Mariaskåpet från Haga kyrka Rydbeck, Monica
Fornvännen 213-215
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1956_213
Ingår i: samla.raa.se
S M A R K E M E D D E L A N D E N
Fig. '». D e t a l j au fibulan fig. 1.
F ö r s t o r a d . Foto ATA. —• Detail of the fibula shown in Fig. 1.
Enlurged.
Till det m a g r a b o h u s l ä n s k a f o r n s a k s b e s t å n d e t från mcrovingertiden-ven- deltiden" utgör Tossene-spiinnet ett v ä l k o m m e t och i all sin enkelhet sär- p r ä g l a t tillskott.
Carl-Axel Moberg
3
G. S a r a u w och J. Alin, Götaälvsområdets f o r n m i n n e n , Göteborg 1923, s. 328 ff.
MARIASKÅPET FRÅN HAGA KYRKA
Madonnaskåpet från Haga k y r k a . Uppland ( S t . H . M . inv.-nr 10157:1) genomgick i n n e v a r a n d e år en konservering, vid vilken Mariabilden m å s t e lösgöras från sitt dorsale. Den med en pensel tämligen vårdslöst a n b r a g t a m i n u s k e l s k r i f t , som avbildas h ä r såsom fig. 1—2, kom dä till s y n e s : 15 äii 14 u p sante J o h a n s bapetese dach so is dat hille gemacket. Notisen ifråga f r a m p r e p a r e r a d e s tydligen, enligt vad som f r a m g å r av en anteckning i museets katalogbilagor, vid en r e s t a u r e r i n g på 1920-talet.
1Efter vad som kan k o n s t a t e r a s , fäste m a n sig den gången icke vid de två, med betydligt m i n d r e m i n u s k l e r i krederingen inristade ord, som avsluta m e n i n g e n : t o stokholmie. Tillägget u t g ö r ett gott exempel pä att det a l l m ä n n a a n t a g a n d e
1
J f r även fotos i b i l d a r k i v e t . Notisen var d ä r e m o t icke känd, dä s k u l p - t u r e n år 1912 publicerades i Sveriges k y r k o r (Uppland, Bd IV, s. 196).
213
M A R R E M E D D E L A N D E N
Fig. / . Dorsalet till m a d o n n a s k å p e t frun Unga kgrka, Uppland. — Dorsal of the Madonna s h r i n e from Haga
Church, Uppland.
verkligen h a r fog för sig, som m a n lätt gör inför åtskilliga av de svenska senmedeltida k y r k o s k u l p t u r e r n a av n o r d t y s k t kynne, nämligen, att det v a r inom Sveriges g r ä n s e r som åtskilliga av de tyskfödda och tyskt skolade s k u l p t ö r e r n a utförde sina b e s t ä l l n i n g a r för svenska kyrkor. Hagaskåpet»
lågtyska s a m m a n h a n g framgår f. ö. icke blott av s k u l p t u r e n s stilistiska drag och den ovan citerade inskriften, även orden på s k u l p t u r e n s sockel anger d e t t a : S. MARIA firgene.
I det nyligen u t k o m n a , i m p o n e r a n d e Innehållsrika häfte av Sveriges
k y r k o r (Uppland, Bd 1 1 : 5 ) , d ä r bl. a. Hargs kyrka och dess i n v e n t a r i e r b e -
h a n d l a s , avbildas ett M a r i a s k å p (s. 710—712, fig. 585), som otvivelaktigt h ö r
t i l l s a m m a vcrkstadsgrupp som Hagaskåpet. H a r g m a d o n n a n betecknas såsom
svenskt arbete från 1400-talets slut. Undertecknad skulle emellertid, med
u t g å n g s p u n k t från Hagaskåpets fixa d a t e r i n g , vilja ä n d r a uttrycket en n y a n s :
vid tiden omkr. 1500, och s n a r a r e efter än före å r h u n d r a d e s s k i f t e t , a r b e t a d e
de verkstäder, d ä r icke blott Haga- och H a r g s k u l p t u r e r n a t i l l k o m m o , u t a n
även ett flertal a n d r a u p p l ä n d s k a s k u l p t u r g r u p p e r . Dessa verkstäder r e p r e -
214
i
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
Pig, 2. Inskription pu dorsalei fig. 1. — Inscription on lhe dotsed shown in I'-ig. 1.
senteras t. ex. av Mariaskåpen från Jumkil, från Solna
2, Bladåker*, Väster- lövsta (St.H.M. inv.-nr 23002:80); troligen äro även Maria- och Martin- skåpen från Knutby
1lika sena, trots de höggotiska reminiscenserna i Marias mantelveck. Serien kan givetvis vidgas. Mariaskåpet l i a n Skattunge, tydligen utgånget ur s a m m a verkstad som den stora S:t Olofsbilden från övergran ( S t . H . M . inv.-nr 1 0 7 0 5 : 6 ) , utgör en god förmedlande länk, da del gäller a t t påvisa r e t a r d c r i n g av stilistiska detaljer. Undertecknad skulle t. o. m.
vilja placera två sådana s k u l p t u r e r , i och för sig vill skilda till k a r a k t ä r e n , som Mariabilderna frän Ösluna
5och D a n n e m o r a på denna sillan år 1500, alla ålderdomliga drag till t r o t s . Beträffande den s i s t n ä m n d a höi- man kanske t. o. m. f ö r u t s ä t t a ett medvetet efterbildande av äldre st il former.
I övriga n ä m n d a fall rör det sig u t e s l u t a n d e om exempel på det f a k t u m , a t t de m i n d r e b e t y d a n d e m ä s t a r n a fasthålla äldre stildrag och i flertalet fall tvinga b e t r a k t a r e n till synnerligen ungefärliga t i d s b e s t ä m n i n g a r , så snart han k o m m i t u t a n f ö r kretsen av förstarangskonstnärei-nas verk.
Monica Rydbeck
2
Sveriges k y r k o r (Uppl. 1:2, s. 230 f., fig. 25).
3
Ib. Uppl. 111:4, s. 410 f., fig. 434; jfr C. .4. N o r d m a n , Medeltida s k u l p t u r j N a t i o n a l m u s e u m , Helsingfors 1951, s. 17, fig. 2 1 ; /. Wilcke-Llndqvitt, Blad- åkers k y r k a , Upplands kyrkor ni- 27, s. 46.
• Sveriges kyrkor, Uppl. 111:3, s. 322 f., fig. 343—344.
5
