Fysisk aktivitet och sömn: Sambandet mellan ett fysiskt aktivt liv hos ungdomar och deras upplevda sömnkvalitet och sömnbesvär

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lärarutbildningen Lärarprogrammet

Idrott och hälsa C C-uppsats, 15 hp VT 2011

Fysisk aktivitet och sömn

Sambandet mellan ett fysiskt aktivt liv hos ungdomar och deras upplevda sömnkvalitet och sömnbesvär

Handledare: Författare:

Matts Dahlkwist Jon Broberg

Anna Graneland

Examinator:

Lotta Brantefors

(2)

Sammanfattning

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet.

Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och

sömnsvårigheter. Det visade sig även finnas ett samband mellan ett flertal undergrupper till dessa variabler. Vidare visar undersökningen ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Den här studiens resultat redogör även för ett samband mellan fysisk aktivitet och sömnkvalitet hos

kvällsmänniskor. Då samtliga av dessa samband har en svag korrealtion kan inga större slutsatser dras endast utifrån denna studie.

Nyckelord:

Fysisk aktivitet, sömnkvalitet, sömnsvårigheter, tonåringar

(3)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund

5

1.1 Sömn under tonåren 6

1.2 Sömnsvårigheter och hälsa 7

1.3 Fysisk aktivitet 9

1.4 Fysisk aktivitet och sömn 10

1.5 Kön och genusperspektiv 12

1.6 Syfte och frågeställningar 13

2. Metod

14

2.1 Urval 14

2.2 Datainsamlingsmetod 15

2.3 Procedur 15

2.4 Databearbetning och tillförlitlighet 16

3. Resultat

17

3.1 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet

och sömnsvårigheter 18

3.2 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet

och sömnsvårigheter hos killar respektive tjejer 23 3.3 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet

och sömnsvårigheter hos morgon- respektive kvällsmänniskor 25

4. Diskussion

26

4.1 Resultatdiskussion 26

4.1.1 Fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet 26

4.1.2 Fysisk aktivitet och sömnsvårigheter 27

4.1.3 Fysisk aktivitet och sömnlängd 28

4.1.4 Uppskattad fysisk form och upplevd sömnkvalitet 29 4.1.5 Fysisk aktivitet, morgontrötthet och dygnsrytm 30

4.1.6 Köns- och genusskillnader 30

(4)

4.2 Metoddiskussion 31

4.3 Vidare forskning 32

4.4 Slutsats 33

Käll- och litteraturförteckning

32

Bilaga

35

(5)

1. Bakgrund

Den nya läroplanen för gymnasieskolan har ett tydligt hälsoperspektiv för ämnet Idrott och Hälsa.¹ En del av ämnets syfte är att undervisningen ska få eleverna att utveckla en

hälsomedvetenhet och ett intresse för hälsofrågor både i samhället och kommande arbetsliv.

Begreppet hälsa kan dock vara svårhanterligt. Det flitiga användandet av begreppet i dagens medier kan leda till stor förvirring hos de elever som ska uppnå en hälsomedvetenhet.

Forskning om medias framställning av hälsa visar att många av budskapen för att uppnå hälsa är okonkreta och kan vara svåra att ta till sig. Råden kan vara att lyssna på kroppens signaler, inte stressa, ta sig själv på allvar, inte sträva efter perfektion och att sätta gränser.² Vidare visar studier att mycket av dagens media är av hälsoidealistisk karaktär vilket innebär att medierna förmedlar de allmänna hälsoideal som finns i samhället. Ett exempel är idealbilden av en kropp som ska vara attraktiv, vältränad och hälsosam.³ Enligt GY2011 (2011) ska undervisningen inom ämnet Idrott och Hälsa medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna av olika kroppsideal. Undervisningen ska även syfta till att eleverna kan koppla sina erfarenheter av fysisk aktivitet till fakta och teorier.⁴ Det är därför av stor vikt att lyfta fram hälsoaspekten inom skolan och att förtydliga vilka olika variabler som innefattas av begreppet hälsa och hur det förenas med fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationen (2011) definierar begreppet hälsa som:

”ett tillstånd av total fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”.⁵

Både det fysiska och sociala välbefinnandet är stark kopplat till fysisk aktivitet. Studier visar att ungdomar som deltar i fysisk aktivitet löper mindre risk att drabbas av hjärt- och

kärlsjukdomar⁶ och typ-2 diabetes.⁷ Fysisk aktivitet kan även fungera som en social arena där individer lär sig att samarbeta med varandra. Forskningen kring den psykiska hälsan har

1 Skolverket (2011) GY11, Idrott och Hälsa, kursplan

2 Lövgren (2009) Se lika ung ut som du känner dig, kulturella föreställningar om ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40, s.156

3 Newman (2007) Reader Letters to Women's Health Magazines, s.165

4 Skolverket (2011) GY11, Idrott och Hälsa, ämnesplan

5 NE (2011) WHO, hälsa

6 Booth m.fl. (2007) Promoting Physical Activity Participation among Children and Adolescents, s.144

7 FYSS (2008) Diabetes mellitus, typ 2- diabetes, s. 301

(6)

hittills visat att fysisk aktivitet minskar risken för både depression och stress.⁸ Ett samband som varit svårare att påvisa är det mellan fysisk aktivitet och sömnsvårigheter. Intresset för detta samband ökar dock desto vanligare problemen med olika sömnstörningar blir. Denna studie ämnar att bidra med en undersökning om hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos en grupp ungdomar. Sömsvårigheter drabbar var tredje vuxen person och kan leda till nedsatt arbetsförmåga och ökad psykisk ohälsa.⁹ Forskningen hos ungdomar visar även att för lite sömn är kopplat till en lägre självskattning av den upplevda hälsan.¹⁰ Människan behöver rörelse för att fungera optimalt och Lennernäs (2008) hävdar att det krävs fysisk aktivitet och en god sömn för att klara av att både uppnå och behålla en god hälsa.¹¹ Under tonåren händer det väldigt mycket i kroppen under sömnen vilket gör att vikten av en bra sömnkvalitet är fundamental. Det är även under tonåren som de flesta upplever trötthet och sömnbrist.¹²

1.1 Sömn under tonåren

Enligt Jahren m.fl. (2006) har sömnen en hälsofrämjande funktion där förmågan att kunna somna och sova en hel natt ses som ett mått på både fysisk och psykisk hälsa.¹³ Sömnproblem blir dock idag allt vanligare och drabbar ungefär en tredjedel av befolkningen.¹⁴ Att få

sömnbehovet tillfredsställt är en grundläggande faktor för att fungera optimalt och kunna utvecklas. I tonåren krävs en bra sömn för att kunna bibehålla en god inlärningsförmåga och undvika beteendesvårigheter och sociala problem.¹⁵ Under puberteten händer det mycket i kroppen som påverkar tonåringarnas energi. Puberteten gör att ungdomar blir tröttare vilket betyder att de skulle behöva sova mer än vanligt. Detta beror till stor del på att majoriteten av tonåringarna övergår till att vara kvällsmänniskor under sin pubertet.¹⁶ Ofta är

morgonmänniskor redo för dagens uppgifter redan tidigt på dagen medan kvällsmänniskor sällan är utsövda för att de ofta varit uppe längre på kvällen.¹⁷

Sömnen i tonåren är även viktig eftersom den hjälper hjärnan och kroppen att sköta många

8 Fox (1999) The influence of physical activity on mental well-being, s. 411

9 Ibid, s.413-414

10 Peacey m.fl. (2006) Sleep Duration and Health in Young Adults, s. 1691

11 Lennernäs (2008) Nordisk nutrition 3, s. 14

12 Jahren m.fl (2006) Grundläggande omvårdnad, del 2, s. 311

13 Ibid, s. 305

14 Fox (1999) The influence of physical activity on mental well-being, s. 413-414

15 Davidsson m.fl. (2001) Gender differences in associations of diurnal blood pressure variation, awake physical activity, and sleep quality with negative affect, s. 999

17 Nordlund m.fl. (2004) Dygnsrytm och skolarbete, s. 11

(7)

reparations- och utvecklingsprocesser vilka sker under djupsömnen. Att tillfredsställa sömnbehovet blir därför viktigt för att kunna växa och utvecklas. Trots detta lider många av ungdomar av sömnbrist.¹⁸

De hormonella förändringar som sker i kroppen under puberteten kräver mycket energi.

Många av de hormoner som tillkommer (främst tillväxthormoner) utsöndras under natten vilket ökar behovet av att få tillräckligt med sömn. Att vara uppe sent på kvällen och sedan sova långt in på förmiddagen, om det är möjligt, är några av dragen som karaktäriserar ungdomars sömnvanor. Undersökningar visar att anledningen till att tonåringar ofta somnar sent har att göra med mycket skolarbete, många fritidsaktiviteter och arbete efter skolan. Det finns dock även rent biologiska förklaringar där en sömnfasförskjutning gör att tonåringar är vakna längre in på kvällarna. Denna förskjutning beror på att sömnigheten, som ses som en förutsättning för en god natts sömn, uppstår först på natten. Det gör att de skulle behöva sova längre på morgonen för att få sina sömntimmar men de måste ändå upp tidigt för att gå till skolan och en naturlig konsekvens av detta blir trötthet under dagen.¹⁹ Något som skulle kunna förklara denna sömnfasförskjutning är att många ungdomar får en förskjuten

lägstatemperatur under natten. Den lägsta temperaturen förflyttas och infinner sig från kl. 05 till kl. 09-10. Det är när vi har som lägst temperatur som vi är som tröttast och därför har lättast för att sova.²⁰ En del ungdomar upplever också att de har mycket tankar i huvudet efter en dag av aktiviteter och skoluppgifter, varpå det kan vara svårt att koppla av och somna.²¹ Att allt fler ungdomar får problem med sömnsvårigheter är oroväckande då det är starkt kopplat till både fysisk och psykisk ohälsa.²²

1.2 Sömnsvårigheter och hälsa

Från att människans sömnmönster i flera tusen år har styrts av dygnets ljusa och mörka timmar lever vi nu i en tid då vi utan problem kan vara vakna och verksamma under dygnets alla timmar. I flera avseenden kan det ses som något positivt att vi kan planera och lägga upp våra sysslor när som helst på dygnet då det passar oss, men just denna möjlighet har också medfört många problem. Att gå miste om den sömn kroppen kräver är nämligen associerat

(8)

med svag arbetsförmåga och psykisk ohälsa.²³

Enligt FASS (2011) rekommenderas en välmående person en sovtid på sju-åtta timmar per natt. Sömnproblem kan definieras på flera sätt. Det kan innebära en sovtid på mindre än 6,5- 7,5 timmar per dygn, insomningsproblem, för tidigt uppvaknande samt fler än tre

uppvaknanden per natt. Många av människans viktigaste funktioner styrs av händelser som regleras under sömnen, däribland tillväxthormoner, reparation av celler och

minnessortering.²⁴ För lite sömn kan leda till ökad aggressivitet och minskad toleransnivå vid konflikter. Det kan också bidra till negativa känslor och sämre arbetsklimat.²⁵ Andra negativa psykiska konsekvenser som kan drabba tonåringar vid dålig sömnkvalitet är depression, ångest²⁶ och stress.²⁷

Negativ sömnkvalitet är inte endast associerat med en psykisk ohälsa utan kan även leda till flera fysiska konsekvenser. Det kan yttra sig genom sämre ämnesomsättning som liknar förstadiet till typ-2 diabetes, lägre insöndring av tillväxthormon samt ett sänkt

immunförsvar.²⁸

Forskning har även visat att det finns en stark koppling mellan barnfetma och för lite sömn vilket förtydligar vikten av att barn och ungdomar får sitt sömnbehov tillfredställt.²⁹Detta beror bland annat på att sömnbegränsning leder till förändringar i ämnesomsättningen och endorfina funktioner samt hormonförändringar. Hormoner påverkar alltså sambandet mellan kort sömnlängd och ökad vikt. Foster-Schubert m.fl. (2007) visar att sömnbrist leder till att halten av hormonet leptin minskar och halten av ghrelin ökar.³⁰ Hormonet leptin hämmar känslan av hunger och aptit medan hormonet ghrelin ökar aptiten.³¹ Cauter m.fl. (2004) beskriver processen genom att leptin frisätts av adipocyter (fettceller) till blodet och sedan fördelar information om energistatus till hypotalamus, den region i hjärnan som sköter mekanismer för bland annat ämnesomsättning och sömn. Det hjälper även till att frisätta hormonerna TSH och ACTH vilket ökar kroppens metabolism. Hos människor minskar leptinnivåerna vid kaloribrist medan de ökar vid kaloriöverskott. Hur höga leptinhalterna är

24 FASS (2011) Psykiska sjukdomar och problem

29 Burmeister m.fl. (2006) Sleep duration and body mass index in a rural population, s. 1701

30Foster-Schubert m.fl. (2007) Sleep, ghrelin, leptin and changes in body weight during a 1-year moderate- intensity physical activity intervention, s. 466

31 Astrup m.fl. (2010) Risk factors for adult overweight and obesity: The importance of looking beyond the ‘big two’, s. 320-325

(9)

beror alltså normalt sett på andelen kroppsfett.³² Vidare menar Cauter m.fl. (2004) att

hormonet ghrelin fungerar som en motsats till leptin. Det produceras i magsäcken och reglerar energibalansen samt stimulerar aptiten. Deras forskning har visat att ghrelinnivåerna hos personer som lider av övervikt är märkbart lägre än hos smala personer som under natten producerar mer ghrelin.³³

Foster-Schubert m.fl. (2007) visar att det går att påverka detta förlopp genom motion. För det första går det att reglera kroppens naturliga reglering av leptin- och ghrelinnivåer genom att med träning undvika övervikt. Vidare visar deras studie att kopplingen mellan fysisk aktivitet och sömn är positivt hos motionärer. Ökad kondition har visats ha en positiv inverkan på sömnen, både för varaktigheten och för kvaliteten.³⁴

1.3 Fysisk aktivitet

Statens folkhälsoinstitut menar att fysisk aktivitet och inaktivitet har stora effekter på folkhälsan. De definierar fysisk aktivitet som all typ av rörelse som ger ökad

energiomsättning.³⁵

I takt med att vårt samhälle moderniseras blir vi människor allt mer ohälsosamma och stillasittande. Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) visar att endast 10-20 % av svenska barn och ungdomar uppnår den fysiska aktivet som rekommenderas, vilket är sämre än ett flertal europeiska länder. Ungdomar under 16 år rekommenderas att vara fysisk aktiva med måttlig eller hög intensitet 60 minuter dagligen och från 16 år rekommenderas åtminstone 30 minuter måttlig aktivitet om dagen.³⁶ Den snabba mediala utvecklingen ställer allt mindre krav på fysisk rörelse då all kommunikation med lätthet kan ske genom digitala medier och via datorer.³⁷

Forskning visar att det inte bara är viktigt med fysisk aktivitet utan även att minska den inaktiva tiden under dagarna. Fysisk inaktivitet ökar risken för både fysisk och psykisk ohälsa i form av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, vissa former av cancer och ångest.³⁸

Att vara fysisk aktiv har visats öka livskvaliteten på ett flertal områden. Raustorp (2006)

32 Cauter m.fl. (2004) Brief communication. Sleep curtailment in healthy young men is associated with decreased leptin levels, elevated ghrelin levels, and increased hunger and appetite , s. 846

33 Ibid , s. 846

34 Foster-Schubert (2004) Sleep, ghrelin, leptin and changes in body weight during a 1-year moderate-intensity physical activity intervention, s. 473

35 Statens Folkhälsoinstitut (2011): http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/

36 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport, matvanor och fysisk aktivitet, s. 243-244

37 Kannel & Sorlie (1979) Some health benefits of physical activity, s. 857

(10)

menar att det är starkt förknippat med en ökad självkänsla.³⁹ Fox (1999) har liknande argument och menar att självkänslan är central och påverkar våra dagliga vanor, mönster, förtroende för omgivningen och känslomässiga signaler som kan påverka hur vi mår och uppfattar våra medmänniskor. För att påverka självkänslan i rätt riktning föreslår han fysisk aktivitet, eftersom det kan förbättra kroppsuppfattningen både fysiskt och psykiskt.⁴⁰ Fysisk aktivitet ordineras även allt mer som recept mot krämpor och sjukdomar. Det har visats

minska risken för både depression och stress.⁴¹ Utförandet av motion för att förbättra hälsan är idag accepterad av medicinska myndigheter i hela världen. Som tidigare nämnt kan ny teknik förändra vår livsstil till att bli mer stillasittande. Detta bör tas i åtanke då fysisk inaktivitet fördubblar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Dessutom visar forskning att fysisk aktivitet minskar risken för typ-2 diabetes,⁴² fetma och sjukdomar i rörelseorganen.⁴³

Studier visar att människor som tränar regelbundet betygsätter sitt välbefinnande högre än andra. Detta har bidragit till studier om vilka effekter fysisk aktivitet har på det psykiska välbefinnandet utöver minskad risk för stress, ångest och depression.⁴⁴ Kannas (1999) visar i sin undersökning att den positiva självuppfattning som ett hälsosamt leverne kan leda till har en stor inverkan på den upplevda sömnkvalitet hos ungdomar.⁴⁵

1.4 Fysisk aktivitet och sömn

Intresset för vilken effekt fysisk aktivitet har på sömnen har ökat efter att det har kommit fram allt fler negativa effekter av sömntabletter som t.ex. ökad risk för ett beroende men även dödlighet.⁴⁶ Ökningen av sömnproblem som beskrivits i ovanstående kapitel har lett till att mycket av forskningen inom detta område har fokuserat på hur fysisk aktivitet påverkar personer med redan utvecklade sömnsvårigheter. En studie om sömnstörningar i form av svårigheter i att upprätthålla sömn, överdriven trötthet under dagen, mardrömmar och andra sömnsvårigheter visar att fysisk aktivitet kan få ett positivt utfall på sömnen. Det starkaste sambandet fanns mellan en frekvent träning och en minskad trötthet under dagen. Detta bör enligt studien ske genom ett utarbetat program för regelbunden fysisk aktivitet som då kan

39 Raustorp (2006) Fysisk självkänsla, s. 17

41 Dolck-Lagrell m.fl. (2009) Ordination Motion vägen till bättre hälsa, s. 155-156

44 Ibid, s. 413

45 Kannas m.fl. (1999) Perceived sleep quality and its precursor in adolescents, s. 155-156

46 Fox (1999) The influence of physical activity on mental well-being, s.414

(11)

vara en användbar terapeutiskt stödform för behandling av patienter med sömnsvårigheter.⁴⁷ Åtgärder inom primärvården har även visat att en personligt utformad rådgivning (baserat på teoretiska modeller) har varit mest effektivt för att öka den fysiska aktiviteten hos

ungdomar.⁴⁸

Att inkludera familjen och samhällselement i skolbaserad fysisk aktivitetsåtgärd har även det fått en positiv utgång bland ungdomars fysiska aktivitetsnivå.⁴⁹ Gupta (2002) visar liknade resultat i sin studie och indikerar på att sömnstörningar utifrån definitionen att vakna under natten, var associerat med en lägre mängd fysisk aktivitet.⁵⁰

De olika definitionerna på en bra sömn gör att det blir svårare att fastställa ett brett samband med fysisk aktivitet. Detta skapar i sin tur olika fokus för den forskning som bedrivs inom detta område. Förutom sambandet mellan fysisk aktivitet och metoder för att minska sömnbesvär så finns det undersökningar som utreder en tänkbar koppling mellan fysisk aktivitet och en bättre upplevd sömnkvalitet hos personer utan sömnproblematik eller psykisk ohälsa.

I en studie som ingår i WHOs (World Health Organisation) samordnade undersökningar av skolungdomars hälsa och livsstil (the HBSC studie) visar att fysisk aktivitet ger en positiv effekt och avsaknaden av fysisk aktivitet en negativ effekt på upplevd sömn hos ungdomar.⁵¹ Det finns också en koppling mellan en positiv självuppfattning och fysisk aktivitet på fritiden.

Studien visar även att en hälsofrämjande livsstil och en positiv självuppfattning spelade stor roll för den upplevda sömnkvaliteten.⁵² Även detta skulle innebära att fysisk aktivitet ligger till grund för den upplevda sömnkvaliteten. Dock rekommenderas inte en intensiv och långvarig träning precis innan sänggående då detta är negativt för sömnen. Detta beror på att träning höjer kroppstemperaturen och normal temperatur återfås först 90 minuter efter avslutat pass.⁵³

Albers m.fl. (2010) visar i sin studie om spanska ungdomars sömnmönster i relation till tv- tittande och fritidsaktiviteter att det är avsaknaden av fysisk aktivitet som påverkar sömnen mest negativt. De indikerar på att avsaknaden av fritidsaktiviteter i form av fysisk aktivitet

47 Kotchou m.fl. (1998) Association of Physical Activity and Human Sleep Disorders, s. 1898

48 Booth (2007) Promoting Physical Activity Participation among Children and Adolescents, s.154

49 Ibid, s.155

50 Gupta (2002) Is obesity associated with poor sleep quality in adolescents, s. 766

51 Kannas m.fl. (1999) Perceived sleep quality and its precursor in adolescents, s. 156

52 Ibid, s. 159

(12)

ökar morgontröttheten hos både killar och tjejer.⁵⁴ Deras studie kan dock inte visa något samband mellan fritidsaktiviteter och sömnlängd. De för ändå en diskussion om att morgontrötthet kan vara en konsekvens av sömnstörningar och på så sätt vara en bättre indikator av daglig fysisk aktivitet än vad sömnlängd är.⁵⁵

Det finns dock studier som antyder att även sömnlängden kan påverkas av fysisk aktivitet.

Fox (1999) redogör för att fysisk aktivitet inte har någon effekt på den tid det tar att somna men att det kan producera en liten ökning av både sömntid och djupsömn.⁵⁶ Vidare redogör han för att fysisk aktivitet kan reducera REM-sömnen och även öka tiden till dess ansats. Det största sambandet i undersökningen är dock att träning i solljus är det beteende som är starkast relaterar till sömnkvalitet. Han menar att det behövs mer forskning om solljuset påverkan men tillfälliga bevis visar att träning i solljus (betoning på varaktighet framför intensitet)

oberoende av träningsnivå kommer att förbättra sömnen, oavsett normal sömnkvalitet och kön.⁵⁷

1.5 Kön och genusperspektiv

Det finns flera studier som visar att det kan finnas en skillnad mellan hur killars och tjejers sömn påverkas av olika faktorer. I de flesta studier vi tagit del av så redogörs det inte för om skillnaderna beror på sociala fenomen som formar genus eller biologiska förklaringar i form av t.ex. hormonbalansen som påverkas av kön. Det sker därför ingen värdering i vad som skapar de olika skillnaderna. Användandet av genusperspektivet utgår från Ekmans (1998) definition där genus betyder social konstruktion av kön. Vårt samhälle har värderingar och föreställningar om vad som är manligt respektive kvinnligt och utifrån det tilldelas individer olika egenskaper, roller och uppgifter.⁵⁸ Kotchou m.fl. (1998) visar i sin studie att fler tjejer än killar har problem med både mardrömmar, insomning och upprätthållande av sömnen.⁵⁹ Dessa resultat liknar Guptas undersökning (2002) som redogör att sömnsvårigheter har ett samband med fysisk aktivitet hos båda könen men att det är starkast hos tjejer.⁶⁰ Utifrån dessa studier har tjejer mer sömnproblem än killar men kan påverka detta i positiv riktning genom fysisk aktivitet.

54 Albers m.fl. (2010 )Sleep patterns in Spanish adolescents: Associations with TV watching and leisure-time physical activity, s. 563

55 Ibid, s. 571

57 Ibid, s. 414

58 Ekman (1998) Var så god – makt, kön och media, s. 39-40

59 Kotchou, Quan & Sherrill (1998) Association of Physical Activity and Human Sleep Disorders, s. 1895

(13)

Köns- och genusskillnaderna kan även innefatta olika sömnvariabler. Ling-Ling och Sheng- Ping (2003) redogör i sin studie av studenters sömnmönster för flera skillnader mellan könen.

Kvinnliga studenter hade över lag sämre sömnkvalitet än manliga studenter vilket är i linje med ovanstående studier. De visar dock att manliga studenters sömnkvalitet var starkare korrelerat med läggtid, uppstigningstid och sömnens effektivitet än kvinnliga studenter.⁶¹ I en studie med finska ungdomar återfinns en skillnad på hur killars och tjejers sömnkvalitet påverkas av ett aktivt liv. Studien visar att fysiska aktiviteter på fritiden har ett mindre men signifikant samband med upplevd sömnkvalitet hos tjejer.⁶² Detta skulle innebära att tjejer både har lättare att minska sina sömnproblem och få en högre sömnkvalitet genom fysisk aktivitet än vad killar har. Det finns dock studier som redogör för andra resultat. Girardin m.fl.

(1999) utvärderade fysisk aktivitet och sömn med hjälp av en aktigrafi som mäter rörelser både under sömnperioder och vakna perioder. De fann att kvinnor visade en bättre sömn under nätterna men att de led av en högre grad av trötthet under dagen än vad män gjorde i relation till aktivitet under dagen.⁶³

1.6 Syfte och frågeställningar

Ambitionen med denna uppsats är att undersöka hur graden av fysisk aktivitet påverkar tonåringars psykiska hälsa. Fysisk aktivitet påverkar en rad psykologiska faktorer men denna uppsats har koncentrerats till att undersöka dess samband med sömnkvalitet. Eftersom den inte kommer att undersöka den faktiska sömnkvaliteten hos de tonåringar som deltar i undersökningen så är syftet att ta reda på den upplevda sömkvaliteten samt graden av

sömnsvårigheter. Ett ytterligare syfte är att genom ett kön- och genusperspektiv undersöka om det finns någon skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar sömnkvaliteten hos killar respektive tjejer. Då många tonåringar övergår till en mer kvällsaktiv dygnsrytm kommer den här studien även att göra en jämförelse mellan morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Utifrån detta kommer studien att undersöka om det finns någon skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar sömnkvaliteten inom dessa grupper.

Utifrån uppsatsens syften så har följande frågeställningar formulerats:

- Hur påverkar fysisk aktivitet den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos en

61Ling-Ling & Sheng-Ping (2003) Sleep patterns in college students Gender and grade differences, s. 231

63 Girardin m.fl. (1999) Assessment of Physical Activity and Sleep by Actigraphy: Examination of Gender Differences, s.1115

(14)

grupp tonåringar?

- Finns det någon skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos killar respektive tjejer?

- Finns det någon skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos morgonmänniskor respektive kvällsmänniskor?

2. Metod

2.1 Urval

Uppsatsens teoretiska perspektiv och uppbyggnad har utgått från Giddens struktureringsteori vilket har styrt urvalet av skola för den aktuella undersökningen.⁶⁴ En kortfattad beskrivning av struktureringsteorin är att det finns övergripande strukturer som både skapar möjlighet och bundenhet i vissa processer. Sådana strukturer kan vara regler, normer eller resurser. Inom skolans värld kan reglerna innefatta lektionsstart och närvaro. Normer kan handla om

utseende och mode medan skolans resurser styrs av ekonomi eller elevernas hemförhållanden.

En struktur existerar endast vid mänsklig inverkan men kan alltså vara både hämmande och möjliggörande. Utifrån detta perspektiv så har vi valt att begränsa vår undersökning till en gymnasieskola för att på så sätt begränsa antalet strukturer som påverkar eleverna. Eleverna kommer då även att ha liknade möjligheter och begränsningar utifrån deras skolsituation i stor utsträckning. Det sker ingen fördjupning i skolans olika strukturer men de ligger som sagt till grunden för valet av skola och ämnesprogram i undersökningen. Det har skett ett bekvämt urval där en gymnasieskola i Uppsala valts ut och där kontakten skett via skolans idrottslärare.

Skolan valdes då det finns en idrottsprofil på skolan vilket ökar chansen att en del av eleverna är fysiskt aktiva. Elever från fem klasser ingick i undersökningen vilket innebar två

elitidrottsklasser med samhällsinriktning och tre klasser inom samhällsvetarprogammet. En elitidrottsklass innebär att eleverna får chansen att gå på gymnasiet samtidigt som det får tid till att träna och tävla inom sina idrotter på elitnivå. Urvalet motiveras genom att klasser inom samma ämnesinriktning har liknade möjligheter i skolan. Elitidrottsklasserna ingick för att garantera att ett visst antal elever i undersökningen var fysiskt aktiva i stor utsträckning. Det var 100 elever som deltog i undersökningen (N=100) efter ett bortfall på 25 personer. För att minska bortfallet ombads alla att delta, även de som inte deltog under idrottslektionerna. I studien medverkade 58 killar och 42 tjejer. Deltagarna i studien gick i årskurs ett eller två på

64 Aitken (2006) Approaches to Human Geography, s. 86-97

(15)

gymnasiet, där två av klasserna gick i ettan och tre i tvåan. Detta medför att deltagarna var i åldrarna 16-18 år.

De forskningsetiska kraven för undersökningen har uppfyllts genom att alla medverkande har blivit informerade om undersökningsmetoden och syftet med undersökningen.⁶⁵ Samtliga deltagare fick även informationen om att all medverkan var anonym, att de fick ställa frågor under tiden och att det när som helst fick avbryta sin medverkan. All information gavs

muntligt inför undersökningen samt skriftligt i form av en informationssida (missivbrevet) där det även fanns kontaktuppgifter till författarna av denna studie.

2.2 Datainsamlingsmetod

Studiens datainsamling utfördes genom en enkätundersökning på en gymnasieskola i Uppsala.

Valet av en enkätundersökning gjordes utifrån det antagande att det är en lämplig metod när ett samband ska undersökas.⁶⁶ Undersökningen utgår från uppsatsens frågeställning om sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet. En svaghet som ofta lyfts fram angående enkätundersökningar är att frågekonstruktionerna är bristfälliga.⁶⁷ Detta har motverkats genom att frågorna i uppsatsen enkät bygger på tidigare forskning om sömn och fysisk aktivtet genom KSQ (Karolinska Sleep Questionaire),⁶⁸ Health promotion

International⁶⁹ och IPAQ (International Physical Activity Questionaire).⁷⁰ Enkäten bestod av 13 frågor och innan första frågan fick deltagarna fylla i om de var kille eller tjej. De första sex frågorna berörde sömnkvalitet och sömnsvårighter. Fråga sju behandlade dygnsrytm och de avslutande sex frågorna berörde fysisk aktivitet. Det har dock skett en del omformuleringar för att frågorna ska kunna uppfylla uppsatsens syfte och för att enkätens utformning ska vara entydig. Se bilaga.

2.3 Procedur

Efter kontakt med de två idrottslärarna på den utvalda gymnasieskolan så bestämdes en dag där elever från fyra klasser skulle svara på enkäten vilket skulle medföra 100 elever.

Författarna till denna studie åkte personligen ut till skolan och delade ut enkäterna till samtliga elever. Efter ett relativt stort bortfall på 20 deltagare genomfördes ytterligare en

65 Johansson & Svedner (2010) Examensarbete i lärarutbildningen, s. 70

66 Ibid, s. 22

67 Ibid, s. 21

68 Stressforkningsinstitutet (2011) http://www.share-tec.eu

69 Health promotion International (2011) http://www.who.int/healthpromotion

70 Ainsworth m.fl. (2003) International Physical Activity Questionnaire, s. 1-15

(16)

datainsamling vid ett annat tillfälle. Sammanlagt gav de båda datainsamlingstillfällena 100 enkätsvar och ett bortfall på 25 deltagare. En svaghet som kan förekomma vid en

enkätundersökning är en ogenomtänkt enkätadministration.⁷¹ Eventuella problem vid enkätadministrationen undveks därför genom att all behandling av enkäterna endast gjordes av författarna som har skrivit och tolkat resultatet. Med behandling menas här utdelning av enkäterna på plats, närvarande under genomförande för att ha möjlighet att svara på

eventuella frågor samt att samla in alla enkäter när de blivit besvarade.

2.4 Databearbetning och tillförlitlighet

Enligt Johansson och Svedner (2010) så är brister i databehandlingen en av de största svagheterna med enkätundersökning.⁷² För att motverka detta så har databehandlingen skett genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences).Där har all data från enkäterna förts in och svaren från de olika frågorna har rangordnats i en

ordinalskala. Rangordning har skett från 0-3 eller 0-4 beroende på hur många svarsalternativ det funnits på frågorna. Ett exempel på hur information förts in i programmet är svaren på frågan: Hur upplever du din nuvarande fysiska form? där dålig = 0, hyfsad = 1, bra = 2 och mycket bra = 3. Svarsalternativen på de flesta frågorna i enkäten (alla utom frågorna om kön och dygnsrytm) är rangordnade i samma riktning för att möjliggöra en analys i SPSS.

Analysen har skett genom Spearman´s rangkorrelation r rho (rangkorrelationskoefficienten mellan r par av objekt). Detta medför att resultatet utgår från ett antal analyser som visar sambandet mellan olika variabler. Dessa variabler har rangordnats i ordinalskalor.

En del variabler har slagits ihop till större grupper för att samla de frågor som berör liknande saker. När fysisk aktivitet redogörs i resultatet är det en sammanslagning av antal idrottslektioner eleverna är med på, hur ofta de rör på sig minst 30 minuter per dag under deras fritid, hur ofta de tränar på fritiden så de blir anfådda/svettiga samt hur de upplever sin fysiska form. Sammanslagningen till upplevd sömnkvalitet innefattar den upplevda

sömnkvaliteten, hur många timmar elever sover i snitt under vardagarna samt om de upplever att de får tillräckligt med sömn för att orka med skolan. Gruppen sömnsvårigheter innefattas av de sömnbesvär vi efterfrågar i enkäten vilket innebär, svårigheter att somna, svårigheter att vakna, ej är utsövda när de vaknar, vaknar under natten samt sömnig under dagen. Den sista sammanslagningen är fysisk aktivitet på fritiden, vilket innebär hur ofta de rör på sig minst 30

71 Johansson & Svedner (2010) Examensarbete i lärarutbildningen s. 21

72 Ibid, s. 21

(17)

minuter per dag under deras fritid, hur ofta de tränar på fritiden så de blir anfådda/svettiga, hur de upplever sin fysiska form samt om de är aktiva i någon idrottsförening.

Efter att alla variablers samband testats genom Spearman´s rangkorrelation så har nya sambandsanalyser utförts genom olika filter för att se om det finns varierande samband mellan olika grupper. Dessa filter har varit kön (kille eller tjej) och dygnsrytm (morgonmänniska eller kvällsmänniska).

Reliabilitet i undersökningen innefattar att endast de samband som har en statistisk signifikans på 0,05 eller lägre, vilket innebär att det är mindre än fem procents risk att resultatet beror på slumpen. De har då sammanställts i spridningsdiagram som visar sambandet mellan två variabler. Dessa presenteras i resultatet som figurer där antalet medverkande, signifikans, korrelation och de linjära r-värdet synliggörs. En fulländad korrelation ger ett värde på 1.0 eller -1.0 vilket innebär ett väldigt starkt samband. Värden som ligger nära 1.0 eller -1.0 ger starka samband medan värden nära 0 ger svaga samband.

3. Resultat

Resultaten har sammanställts, bearbetats och analyserats i programmet SPSS genom Spearman´s rangkorrelation. Efter en analys av de resultaten så har åtta figurer tagits fram som alla visar på olika statistiskt signifikanta samband. Studien visar på samband mellan fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet samt fysisk aktivitet och sömnsvårigheter vilka är studiens huvudvariabler. Sedan redogör den här studien även för samband mellan fysisk aktivitet och sömnlängd, uppskattad fysisk form och upplevd sömnkvalitet samt fysisk aktivitet på fritiden och morgontrötthet.

Efter en jämförelse mellan svaren av killarna och tjejerna i undersökning så återfanns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet samt fysisk aktivitet och sömnsvårigheter hos killar men inte hos tjejer. Slutligen visar denna studie ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet hos de deltagare som ansågs sig vara kvällsmänniskor. Detta var det enda statistiskt signifikanta samband som återfanns vid jämförelsen mellan morgon- och kvällsmänniskor. Efter samtliga figurer redovisas vilket samband som figuren återger, en förklaring av det data som visas och vad det innebär. Nedan följer de åtta figurerna som visar de olika sambanden som denna undersökning har fått fram.

(18)

3.1 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter

Fig. 1. Samband mellan upplevd sömnkvalitet och fysisk aktivitet. Gradering för upplevd sömnkvalitet: 0 = väldigt dålig upplevd sömnkvalitet och 3 = väldigt bra upplevd sömnkvalitet . Gradering för fysisk aktivitet: 1 = fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 1 redovisas upplevd sömnkvalitet längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här sex svarande medan de minsta endast representerar ett svar. N=100 innebär att det är 100 personers svar som ligger till grund för figurens data. Signifikansen är 0,01 och visar att det finns en korrelationpå 99 % -nivån mellan dessa två variabler. Det finns en positiv korrelation som visar 0,258 vilket innebär att sambandet är svagt men att den upplevda sömnkvaliteten värderas högre desto högre grad av fysisk aktivitet eleverna har.

N=100 Sig. 0,01 Kor. 0,258

(19)

Fig. 2 Samband mellan sömnsvårigheter och fysisk aktivitet. Gradering för sömnsvårigheter: 0 = har aldrig sömnsvårigheter och 3 = har sömnsvårigheter 4-5gånger/vecka eller mer. Gradering för fysisk aktivitet: 1 = fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 2 redovisas sömnsvårigheter längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet.

Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här tio svarande medan de minsta endast representerar ett svar (läs noll tiotal). N=100 innebär att det är 100 personers svar som ligger till grund för figurens data. Signifikansen är 0,011 och visar att det finns en korrelationpå 98,9 % -nivån mellan dessa två variabler. Det finns en negativ korrelation som visar -0,254 vilket innebär att sambandet är svagt men att sömnsvårigheter minskar i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar.

Figur 1 och 2 visar på att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter där korrelationen är liknade för de båda figurerna (0,258 och -0,254). Det innebär att båda sambanden är svaga men att de tenderar att vara lika stora.

N=100 Sig. 0,011 Korr. - 0,254

(20)

De tre figurerna nedan visar specifika samband inom undergrupperna sömnlängd, uppskattad fysisk form och morgontrötthet.

Fig. 3 Samband mellan sömnlängd och fysisk aktivitet. Gradering för sömnlängd: 0 = mindre än 6h/natt och 2

= 8-9h/natt. Gradering för fysisk aktivitet: 1 = fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 3 visas elevernas sömnlängd längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet.

Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här 14 svarande medan de minsta endast representerar ett svar (läs noll tiotal). N=100 innebär att det är 100 personers svar som ligger till grund för figurens data. Signifikansen är 0,041 och visar att det finns en korrelationpå 95,9 % -nivån mellan dessa två variabler. Det finns en positiv korrelation som visar 0,205 vilket innebär att sambandet är svagt men att sömnlängden ökar något i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar. Av de deltagare som angav att de sov för lite för att klara av skolan var det endast sex elever som angav någon anledning till detta. Samtliga kommentarer berörde skoluppgifter och att de hade för mycket läxor att göra innan de skulle sova.

N=100 Sig. 0,041 Kor. 0,205

(21)

Fig 4. Samband mellan upplevd sömnkvalitet och uppskattad fysisk form. Gradering för uppskattad fysisk form: 0 = dålig och 3 = mycket bra. Gradering för upplevd sömnkvalitet: 0 = väldigt dålig upplevd sömnkvalitet och 3 = väldigt bra upplevd sömnkvalitet.

I figur 4 redovisas upplevd sömnkvalitet längs x-axeln och längs y-axeln redovisas uppskattad fysisk form. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här tolv svarande medan de minsta endast representerar ett svar (läs noll tiotal). N=100 innebär att det är 100 personers svar som ligger till grund för figurens data. Signifikansen är 0,019 och visar att det finns en korrelationpå 98,1 % -nivånmellan dessa två variabler. Det finns en positiv korrelation som visar 0,234 vilket innebär att sambandet är svagt men att den upplevda sömnkvaliteten förbättras något i takt med att den uppskattade fysiska formen skattas högre.

N=100 Sig. 0,019 Kor. 0,234

(22)

Fig. 5 Samband mellan morgontrötthet och fysiska aktiviteter på fritiden. Gradering morgontrötthet: : 0 = är aldrig morgontrött och 3 = är morgontrött 4-5gånger/vecka eller mer. Gradering för fysiska aktiviteter på fritiden: 0 = ingen grad av fritidsaktiviteter och 4 = mycket hög grad av fritidsaktiviteter.

I figur 5 redovisas morgontrötthet längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysiska

aktiviteter på fritiden. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här 40 svarande medan de minsta endast representerar ett svar (läs noll tiotal). N=100 innebär att det är 100 personers svar som ligger till grund för figurens data. Signifikansen är 0,008 och visar att det finns en korrelation på 99,2 % -nivånmellan dessa två variabler. Det finns en negativ korrelation som visar -0,265 vilket innebär att sambandet är svagt men att morgontröttheten minskar i takt med att graden av fysiska aktiviteter på fritiden ökar.

N=100 Sig. 0,008 Kor. -0,265

(23)

3.2 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos killar respektive tjejer

Resultatet av undersökningen visar en skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar killars (N=58) och tjejers (N=42) sömnkvalitet och sömnbesvär. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan hur fysisk aktivitet påverkar dessa variabler hos tjejer. De samband som fanns hos killar redogörs nedan i figur sex och sju.

Fig. 6 Samband mellan upplevd sömnkvalitet och fysisk aktivitet hos killar. Gradering för upplevd sömnkvalitet:

0 = väldigt dålig upplevd sömnkvalitet och 3 = väldigt bra upplevd sömnkvalitet. Gradering för fysisk aktivitet:

1 = fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 6 visas upplevd sömnkvalitet längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet, både variablerna visar endast resultat från killarna i undersökningen. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här fyra svarande medan de minsta endast representerar ett svar. N=58

N=58 Sig. 0,047 Kor. 0,262 Endast killar

(24)

innebär att det är 58 personers svar som ligger till grund för figurens data. Det innebär samtliga killar i undersökningen. Signifikansen är 0,047 och visar att det finns en korrelation på 95,3 % -nivånmellan dessa två variabler. Det finns en positiv korrelation som visar 0,262 vilket innebär att sambandet är svagt men att den upplevda sömnkvaliteten ökar i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar.

Fig. 7 Samband mellan sömnsvårigheter och fysisk aktivitet hos killar. Gradering för sömnsvårigheter: 0 = har aldrig sömnsvårigheter och 3 = har sömnsvårigheter 4-5gånger/vecka eller mer. Gradering för fysisk aktivitet: 1

= fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 7 redovisar sömnsvårigheter längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet, båda variablerna visar endast resultat från killarna i undersökningen. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här fyra svarande medan de minsta endast representerar ett svar. N=58 innebär att det är 58 personers svar som ligger till grund för figurens data. Det innebär samtliga killar i undersökningen. Signifikansen är 0,038 och visar att det finns en korrelation på 96,2 % -nivånmellan dessa två variabler. Det finns en negativ korrelation som visar -0,273

N=58 Sig. 0,038 Kor. -0,273

Endast killar

(25)

vilket innebär att sambandet är svagt men att graden av sömnsvårigheter minskar i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar.

3.3 Sambandet mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos morgon- respektive kvällsmänniskor

Det fanns endast ett statistiskt signifikant samband när skillnaden på hur morgonmänniskor (N=31) och kvällsmänniskor (N=69) påverkas av fysisk aktivitet i relation till upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter jämfördes. Detta redovisas i figur 8.

Fig. 8 Samband mellan upplevd sömnkvalitet och fysisk aktivitet hos kvällsmänniskor. Gradering för upplevd sömnkvalitet: 0 = väldigt dålig upplevd sömnkvalitet och 3 = väldigt bra upplevd sömnkvalitet. Gradering för fysisk aktivitet: 1 = fysisk aktiv några gånger/månad och 3,5 = fysisk aktiv 5gånger /vecka eller mer.

I figur 8 redovisas upplevd sömnkvalitet längs x-axeln och längs y-axeln redovisas fysisk aktivitet. Båda variablerna visar endast resultat från de som ansåg sig vara kvällsmänniskor i undersökningen. Skalan visar hur många svar som representerar de olika storlekarna på de svarta punkterna i figuren. De största punkterna innebär här sex svarande medan de minsta

Endast kvällsmänniskor

N=69 Sig. 0,045 Kor. 0,242

(26)

endast representerar ett svar. N=69 innebär att det är 69 personers svar som ligger till grund för figurens data. Det innebär samtliga kvällsmänniskor i undersökningen. Signifikansen är 0,045 och visar att det finns en korrelationpå 95,5 % -nivånmellan dessa två variabler. Det finns en positiv korrelation som visar 0,242 vilket innebär att sambandet är svagt men att den upplevda sömnkvaliteten ökar i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar hos

kvällsmänniskor.

4. Diskussion

Det första syftet med den här studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos en utvald grupp gymnasieelever. Resultaten visar ett statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler även om korrelationen är svag. De elever som var fysiskt aktiva i hög grad upplevde alltså att de hade en bättre sömnkvalitet än de som var mindra aktiva. Den här studiens

resultat visar även att de elever som var fysisk aktiva hade mindre besvär med

sömnsvårigheter. Studiens andra frågeställning syftade på att undersöka om det fanns någon skillnad på hur fysisk aktivitet påverkar sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos killar respektive tjejer. I studiens jämförelse mellan killar och tjejer så återfanns det inget statistiskt signifikant samband mellan hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos tjejer. Sambandet var dock statistiskt signifikant mellan dessa variabler hos killarna i undersökningen även om korrelation var svag. Den tredje frågeställningen syftade på att jämföra om det fanns någon skillnad i hur fysisk aktivitet påverkade sömnkvaliteten och sömnsvårigheter hos morgon- respektive kvällsmänniskor. Här visar studiens resultat endast ett samband mellan fysisk aktivet och upplevd sömnkvalitet hos kvällsmänniskor. Likt studiens tidigare samband var korrelationen svag.

4.1 Resultatdiskussion

4.1.1 Fysisk aktivitet och upplevd sömnkvalitet

Att fysisk aktivitet har ett samband med den upplevda sömnkvaliteten i den här

undersökningen går i linje med den stora finska studien av skolungdomars hälsa och livsstil som ingick i the HBSC studie. De visade att fysisk aktivitet gav en positiv effekt och att

(27)

inaktivitet gav en negativ effekt på den upplevda sömnkvaliteten.⁷³ Med tanke på storleken av denna undersökning (N=100) och den svaga korrelationen (0,258) så bör det inte dras några större slutsatser kring den här studiens resultat. Det går dock at bekräfta att sambandet följer tidigare studier då även Jahren m.fl. (2006) visar att en ökad kondition kan leda till en positiv inverkan på sömnkvaliteten.⁷⁴

4.1.2 Fysisk aktivitet och sömnsvårigheter

Den här studiens resultat visar ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och minskade sömnsvårigheter. Trots att korrelationen är svag (-0,258) och att inga större antaganden kan göras utifrån endast denna undersökning så är det dock relaterat till tidigare forskning med liknande resultat.⁷⁵ Studier inom ämnet har även rekommenderat program för regelbunden fysisk aktivitet som behandling av patienter med sömnsvårigheter.⁷⁶ En annan faktor som skapar ett diskussionsunderlag för att fysisk aktivitet kan påverka sömnsvårigheter är att ett fysiskt aktivt liv minskar risken för att drabbas av typ-2 diabetes, hjärt- och

kärlsjukdomar⁷⁷, ångest, stress och depression.⁷⁸ Dessa symptom ökar i sin tur hos personer som lider av sömnproblem⁷⁹⁸⁰⁸¹ vilket borde stärka dess koppling med fysisk aktivitet. Ett annat samband mellan dessa faktorer är kroppens hormonreglering. Studier visar att sömnbrist leder till att halten av hormonet leptin (som hämmar hungerkänsla) minskar och halten av ghrelin (som ökar aptiten) ökar vilket kan leda till fetma.⁸² Detta förlopp har dock visats gå att påverka genom fysisk aktivitet som reglerar kroppens naturliga leptin- och ghrelinnivåer.⁸³ De flesta av eleverna i denna underökning är relativt aktiva och merparten är aktiva flera gånger i veckan. Detta är något som går emot socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) som redogör för att endast 10-20 % av alla barn och ungdomar i Sverige har en rekommenderad hög aktivitetsnivå.⁸⁴ Utifrån folkhälsorapportens (2009) redogörelse ville denna undersökning

74 Foster-Schubert (2004) Sleep, ghrelin, leptin and changes in body weight during a 1-year moderate-intensity physical activity intervention, s. 473

82Foster-Schubert m.fl. (2007) Sleep, ghrelin, leptin and changes in body weight during a 1-year moderate- intensity physical activity intervention, s. 466

83 Ibid, s. 473

84 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport, matvanor och fysisk aktivitet, s. 244

(28)

i första hand försäkra att några av de elever som deltog i undersökningen var fysiskt aktiva på hög nivå. Där av valet av en skola med elitidrottsklasser. Det hade dock varit intressant om det var en större spridning mellan elevernas aktivitetsnivå och i detta fall skulle det innebära fler elever som var fysiskt inaktiva. Utifrån Socialstyrelsens rapport går det att diskutera om den här studiens resultat är representativa för den fysiska aktivitetsnivån för barn och

ungdomar i Sverige. Då syftet var att undersöka hur tillvida fysisk aktivitet påverkar sömnen och inte hur fysiskt aktiva en grupp ungdomar var så behöver detta dock inte vara något negativt.

4.1.3 Fysisk aktivitet och sömnlängd

Det finns studier som antyder att sömnlängden kan påverkas av fysisk aktivitet. Fox (1999) redogör i sin forskning att fysisk aktivitet kan påverka och medföra en liten ökning av både sömntid och djupsömn⁸⁵ vilket även den här studien har valt att titta närmare på. Där denna studie har jämfört sömnlängd och fysisk aktivitet återfinns ett signifikant samband och en positiv korrelation på 0,205 mellan dessa variabler. Det visar ett svagt samband men det går ändå att säga att sömnlängden för den undersökta gruppen ungdomar ökar något i takt med att graden av fysisk aktivitet ökar. Detta kan dock diskuteras, hur kommer det sig att fysisk aktivitet påverkar den tid vi sover? Sömnlängden påverkas av så många utomstående faktorer så att om ett möjligt samband skulle undersökas grundligt så skulle deltagarna behöva ha möjligheten att sova så länge de vill. Andra studier inom ämnet går även emot detta resultat.

Albers m.fl. (2010) visar inget samband mellan fysisk aktivitet och sömnlängden hos ungdomar.⁸⁶ De råder alltså delade meningar om sambandet existerar och med tanke på den här studiens låga deltagande och svaga korrelation bör ett tänkbart samband ses som väldigt svagt i dagsläget. Avsaknaden av fysisk aktivitet är dock inte den enda tänkbara anledningen till varför tonåringar i regel sover för lite. Undersökningar visar att anledningen till att

tonåringar ofta somnar sent har att göra med mycket skolarbete, många fritidsaktiviteter, arbete efter skolan samt mycket tankar i huvudet efter en skoldag.⁸⁷ Dessa undersökningar stämmer också överens med den här undersökningens enkätsvar där många elever förklarar otillräckligheten av sömnen med att de har för mycket läxor att göra innan de kan gå till

86 Albers m.fl. (2010) Sleep patterns in Spanish adolescents: associations with TV watching and leisure-time physical activity, s. 571

(29)

sängs. Det finns dock även rent biologiska förklaringar till för lite sömn där en sömnfasförskjutning gör att tonåringar är vakna längre in på kvällarna.⁸⁸

Ett alternativ för att motverka trötthet under dagen skulle kanske vara att senarelägga skolstarten någon timme varje dag. Vad som dock bör diskuteras då är om detta är en hållbar åtgärd. Är det rimligt att skolans tider styrs av en sömnfasförskjutning och kommer det att lösa problemet med trötta ungdomar?

4.1.4 Uppskattad fysisk form och upplevd sömnkvalitet

Den här studien undersökte om det fann något samband mellan uppskattad fysisk form och upplevd sömnkvalitet. Detta eftersom Kannas (1999) visar att den positiva självuppfattning som ett hälsosamt leverne kan leda till har en stor inverkan på den upplevda sömnkvaliteten hos ungdomar.⁸⁹ Det finns även andra studier som visar på samma sak, att en hälsofrämjande livsstil och en positiv självuppfattning spelar stor roll för den upplevda sömnkvaliteten.⁹⁰ För att undersöka detta samband har författarna för denna studie dragit en koppling mellan uppskattad fysisk form och en positiv självuppfattning. Som tidigare nämnt menar Raustorp (2006) att fysisk aktivitet är starkt förknippat med en ökad självkänsla.⁹¹ Fox (1999) har liknande argument och menar att självkänslan är central och påverkar våra dagliga vanor, mönster, förtroende för omgivningen och känslomässiga signaler som kan påverka hur vi mår och uppfattar våra medmänniskor. För att påverka självkänslan i rätt riktning föreslår han fysisk aktivitet eftersom det kan förbättra kroppsuppfattningen både fysiskt och psykiskt.⁹² Utifrån detta ansåg författarna av denna studie att uppskattad fysisk form och en positiv självuppfattning relaterar till varandra i den grad att det var intressant att jämföra uppskattad fysisk form med upplevd sömnkvalitet. Den här studiens resultat visar ett statistiskt

signifikant samband mellan uppskattad fysisk form och upplevd sömnkvalitet. Korrelation är dock åter svag (0,234) vilket gör att det inte går att dra för stora slutsatser. Det ger ändå indikationer på att uppskattad fysisk form kan var kopplat till en ökad självkänsla och en positiv självuppfattning vilket i sin tur kan ha ett samband med ökad sömnkvalitet.

88 Ibid, s. 311

89 Kannas m.fl. (1999) Perceived sleep quality and its precursor in adolescents, s. 155-156

90 Ibid, s. 159

91 Raustorp (2006) Fysisk självkänsla, s. 17

(30)

4.1.5 Fysisk aktivitet, morgontrötthet och dygnsrytm

I en studie om ungdomars sömnmönster förs en diskussion om att morgontrötthet kan vara en konsekvens av flera sömnstörningar och på så sätt vara en indikator av daglig fysisk aktivitet på fritiden.⁹³ I denna undersökning fanns det ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet på fritiden och morgontrötthet. Korrelation var dock svag (-0,265) så det går inte att dra för stora slutsatser utifrån detta. Det finns även en rad andra faktorer som kan påverka morgontröttheten, både sociala i form av mycket skolarbete eller fritidsaktiviteter sent på dynget och biologiska i form av kroppens dygnsrytm. Morgontrötthet hos ungdomar är nog snarare en indikator av att de övergår till att vara kvällsmänniskor⁹⁴ än av deras fysiska aktivitetsnivå. Oavsett varför många ungdomar känner sig morgontrötta så är det intressant att diskutera om fysisk aktivitet kan påverka detta (om än i liten grad) i rätt riktning. Utifrån den här undersökningens resultat som visas i figur 8 så finns det ett statistiskt signifikant samband mellan kvällsmänniskors fysiska aktivtet och upplevda sömnkvalitet även om korrelationen var svag även här (0,242). Detta stärker tankarna om att morgontrötthet är en indikator på dygnsrytm framför låg fysisk aktivtet. Om kommande studier kan visa på liknade samband men med en starkare korrelation så kan det innebära att tonåringar som upplever

sömnfasförskjutning, morgontrötthet och övergår till att vara kvällsmänniskor kan påverka sin sömnkvalitet till viss mån med fysisk aktivitet.

4.1.6 Köns- och genusskillnader

I jämförelsen mellan hur fysisk aktivitet påverkade killars och tjejers sömnkvalitet och sömnsvårigheter går den här studiens resultat emot majoriteten av den tidigare forskning som den här studien har presenterat. Flera studier visar att tjejer har mer sömnsvårigheter än killar⁹⁵ vilket denna studie dock inte har kunnat visa. Detta kan vara den stora anledningen till varför resultaten skiljer sig åt. Den här studien har inte heller kunnat visa att tjejer lider av större trötthet under dagen i relation till nivån av fysisk aktivitet som tidigare visats.⁹⁶ Gupta (2002) redogör i sin studie att sambandet mellan fysisk aktivitet och sömnsvårigheter är starkast hos tjejer.⁹⁷ Kannas m.fl. (1999) redovisar även för ett statistiskt signifikant samband

93 Albers m.fl. (2010) Sleep patterns in Spanish adolescents: associations with TV watching and leisure-time physical activity, s. 571

95 Kotchou, Quan & Sherrill (1998) Association of Physical Activity and Human Sleep Disorders, s. 1895

96 Girardin m.fl. (1999) Assessment of Physical Activity and Sleep by Actigraphy: Examination of Gender Differences, s.1115