Riksdagens beslut medförde att ett flertal rederier omprövade sina in- vesteringsplaner för att undersöka möjligheterna till tidigardiiggningar i fi.irhållande till då giillande planer.
Broströms samarbetar med två svenska ffransatlantic och Wallenius) samt tvii utliindska rederier i trafik p{i Nordamerika inom den s. k.
ATLANTIC CONTAINER LINE IACLI.
Nuvaranuc ACL-flotta byggdes upp [1ren 1967-1969 och rederierna var först med att erbjuda roll on-roll off ( roro) trafik mellan Europa och Nordamerika.
Trafiken över Nordatlanten sliter hiirt pft fartygen och till detta kommer stigande energipriser vilket sammantaget har medfört att ACL-llottan mäs- tc fiirnyas. f-'iirnyelsen var för de svenska rederiernas del ursprungligen planerad till senare hälften av 1980-talet. Till följd av den optimism som riksdagens sjöfartspolitiska beslut har resulterat i har emellertid de svens- ka rederierna redan nu efter förfrågningar hos olika varv slutit avtal om tre nya ro-w fartyg fi.ir ACL-traliken.
Broströms har emellertid till staten och skeppsbyggnadsvarvet anmält att investeringen för deras del är beroende •IV att avtalet mellan staten och Broströms ges en annorlunda utformning.
På regeringens uppurag har direktör Karl-Erik Svcdbcrg förhandlat med företriidare for Broströms och liimnat regeringen förslag till nytt avtal mellan staten och Brnströms i syfte att bereda rederiet möjlighet att delta i niimnda investering i tre ro-rofartyg.
Styrelsen i Broströms har för sin del godkiint avtalet. Ett villkor för avtalets giltighet iir att regeringen gör detsamma före 1982 ärs utgf\ng.
Prop. 1982/83: 32
5Innan jag gär in pii förslaget till avtal vill ja~.först redovisa min syn p{1 linjetrafikens betydelse för svensk industri m.:h svensk sjöfartsniiring och min syn pil Broströms utveckling.
I prop. 1979/80: 166 om sjöfortspolitiken drog min förelriidare upp rikt- linjerna och angav mftlen fiir Sveriges sjöfartspolitik. Ett av mttlen angavs bl. a. vara all skapa förutsiillningar för all landets utrikeshandel kan ut- föras pil ett tillfredsställande siitt I ill liigsta samhiillsekonomiska kostnader.
Ambitionen all trygga det svenska .niiringslivets behov av regelbundna och säkra transporter innebar att de statliga insatserna friimst borde inriktas mol olika typer av reguljiir linjetralik som svenska rederier upprföthtillcr pä svenska hamnar.
Föredraganden anst1g diirför att det var av stor betydelse att en fortsatt hög svensk transportkapacitet kunde bibeh{tllas inom tjärrlinjetrafiken och all en successiv förnyelse av tonnaget kommer till st{md.
Riksdagen godtog denna bedömning tTU 1979/80: 30. rskr 1979180:4121.
Riksdagen har inte funnit anledning att ompröva denna principiella in- riktning i samband med beslutet om vissa sjöfartsfrfigor !prop.
1981/82:217, TU 1981182:37. rskr 1981/82:437).
Mt1lct för sjöfartspolitiken biir st<\ fast. Linjetrafik p{1 svenska hamnar i svensk regi iir av betydelse för det svenska näringslivets lilngsiktiga kon- kurrenskraft. Endast en högkvalitativ transportapparat kan punktligt leve- rera exportföretagens produkter p~i (jiirran marknader. Jag anser det därför vara av stor vikt all de svenska linjerederierna kan följa med i den tekniska utvecklingen och erbjuda sina kunder de mest avancerade transportlös- ningarna. Bl. a. hiirigenom kan deras konkurrenskraft vidmakthMlas.
Mot denna bakgrund iir förnyelsen av ACL-tonnaget en viktig sjiifarts- politisk fråga. De speciella relationer som giillcr mellan parterna i ACL gör det nödviindigt för Broströms att investera nu varigenom intresset att bt:tjiina den svenska industrin kan vidmakth{illas.
Jag övergftr nu till att behandla Broströms utveckling sedan det ur- sprungliga avtalet mellan staten och Broströms ingicb ifr 1978.
Den statliga insatsen fir 1978 var ett viktigt bidrag till att Hroströms kunde bibehälla sin karaktiir som stort svenskt linjerederi med inriktning pi[ svensk industris transportbehov. Oet har vid överliiggningarna mellan
~taten och Broströms varit ett gemensamt m[ll att fört:tagets inriktning . skall kunna bibehållas och att Broströms skall kunna utvecklas.
Perioden 1978-1982 har i huvudsak ägnats iit att konsolidera Broströms och koncentrera verksamheten mot de för den svenska exportindustrin väsentliga verksamheterna. Inriktningen av denna omstrukturering har skett i samförsti"lnd mellan stati::n och företaget. Viss omstrukturering kvarstår att genomföra. men det strikta intlylandet som staten har haft möjlighet att utöva mot bolaget bör kunna minskas. Broströms hör nu kunna utvecklas med den inriktning som företaget har fått.
Broströms ekonomiska stiillning har väsentligt förbättrats sedan är 1978.
Prop. 1982/83: 32
6men medger iinnu .inte att större investeringsprogram pt1bilrjas. Av bl. a.
dessa skäl bör avtalet mellan ~talen och Broströms ompr\.ivas.
Mot bakgrund av vad jag har redovisat har staten överlagt med Bro- ströms om den framtida utformningen av villkorslånet och avtalet.
förslaget till nytt avtal med Broströms utg{tr ifrån al\ den inriktning av verksamheten som Broströms har uppnfttt genom omstrukturering sedan iir 1978 skall fortsätta och att företaget frtrn nuvarande plattform skall kunna utvecklas. För del\a kriivs att företagets finansiella stlillning förbiitt- ras snabbare lin vad som kan förviintas utan statliga i1tgärder.
Den finansiella förbättringen uppnils genom att staten avst<tr frän I 00 milj. kr. av villkorslånds 250 milj. kr. Resteramk del av villkorsl{rnet. 150 milj. kr.. skall vara rlintc- och amorteringsfritt intill utg{ingcn av är 1989.
För att underlätta en nyemission skall nuvarande bindning mellan utdel- ning och amortering av villkorsliinet under avtalsperioden erslillas av ett utdclningstak". För nyemitterade aktier ~kall dock inget utdelningstak före- ligga. Syftet med del\a är att underlätta en - ocksii frän allmän synpunkt - önskvärd kapitalökning hos Broströms. Den angivna konstruktionen inne- blir el\ incitament for aktidigarna att delta i nyemission av aktier i företa- get.
Efter utgången av år 1989 skall villkorslånet föerbetalas som el\ 25-årigt annuitetslån efter en .på marknadsmässiga grunder faststiilld ränta. Skulle Broströms resultat eller likviditet hindra en sådan återbetalning skall för- handlingar upptas om en förändring av villkoren. Urnen kommer sftlunda liven i fortsättningen att kunna redovisas som ansvarsförbindelse.
Under den tid lånet är ränte- och amorteringsfritt gäller att om Bro- ströms reducerar sin svenskbaserade rederiverksamhet inom linjedivi- sionen i snabbare takt iin staten kan godta skall ilterbetalning av villkors- lånet ske i motsvarande mån under det år reduceringen sker.
S{t länge villkorslånet inte tillfullo är föerbetalt har Broströms förbundit sig att bibehålla sin karaktiir av svenskt linjerederiföretag med inriktning på ~venskt industritranspm·tbehov.
Det är min uppfattning att den träffade uppgörelsen ger utrymme för att Broströms skall kunna vidareutvecklas som linjerederi och diirigenom ge staten ett viktigt bidrag till att de sjöfartspolitiska målen uppfylls. Jag vill också erinra om att Broströms dominerande ställning i ACL-konsortiet medför att utan Broströms investeringsbeslut blir hela förnyelsen av ACL- tlott<tn skjuten på framtiden. Det iir därför väsentligt även för de övriga svenska deltagarna i ACL-konsortiet att Broströms kan investera.
I övrigt förlängs avtalet av år 1978.
Enligt min mening medför förslaget till avtal en rimlig avvägning mellan kostnader för staten och positiva effekter för svensk linjesjöfart. Bro- ströms bereds möjligheter att investera och utvecklas p[1 mer marknads- mässiga villkor än f. n. Staten får rimliga garantier för att en väsentlig del av sjöfartsnäringen kan utvecklas genom det direkta sambandet mellan
Prop. 1982/83: 32
7Broströms lich övriga linjerederiers investeringsvilja som jag tidigare redo- gjort för.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstiiller jag att regeringen föreslilr riksdagen
att bemyndiga regeringen att godkiinna ett avtal mellan staten rn:h Brn- ströms Rederi AB i huvudsaklig överensstiimmelse med vad jag har anl'iirt.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens tiverviiganden och heslutar att genom proposition föreslfa riksdagen att anta det förslag som föredra- ganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982
