Ett pilgrimsmärke från Alvastra och Gutenbergs "Aachener heiltumsspiegel"
Rydbeck, Monica Fornvännen 294-304
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_294
Ingår i: samla.raa.se
ETT PILGRIMSMÄRKE FRÄN ALVASTRA OCH GUTENBERGS »AACHENER HEILTUMSSPIEGEL»
A v M o n i c a Rydbeck
Det ståtligaste av de i Statens historiska museum förvarade pilgrimsmärkena, påträffat i ruinerna av Alvastra kloster, har vunnit cn viss aktualitet tack vare en skrift benämnd Gutenbergs Aachener Heiltumsspiegel, som nyligen publicerats av den tyske forskaren Kurt Köster1, och förtjänar därför ett omnämnande.
Pilgrimsmärkct kan tydligen betraktas som en icke bara u r svensk synpunkt intresseväckande påminnelse om medeltida fär- der från Norden till det kanske främsta pilgrimsmålet inom tyskt område, Aachen. Det (fig. 1) tillhör en för Aachen karakteristisk och väl känd typ: det mäter cn totalhöjd av 11,5 cm; nederst finnes en cirkelram med 6,9 cm tvärmått kring en sittande madonna, vars kjortelvcck mjukt draperade falla ned över ram- listen. På vänster a r m bär hon det nakna Kristusbarnet, som sträcker vänster hand upp mot moderns axel. Madonnan flan- keras av två krönta gestalter, placerade på konsoler av natura- listiskt tecknade växtornament, t. v. en kvinna, som håller ett svärdliknande (?) föremål med höger hand, t. b. en ytterst frag- mentarisk mansfigur. Varje spår av attribut har här gått för- lorat; troligtvis är det dock S:ta Katarina och Karl den store, som flankerat madonnan liksom på det s. k. relikkapellet av silver i Aachendömen. Spetsen av en tresidig, sköldformig r a m skjuter in över cirkelramens översta parti och flankeras av smala
»pilastrar», upptill trebladfonnigt avslutade och förenade av en åsneryggbåge, under vilken den förnämsta Aachenreliken, jung- fru Marie klädnad, avbildas, upphängd på en genom ä r m a r n a trädd stång och avtecknande sig mot en horisontal k o r s a r m ; nedanför reliken har säkert skymtat korsets stam, efter vad en jämförelse med t. ex. märket på den år 1427 daterade klockan
1 Das Werck der Bucher, Festschr. fur Horst Kliemann, F r e i b u r g 1956, s. 284 f.
E T T P I L G R I M S M Ä R K E F R Å N A L V A S T R A
från Mandelsloh, Kr. Neustadt, i provinsen Hannover (fig. 3) och originalmärket från Hohenbaden i Baden-Baden antyder (fig 4 ) . ' Ramlisternas samtliga innerkonturer liksom bågar etc. äro för- sedda med pärlstavsornament. I vinkeln mellan cirkelram och krönbaldakin kvarsitter till höger en smal, knappt centimeter- lång vertikal torserad list, troligen rudimcntet av en i övrigt helt försvunnen tourell eller pilaster. Sådana äro t. ex. synliga på de nyssnämnda märkena från Mandelsloh och Hohenbaden (fig.
3—4). Karakteristiska detaljer äro vidare två hela och en frag- mentarisk kantögla för märkets fastgörande samt — i detta s a m m a n h a n g speciellt anmärkningsvärt — de smala, bandfor- miga tungor, som säkerligen tjänstgjort som »klämmer» för att från undersidan fasthålla en fyllning eller bakgrund till det genombrutna märket. Tre dylika tungor äro här bevarade, in- vikta, på den lilla sköldramens baksida (fig. 2 ) , medan ännu en skjuter ut invid den fragmentariska öglan nertill till höger på den stora medaljongen (synlig fig. 1). Ansatser till avbrutna klämmer finnas intill vänstra öglan och vid cirkelramens ne- dersta punkt, nedanför madonnans fot. Säkerligen ha de nål- spetsfina perforeringar, som finnas i cirkelramen (ett tiotal), i madonnabilden (fem stycken) och i den fragmentariska flank- figuren till höger, tjänat liknande fastsättningsändamål.
Alvastramärkets stilkaraktcristika inbjuda till en datering till tidigt 1400-tal. Visserligen är m a n obenägen för en fixerad tids- bestämning av ett föremål tillverkat som serieprodukt, men den förvånande stilrenheten i förevarande fall gör troligt, att vi inte behöva r ä k n a med en större retardering. Av intresse är att no- tera, att märket påträffats i fyndlager, som säkerligen tillkom- mit efter någon av de eldsvådor, som under 1400-talet härjade Alvastraklostret, den första år 1415. Vad själva fyndplatsen be- träffar, är den belägen intill det s. k. abbotshuset, men inom ruinerna av en byggnad, vars ändamål man ännu inte lyckats utforska.
Inledningsvis antyddes, att detta svenska fynd h a r sitt in- tresse även utanför Sveriges gränser. Aachenmärken äro visser- ligen kända från otaliga avtryck på kyrkklockor i olika delar av
' Otto Linde, Ein Aachener u n d E i n s i e d d e r Pilgerzeichen und zwei andere Bleigusstiicke, Die Denkmalpflege 1913, s. 118, fig. 1—2.
M O N I C A U V D B E C K
Fig. 1. P i l g r i m s m ä r k e från Aachen, funnet i Alvastra k l o s t e r r u i n ( n a t u r l i g s t o r l e k ) . —• Aachener Pilgerzeichen a u s dem Zisterzienserkloster Aluastra. Originale Grosse.
Europa, icke minst givetvis i Rhenområdet. Nära till hands ligger att här n ä m n a även en svensk relief, nämligen den som på klockan från Hablingbo på Gotland3 (fig. 5) är placerad i samma rad som S:t Servatius från Maastricht och Heliga tre konungar och S:ta Ursula från Köln. Nästan genomgående är Aachen-
3 O m n ä m n d på grund av sitt S:t S e r v a t i u s m ä r k e av af Ugglas i Till den medeltida b r o n s g j u t n i n g e n s h i s t o r i a i Sverige, K. V i t t e r h e t s a k a d e m i e n s H a n d l . 55, s. 111.
E T T P I L G R I M S M Ä R K E R A N A L V A S T R A
Fig. 2. A l u a s t r a m ä r k e t s frånsida,
zeichens. Riickseite des Aluastra-
m ä r k e n a s uppbyggnad tredelad: en övre cirkelram kring Marie klädnad, en mindre cirkel eller sköld därunder, som utgör för- bindelselänk med den nedre stora krets, som ofta omsluter en sittande Maria med barnet — troligen en påminnelse om den berömda Maria Aquensis — eller en pietäframställning såsom i Hablingbo, en mycket vanlig komposition enligt vad fotomate- lerialet i Glockenarchiv i Altona utvisar, eller också korsfäs- telsen. Någon gång finner man Veronicas svetteduk i översta
M O N I C A R Y D B E C K
Pig, .'!. Avtryck ao Aachenmärke på kyrkklocka från Mandelsloh, Kr. N e a t t a d t , H a n n o v e r . — Ah- guss von einem Pilgerzeichen unf einer Glocke a u s Mandels- loh, Kr. N e u s t a d t (nach Denk- malpflege 1913, S. 118, Abb. 1 ) .
cirkeln, medan Marie klädnad inpassats i den stora nedre medal- jongen jämte ett annat av de gängse motiven.
Den varierande utformning, som m a n i staden Aachen gav åt pilgrimsmärkena, har man alltså tillfälle att registrera tack vare välbevarade avtryck på de medeltida kyrkklockorna. Men efter vad förf. erfarit genom professor Köster, som naturligt nog icke ägt vetskap om Alvastrafyndet, känner man i Tyskland fortfarande endast de två sedan länge publicerade originalmär- ken*, som här återgivas, nämligen fragmentet av det stora Aachenmärket, fig. 4, och det mindre, oskadda, fig 6 a." Detta senare representerar en annan typ än de tidigare beskrivna. In-
4 Prof. Köster, F r a n k f u r t a. M., tackas h ä r m e d u p p r i k t i g t för d e n n a v ä r d e - fulla u p p l y s n i n g .
0 Jfr Die Denkmalpflege 1913, s. 118, fig. 2, och E r w i n Thyssen, Die H e i l i g t u m s f a h r t - A u s s t e l l u n g 1909, Zeitschr. d. Aachener Geschichtsvereins 32, 1910, s. 261.
E T T P I L G R I M S M Ä R K E F R Å N A L V A S T R A
,5ö"V
Fig. i . F r a g m e n t a r i s k t Aachen- m ä r k e från Hohenbaden, Baden- Baden. — Pilgerzeichenfrugment a u s Hohenbaden, Baden-Baden (nach Denkmalpflege 1913, S. 118, Abb. 2 ) .
grediensema äro desamma, kompositionen cn annan och äldre;
denna återkommer emellertid också i en relief på en 1300-tals- klocka i Eisdorf, Kr. Merseburg i prov. Sachsen (fig. 6 b ) .
Köster har nu i sin ovannämnda synnerligen detaljrika och intresseväckande skritt om »Gutenbergs Aachener Heiltums- spicgel» rekapitulerat delar av den omfattande diskussion, som under årtionden förts beträffande rätta tydningen av notiserna om de speglar, som boktryckarkonstens fader, Johan Gutenberg, tillverkade för försäljning bland Aachens pilgrimer jämte mär- ken av metall av övlig typ.
Man vet, att pilgrimsväsendet i Aachen redan på 1200-talet blivit så organiserat, atl de vallfärdande endast vart sjunde år fingo skåda stadens fyra stora reliker — Marie klädnad, Kristi ländkläde, Jesusbarnets lindor och Johannes döparens svepning.
Man vet dessutom, att, i varje fall under medeltidens slut, till- verkningen av märken för pilgrimerna var ett privilegium för- behållet Aachens spegelmakarskrå. Enligt Köster" var dock under vissa månader — från påsk till oktober — av de stora, vart sjunde år infallande pilgrimstiderna tillverkningen av »speglar och pilgrimsmärken» fri för alla och envar, även för främlingar.
En förstärkning av den lokala hantverkarkåren var då säkert behövlig; år 1496 inräknades t. ex. vid Aachens portar 142.000 pilgrimer på en dag.
• Köster, a. a., s. 288 f.; jfr Thgssen, a. a., s. 286 f.
M O N I C A II V I) B E C K
A f
\
^ • T * >
Fig. 5. Avtryck av p i l g r i n i s m ä r k e n från Aachen och Köln p å kyrkklocka från Hablingbo, Gotland. — Abgiisse von Pilgerzeichen a u s Aachen und
Köln auf einer gotländischen Klrchenglocke.
Härtill kominer, att åtminstone under medeltidens senare skede
»märken och speglar» enligt urkunderna bildade ett för Aachen- pilgrimerna enhetligt begrepp. En anteckning, som ofta åberopas för att styrka denna iakttagelse, återfinnes i lantgreven Ludwig den förstes av Hessen reseberättelse efter ett besök i Aachen år 1431, där han köpt »spiegile und zceychen» för fyra »Weiss- pfennige».7 Uttrycket »speglar och märken» har emellertid lett Köster in på följande tankegång: i handlingarna från processen år 1439 mellan Gutenberg och bröderna Dritzehn debatteras Gutenbergs spegeltillverkning för pilgrimer, som väntas till Aachen år 1440; Gutenberg tillhörde sålunda de främmande yrkesmän, som begagnat möjligheten till förtjänst i Aachen under de stora pilgrimsåren. Men, menar Köster, varför icke
' Köster, a. a., s. 289; Tbyssen, a. a., s. 262.
E T T P I L G R I M S M Ä R K E F R Ä N A I, V A g T R A
>««5i&..W
' •* *• - • f l *
^ e « Ä ?
/•"ig. 6 a—b. a ) Aachenmärke, funnet i A a c h e n ; b) avtryck au Aachenmärke på kyrkklocka från FAsdorf, Kr. Mersebnrg, Sachsen. — Aachener Pilger- zeichen und Abguss eines weiteren auf einer Kirchenglocke a u s Eisdorf, Kr.
Merseburg (nach Tbyssen, Die I l e i l i g t u m s f a h r t - A u s s l d l u n g 1909).
länka sig, att Gutenbergs speglar, vare sig nu dessa varit av glas eller av sten — »stein bollieren» hörde till Gutenbergs konster"
— varit avsedda att inmonteras på själva märkena. Då skulle märkenas nu tomma rundlar ha haft en begriplig funktion lik- som de smala omgivande hlyband, »klämmer», som m a n ser på vissa avtryck, t. ex. på klockan från Rossbach, Kreis Oberwes- terwald i Rheinland-Pfalz (här fig. 7).
Att banden tillkommit for att fasthålla en ramlyllning är tydligt. Det sköldformade niellanparti, som återfinnes på märken av Alvastraexemplarets typ, har m a n velat betrakta såsom ram antingen för Aachens stadsvapen — detta återfinnes nämligen på en pilgrimsflaska av stengods från 1500-talet" — eller för pil- grimens eget vapen eller bomärke. Men en rundels funktion iii i della s a m m a n h a n g icke lika lätt att bestämma.
8 Köster, a. a„ s. 284.
• Tbyssen, a. a., fig. s. 285. Flaskan förvaras nu i British Museum.
M O N I C A R Y D B E C K
Fig. 7. Avtryck av Aachenmärke på kyrkklocka från Rossbacb, Kr.
Oberwesterwald, Rheinlund-Pfalz.
— Abguss eines Aachener Zeichens auf einer Kirchenglocke a u s Ross- bacb, Kr. Oberwesterwald (nach Köster, a . a . O. Abb. 2 ) .
Alvasliamärket har, som ovan a n m ä r k t s , haft bandklammer icke endast på sköldramen utan även på medaljongen. Man får sålunda förmoda, att även klockreliefernas Aachenmärken kunna ha halt sådana »klämmer» kring andra partier än de små mitlrundlarna eller mittsköldarna, fastän dessa bräckliga ut- skott icke kommit med i reproduktionen på klockorna. Man får med andra ord förutsätta, att de varit så pass vanliga, att de icke utgöra styrkande bevis just för speglars inkomponering i Aachenmärkena.
Dessutom får icke förglömmas, att cirkelrunda r a m a r åter- komma i flera märkeskombinationer än Aachens. På den här omtalade klockan från Hablingbo (fig. 5) sitter intill reliefen med Marie klädnad elt pilgrimsmärke från Köln, i vilket visser- ligen endast två cirkel ramar ingå, men den mindre och tomma av dessa utgör en direkt motsvarighet till Aachenmärkenas lilla rundel. Eisdorfklockan (jfr ovan s. 299) bär avtrycket av ett Kölnermärke, äldre till typen än Hablingbo, men också här äter-
E T T P I L G R I M S M Ä R K E F R Ä N A L V A S T R A
kommer den tomma cirkeln.10 De tekniska förutsättningarna finnas sålunda för att både Köln- och Aachenpilgrimer skulle k u n n a ha haft spegelprydda »kvitton» från sina färder. Men speglarna äro endast karakteristiska för det ena av dessa båda färdemål. Att Aachens karakteristiska »märken och speglar» i verkligheten varit samkomponcrade får sålunda tyvärr ännu anses vara otillräckligt bevisat, hur fascinerande denna tanke än förefaller.
10 Die Denkmalpflege 1904, s. 54, fig. 6. — N ä m n a s kan t. ex. också cn kyrkklocka, daterad år 1476, från Guderslebcn, i förutv. Kr. Gfsch. Hohen- stein, som enl. Bau- und K u n s t d e n k m ä l e r d. Prov. Sachsen 12, s. 75, fig.
24—25, återger dels ett K ö l n e r m ä r k e med heliga tre konungar, dels ett m ä r k e , som till sin uppbyggnad e r i n r a r om A a c h c n r d i e f e r n a ; tre s a m k o m - ponerade cirklar, de övre flankerade av t o u r d l e r , m e d a n den största, nedersta, omsluter en t r e e n i g h e t s s y m b o l : t r e s a m m a n v u x n a skäggiga huvu- den mot en k o r s a r m . Den övre cirkeln i n r a m a r en sköld b u r e n av änglar, den mellersta och m i n s t a cirkeln är d ä r e m o t m a r k e r a d såsom tom. — Efter- som avbildningcn i K u n s t d e n k m ä l e r är tecknad och publicerad så tidigt som 1889 föreligger en möjlighet, att r d i c f i n n e h å l l e t i den stora medaljongen kan vara feltolkat, men a t t den lilla mellersta cirkelramen står t o m precis som A a c h e n m ä r k e n a s mellancirkel, det torde vara ganska k l a r t . Märkets u r - sprung kan förf. icke y t t r a sig o m ; dock kan n ä m n a s , att i n v e n t a r i e t s för- k l a r a n d e text, som f r ä m s t u p p e h å l l e r sig vid t r e e n i g h e t s s y m b o l e n , dock om- t a l a r , a t t skölden inom den övre cirkeln överst visar tre kronor, vilket even- tuellt skulle k u n n a tyda på Köln.
ZU SAM M E N FAS S U N G
Monica Rgdbeck: Ein Pilgerzeichen aus Alvastra und Gutenbergs
„Aachener Heiltumsspiegel".
Eines der schönsten Pilgerzeichen des Staatl. historischen Museums, Stock- holm, gefunden in der Kuinc des Zistcrzienserklosters Alvastra, h a t durch die h o c h i n t e r e s s a n t e Schrift Kurt Kösters iiber Gutenbergs Aachcner H e i l t u m s - spiegel1 eine gewisse A k t u a l i t ä t e r h a l t e n . Professor Dr. Köster h a t durch seine Studien iiber die Pilgerfahrten nach Aachen, iiber den fiir Aachen c h a r a k t e r i s t i s c h e n Verkauf von „ S p i e g d n und Zeichen" als Pllgerandenkcn, iiber die Akten des Prozesses zwischen den Brudcrn Dritzchn und J o h a n n
1 In der Festschrift fiir Horst Klicinann, Das Werck der Bucher, Freiburg 1956.
M O N I C A R Y D B E C K
Gutenberg im J a h r e 1439 und — nicht zu vergessen — d u r c h seine Unter- suchung der Zeichenabdriicke auf Kirchenglockcn die folgenden wesentlichen Kesultate erziclt: J o h a n n Gutenberg h a t im J a h r e 1438 Spiegel fiir Aachen- pilger angefertigt; Spiegel sind m i t Pilgerzeichen z u s a m m e n in Aachen ver- kauft w o r d e n ; die Aaehcner Zeichen, die m a n d u r c h Glockenabgusse kennt, h a b e n einen c h a r a k t e r i s t i s c h e n d r e i t d l i g e n Aufbau; der m i t t l e r e Teil k ä n n schildförmig sein, h a t aber meistens die F o r m eines 1,5 b i s 3 Centimeter grossen Kreises, der jetzt „Ieer" s t e h t ; w a r u m k ä n n m a n sich d a n n nicht v o r s t d l e n , dass die leeren Kreise zu S p i c g d r a h m e n b e s t i m m t sind? Ein Zeichen auf einer Glocke aus dem 15. J a h r h u n d e r t , a u s Bossbach, Kr. Ober- westerwald (hier Abb. 7), zeigt r a d i a l angeordnete m e t a l l e n e Zungen, die sicher zum Umbicgen und F c s t h a l t e n eines Gegenstandes dienen und w a r u m nicht eines S p i c g d s , der als Pilgcrandenkcn aus Aachen b e k a n n t ist.
Als Professor Köster dies schrieb, k a n n t c cr das Pilgerzeichen aus Alvastra nicht, w a s leicht verständlich ist." Dies Zeichen (Abb. 1—2) gehört zu dem Typus m i t dem m i t t l e r e n Schildrahmen, aber hat t r o t z d e m in diesem Z u s a m - m e n h a n g I n t e r e s s e : drei umgebogene Blcizungen sind noch am S c h i l d r a h m e n (Abb. 2 ) , eine ist auch an dem grossen u n t e r e n Kreis v o r h a n d e n (Abb. 1, unten r e c h t s ^ ; ferner noch Ansätzc fiir zwei weitere. Die Tatsache, dass auch das d u r c h b r o c h e n e Bildmedaillon u n t c n einen Hintergrund gehabt h a t , macht den sehr anzichenden Gcdankcn an Spiegel als Kreisfiillung leider weniger s d b s t v e r s t ä n d l i c h , es ist aber aufrichtig zu hoffen, dass noch weitere Belege v o r h a n d e n sind.
- Das Alvastrazeichen inisst 11,6 cm, und ist in einer Schicht aus dem 15. Jht., in der Nähe des „ A b t h a u s e s " angetroffen w o r d e n . Nachdem w a s Professor Dr. Köster liebcnswiirdigcrweise der Verf. mitgeteilt hat, sind in Deutschland heute n u r zwei m i t t e l a l t e r l i c h e Originalzeichen aus Aachen b e k a n n t .
