Insekter frin ett medeltida handelsfartyg
GEOFFREY LEMDAHL. MORAARONSSON & LARS HEDENAS
Inledning
1964 upptacktes nordost om Oskarshamn ett skeppsvrak, som senare visade sig vara resterna av ett medeltida handels- och lastfartyg eller en s.k.
kogg. Vraket biirgades 1987 och har undersokts i detalj av arkeologer frin Sjrihistoriska museet i Stockholm. I samband med ett uppsatsarbete i ar- keologi uttogs j ordprover f<ir makrofossilanalys fr6n tvi av vrakets spant (Miller 1991). Analy- serna inkluderade underscikningar av liimningar frin kiirlviixter och mossor, samt fynd av djur som t.ex. insekter. Syftet med undersokningarna var friimst att utr<ina vad ftir typ av varor som skeppet kan ha fraktat, samt om det gick att spira en even- tuell uppdelning i utnyttjandet av bitutrymmena.
Eftersom relativt rikliga fynd av makroskopiska
viixt- och djurliimningar giordes, besl<its senare om en provtagning frin de resterande spanten.
Det finns hittills endast ett fetal rapporter om
Lemdahl, G., Aronsson, M. & Hedeniis, L.: lnsekter fren ett medeltida handelsfartyg. [Insect remains from a medieval vessel.l - Ent. Tidskr. 116 (a): 169-174 Uppsala, Sweden 1995.
ISSN 0013-886x.
The spaces between the ribs and planking of a 1 3th century ship were sampled for macrofossil analyses. Besides remains ofvascular plants and bryophytes, 30 taxa ofinsects were identi- fied, together with a few other arthropods. Coleoptera and Diptera dominate the insect assemblages, whereas remains of Trichoptera, Hemiptera and Hymenoptera are less frequent.
The occurrence of barley grains and remnants of weeds, together with the records of Sithophilus granarius and Ptinus fur, stggestthat the vessel has carried corn. These two beetle species may have become established in southern Sweden during this time when cargoes of com were frequently shipped to Scandinavia by the Hansa trade. This is supported by other contemporary finds of these species. Several mould beetles were also recorded, including Latridius nidicola and Dienerella filifurmis, which may indicate that fowls sometimes was a part ofthe cargo. The presence ofpupae of Musca domestica and Fannia canicularis suggests fermentation of refuse material in the bottom of the ship. Oligomerus brunneus, a species confined to large and old oak trees, is a very rare beetle in southern Sweden today. This record may indicate that this species was more common during medieval time in Scandinavia, when old tree stands were more widespread.
G. Lemdahl, Kvartcirgeologiska avdelningen, Lunds Universilet, Tornavrigen 13, S-223 63 Lund, Sweden
M. Aronsson, Artdatabanken, Institutionen fdr ekologi och miljtivdrd, Sveriges Lantbruks- universitet, Bor 7072, S-750 07 Uppsala, Sweden.
L Hedencis, Naturhistoriska Riksmuseet, Sektionen fdr Kryptogambotanik, Box 50007, S-104 05 Stockholm. Sweden.
studier av insektlamningar i skeppsvrak och de flesta iir av yngre datum. En intressant undersOk- ning Ar t.ex. den, som &iordes vid utgrtivningen av den ir 1745 sjunkna ostindiefararen Gritheborg, diir liimningar av viixter och insekter studerades (Andersson 1986, Larsson & Andersson 1988).
Ett annat exempel ar det likildriga holliindska skeppet Amsterdam som biirgades i Engelska ka- nalen, och diir man vid unders<ikningarna av biten fann insektrester (Hackbijl I 987).
Vi vill i denna artikel beskriva friimst insekt- fynden och diskutera deras niirvaro pa ett gammalt handelsfartyg.
Blten och provtagning
Det biirgade vraket petraffades ursprungligen all- deles utanfcir MAckebo, ca l0 km NO om Oskars- 169
Geoffrey Lemdahl, Mora Aronsson & Lars Hedencis
Fig. 1. (A) Illustration av hur koggen kan ha sett ut med utgdngspunkt frdn en liknande bdt, den s.k.
"Bremerkoggen" (efter Unger 1980). (B) Planskiss dver defunna resternd ay Oskarshamnkoggen (efter Ce- derlund 1990). Provnummer i Tabell I fdljer den an- givna numreringen av spanlen.
(A) An illustration showing the possible appearance of the sludied medieval vessel, according to a
reconstruction of a contemporary ship, the so-called
"Bremerkogg". (B) Outline of the studied ship wreck
"Oskarshamnkoggen" The sample numbers given in Table I refers to the numbers ofthe ribs indicated.
hamn, i ett grunt sund mellan fastlandet och den lilla <tn Busholmen. Det, som nu finns kvar av b6- ten, ar rester av kcil och botten med spant (Fig. I ).
Vraket 2ir 12,5 m lingt och 3,5 m pi det bredaste stiillet. Fartygets botten 2ir kravellbyggd och sidor- na visar spar av klinkning. Fartygskonstruktionen visar att biten troligen varit mindre kimpad frir grunda vatten men klarat sig relativt bra i cippen sjd (Rtinnby 1986). Koggen rir byggd av ektimmer
och dendrokronologisk analys visar att virket hciggs kring fu 1242. Den byggdes antagligen i Skine eller Nordtyskland.
Jordprover frir analys av djur- och viixtliim- ningar togs i skyddade liigen mellan spant och bottenplankor. Proverna kistes upp i en svag vat- tenldsning av natriumpyrofosfat och vitsiktades diirefter i ett sill med maskvidd 0,25 mm. De ut- sorterade insektresterna bestiimdes genom jiimf6- relse med djur i referenssamlingar samt med hjiilp av sedvanliga bestiimningsnycklar.
Ent. Tidskr. 116 (1995) Viixter och andra fynd
38 taxa av karlvaxter kunde bestiimmas ur de sik- tade jordproverna. Manga kulturviixter finns med bland fynden. Siideskorn av rlg (Secale cereale) fanns emellan de flesta av spanten. Frdn av olje- vexter som oljedidra (Camelina sativa) och lin (Linum usitatissimum) bestiimdes ur nigra av pro- verna. Akerogriis dominerar fonden. Kldtt (Agro- stemma githago), bliklint (Centaurea cyanus) och svinmilla (Chenopodium album) var sarskilt van- liga. Bland ogrAs, som var mindre vanliga i pro- verna, kan niimnas ikerbinda (Fallopia convo-
lvulus), tramport (Polygonum aviculare), nii-
kdrv el (S c a n d ix p e c t e n - v e n e r i s) och ikerspergel (Spergula arvensis). Utan tvivel har koggen frak- tat siid, t.ex. rig, och tillsammans med den har ogr6sfrdn medftiljt. Nigra fynd av humle (Humu- lus lupulus) och en (Juniperus communis) tyder pi
att revaror fdr oltillverkning ocksi kan ha fraktats.
Andra troliga varor var hasseln<itter (Corylus avellana) och kanske hallon (Rubus idaeus).
Att se manga som 46 olika taxa mossor kunde bestiimmas frin jorden mellan spanten kan kanske
vid ftirsta piseende verka miirkligt. Mossor har dock troligen haft stor betydelse som emballage och skydd av handelvaror i lildre tider (Hedeniis
l99l). Arter som t.ex. Antitrichia curtipendula, Homalothecium sericeum, Isothecium alopecu-
ro ides, Loes keobryum brevirostre och P I eurozium schreberi, som finns bland fynden, ar tydligt !iid-
rande/stdtdempande och kan ha anviints till att fiir- packa cimtAligare gods. Sphagnum spp. iir vit-
marksmossor, som ar kanda fiir sina vattenhil- lande egenskaper och fcir att vara svagt antiseptiska. En del funna vitmarksmossor har sii- kerligen ocksi anvtints som drev, di iiven detta an- viindningsomride iir kiint sedan tidigare (Hedeniis 1991). Bland mossfynden finns nigra nordliga ar- ter som Warnstorfia sarmentosa och W. tundrae, som iir mer eller mindre vanliga i norra Skandina- vien. De tvi mossoma visar att biten fraktat varor
frin omriden som Alands hav, Finska viken eller vidare nom.rt. Loeskeobryum brevirostre har en sydviistlig utbredning i Skandinavien. Mossan kan ha kommit ombord pi biten pi svenska viistkus- ten eller i Danmark, Viist- eller Centraleuropa dZir den iir tiimligen vanligt forekommande.
Fdrutom vixt- och djurrester gjordes fynd av mil Iimeterstora metallkonkretioner (slagg?), kalk- fragment med avtryck av fliitverk, samt bitar av triikol och tegel (keramik?).
Ent. Tidskr. 116 (1995) Insektfynd
30 insekttaxa, samt n6gra kvalster, spindlar, havs- borstmaskar och fragment av fEgelfiiidrar kunde bestimmas frin prover tagna fr6n sammanlagt l0
spant i biten (Fig. l, Tab. 1). Skalbaggar (Coleop- tera) dominerar med 17 taxa. Dessutom finns an- dra insekter som nattsliindor (Trichoptera), skinn- baggar (Hemiptera), myggor/flugor (Diptera) och steklar (Hymenoptera) med bland fynden. Utifran kiinnedomen om djurens nutida biologi och ut- bredning (Ehnstrdm & Wald6n 1986, Hansen
1973, Hansen & Larsson 1965, Horion 1953, Lindroth 1985, Lundberg & Gustafsson 1986, Mourier m.fl. 1986, Palm 1959, 1966) kan ftl-
jande beskrivning av djurfynden pi biten gciras:
Jordldparen Carabus nemoralis trivs pi all slags torrare humusrik jord, siirskilt pi odlad mark, men ocks6 i parker och triidgirdar, samt i oppen ljus skog. Den iir mycket vanlig i hela Eu- ropa utom liingst i syd, ost och norr. Den sciker sig
tillftilligtvis inomhus i jakt pi floda. Kortvingen Cilea silphoides iir en art, som lever i hiistspill- ning, kompost och liknande avfall. Den iir idag vanligast i s<idra delen av Sverige.
Larverna av sliiktet Cantharis iir rovdjur som fiiretriidesvis lever av sniglar, medan de vuxna djuren framfiirallt triiffas pi blommor och buskar.
Arten C. pellucida ir vanlig pi dppna solexpone- rade marker i Sydskandinavien. De vuxna djuren av knApparen I thous vittatus finner man friimst pA hagtom, medan larverna lever av frder och kan stiilla till stora skador i planteringar. Triignagaren Oligomerus brunneus upptiicktes relativt sent i
virt land och Ar en mycket siillsynt och lokal art i Sydsverige. Den lever friimst i hird ddd grenved p6 grova ekar, men iiven i dOd ved pA blottade barkfria ekstammar.
Tjuvbaggen Ptinus fur (Fig. 2) ir framfiirallt vanlig inomhus i Skandinavien, diir den lever pi
alla slags vegetabiliska och animaliska rester. Den kan gcira stor skada pi spannmilslager. Nyckel- pigan Tytthaspis sedecimpunctatu At siirskilt van- lig pi fuktiga platser och i synnerhet i kustomri- den, diir den kan upptriida i miingd. Dess nordliga utbredningsgriins gir genom Viirmland och Upp- land. Flera arter mdgelbaggar (Latridiidae) be- stiimdes ur fynden. Latridius minutus iir allmiin i st0rre delen av landet och lever av multnande viixtrester. Man finner den iiven i mulmen i ihiliga
trlidstammar, samt i fAgelbon. L. nidicola och Die- nerella filiformis (Fig. 3) iir knutna till fAgelbon
Insekter frdn ett medeltida handelsfartyg Tab. L Insektfind frdn de olika spanten. Siffror anger minimiantalet individer rdknat pd den vanligast fdre- kommande kroppsdelen. f: l0-100 individer.
Insect remains from samples taken between the ribs and the planking. Minimum number of individuals in each sample are calculated from the most abundant skeletal Part. f = I 0- I 00 individuals.
TAXON SPANT
3519ilt3t517t923
Insecta. lnsekter COLEOPTERA, Skalbaggar
Cambidae
Corobus nemorolis MilL Staphylinidae
Cileo silphoides (L ) Aleocharinae indet.
Cantharidae
Conthoris cf. pellucida Fabr.
Elateridae
Athous viilotus (Fabr.\
Anobiidae
Oligomerus bmnneus (Oliv ) Ptinidae
Ptinus Iur (L \ Nitidulidae
Gen indet.
Coccinellidae
Tytthospis sedecimpunctoto (L ) Latridiidae
Lotridius cf. ninutus (L,) L ct. nidicolo (Palm) Dienerel lo Jilifurnis (Qyllh ) Thes beryrcrhi lReit.l
A r i d i u s n o d ile r (W esw.) Apionidae
Apion spp Curculionidae
Otiorhynchus ct. tris,is (Scop ) Sitophilus granarius (L,) TRICHOPTERA, Nattsliindor
Phryganeidae indet Limnephilidae indet.
HEMIPTERA, Skinnbaggar Saldidae indet.
Lygaeidae indet.
Heteroptem indet DIPTERA, Tv6vingar
Chironomidae indet Muscidae
Musco domestico L Fannia canicularis Cyclonhapha indet HYMENOPTERA, Steklar
Fomicidae Formico sg.
Gen indet Apidae indet.
Fam. indet.
Aranere, Spindlar, indet Acsria, Kvalster
Oribatida indet Polychreta, Havsborstmaskar
Nere6 spp.
Aves, Faglar, indet (dur/ledrar)
3
4
4 2
1
2
4
22 2
t'7 |
Geoffrey Lemdahl, Mora Aronsson & Lars Hedeniis
Fig. 2. H6ger tdckvinge av tjuvbaggen Ptinusfur (L.).
Right elytron of Ptinusfur (L.).
och man kan 2iven finna dem i hcinshus. Den ftirst- namnda arten ar vanligare i norra Sverige, medan den senare har sin utbredning i den sddra delen av landet. Thes bergrothi iir troligen en i Sverige in- fcird art. Den trivs t.ex. pA multnande h<i och halm.
Den har senare iiven spridits till gamla ihAliga triid med figelbon. Aridius nodifer iir en kosmopolit som lever p6 svampangripen ved av lildre lcivtriid eller i multnande kompost av l<iv eller halm.
Spetsvivlar av sliiktet Apion lever huvudsakli- gen pi iirtviixter. Oronviveln Otiorhynchus tristis har en dvervigande sydlig utbredning i Skandina- vien och upptriider ibland som skadedjur pi iippel-
trlid, diir den gnager av barken pi unga skott.
Kornviveln Sitophilus granarius iir svir skade96- rare pi spannmel av alla slag, men friimst fiiredrar den att gnaga pi kornen av vete och 169. Den iir t72
Ent. Tidskr. ll6 (1995)
Fig. 3. Komplett bakkropp av mdgelbaggen Dienerella filiformis (Gvllh )
A complete abdomen of Dienerellafiliformis (Gyllh.).
helt knuten till miljder med jiimn och hcig tempe- ratur, och hiir i Norden siledes beroende av miin- niskan. Den kommer troligen ursprungligen frin Mellersta Ostern och har sannolikt spridits norr- och viisterut med tidiga jordbrukare.
Husflugan Musca domestica och lilla husflugan Fannia canicularis iir i virt klimat huvudsakligen knutna till miinniskan. Larverna utvecklas i g<id-
sel, kriksavfall och liknande material under rela-
tivt hiig (ca 30"C) och jiimn temperattr. M.
domestica anses ha kommit till Nordeuropa under jiirn6ldern, di man bcirjade stalla sina husdjur.
Diskussion
Fyndlistan (Tab. l) domineras av si kallade sy- nantropa arter eller djur som gynnas av miinsklig pdverkan. De mest utpriiglade insekterna i det
hiinseendet dr Ptinus fun Sitophilus granarius, Musca domestica och Fannia canicularis, men Aven artema av familjen Latridiidae dras till var- ma, fuktiga miljder som stallar och andra djurhus.
De rikliga fynden av rig och ikerogriis mellan spanten pi koggen visar tydligt att biten fraktat spannmel. Ndrvaron av P. fur och S. granarius dr
l
/
)
Ent. Tidskr. 1 l6 (1995)
dtirfcir forklarlig. Dessa tv6 arter har ocksi pitriif-
fats vid utgriivningar av medeltida stadsmiljoer i Lund (Lemdahl opublicerat), Stockholm (Lem- dahl opublicerat) och Uppsala (Hellquist & Lem- dahl in prep.), vilket tyder pi att de kan ha varit ett allvarligt problem i spannmilslonid vid denna tid i Norden. De iildsta subfossila fynden av kornvi- vel i Nordviisteuropa daterar sig till det fiirsta Ar- hundradet efter Kristus och iir frin London. Rik- ligt med fynd finns frin romerska spannmilsma- gasin i England, diir de med tanke pi mass- fiirekomsten miste ha varit ett verkligt gissel (Os- borne 1977, Buckland 1988). Da hittills inga fynd tidigare iin medeltid finns rapporterade fdr arten i Norden, kan detta tyda pi att Hansans storskaliga handel med bl.a. spannmil i Skandinavien kan ha gynnat artens spridning.
Bitskrov iir fuktiga miljder, diir mdgelbaggar (Latridiidae) b6r finna lnmpliga stiillen att trivas. I koggen har det siikert funnits rikligt med mult- nande viixtrester i lastutrymmena. Till fragmenten av dun eller fliidrar, som fanns vid spant 13, skulle man kanske kunna knyta frirekomsten av Latri- dius nidicola och Dienerella filiformis. Mtijligen
hade man vid nigot tillftille t.ex. hdns ombord.
Inga spillningslevande insekter lorutom Cilea silphoides och Musca domestica har registrerats i fynden. HAr finns siledes inga bra indikationer pi
att husdjur som t. ex. nOtkreatur eller svin kan ha fraktats p6 biten.
Puppfynden av Musca domestica och Fannia canicularis visar att dessa flugor funnit liimpliga utvecklingsmiljcier i t.ex. fuktigt ruttnande avfall och skriip som kan ha ansamlats i ktilsvinet. Det finns en viss antydan till ftirdelning av insekt- fynden pi olika spant. Skadeg<irama pi spannmil fanns i prover fren spant 13 - 19, medan m6gel- baggarna kommer frin spant 3 - 13. Oligobremus brunneus kan ha kommit ombord pi koggen med en last ektimmer. Arten iir idag mycket siillsynt i Sydsverige och anses vara en sirbar art i den
svenska skogsfaunan (Ehnstrom & Wald6n 1986, Ehnstr0m m.fl. 1993). Arten finns numera kvar endast pA nigra fi lokaler i cistra Smiland, Oland.
Osterg<itland och Viistmanland. Under medeltiden
var den sannolikt vanligare i och med att till-
gingen pi biotoper med gamla grova triid troligen var betydligt stdrre (se iiven Nilsson & Bara- nowski 1994).
Nigra av insektfynden som t.ex. Carabus nemoralis, Cantharis pellucida och Tytthaspis
Insekter frdn ett medeltida handelsfartyg sedecimpunctata dr djw vars niirvaro biist forkla- ras av att de kommit ombord pi biten som tillftil- liga bescikare. Andra fynd hiirstammar sannolikt
frin tiden efter det biten forlist och lig som vrak
pi botten. Havsborstmaskarna (Nereis) iir ett ex- empel pi detta, men iiven fiiidermyggslarverna (Chironomidae) och nattslAndelarvema (Trichop- tera) iir troligen ocksi av sekundtir natur.
Tack
Vi vill tacka Liz Miller och Gunnel Ransed som behand- lade de unders6kta provema och sorterade ut de makro- skopiska viixt- och djurrestema. Ett tack till Griran An- dersson och Torkel Hagstr6m Iiir kommentarer till ma- nuskriptet.
Litteratur
Andersson, G. 1986. Insekter frin ostindiefararen G6theborg. Rapport, Naturhistoriska Museet i Gdte- borg.
Buckland, P.C. 1988. The early dispersal ofinsect pests of stored products as indicated by archaeological re- cords. - J. ofStored Products Research l7:1-12.
Cederlund, C.-O. 1990. The Oskarshamn cog. Part I.
Development of investigations and current research. - International Journal of Nautical Archaeology and Underwater exploration 19 : I 93 -206.
Ehnstrrim, B. & Wald6n, H.W. 1986. Faunavdrd i skogs- bruket. Del 2 - Den liigre faunan. Jdnktiping (Skogs- styrelsen).
Ehnstr6m, 8., G2irdenfors, U. & Lindeldw, A. 1993, R6dlistade evertebrater i Sverige. Uppsala (Databan- ken ltir hotade arter).
Hackbijl, T. 1987. Insect remains: Unadulterated Cantharidum and tobacco from the West Indies. - 1z:
Gawronski, J.H. (ed.), Amsterdam Project: Annual Report of the VOC Ship "Amsterdam" Foundation
I 986. Amsterdam, pp.93-94.
Hansen, M. 1973. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand.
l8:l- 254. Copenhagen (Scandinavian Science Press
Ltd.).
Hansen, V. & Larsson, S.G. 1965. Biller XXL Snuebil-
ler. - Danmarks Fauna 69:1-524. Copenhagen (G.E.C. Gads Forlag).
Hedentis, L. 1991. Ekonomisk bryologi - en 6versikt
6ver mossomas praktiska anv2indbarhet. - Svensk
Bot. Tidskr. 85:347 -354.
Horion, A.D. 1953. Faunistik der Mitteleuroptiischen
Kiifer. Band III. Malacodermata, Sternoxia (Elateridae bis Throscidae). - Entomologische Arbeiten aus dem Museum G. Frey, M0nchen.
Larsson, E.-L. & Andersson, G. 1988. Frdn och insekt- 173
Geoffrey Lemdahl, Mora Aronsson & Lars Hedeniis rester fr5n ostindiefararen Gdtheborg - Analys av ma- terial frin 1987. Rapport, Naturhistoriska Museet i Gdteborg.
Lemdahl, G. 1991. Tidigmedeltida insektfynd frin Lund. - FaZett 4:34-39.
Lindroth, C.H. 1985. The Carabidae (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. - Fauna Ent. Scand.
l5:l-225. Copenhagen (Scandinavian Science Press
Ltd.).
Lundberg, S. & Gustafsson, B. I 986. Catalogus Coleop- terorum Sueciae. Entomologiska Frireningen i Stock- holm.
Miller, L. 1991. Oskarshamnskoggen. Pilotunderstjk- ning av sedimentprover fr6n vraket. Uppsats i p6- byggnadskurs i arkeologi vid Stockholms Universi- tet.
Mourier, H., Winding, O. & Sunesen, E. 1986. Collins guide to wild life in houses and home. London (Collins Sons & Co. Ltd).
Ent. Tidskr. I l6 (1995) Nilsson, S.G & Baranowski, R. 1994. Indikationer pd jattetrAdskontinuitet - svenska ft)rekomster av kniip- pare som ?ir beroende av grova, levande triid. - Ent.
Tidskr. ll5:81-97.
Osborne, P.J. 197'1. Stored product beetles from a Ro- man site at Droitwich, England. - J. of Stored Product Research 13:203-204.
Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkiifer der siid- und mittelschwedischen Laubbiiume. - Opuscula Ento- mologica l6:l-374.
Palm, T. 1966. Skalbaggar. Coleoptera. Kortvingar.
Fam. Staphylinidae - Underfam. Habrocerinae, Tri- chophyinae, Tachyporinae. - Svensk Insektfauna 9(s0): I -93.
Rdnnby, J. 1986. Bossholmen. En medeltida vrakplats.
Historiskt sammanhang och understikningsmetodik.
C-uppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet.
Unger, R.W. 1980. The ship in the medieval economy 600-1600. London (McGill-Queens's University Publishers), 304 pp.
Nytt och gammalt om skogsskador
Pettersson, B. & Samuelsson, H. (red.).
1995. Skador pd barrtrrid. Skogsstyrelsen.
304 sidor, htiftad. Besttilles frin Skogssty- relsen, F<irlaget, 551 83 Jonk<iping, tel.
036-15 55 92. Pris 350 kr.
Eidmann, H. & Klingstrdm, A. 1990. Ska- degcirare i skogen. LT:s-forlag, Stock- holm. 355 sidor, inbunden. Bestiilles i bok- handeln. Pris ca 270kr.
"Silverbibeln" har den pi skiimt blivit kallad, Skogsstyrelsens nyutgivna fiilthandbok, Skador pd barrtrtid. Den tar upp skador pi gran och tall orsakade av insekter, vilt, svamp, klimat, niirings- obalans och luftftiroreningar. Insektema, tatt firlj- da av svamparna, tar upp stdrsta delen av utrym- met. Insektskapitlet iir ftirfattat av Bengt Ehn- strdm, landets utan tvekan meste skogsentomolog.
Overskidliga bestiimningsnycklar baserade pi ut- miirkta teckningar av Martin Holmer g0r det miij- ligt att redan i ftilt reda ut vad som orsakat skador
pi barrtriiden. Hiinvisningar ges sedan till uppslag som just behandlar den skadan. Hiir tas upp flore-
komst, symptom, biologi, skoglig betydelse,
orsaksdiskussion och med vilka andra skador for- viixling kan ske. Samtliga skador iir illustrerade
med minst ett fotografi. Ett kompakt format
(11x20 cm) gdr att handboken liitt kan tas med i felt.
En klassiker med samma iimnesinnehAll iir Ska- degr)rare i skogen vars fiirsta upplaga kom redan 1976. Denna behandlar iiven skador pi liirk och l<ivtriid. Detta iir dock ingen ftilthandbok, men be-
tydligt mer anviindbar i undervisningssamman- hang. Hiir ges en gedigen bakgrund till skoglig ekologi och de olika skadeorganismemas biologi.
Bildmaterialet, siviil som arturvalet, iir mindre omfattande. De fiir skogsbruket viktigaste skade- g6rarna, t.ex. snytbagge och rotticka, iir mycket utltirligare behandlade dn i Skador pd barutrrid.I denna har ett petvingat format (som ftirvisso un- derliittar bestiimningsarbetet) gjort att niistan bety- delseldsa arter f6tt uppta lika stort utrymme som de som orsakar skador i hundramiljonersklassen.
Jaha, vilken ska man viilja di? Som entomolog vill jag nog rekommendera "gamlingen". Hiir ges betydligt mer kdtt pi benen om skogsinsekter.
Som skogsman viiljer man nog utan tvekan dess efterft)ljare, som pldtsligt har mdjligglort ftir lek- mannen att snabbt stiilla diagnos pi skadade triid.
Idealiskt iir nog att infiirskaffa bida eftersom de kompletterar varandra bra, en liirobok och en fiilt-
handbok.
Lars-Ove Wkars
