Den grå vardagen – städning och renhållning i den medeltida staden

Bebyggelsehistorisk tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author Lena Beronius Jörpeland

Title Den grå vardagen – städning och renhållning i den medeltida staden

Issue 42

Year of Publication 2001

Pages 59–74

ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Den grå

vardagen

städning och renhållning

den

medeltida staden

av Lena BeroniusJörpeland

”... tygatornaärbelagda med tegelsten och lika^{rena som}

ettkammargolv.”

Ovanstående citat är från i6oo-talets Holland.

Under denperiodilandets historiasomkallas för guldåldern blev renlighetenendelav ensocialstra¬

tegi som hos vissa samtida resenärer ansågs vara

en besatthet.' Avsikten med denna artikel är att

medutgångspunktistädningen och renhållningeni stadenlyfta fram vardagligarutineroch medvetan- degöra deras betydelse i ett större sammanhang.

Grundläggande frågorärom detgåratt spåraett

renhållningstänkandeiettarkeologisk material och

hurman isåfall har hållitrent.

Människorsvardagliga handlingar,i det här fal¬

let hur man städade och organiserade sin ren¬

hållning i den medeltida staden, kan spegla ^en

framväxande ”urban kultur”. Organiseringen av

renhållningen hade inte enbart en praktisk funk¬

tion. Den sociala kontrollen och strukturen _upp¬

rätthölls via ett regelverksom reglerade var man uträttadesinabehov, ^{var man}samlade sopor,hur

man-ellervem som - togomhand dessa sopor.

I den medeltida staden varmänniskornas sättatt

hållarent en delavensocialstrategi förattordna verkligheten. Under medeltiden skapade inflytt¬

ningen till de tidiga städerna förutsättningar för

en förändring av relationerna mellan människor.

Dessa relationer byggde inte primärt på gemen¬

samt arbete som i byarna, utan på andra behov

och strategier.Vad betydde detattfler människor

samladespåenliten yta? Grannarna komnärmare inpå varandra, och man tvingades att bry sig om sina_grannarpå ett annorlunda och mer ”socialt”

sätt änpålandsbygden.Manvartvungen attihögre grad ta hänsyn. Dessa sociala relationer krävde

ett tydligare regelverk som också blev mer kom¬

plext.Ävenomde tidiga städernaintetillsinstor¬

lek och sittbefolkningsantal går att jämföra med

1800-taletsstenstäder,förändradestadens funktio¬

nella och socialascenmänniskorssättattvaraoch sätt att tänka. Detta motsäger inte att synen på

rent,orent och ordningävenpålandsbygden ska¬

pade specifika regelverk, ^men dessavarannorlun¬

da utformade.

I den här studien kommer främst arkeologiskt

källmaterialattanvändas. Till stordelutgörsdetta

avkulturlager och konstruktioner från framförallt

tre städer: Oslo, Trondheim och Uppsala. Skälet

tillattdessa städer haranvänts ärattdet här finns

ett stortuppgrävtmaterialfrånenlängresamman¬

hängande tidsperiod ochattde undersöktaytorna ofta täckerindelar avfleratomter.

Ordning och renlighet

- ett allmänmänskligt beteende

Rentspontantkanmanundraomdetöverhuvud¬

tagetärmöjligtattstuderasynenpårenlighet, städ¬

ningoch renhållningiden medeltidastaden.Den gängse bilden, levererad i såväl media som skol¬

böcker, är ju att medeltidsmänniskorna helt sak¬

nade renlighetsbegrepp. Man hällde ut sin slask¬

hink _genom fönstret. Fotgängare användepatina,

ensortsextraträsula tillskorna, pågatoroch torg där_man,enligt denna historieskrivning, formligen

vadade ilervälling och gödsel.

Städning och renhållning är aktiva handlingar

för att skapa ordning och reda, såväl fysiskt som

mentalt. Vår_synpårenlighetärettuttryck förvårt

samhällessymbolsystem, hur vi tänker och ser på

världen. Att klassificeravärlden,attordna den efter

det systemsom manlärtsig,innebär^attmanskiljer

utsådant som inte passarin.^Närvistädar ärdet

inte förattundvikasjukdomar, utanför attskapa

visuelltmeningsbärande påståenden^omdet hemvi viUskapa(fig. i).Vårtbeteende harettsymboliskt

innehåll.Förvarje ordnande innebärattsaker och tingfaller utanför.Genomattåterställa ordningen,

målet förvarjestädning,organiserar viomvårnär¬

miljö, definierar världen så som vi vill ha den.^

Städningen har således enpraktisk-estetisk aspekt

och en symbolisk^{som svarar} mot de sociala rela¬

tionersomvilever medochsomger ossmöjlighet

att bekräftaosssjälva gentemotden värld vilever

i. Definitionen liksom hanteringen avsopor eller

smutsärdärmedstruktureradav-och strukturerar

-

enrad andra relationerisamhället.'* Människans aktivahandlingar, vanorochovanor, ärdärför vik¬

tiga att spåraoch försöka förstå. Fiandlandetför¬

utsätter^entanke; tömmandetavslaskhinken skulle kunnases som enrit-mangör sigavmed hushål¬

lets slask ochtömmerutdet illaluktande.Mankan därefter börja på ^nytt med en tömt kärl. Vad är vanehandling, vadärrit?

Figuri.Kvinnor iMangskogiVärmland skurar golvet

medbjörkriskvastar. Foto:Nils Keyland1910(Sjöqvist

1970, fig.2, s.137).

Atthållaordning har ocksåinompsykoanalysen

ansetts vara ett allmänmänskligt behov. Till den mänskliga organismen hör såväl fysiska som psy¬

kiskaförutsättningar.5 Primära behovanses varade livsuppehållande behoven, behov av föda, vatten

osv. Desekundära behoven_angesvaradesom ger mental tillfredsställelse, exempelvis behov ^avvän¬

skap, behov^avmakt och behov^avordning. De iden¬

tifierade behoven beskrivs ^som allmänmänskliga

och kan därför sägas vara medfödda. Dessa ver¬

karstyrande utan attindividen själv behövervara medvetenomdem, vilket görattdet dessutom kan

handla om delvis omedvetna _processer. Behoven

ärallmänmänskliga, däremotvarierardetkulturella uttrycket- hur detersigoch tillfredsställs. Beho¬

venmöjliggörenmångfald kulturella uttryck, men bara inom bestämda ramar. Därmed är det inte sagt attvårsynpå ordning idag är synonym med

medeltidsmänniskornas_synpåordning. Detärvik¬

tigtattsärskilja det hygientänkandesomvihar idag

och som har utvecklats under det sista 100-200

åren,bland annatsom följd avökad kunskap om

smittspridning.

Renhållning i staden och på landsbygden

Städning och renhållning tillhör de vardagliga^syss¬

lor som inte har uppmärksammats av den äldre forskningen i någon högre grad. I skriftligt käll¬

material från medeltidenregleras borgarnasavfalls¬

hantering,men meritermeravhur oftamanskulle röjagatorfrån avfall och hur latriner skulle uppfö¬

ras(fig. 2). Vadsom menasmed avfallidet härsam¬

manhanget har allmänt antagits varagödsel från djur och människorsamtkanske matavfall. Enofta

citerad källaärMagnusErikssons stadslag. I Bygg- ningabalken flockII,somärdaterad till 1300-talets mitt, ärföljande regler formulerade för hur hemlig¬

hus skall byggas:Ingen får bygga hemlighus bred¬

vid_{sin granne}ellervid allmängata, omhan icke

lämnaröppettrefots dropprum mellan hans hus

och _{sin egen}gård ellersitthus. Den som bygger annorlunda, skallbrytaupp och bötasexmarker

till treskifte, såsom förutär sagt.^Även vad som inträffar om man inte gör rent sina gator är tas uppiflock VIII ”Om byggande^avbroar”, §1:Den

somej rengör sinagatortill den dag, somfogden

och rådmännenförelägga, hötetreörar penningar

Figurz.Enpojkesopargården. Detaljfrån planschxx

urMedieval Housebookfrån1400-talets slut(Waldburg Wolfegg, 1998).

/.../ Brolägger hanej sinagatortill den dag, som honomförelägges,höte hantreörarpenningartill tvåskifte,såsomförutärsagt.tSchleswigs stadsrätt

kräver redan^caår1200böteravdensomintehål¬

ler broläggningen utanför sitt hus ren från avfall.

Liknandeskrivningarförekommersedaniflertalet danska medeltidsstäder. 1 bland annat Christian II:sstadslagförbjuds ”ohövisk urenlighet” pågator ochgränder, menhärpoängterasockså atthusen skall hållas rena.*

Deögonblicksbildersom ärfångade iexempel¬

visäldrereseskildringar och ietnologiskt material

har ofta rört hygien, medan städning sällan har

nämnts. Ytterst få redskap ärbevarade, sannolikt på grund av deras karaktärav slit- och släng red¬

skap. De finns namrligtnoginteheller omnämnda

ibouppteckningarna.Förstfrån 1700-talets resebe¬

skrivningargår detattfinna allmänna iakttagelser

om bostädernas renhållning. ”Qvinnfolken holla

måst sinahusrenliga”, skriver Linnélärjungen Pehr

Kalmi sinWästgötha och Bohusländskaresa1742.

Uppgifter ^om hur ofta man sopade golven och

skuradefinns från 1800-talets första hälft. Detvar

kvinnorna-”den renäldskande husmodern”-som

städade hemmet.Männenharpåendel håll hjälpt till, främst med attbäravatten. Ibland har arbetet bestått i att skrapa bort den värstasmutsen med

enjärnskodd spade eller skrapa.®

På landsbygden har det förmodligen varit lika vanligtattslängasinasoporpå gödselstacken som

attgräva ned dem igropar i marken. Askan från köksspisen slängdespåkål- och potatislandet invid boningshuset, glas och porslin och annat vasst

slängdes i ett stenröse. Matrester gavs till grisen och alltannateldades_upp. Detmestasomgickatt återanvändasparades.Långt in på1900-talet,innan den kommunalasophämtningvargenomförd,gräv¬

des målarburkar ochannat som inte gickattåter¬

använda ned i marken.'° Något större behov av

enorganiserad renhållningfanns troligenintehär

under medeltiden ellersenare perioder.

Tidigare forskning kring avfall och kulturlager

Allt^som har kastats bortär inteskräp. Avfall eller skräp kaninteses som enhomogen kategori efter¬

som det, ^som vi har sett ovan, var strukturerat efter kulturellaklassificeringarochinteenbart vad

vi idag anser vara just sopor. Termen avfall eller

avskräde betecknarnågot^som”blivit avskrätt, bort¬

rensat (genom skrädning av virke, säd o. dyl.)”."

Ibegreppet avskräde liggerennegativ mening, det

som rensats bort, det man inte vill ha kvar. Det finns skilda_typeravsopor/avfalloch sannolikt såg

man på dem på olika sätt. Avfall från hantverk

kunde återanvändas, avfall från husbyggnationer

kunde användas som ved, avfallet från djur och människor kunde användas^somgödsel.

Dennagenomgånggör inte anspråk påattvara

fullständig, här^tasfrämst densistatioårsperiodens forskning^upp.Avfall och renhållningärnumera en

av de faktorer som lyfts fram i förklaringsmodel¬

lerför den kulturhistoriskatolkningen aven plats

och ett arkeologiskt material. Människans förhål¬

lande tillgödselimedeltidens Oslo har exempelvis

studerats ^av Ellen Marie Nress. Hon _menar, att medeltidsmänniskans praxis och sätt att tänka i

förhållande till rent och orentharvaritavhängigt

avflera faktorer ochattenförändringavsynenpå gödsel harskett under loppetavizoo-taletsförsta

hälft. Genomattgödsel räknadessomnågotorent är också koncentrationerav gödseln till områden

somtolkadessombakgårdar helt riktiga.'^

Avfall ochavfallshantering harockså desenaste årenlyfts framinomhistoriskarkeologi.Nusenast ienavhandlingavStefanLarssonbehandlaspraxis

inom”såvälproduktionsomkonsumtion”avstads- arkeologiskt källmaterial och hur det har medver¬

kat till att formavår förståelse av den medeltida staden och det medeltidasamhället.Stefan Lars¬

sonmenar,utifrån Lunds horisont,attsådana akti¬

vitetersomröjningoch renhållningintekunde spå¬

ras i det arkeologiska materialet på grund av de fältarkeologiska metoder som tidigare användes

vidarkeologiska undersökningar. Därmedprojice¬

radesenbildavden medeltida stadsinvånarensom en smutsig människa, som var i avsaknad av en

organiserad renhållning.

Kulturlager har generelltocksåanvänts^somindi¬

kator på avfallshanteringen. Ett vanligt och ofta uppmärksammatfenomenide medeltida städerna

är en förändrad deposition av kulturlager under

senmedeltid. Från de fyndrika gödsel- och trä- flislagren som avsättsunder tidig- och högmedel¬

tid, blirlagrentunna ochi vissafall saknas de helt

från senmedeltiden, från 1350 och framåt. Detta har i Lund bland annat förklarats med en ökad

användningavgödselutanför stadenmenocksåen förändrad _synpå avfall och gödsel hos invånarna

i staden.'"* Gödsel eller avfall är en del av kultur-

lagerbildningen i vid bemärkelse. Lagerbildnings- problematiken hänger samman med en rad kom¬

plexaprocesser,både s.k. naturliga och kulturella.'’

En viktig faktori förståelsen av gödselinblandade kulturlagerärförekomstenavsmådjur, grisar,får/

getteroch hönsdjursomfannsistaden.Dessagick påbeteutanförstaden påsommarhalvåret.Vinter¬

tid ochpånattenstängdes dein, mengicksanno¬

likt fritt omkring på dagarna.Särskiltgrisarnahar uppmärksammats som en ”gödselspridare”, ^men

ocksåsomettrenhållningsdjureftersom derasföda

består^avköksavfall och latrin.'^

Vad blev kvarnär man tog tillvara på allt som

gickattåteranvända,detsominteladespåkompos¬

ten eller gödselstacken och det som inte eldades upp? - Weshouldexpect to find almost nothing excavatingarural settlement.All finds should the¬

reforebetreatedas ‘special’sinceforsome reason

theyhave escaped the normalprocessesofdispersal

and destructon.^Istäderna blevlämningarnaefter

människors liv ochlevnadihögre grad kvar, därav

den förändrademarktopografinsomärsåvanligi

våramedeltida städer.

Man skall trots detta inte förledas och tro att

det i äldre tid producerades särskilt stora mäng¬

der hushållsavfall. Allt som kunde återanvändas utnyttjadesmed^storsannolikhet. Mycket användes

sombränsle. Påavfallshögen lades organisktmate¬

rial: avfall från matberedning och måltider från köket, trasigaföremål och utslitnakasserade före¬

mål.Äteranvändandetharuppmärksammatsbland

annatnär detgäller textilier. Frånde ^stora arkeo¬

logiska undersökningarna i Gamlebyen i Oslo är

endast en mycket liten del, ca 1500 fragment, av textiliertillvaratagna.'*

Det visar sig också vid närmare studium av

arkeologiskt materialattkonstruktionerenbart för

hushållsavfallet förekommerirelativtringamängd.

Själva föremålenåterfinnsideför staden så karak¬

teristiska kulturlagren, ^men själva processen hur

dehamnarijordenärfortfarandeenöppenfråga.

Fleraförklaringsmodellerharanvänts:avfallet läm¬

nades på hög eller grävdes ned inom den egna

tomten för att sedan transporteras ut ur staden,

kanske till stadens jordar. I Trondheim är en

offentlig soptipp utanför bebyggelsen omnämnd

i skriftliga källor från år 1317.'’ I en arkeologisk undersökning i Söderköping visade det sig att den undersökta platsen hade utnyttjats som sop¬

tipp.“ Det är också tydligt att avfall har använts

för att fylla ut och vinna markområdeni stadens

strandkanter (fig. 3). På^senare år har manockså uppmärksammatavfalletsom enmedvetenresurs.

Avfalletsparades förattanvändas exempelvissom

underlag till gatubeläggningar.“

Kriterierför skildakategorieravsopor harinte

Figur_3.KartaöverGamlaStan iStockholm.Dekryss- skrafferadepartiernavisarområdetsomfylldesutmed

avskrädepå ^oo-talet(Hansson1970,fig. i, s. 189).

diskuterats nämnvärt. Inte heller vad som konsti¬

tuerar ett avfallslagerelleren sopgrop till skillnad

från andra depositioner. I en studie om konsum¬

tionsmönster i Nyköping har kriterier för skilda lager undersökts.“Ävenfyndmaterialets förekomst

i skilda_{typer av}kontexterhar diskuterats.^’ Fynd-

materialet ärdock förknippat med enrad källkri¬

tiskaproblem. Detta harbehandlas ienuppsatsav PetterMolaugsomdetaljerat diskuterat avfallshan¬

teringenmed utgångspunkt från fyndensrepresen¬

tativitet.^ De skilda processer som kan resultera

i ettartefaktmaterial ärstyrande för hurrepresen¬

tativtfyndmaterialetär. Konsumtionsmönsteroch hanteringenavföremålen^somkasserats inbegriper

också skilda_processer.Härbrukarmanskilja mel¬

lanprimärtoch sekundärt avfall, vilka härleds till platsen förinsamlingen.Primärtavfallärexempel¬

vis skärvor på ett golv. Sekundärt avfall inbegri¬

perhela redeponeringsproblematiken, där avfallet

är flyttat en eller flera gånger och man inte kan

härledaplatsenför den ursprungligaavhändandet.

Avfallets karaktär är, enligt Molaug, avhängigt av minst fyra faktorer. Bland armat mängden avfall,

denfria_{ytan som}ärtillgängligför avfall, de möjlig¬

hetersomfinns föråteranvändningsamtoffentliga regleroch hygien.

Aktiviteter inomhus har sällan lämnat större

mängder av primärt avfall eftersom golven i bostadshusensopades.^^ Detvarlättattgöra sigav med avfalletutgenomdörreneller på bakgården.

Utifrån Oslomaterialet drarMolaug slutsatsenatt

en så stor andel som kanske 90% av allt fynd¬

materialhar transporteratsbortsomavfall. Ande¬

lenbortforslat avfall ökade också sannolikt under medeltiden,tackvare enökadinflyttning till staden

och kanske ocksåtackvarehårdareregler ochför¬

ordningarfrån stadens styrande.

Syfte och avgränsningar

I denföljande studien harjagvaltatt inte i första

hand använda mig av fyndmaterial utan av före¬

komst och avsaknad av konstruktioner som kan sättas isamband medavfallshanteringen. Samlades

avfallpåsärskilda platser eller isärskilda behållare?

Varpåtomtenlågdessa? Kanmanspåraenmedve¬

tensorteringavavfallet?Återanvändesgroparoch behållare, d.v.s. tömdesde? Vidareärdetintressant

att studera om gator och gårdsplaner hölls ^rena,

och om detta är möjligt att påvisa i arkeologiska sammanhang. Sopning och städninginomhuskan

endast smderas om det ärmöjligt attpåvisa lager¬

avsättning i relation till bland annat användnings¬

tid,vilket kräverenhelt annandetaljeringsnivå än den härpresenterade.Städningen kommer dockatt

behandlas som en del av avfallshanteringen, även

omsjälva handlingenattsopaintekantasupphär.

Däremotkommer den aktivahandlingen-attsamla

inavfallet och göra sigavmeddet- att tasupp.

Begreppetavfall ärmångfacetterat. Här harjag

velat fokusera på hanteringen av främst hushålls¬

avfallet, vilket utgörs av matavfall, främst djuben;

resterfråntillagning och måltider, trasiga föremål,

smuts och skräp från golv och gårdsplaner och

andra ytorinomtomten.Ävenslasken börtasmed

isammanhangettrots attdetrentfysisktärsvårtatt återfinna videnarkeologiskutgrävning.1detikono- grafiska materialet, men även i skriftligtkällmate¬

rial frånmedeltiden ochsenaretider,visasoskicket

att hälla ut köksslaskeneller tömma nattkärlet ut genomettfönster ned pågatan.Tillhushållets avfall

kan i viss mån också träflis räknas. Däremot har avfall från skildahantverk, exempelvis läder-, ben-

ochhornhantverk,intespecifikt smderats. Detta är

dock sannoliktenbra källa eftersom detoftaärav en sådan mängd att det är möjligt att iaktta och

samlainvidenutgrävning. Kroppens^egetavfall har jagbehandlati enartikel skriventillsammans med

Mathias Bäck.Iden harvi använtoss avlatriner och avträdensom utgångspunkt, sevidarenedan.^^

Att samla in i behållare eller bingar, att lägga påhög ellergrävaned kan signaleraolikamening.

Som hantverkare vill man kanske visa _upp sin verksamhet.Avfallshögen blir ettkännetecken för omvärlden, men också ett lager för reparations- material och råämnen.Avfallshögen pågården kan

även vara ett tecken på välstånd. En hög socio-

ekonomisk standard kan utläsasidekeramikskär¬

vor eller andra föremål som har lagts på avfalls¬

högen. Ett i ^sen tid symboliskt uttryck för detta

var att stora och välskötta gödselstackar marke¬

radegårdens välstånd ochbetydelse. Att gräva ned,

att begrava föremål, har också diskuterats inom denförhistoriskaarkeologin.^^ Attjämställagropar med högar är dock ettkällkritiskt problem efter¬

somdesenareoftastinte äriakttagbara längreidet arkeologiska materialet. Förekomst av lösa behål¬

lare föravfall, hinkar ochtunnor,kommerattdis¬

kuteras nedan.

En periodisering ^av staden

Ett sätt ^att försöka följa avfallshanteringen över tidär att ställa deni relation tillurbaniseringsför-

loppet. Genom att jämföra flera städer kan mer

generellamönster skönjas. Både inomramen för projektet ”FortideniTrondheimbygrunn”^* och i rapporterna från Gamlebyeni Oslo,Söndre felt,^’

harhuvudperioderiurbaniseringen kunnat skönjas

idetarkeologiska materialet. Huvudperiodernaär baserade på en gruppering ^av utvalda element i de dokumenterade bebyggelsefaserna. De skilda

städernas periodindelning har inte varit ämnade

att jämföras med varandra, det är något som jag själv har valt att göra i det här sammanhanget.

Periodiseringeni Oslo är exempelvis helt baserad på bebyggelsens täthet (husareal) kontra öppna ytor.5°ITrondheimärperiodiseringen grundad på

ensammantagenbildavbebyggelse och hantverks-

aktiviteter.5' Som jämförelse används också Upp¬

sala, där en periodisering i den tidiga staden har

utarbetats.3^ Här är det till stor del bebyggelsens

strukturi relation till stadens övriga institutioner, bland annatkyrkor och kloster,som har gjortdet möjligt attse förändringsskedeniurbaniseringen.

Dessa sättattperiodisera har källkritiska aspekter

som också diskuteras i respektive volym. Det är möjligt att de källkritiska aspekterna accentueras när jag grupperar ihop flera städer tillsammans,

i och med att periodindelningen inte är grundad på exakt samma faktorer och ^ser olika ut bero¬

ende på de enskildastädernas historiskt specifika förutsättningar. Urvaletavstäderärdockgrundat på en önskan om att flera tomter har berörts av

dearkeologiska undersökningarna, menockså att

bosättningen har lång kontinuiteti tid.

Intressantattnoteraärattstädernas skildaperi¬

oder uppvisar vissa likheter, även om förutsätt¬

ningarna, orsakssammanhangen och kronologiska aspekter skiljer. Särskilt i Uppsala har perioderna genomgående kortare tidsspannän istäderna Oslo

och Trondheim. Jag ^anser dock att det är ett användbart sättatt fånga stadens ”innehåll” över tid. Det är inte primärt den kronologiska indel¬

ningensomär intressant,utanstadensfysiska och

mentala uttryck och dess funktioner under tiden vilka kan utgöra enfond för att diskutera avfalls¬

hanteringen och en urban kultur. Beteckningarna

förperiodernaärtill stordelminaegna.

Stadens etableringsfas

I samtliga här diskuterade städer har den första bebyggelsesammanflyttningen, av naturliga skäl.

karakteriserats som en etablering eller uppkomst¬

fas. I Oslo har tomterna öppna ytor och låg bebyggelsetäthet i den första fasen ^som dateras 1025-1125/50.1Trondheimligger periodⁱi900-tal.

Verksamhetenärhär beskrivensomennågotvack¬

lande bosättning med ett minimum ^av hantverks- aktiviteter och litenhushållsaktivitet.Aktörernaär

troligtvis enskilda individer som har haft en bas

igårdsbosättningar pålandsbygden.^sÄveniUpp¬

sala har den första fasen karakteriserats som en

etableringsfas, ^somliggeriperioden iioo-tal (eller möjligen något längre tillbaka i tid). Bebyggelsen

här harvarit gles och det är osäkert om bosätt¬

ningenharvarit permanent.’'*

I de äldstafasernahar ettvarierande antal mer

eller mindregödselfylldagropar,grophus med göd¬

sel ochspridda gödselansamlingar påträffatsisamt¬

liga städer. Dessahar legat invidvarandra och tol¬

kats så att de tyder på att specifika avfallsplatser

har funnits. Relationen till bebyggelse och gator har medfört att platserna i Oslo och Trondheim

har karakteriserats ^som bakgårdar. En låg kultur- lageravsättning och en liten mängd avfall har för¬

modligen inte krävt något omfattande system i omhändertagandet. Om dessutom befolkningen

inteharvarit permanenthar detsannolikt funnitsett litet behovavstruktureradavfallshantering.Redani slutet^avperiodenärTrondheimsstrandzonutfylld.

Detta tyder på attman inte har försökt förhindra dumpning avavfalli vattnet.’’ Somjämförelse kan Birka tjäna. Inte några avfallsgropar eller latriner påträffades vid den senaste genomförda arkeolo¬

giska undersökningen.Däremotfinns relativtmäk¬

tigaavfallslagerivattnetutanför bebyggelsen, vilket tyderpåattavfallet har dumpatsiMälaren.’^

Exempel på en medveten sortering och struk¬

turering av avfallet under den tidiga medeltiden

haruppdagats ocksåiandra arkeologiskasamman¬

hang.”’ I staden Sigtuna påträffades i fas i, date¬

rad tillperioden äldreän980,enkoncentrationav ben- och hornavfall^norrom enbyggnadikvarteret

S:taGertrud.Enligt makrofossilanalysen hadeytan också använts som avstjälpningsplats för hushålls¬

sopor liksom avfall från någon närbelägen ladu¬

gård.’* Vid samma undersökning påträffades en grop som hade grävts omvid ett flertal tillfällen innehållande hushållsavfall, gödsel, träflis, hassel- nötsskal ochdjurbenirikliga mängder.Ävenifas2, daterad till perioden 980-1010, påträffades hant-