Institutionen för informatik
Kandidatuppsats i informatik
Släpp kontrollbehovet och låt automatiken göra jobbet
En kvalitativ studie om hur ett gränssnitt kan effektivisera publiceringsprocessen
Författare: Jessica Frithiof & Josefine Liljeblad Handledare Dan Lehn
Termin: VT18 Kurskod: 2IK50E
Förord
Vi vill uttrycka en stor tacksamhet till de informanter som medverkat i denna studie, utan dem hade ett resultat inte varit möjligt. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Dan Lehn som under arbetet av detta examensarbete frekvent bidragit med tydlig, pedagogisk och viktig feedback.
Hans ständiga engagemang och glädje i att dela med sig av sina kunskaper har gjort gott för studiens framgång. Ytterligare ett tack vill vi rikta till vår kontaktperson Joakim Holmevi på Infomaker som tillsammans med Patrik Granlöv och företaget bidragit med ett stort stöd samt intressanta samtal kring ämnet. Slutligen vill vi även tacka Morgan Rydbrink, programansvarig för Interaktionsdesignprogrammet på Linnéuniversitetet som under tre lärorika och glädjefyllda år gett oss kunskap och erfarenhet för framtida utmaningar.
Jessica Frithiof & Josefine Liljeblad
Sammanfattning
Denna studie och uppsats har behandlat samt fokuserat på att synliggöra användarproblem och bearbeta dessa genom bakomliggande teorier kring olika systemegenskaper. Studien utgår från det aktuella administrationsverktyget Everyware. Verktyget Everyware används idag av tidningar och mediehus för att bygga upp och underhålla webbtidningar. En ständig ökning av digital nyhetspublicering bidrar till en konkurrens inom tidnings- och mediebranschen. Detta betyder i sin tur att branschen vill publicera sina nyheter så snabbt och smidigt som möjligt. Detta har varit en bidragande faktor till studiens syfte. Syftet med studien har varit att ta fram ett nytänkande gränssnittsförslag som utifrån användaren ska upplevas som lätthanterligt, smidigt och responsivt.
Det teoretiska ramverk som står till grund för studien är baserat på teorin IS Success Model. Med denna teori har studien undersökt vilka framgångsfaktorer ett informationssystem, enligt användarna, bör tillhandahålla. Som komplement till teorin har studien även använt sig av vetenskapliga områden som användarupplevelse, användbarhet och användarnytta.
Genom både kedje- och ändamålsenligt urval har åtta potentiella användare av aktuellt verktyg involverats. Det empiriska materialet har samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer samt en gruppintervju. Utifrån det empiriska material som samlades in har sedan tydliga mönster tagits fram för att senare vidareutvecklas och bearbetas vidare i arbetsprocessen. En kategorisering utifrån olika upplevelser kring användandet av det aktuella verktyget, har tagit studien vidare mot gränssnittsarbetet. För att kunna skapa gränssnittsförslag krävdes en analys av det resultat som framkommit. En innehållsanalys och ett affinitetsdiagram skapades för att ta reda på primära önskemål hos användarna gällande administrationsverktygets egenskaper. Utifrån analysen kunde slutligen ett förslag på ett nytänkande gränssnitt för administrationsverktyget Everyware tas fram. Resultatet av denna studie har visat att användare av ett administrationsverktyg, för skapande av webbtidningar, är beroende av att verktyget tillhandahåller särskilda system, information och serviceegenskaper. Dessa egenskaper kan i sin tur leda till förmåner för användare av administrationsverktyget, tidningsbranschen samt läsarna.
Nyckelord: Administrationsverktyg, DeLone and McLean IS Success Model, användbarhet, content management system (CMS), användarupplevelse, kvalitativ studie, fallstudie, digitalisering, nyhetspublicering
Summary
This study has addressed and focused on visualizing user problems and processing them through underlying theories about different system properties. The study is based on the current administration tool Everyware. The tool is today used by newspapers and media houses to build and maintain web magazines. An ongoing increase in digital news publishing contributes to competition in the newspaper and media industry. This in turn means that the industry wants to publish news as quickly and smoothly as possible, which has been a contributing factor to the purpose of the study. The purpose of the study has been to develop a new-minded interface proposal which, according to the users, should be experienced as easy to use, smooth and responsively. The theoretical framework for the study is based on the theory IS Success Model.
With this theory, the study has investigated what success factors an information system, according to users, should provide. As a complement to the theory, the study has also used scientific areas such as user experience, usability and utility.
Through different methods has eight potential users of the current tool been involved. The empirical material has been collected through individual semi structured interviews and a group interview. Based on the collected data, patterns have been developed for further development and adaption in the work process. A categorization based on different experiences regarding the use of the current tool took the study further towards the interface proposal. In order to create interface proposals, an analysis of the result that was obtained was required. A content analysis and an affinity diagram were created to determine primary requirements of users regarding a management tool properties. Based on the analysis, a proposal of a new interface for the Everyware administration tool could finally be made. The result of this study has shown that users of administration tools are dependent on that the tool are providing specific system, information and service characteristics. These characteristics can in turn lead to net benefits for users of the administration tool but also the newspaper industry and the readers.
Keywords: Administration tool, DeLone and McLean IS Success Model, utility, content management system (CMS), user experience, qualitative research, case study, digitalization, news publishing
Innehållsförteckning
1. Introduktion
1
1.1 Bakgrund 2
1.1.2 Administrationsverktyget Everyware 3
1.2 Problemformulering 3
1.3 Syfte och frågeställning 4
1.4 Avgränsning 4
1.5 Målgrupp 5
1.6 Disposition 5
2. Teori
7
2.1 D&M IS Success model 7
2.2 D&M IS Success Model uppdaterad version 8
2.3 Användarupplevelse 11
2.4 Användbarhet 12
2.5 Användarnytta 13
2.6 Hittbarhet 13
2.7 Responsiv design 14
2.8 Teoretisk sammanställning 15
3. Metod
16
3.1 Vetenskaplig ansats 16
3.2 Datainsamlingsmetoder 16
3.3 Urval 17
3.4 Genomförande 18
3.4.1 Framtagning av intervjufrågor 18
3.4.2 Genomförande av intervjuer 19
3.5 Analys 20
3.5.1 Check-coding 20
3.5.2 Affinitetsdiagram 20
3.6 Tillförlitlighet 21
3.7 Etiska överväganden 21
4. Resultat
23
4.1 Intervjuer 23
4.3 Affinitetsdiagram 25
4.4 Analys 27
4.4.1 Gränssnittsförslag 27
5. Diskussion
33
5.1 Teorireflektion 33
6. Avslutning
38
6.1 Slutsats 38
6.2 Förslag till fortsatt forskning 38
Referenser
40
Bilagor
43
Bilaga 1: Projektplan 43
Bilaga 2: Intervjufrågor 48
Bilaga 3: Samtyckesavtal 51
Bilaga 4: Bilder på kategorisering 52
1
1. Introduktion
Internetstiftelsen i Sverige (2017) tydliggör att det ständigt sker en ökning kring användandet av internet och i takt med detta ökar även de digitala versionerna av de så kallade traditionella medierna tv, radio och dagstidningar. 75-80 procent av svenskarna läser en tidning på internet någon gång ibland och drygt 30 procent gör det dagligen. Det har skett en ökning under det senaste året, det är dock inga drastiska skillnader som visar sig. Att läsa sin dagstidning på internet sker även det mestadels någon gång ibland då 81 procent någon gång läser sin dagstidning på internet medan 40 procent gör det dagligen. Ökningen som framstår sker främst i åldrarna över 50 år, men det är i åldrarna 36-55 år som det dagliga läsandet av dagstidningar på webben är som störst. Bland yngre åldrar (16-35 år) minskar läsningen av digitala dagstidningar. (Internetstiftelsen i Sverige 2017). Trots att den traditionella versionen av tidningsläsning fortfarande dominerar visar statistik på att det ändå sker en ständig ökning av den digitala läsningen. Detta medför således ett behov att skapandet av användarvänliga och användbara gränssnitt för god läsning på webben utvecklas i takt med att papperstidningen lämnar över allt fler och fler läsare till webbtidningar. Det framgår även att den dagliga kontakten med internet i åldrarna upp till 50 år främst sker genom en mobiltelefon. Personer över 55 år använder inte internet dagligen under samma utsträckning och när det väl sker så används istället en dator. Att surfplattan inte slagit igenom som dagligt redskap för att använda internet är också något som nämns. Samtidigt är det något som ökar gällande utrustning i hemmen (Internetstiftelsen i Sverige 2017).
Genom statistiken från Internetstiftelsen (2017) kan antagningar göras att det finns ett behov av ett utvecklat kunskapsområde hos personer inom tidningsbranschen. Då den digitala läsningen konkurrerar mer och mer med papperstidningen krävs det allt mer att personer som arbetar med publicering av nyheter även bör kunna arbeta med digitala verktyg. Rollen som journalist behöver inte bara handla om att intervjua och skriva artiklar, det som skapas ska dessutom skickas ut till samtliga mediekanaler för tidningen. I takt med utvecklingen av den digitala läsningen krävs därför snabb och smidig publicering på webben, vilket medför ytterligare kunskapsområden som behöver uppfyllas.
Behovet av att skapa verktyg som kan användas av så många som möjligt utan avancerade kunskaper inom specifika områden kräver ett noggrant arbete gällande design och funktionalitet.
Arvola (2015) förklarar att design inte bara handlar om formgivning och styling, utan också om att erbjuda alternativa lösningar och att hjälpa framtida användare att hantera problem. Adderas dessutom ordet interaktion till ämnet design får design en djupare betydelse. Formgivning av digitala gränssnitt och syftet att skapa så användbara lösningar som möjligt hamnar i fokus framför valet av färg och form. Samspelet mellan användare och digital artefakt lyfts fram och användarupplevelsen får en viktig roll (Arvola 2015). Ett användbart gränssnitt som bidrar till ett lätthanterligt och smidigt användande för en bredare grupp användare kan därmed bidra till ett ökat kunskapsområde gällande publicering av nyheter.
Definitionen av begreppet Content Management System (CMS) varierar beroende på författare och kontexter. Boiko (2005) förklarar hur CMS ofta förknippas med webbsidor som är ett kommande område i dagens användning av Content Management (CM). CM handlar om hur information och funktionalitet distribueras. För att hantera information och funktionalitet vidare krävs ett system, ett Content Management System. CMS används således till att enkelt kunna hantera, organisera och uppdatera webbsidor eller andra plattformar. Detta hjälper organisationer och företag att
2
snabbt kunna sköta sina sajter på de varierande plattformar och enheter som finns. (Boiko 2005).
Han (2004) menar att litteraturen ofta förklarar ett CMS som en hantering av innehåll på webbsidor. Han (2004) säger däremot att den bästa tänkbara förklaringen av CMS är ett informationshanteringssystem som organiserar, sprider och hanterar innehåll samt dokument.
Syftet med ett CMS är att möta användarnas behov tillsammans med systemets behov. (Han 2004).
Boiko (2005) förklarar vidare att i ett CMS är administrationsverktyg en viktig del som påverkar flera olika aspekter i processen. Ett administrationsverktyg ansvarar för vem som har tillträde till skapandet. Det är även i det informationssystemet som processen kring hämtning av data och information från databaser sker. Slutligen sker publicering och presentation av innehållet som byggs ihop genom administrationsverktyget. (Boiko 2005).
I denna studie har författarna undersökt vilka system, information och servicesegenskaper en användare är i behov av i ett administrationsverktyg, där verktyget har ett syfte att bygga layouten för en webbtidning. För att kunna undersöka administrationsverktyget Everyware, har studien involverat potentiella användare. Genom detta har studien skapat gränssnittsförslag utan vetskap om det aktuella administrationsverktyget utseende. Studien baseras på användarnas behov för att skapa ett lätthanterligt, smidigt och responsivt användande.
1.1 Bakgrund
Teorin DeLone och McLean IS Success Model grundar sig i att undersöka vilka ledande faktorer som krävs för att ett informationssystem (IS) ska nå framgång (DeLone & McLean 2003). Flera studier kopplade till modellen har senare resulterat i en uppdaterad version där tre större områden av kvaliteter i ett IS presenteras, samt hur kvaliteterna kan påverka användarengagemanget och användandet av ett IS. (DeLone & McLean 2003).
Studiens uppkomst har sin grund och koppling till företaget Infomaker. I mer än 20 år har företaget arbetat för att hjälpa tidningar och mediehus genom att skapa digitala lösningar för att underlätta publicering av nyheter på webben. Företaget finns idag på olika platser i Skandinavien men har sitt fäste och huvudkontor i Kalmar. För att underlätta för tidningsbranschen och för att ge läsarna en bättre upplevelse tillhandahåller Infomaker diverse verktyg. Newspilot Digital Writer är ett exempel på ett skrivverktyg där det primära syftet är att vara det bästa tänkbara skrivverktyget för digital publicering av nyhetsartiklar. Ett annat exempel är innehållsplattformen Open Content som används till lagring och indexering av digitalt material. Deras tjänster används idag av 12 000 användare och 15 000 artiklar skrivs idag i deras verktyg. (Infomaker 2017).
På uppdrag från Infomaker ska denna studie vidareutveckla administrationsverktyget Everyware genom en presentation av ett nytt och nytänkande gränssnittsförslag. Företaget har uttryckt att Everyware i dagsläget är relativt begränsat när det gäller utformning av design. Det upplevs däremot vara väl fungerande på back-end nivå där material ska hämtas från databasen, det så kallade Open Content. Det finns en vision från företagets sida att utveckla verktyget så att användarna ges en större möjlighet att påverka layouten när en webbsida ska skapas. Enligt uppdragsgivaren har gränssnittet idag hamnar i skuggan av det tekniska. Det aktuella administrationsverktyget som används idag är baserat på Wordpress som är ett mycket använt blogg och innehållshanteringssystem (CMS). Uppdragsgivaren vill nu röra sig bort från Wordpress och utveckla ett eget administrationsverktyg. Ett nytt verktyg liknande ett plug-in program som kan
3
användas i den nuvarande så kallade Dashboard som finns idag. Detta betyder att Everyware i framtiden är tänkt att vara en del av flera program på en arbetsyta.
1.1.2 Administrationsverktyget Everyware
Everyware är ett av verktygen som Infomaker erbjuder sina kunder inom tidnings- och mediebranschen. Administrationsverktyget är en webbpubliceringsplattform som ska underlätta publicering av skapat material från andra verktyg skapade av Infomaker, till exempel Newspilot Writer. Everyware samspelar även med Open Content där allt material finns lagrat. Från Open Content hämtar Everyware de material som användaren vill publicera på den tänkta webbsidan.
Via ett grafiskt gränssnitt kan användaren bygga webbsidor med olika moduler som kan ses som byggstenar med unika och välbehövliga funktioner, se figur 1 för visuell förklaring. Kodning är inget förkunskapskrav för att arbeta i Everyware, utan vem som helst ska kunna arbeta med verktyget och de moduler som erbjuds. (Infomaker 2017).
Figur 1: Visuell förklaring av publiceringsprocessen. Fritt från Infomaker (2018).
1.2 Problemformulering
I projektplanen, se bilaga 1, förklarar uppdragsgivaren att konkurrensen mellan olika nyhetskällor är tuff när det kommer till att publicera den senaste informationen. Det handlar inte bara om att vara snabbast med den senaste informationen, utan också att informationen publiceras smart och vid rätt tidpunkt. Det finns därför ett krav på att publiceringar ska kunna skötas automatiskt och att ett enda knapptryck ska kunna göra en artikel synlig på rätt ställe på den digitala plattformen. I och med detta är arbetet med form och layout för de digitala miljöerna något som anses vara passé.
4
Layouten skapas en gång och efter det sköts de återstående delarna så automatiskt som möjligt.
(Infomaker 2018).
Forskningsproblemet handlar således om att, med en ny synvinkel, utveckla det administrationsverktyg som Everyware är idag i form av statiska gränssnittsförslag, vilket syftar till illustrerade förslag på gränssnitt som inte är interaktiva. Uppdragsgivaren har uttryckt önskemål om att studien inte ska påverkas av det aktuella verktyget Everyware. Där av kommer författarna inte ta del av verktyget som finns idag för att bibehålla objektivitet och undgå tidigare påverkan för att kunna föreslå ett nytänkande gränssnitt för verktyget.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att skapa ett nytänkande administrationsgränssnitt som ska bidra till ett lätthanterligt, smidigt och responsivt användande. Studien kommer baseras på teorin DeLone och McLean IS Success Model den uppdaterade versionen för att kunna skapa gränssnittsförslag för ett framgångsrikt IS. Användarupplevelse, användbarhet och användarnytta är områden som ska bidra till insikter som användaren har mot ett IS. Hittbarhet och responsiv design är ytterligare områden som har legat till grund för framtagningen av ett nytt gränssnittsförslag. Frågeställningen för studien lyder:
Vilka framgångsfaktorer är betydande för ett administrationsverktyg för digital publikation och hur kan detta implementeras i design?
Studien har utgått från ett kvalitativt angreppssätt. För att skapa underlag till utformandet av ett gränssnittsförslag har intervjuer med användarna samt potentiella användare av Everyware genomförts. Forskningsfrågan har besvarats i uppsatsen och lett till en slutsats samt ett förslag till fortsatt forskning.
1.4 Avgränsning
Studien har avgränsats till statiska gränssnittsförslag efter uppdragsgivarens önskemål. Det har således inte skapats någon interaktiv prototyp som resultat. Detta kan ses som en begränsning då det påverkar hur väl förslaget stämmer överens med användarnas behov. Ytterligare en begränsning har varit möjligheten att nå representanter från samtliga berörda användargrupper.
Spridningen av Everyware och dess användare i Sverige och Skandinavien har medfört att en avgränsning till endast två användargrupper involverats. Detta är en begränsning eftersom verktyget Everyware används av tidningar och mediehus på flera ställen i norden men kommer endast att undersökas från två perspektiv. Studiens omfattning i form av tid och resurser är även det en faktor till denna begränsning.
5
1.5 Målgrupp
Målgruppen för studien kan vara andra forskare som genomför liknande undersökningar och använder materialet till fortsatt forskning. Även utvecklare av liknande verktyg skulle kunna använda studien som bidragande material till framtagning av ett liknande IS.
1.6 Disposition
Denna del presenterar rapportens upplägg och disposition. Nedan följer förklaringar för vad varje del i rapporten kommer att innehålla och de centrala begrepp som faller under kapitlet.
2. Teori
Kapitlet förklarar det teoretiska upplägget av studien. Inledningsvis presenteras en förklaring kring ISSM och dess bakgrund samt uppkomst. Teorikapitlet tar även upp vad modellen och teorin har för syfte. Följt av detta beskrivs områden som användarupplevelse, användbarhet, användarnytta, hittbarhet och responsiv design. Som en avslutande del av kapitlet beskrivs en sammanfattning av teorierna i förhållande till studien. Sammanfattningen förklarar hur teorierna kommer användas för att nå ett lyckat användande av verktyget Everyware.
3. Metod
I detta kapitel beskrivs de metodval som studien innefattat. Kapitlet inleder med att beskriva det induktiva samt kvalitativa arbetssätt som metoderna har följt. Sedan presenteras beskrivning av intervjuteknikerna, urval och analysmetoder som studien använt sig av, samt hur det praktiskt genomförts. I detta kapitel presenteras även de aspekter som det har tagits hänsyn till när det gäller tillförlitligheten av studien samt de etiska överväganden som upplevs viktiga för studien.
4. Resultat och analys
Detta kapitel beskriver de resultat som framkommit från den datainsamling som beskrivits i tidigare kapitlet. Resultatet innefattar den faktiska involveringen av informanterna samt den data som framkommit. Efter följer en kategorisering av det empiriska materialet som ligger till grund för kommande kapitel. I kapitlet analyseras det som resulterat från metoderna. Denna analys sker i form av att implementera informanternas åsikter tillsammans med de krav som uppdragsgivaren fört fram. Detta har tillsammans med den teoretiska bakgrunden legat som grund för utformningen av gränssnittsförslaget.
6. Diskussion
Kapitlet innehåller diskussion kring studiens utformning och resultat. Inledningsvis reflekteras teorin med anknytning till resultatet. En reflektion av vad resultatet kan bidra med samt vilken påverkan det kan ha. Slutligen diskuteras de metodval som gjorts och vad som kunde utförts annorlunda.
7. Avslutning
Det avslutande kapitlet beskriver en kort sammanfattning av vad som genomförts och vad det
6
resultera i. Det föreslås även vad som kan arbetas vidare med i fortsatt forskning kring ämnet.
Genom att återknyta till forskningsfrågan dras en slutsats av studien.
7
2. Teori
Detta kapitel beskriver den teori samt de teoretiska områden som använts för studien.
Samtliga delar är ett underlag för att förstå vilka områden som bidrar till ett framgångsrikt och användbart informationssystem (IS). Slutligen följer en sammanfattning av det teoretiska kapitlet i förhållande till studien.
2.1 D&M IS Success model
DeLone och McLean (1992) skapade en modell, se figur 2, för att mäta och utvärdera hur framgångsrikt ett informationssystem (IS) kan vara. D&M IS Success model (ISSM) grundar sig i att undersöka vilka ledande faktorer som finns för att ett IS ska nå framgång. Under 1970 och 1980-talet genomfördes teoretiska och empiriska undersökningar av olika studier som utförts på olika IS. Syftet med detta var att få fram en förståelse som skulle hjälpa framtida studier som forskar kring just IS. Modellen är även influerad av idéer från Shannon och Weaver (1949), som är en modell av kommunikation, samt Mason (1978) teori kring att mäta kommunikationen i IS.
Shannon och Weaver (1949) beskriver att, för att kommunikation ska lyckas finns det tre olika problemområden att gå igenom, Technical problems, Semantic problems och Effectiveness problems. Ur denna process framkom ISSM med sex olika områden som tillsammans anses vara bidragande faktorer till ett lyckat IS Detta baserades på att flera av de analyserade studierna av lyckade IS har påverkats av dessa områden. ISSM ska ses som ett ramverk för forskning av IS och uppmuntra fortsatt forskning av modellen. (DeLone & McLean 1992). Med tiden har flera studier använt sig av denna modell men det har också resulterat i att modellen utvecklats till en uppdaterad version.
ISSM har genom året blivit granskad och tilldelats rekommendationer till att utvecklas. Detta ledde till att DeLone och McLean uppdaterade modellen och gjorde en del justeringar. År 2003 skapades därför D&M IS Success Model uppdaterad version. Sedan uppdateringen gjorts har även den granskats och till viss del kritiserats. Mardiana, Tjakraatmadja och Aprianingsih (2015) menar på att det finns en del brister i trovärdigheten kring områdena Intention to use/Use.
Området avsikt att använda (Intention to Use) handlar om användarens attityd och inställning till användandet. Användande (Use) handlar om det faktiska användandet. Användarnas attityd mot ett IS är högst individuellt och tidigare erfarenheter är en viktig faktor som kan spela stor roll när det gäller att mäta användarnas avsikter. Att utvärdera användarens avsikt till användning är svårt att göra då det ligger på ett sådant individuellt plan medan den faktiska användningen kan vara ett mer generellt plan. Även DeLone och McLean har påpekat att människors avsikter och psykologiska behov är svåra att mäta. (Mardiana, Tjakraatmadja & Aprianingsih 2015). Det finns därför kritik på att modellen inte upplevs ha den support som krävs för att vara helt trovärdig. En lösning på detta som Mardiana, Tjakraatmadja och Aprianingsih (2015) lägger fram är att komplettera modellen med fler områden som kan påverka användarens avsikt att använda, så som upplevelser eller erfarenheter.
För studien är det således viktigt att ha i åtanke att användarnas avsikter och attityder kan skilja sig åt. Användare av administrationsverktyget Everyware har även de många olika bakgrunder och olika kopplingar till ett IS. Olika tidningar och mediehus kan skilja sig åt och personerna som kan
8
tänkas vara användare av Everyware är alla olika individer med olika erfarenheter. Precis som Mardiana, Tjakraatmadja och Aprianingsih (2015) förklarar kan detta påverka avsikten att använda ett IS vilket bör finnas i åtanke under framtagningen av gränssnittsförslaget.
Figur 2: D&M IS Success Model, ursprungliga modellen. Fritt från (DeLone & McLean 1992, s.87)
2.2 D&M IS Success Model uppdaterad version
Den ursprungliga modellen av ISSM som skapades av DeLone och McLean (1992) användes under flertal år för att mäta och undersöka ett systems framgångar. Efter att flera forskare publicerat deras applicering av modellen samt funderingar framkom det att det fanns ett behov av en förändring av modellen. Grundarna av modellen skapade därför en uppdaterad version där en huvudkategori lades till, en kategori gällande användande samt en sammanslagning av de slutgiltiga påverkan ett IS kan ha, se figur 3 för utvecklingen. (DeLone & McLean 2003).
Figur 3: Begrepp från D&M IS Success Model. (DeLone & McLean 2003)
9
ISSM den uppdaterade versionen, se figur 4, kategoriserar tre större områden av de kvaliteter ett IS har. Systemegenskaper (System quality), Informationsegenskaper (Information quality) och Serviceegenskaper (Service quality) är de områden som tillsammans bidrar till antingen en avsikt att använda (Intention to use) eller ett faktiskt användande (Use). Områdena kan även leda till användartillfredsställelse (User satisfaction), men även det faktiska användandet påverkar användartillfredsställelsen. Denna process leder slutligen till att de olika inblandade intressenterna kan nyttja förmåner (Net benefits) kring användandet av ett IS. Förmånerna kan även de leda till användartillfredsställelse och ett fortsatt användande. (DeLone & McLean 2003).
Systemegenskaper
En av huvudkategorierna för modellen är systemegenskaper. För att ett IS ska nå framgång och kunna användas bör det finnas önskvärda kvaliteter som ett IS ska ha. Detta kan syfta på hur användbart ett IS är eller hur det presterar rent funktionellt. Inom detta område är det vanligt att mäta den upplevda användarvänlighet och användbarheten. (Urbach & Mueller 2011). Ett exempel som DeLone och McLean (2003) lägger fram som systemegenskap är hur effektivt ett system kan reagera. Om en användare ska ladda ner något så påverkas användarens upplevelse och avsikt till att använda beroende på om system laddar ner något snabbt eller långsamt.
Informationsegenskaper
En annan huvudkategori är informationsegenskaper. Det kan analyseras vilken önskvärd information ett IS bör ha för att nå framgång och på så sätt kunna användas. Tillhandahåller systemet den information som krävs för att systemet ska kunna användas och vilken kvalité på informationen förser systemet användaren. Detta område kan mätas i bland annat att det finns användbar, relevant och unik information. (Urbach & Mueller 2011). DeLone och McLean (2003) beskriver det som att hur enkelt, personligt eller relevant informationen är i koppling med den handling som ska utföras påverkar användarnas avsikt till användning och användande.
Serviceegenskaper
Den tredje huvudkategorin går in på ett systems serviceegenskaper. Området som handlar om att systemet förser hjälpsamma kvaliteter är något som inte fanns i den ursprungliga ISSM. Det framgick dock att för att ett system ska nå framgång bör det finnas plats för hjälp som användaren är i behov av. Att systemet förser användaren med hjälpsamma funktioner eller information anses leda till ett lyckat användande. För att mäta om systemet bidrar med detta kan områden som empati, responsivitet eller att användaren upplever säkerhet värderas. (Urbach & Mueller 2011).
Enligt DeLone och McLean (2003) kommer användare mest troligt att uppleva förvirring om de inte finns det stöd och hjälp som krävs.
Användande och användartillfredsställelse
Den uppdaterade modellen av ISSM har som tidigare presenterats tre huvudområden:
informationsegenskaper, systemegenskaper och serviceegenskaper. DeLone och McLean (2003) förklarar att var och en av dessa bör mätas eller kontrolleras separat, då de enskilt eller gemensamt kommer att påverka ett efterföljande användande (Use) och användartillfredsställelse (User satisfaction). Begreppet användande handlar om i vilken grad vissa områden kommer att påverka en användarens avsikt till att använda ett system. Användande representerar allt från ett besök på en webbplats, till navigationen på en webbplats, till informationsinhämtning eller utförandet av en
10
viss funktion. Användartillfredsställelse handlar om i vilken grad vissa områden kommer att påverka en användares upplevelse och hur användaren kommer att bli tillfredsställd vid användandet. Användartillfredsställelse ses som ett viktigt sätt att mäta användarens åsikter kring ett system. (DeLone & McLean 2003).
Avsikt att använda
Genom de svårigheter som finns gällande tolkning och bedömning kring aspekter rörande användande finns det förslag från andra forskare att en bedömning kring avsikt av användning (Intention to use) är värdefull att nyttja som alternativ till en bedömning av användande i vissa sammanhang. Avsikt att använda är en attityd medan användande är ett beteende. Attityder och deras kopplingar till beteenden är dock svårt att mäta. DeLone och McLean (2003) förklarar att flera forskare förmodligen kommer fortsätta använda begreppet användande oavsett om ett nytt presenteras, men att begreppet avsikt att använda förhoppningsvis kan ge en bredare förståelse för innebörden användande. (DeLone & McLean 2003).
I den ursprungliga versionen av ISSM framgår det att användande och användartillfredsställelse är nära relaterade. Användandet av ett system måste ske innan användartillfredsställelse kan uppnås, men en positiv upplevelse av användande leder till en ökad användartillfredsställelse. I den uppdaterade versionen av D&M IS Success Model förklaras det att på ett liknande sätt kan ökad användartillfredsställelse leda till dels en ökad avsikt att använda men också användande. Som ett resultat av användande och användartillfredsställelse kommer vissa förmåner (Net benefits) uppstå.
(DeLone & McLean 2003).
Förmåner
Förmåner handlar om hur ett system kan påverkas av användandet och användartillfredsställelsen samt hur systemet i sin tur kan påverka intressenter och omgivningen. DeLone och McLean (2003) förklarar att förmåner är den viktigaste delen av ISSM. Detta då både positiva och negativa upplevelser utifrån olika intressenter kan uppstå och sedan mätas. Förmånerna för ett system kan dock inte bli analyserat utan mätningar av systemegenskaper samt informationsegenskaper.
(DeLone & McLean 2003).
Om ett system skapar ett fortsatt användande går det anta att förmånerna är positiva. Detta i sin tur kan påverka och förstärka efterföljande användande och användartillfredsställelse. En positiv feedback loop har skapats, se figur 4. Teorin säger att oavsett om en feedback loop är positiv eller negativ är resultatet trovärdigt. Ett resultat som leder till negativa förmåner kommer troligtvis, i motsats till en positiv feedback loop, istället leda till ett minskat användande av ett system. DeLone och McLean (2003) förklarar att utmaningen för den eller de som skapar ett system ligger i att tydligt och noggrant definiera intressenterna och kontexten där förmånerna ska mätas. (DeLone &
McLean 2003).
11
Figur 4: D&M IS Success Model Uppdaterad Version. Fritt från (DeLone & McLean 2003, s.24)
2.3 Användarupplevelse
Att studera användarupplevelse är en central del i utformning av produkter och tjänster. Begreppet betyder att designa för en upplevelse. Vad känner användaren inför och när de brukar produkten eller tjänsten. Användaren kan uppleva tillfredsställelse rent fysiskt av de material som finns, eller placering av de element som används. Det hela handlar om hur bra användningen är och vilken effekt detta ger. För att kunna skapa en god användarupplevelse gäller det att lära känna användarnas behov och syfte till det som ska brukas. Det kan uppfattas att produkter skapas för att de ska fungera, men det finns ytterligare aspekter som spelar roll. Att användaren kan uppleva glädje och tillfredsställelse när de interagerar med något är minst sagt viktigt. (Preece, Rogers &
Sharp 2016).
Användarupplevelse syftar på när människor interagerar och använder ett system samt hur de känner för detta. Det innebär också att det har en början och ett slut. Detta eftersom området inte endast handlar om när själva användandet då systemet är igång. Det börjar redan innan användandet då det innefattar de erfarenheter och förväntningar användaren har sedan tidigare.
Användarupplevelsen fortsätter även efter det huvudsakliga användandet då reflektion och funderingar över systemet fortsätter därefter. (Roto, Law, Vermeeren & Hoonhout 2010).
Användarupplevelse kan studeras på olika sätt. Det kan designas för, eller utvärderas med användarupplevelsen i fokus. Som fenomen handlar det om att se skillnaden mellan upplevelser och användarupplevelser. Skillnaden ligger i att upplevelser går in på det vi generellt upplever hela tiden. Användarupplevelser är mer specifikt då det riktar sig på de upplevelser som människor får
12
när det använder ett system, tjänst eller en produkt. Det är viktigt att ha i åtanke att användarupplevelser är högst individuellt för varje användare. (Roto et.al 2010).
Det finns ytterligare några viktiga faktorer som påverkar användarupplevelsen. En av faktorerna är omgivningen. Vad användaren befinner sig i för miljö vid användande av ett system eller när en handling ska utföras är en bidragande faktor till användarupplevelsen. Exempelvis kan det finnas skillnader när användaren brukar ett system utomhus eller inomhus. Ljus, ljud och rörlighet kan påverka användandet. En annan faktor som kan finnas i åtanke när användarupplevelsen ska studeras är människors mångfald. Alla människor är olika och har olika erfarenheter av system.
Det finns även förändringar från dag till dag. En människas mående och tillstånd kan påverka hur användarupplevelsen upplevs för stunden. Slutligen är systemets egenskaper en självklar faktor till användarupplevelsen. Hur systemet är uppbyggt, designat och om det ger den respons som krävs är några egenskaper som kan påverka hur användaren känner inför systemet. (Roto et.al 2010;
DeLone & McLean 2003).
2.4 Användbarhet
Användbarhet (Usability) är ett vanligt område när det kommer till att forska kring HCI (Human- Computer Interaction) och interaktionen mellan människa och datamaskin. Att granska användbarheten handlar om att mäta de egenskaper ett system bör ha för att användarna ska kunna bruka det till det syfte och behov som finns. Ett system har specifika egenskaper för vilken typ av användning som ska ske. Egenskaperna som systemet har kan falla inom olika kategorier vilka tillsammans utgör om systemet uppnår användbarhet eller inte. (Green & Pearson 2006; DeLone &
McLean 2003)
Enligt Preece, Rogers och Sharp (2002) är användbarhet ett steg i att designa för användarnas behov och förenkla deras användning. Systemet ska erhålla de funktionella, effektiva och trivsamma attribut användaren förväntar sig. Det finns olika mål som användbarheten bör nå för att människor ska kunna interagera med systemet i dagens olika situationer och miljöer. (Preece, Rogers & Sharp 2002).
Preece, Rogers och Sharp (2002) beskriver att det finns sex stycken användbarhetsmål som är effektiva för att mäta användbarheten. Genom dessa mål kan problem i design och användning upptäckas. Verkningsgrad (Effectiveness) syftar på att se om systemet utför det som det är meningen att utföra. Kan användaren utföra den handling med systemet som användaren vill göra.
Effektivitet (Efficiency) handlar om att det ska finnas en effektivitet i de uppgifter som användaren kan göra med systemet. Att användaren behöver göra många klick är ett tecken på ett system som inte innefattar god effektivitet. Däremot ett system där användaren med få klick kan utföra sin handling medför en större effektivitet. Säkerhet (Safety) betyder att användaren inte ska kunna göra handlingar av misstag Användaren ska känna en säkerhet vid användning av systemet vilket kan förebyggas genom att tänka på hur och var element är placerade. Praktisk nytta (Utility) syftar på att systemet bör bidra med de funktionella behov som finns för att användaren ska kunna utföra den tänkta uppgiften. Intuitivitet (Learnability) är ett mål för att se om systemet är utvecklat på så sätt att det är enkelt för användaren att ta till sig. Det ska inte ta lång tid för användarna att förstå sig på hur systemet ska användas. Inpräntning (Memorability) handlar om när användaren väl lär sig. Genom exempelvis ikoner eller genomgående mönster i designen kan användaren enklare memorera användningen. (Preece, Rogers & Sharp 2002, 2016).
13
2.5 Användarnytta
Atler (2015) nämner att nytta, eller utvärderingen av ett verktygs användbarhet, är en viktig del gällande validitet av en produkt. En bedömning av huruvida lätt något är att använda, hur formatet uppfattas som tillräckligt samt hur informationen i en produkt är användbart för användaren.
Vidare beskrivs det att samla in användares perspektiv är högst väsentligt för att förstå hur en produkt tas emot samt vilken inverkan den har på användaren. Det rekommenderas därför att engagera potentiella användare i utveckling och utvärdering av nya produkter då tidig feedback kan förebygga motgångar i framtagandet av en ny produkt. (Atler 2015). Manning (2008) beskriver att viljan att på något sätt kunna kvantifiera användarlycka (User happiness) baserat på relevans, hastighet och användargränssnitt är stor. En bidragande del till att nå detta är att förstå fördelningen av de människor som ska göras lyckliga, och att de påverkas helt och hållet av uppfattning och attityd.
Formella utvärderingsmetoder finns inte av intresse när mätning av nytta (Utility) är syftet. Nytta syftar på hur nöjd en användare är med resultatet ett system ger. Ett exempel kan vara en sökmotor på en webbplats. Lyckliga användare hittar det de vill hitta genom den sökning som genomförs.
Sökmotorn har därmed gjort nytta för användaren och användarlycka har uppnåtts. Det vanligaste sättet att mäta nytta på är genom olika typer av användarstudier. (Manning 2008).
2.6 Hittbarhet
Begreppet hittbarhet (Findability) handlar om de kvaliteter som en produkt, tjänst eller system kan ha för att det ska vara enkelt att hitta. Detta betyder att utmärkande attribut så som färg, placering, form eller miljö spelar roll i hur hög hittbarheten är. Hittbarhet påverkas av systemets navigering och det i sin tur påverkas av vart element är placerade. Utmärkande färger och former påverkar hur enkelt det är att hitta något, men även vad som finns runtomkring speglar hittbarheten. Hittbarhet går att arbeta med inom flera områden. Design, teknik och marknadsföring är tre exempel. Ett problem som kan uppstå gällande hittbarhet är ansvaret att faktiskt implementera begreppet i en process. Då det faller inom flera arbetsområden kan det lätt tas för givet och förväntan att någon annan lägger fokus på området kan uppstå. Detta leder till att hittbarhet ofta rinner ut i sanden och glöms bort. (Morville 2005).
Findlater och McGrenere (2007) menar däremot på att hittbarhet i ett system handlar om vilken hastighet användaren kan hitta funktioner. Användaren kan redan innan ha någon slags förväntan på vad det ska finnas för funktioner, det kan även finnas erfarenheter som spelar roll i vilka funktioner som användes senast. Hittbarhet handlar således om hur fort det går för användaren att lokalisera eftersökt funktion. Hur designen är utformad påverkar hittbarheten i systemet. Ett exempel kan vara när en användare ska utföra en handling där det bara krävs få funktionaliteter.
För att påverka hittbarheten i den situationen kan de övriga funktioner som inte krävs tonas bort eftersom de inte är aktuella för den handling som ska genomföras. (Findlater & McGrenere 2007).
14
2.7 Responsiv design
I takt med utvecklingen av teknologin utvecklas också de skärmar som ska visa gränssnittet för användaren. Det finns flera olika områden inom allt från upplösning till storlek som bör finnas i åtanke vid skapande av ett gränssnitt. Morris (2016) förklarar att det idag finns mer än 90 olika skärmupplösningar och att webbsidor förväntas kunna visas och fungera väl på olika enheter som skrivbordsskärmar, laptops, mobiltelefoner och surfplattor. Det går att skapa separata webbsidor för samtliga områden, men det mest optimala är att skapa en webbsida som passar för alla olika typer av skärmar. (Morris 2016).
Glassman och Shen (2014) förklarar att idag har personen som designar en webbplats ingen kontroll alls över vilken enhet användaren kommer besöka webbplatsen med. I och med det behöver upplösningen för webbplatsen vara anpassad för alla olika storlekar en skärm skulle kunna ha. En designer av en webbplats kan idag inte längre tänka endast utifrån en klassisk datorskärm och dess upplösning utan måste nu även tänka i mindre mått. Att besöka webbplatser i en mobil enhet blir allt vanligare och kräver därmed att webbsidor är anpassade för rätt skärmstorlek. Det framgår dessutom att användandet av surfplattor ökar vilket medför att gränssnittsdesign måste anpassas utifrån ytterligare en skärmstorlek. Samtliga mått för en skärm kan dessutom variera då ett gränssnitt kan presenteras i både liggande och stående läge när det kommer till mobiltelefoner och surfplattor. (Glassman & Shen 2014).
Glassman och Shen (2014) förklarar att en responsiv design gör att en webbsida automatiskt anpassas till att fungera på vilken skärm som helst, oavsett vilken enhet det är som används, se figur 5. I denna studie har uppdragsgivaren nämnt att responsiv design är något de eftersträvar och därmed något som bör ha ett stort fokus under skapandeprocessen av det gränssnitt som kommer tas fram.
Figur 5: Responsiv design. Källa: Författarna.
15
2.8 Teoretisk sammanställning
Teorin D&M IS Success modell den uppdaterade versionen ligger till grund för studiens undersökning och analys av administrationsverktyget Everyware. Genom modellens teori kring hur ett system når framgång har teorin använts för att analysera Everyware och dess framgång. Studien vill med ISSM som grund undersöka framgångsfaktorerna till vad som får användaren att använda Everyware. Användarupplevelse, användbarhet, användarnytta, hittbarhet samt responsiv design är teoretiska områden som har spelat en roll i förståelsen kring vad som påverkar och gynnar användarna. Områdena kartlägger tillsammans vad det är som kan påverka användarnas upplevelser, bemötande och förväntan kring verktyget. Detta är centrala delar som studien använt sig av genom undersökningsprocessen, och under utformandet av gränssnittsförslaget som studien resulterat i.
I denna studie har det siktats på att förslaget på ett administrationsgränssnitt för verktyget ska uppnå god användarupplevelse. Det har därför legat i studiens intresse att grunda en del teori på hur detta skulle kunna uppnås. Eftersom studien forskat kring upplevelser och behov hos användarna har användarupplevelsen varit central för att skapa en förståelse. Studien har influerats av de faktorer som krävs för att nå en god användarupplevelse, detta för att nå bästa möjliga resultat för användaren. Även användbarhet upplevs betydande för denna studie. Det nya förslaget för administrationsgränssnittet ska vara användbart för användarna. Studien har strävat efter att uppnå de presenterade användbarhetsmålen ovan för att publicisterna ska uppleva användbarhet genom gränssnittsförslagen. Begreppet användarnytta används för att kunna förstå vad verktyget Everyware ger eller ska ge användarna. Eftersom studien valt att sätta sig in i användarupplevelsen och användbarheten finns det en väsentlig koppling till att också undersöka användarnyttan. Där av kopplas även hittbarheten som teoretiskt område in då detta kan vara ett betydande område för användarnas användning av informationssystemet samt upplevelsen. Utifrån statistik och uppdragsgivarens önskemål är responsiv design ett område som denna studie värderar som viktigt.
Eftersom responsiv design är ett mål och riktlinje har det en betydande del i huruvida Everyware kommer vara användbart eller inte. Tankar kring responsivitet har funnits med under hela processens gång.
Ett gränssnittsförlag skapat utifrån den teori kring informationssystem som DeLone och McLean (2003) presenterar förväntades, av författarna av studien, kunna bidra till ett mer användarvänligt verktyg. Användarnytta, hittbarhet samt användbarhet ansågs tillsammans kunna bidra till en bättre användarupplevelse i sin helhet. Därav har samtliga delar ur det teorietiska ramverket varit en del av studien.
16
3. Metod
Följande kapitel presenterar fallstudien och dess vetenskapliga ansats, urval samt datainsamling. Metodvalen och genomförandet av de individuella semistrukturerade intervjuerna och en gruppintervju presenteras. Studien har utgått från ett induktivt arbetssätt med ett kvalitativt perspektiv.
3.1 Vetenskaplig ansats
Enligt Bryman (2011) innebär ett induktivt angreppssätt att slutsatser dras på grund av de observationer som genomförts under processen som till skillnad från deduktivt angreppssätt grundar sina slutsatser i teorin för att sedan testas i observationer. Björklund och Paulsson (2012) förklarar att ett induktivt arbetssätt sker när studien börjar processen i verkligheten för att sedan besvara den teori som studien använder sig av. I denna process har arbetet utgått från ett induktivt arbetssätt. För att hitta mönster och skapa en förståelse grundar sig svaren i den datainsamlingsmetod som genomförts tillsammans med användare. Studien besvarar den teoretiska frågeställningen med hjälp av de insikter som dragits från det verkliga användandet av Everyware eller ett administrationsverktyg. Det induktiva angreppsättet ansågs som det naturliga för att kunna besvara forskningsfrågan.
Det finns två större indelningar i tillvägagångssätt när det gäller att samla in data. Det kan antingen utföras i form av kvantitativa metoder som kan innefatta mer statistisk data där mängd är betydande information. Det andra tillvägagångssättet är genom kvalitativa metoder som är som mest effektiva vid undersökning av beteende och upplevelser. (Goodwin 2009). Ett kvalitativt angreppssätt har därmed använts då det ansågs vara mest gynnsamt för studien. Eftersom studien fokuserar på upplevelser och behov hos användaren, snarare än det statistiska fokusområdet, faller det inom ramarna för kvalitativa metoder. Att använda sig av ett kvalitativt angreppssätt lämnar även studien öppen för tolkning. Processen för att samla in data har haft som syfte att skapa kunskap och förståelse av användarnas synpunkter kring användandet av Everyware idag eller ett potentiellt användande.
3.2 Datainsamlingsmetoder
Goodwin (2009) beskriver intervjuer som en bra metod för att förstå hur människor tänker och tycker. Preece, Rogers och Sharp (2016) förklarar intervjuer som ett “samtal med ett syfte”
(Preece, Rogers & Sharp 2016, ss. 295). En intervju kan vara likt ett vanligt samtal men beror på vilken typ av intervjumetod som valts att användas. Det finns olika huvudtyper av intervjuer som alla är uppbyggda på olika sätt. Ostrukturerade, strukturerade och semistrukturerade intervjuer är tre tekniker som fått sina namn utifrån hur mycket kontroll intervjuledaren besitter under en intervju genom att följa en förutbestämd lista med frågor som kan variera i detaljeringsgrad.
Gruppintervju som är den fjärde tekniken handlar om att genomföra en intervju i en liten grupp med deltagare. (Preece, Rogers & Sharp 2016). Alvesson (2011) beskriver de olika intervjutyperna utifrån hur de förhåller sig till struktur. En strukturerad intervju ska följa en tydlig plan där personen som intervjuar är väl förberedd med efterföljande frågor och där svaren har en tydlig koppling till ämnet. En öppen eller ostrukturerad intervju, vilken är motsatsen till den tidigare
17
nämnda, har istället ett brett tema där forskaren i förväg ställt in sig på att intervjun kan ta oväntade vändningar och kommer formas under tiden den genomförs. Semistrukturerade intervjuer befinner sig någonstans mittemellan. Det finns vissa förutbestämda frågor att besvara för att hålla fokuset på ämnet, men möjligheten att ställa följdfrågor alternativt låta informanten utveckla sina svar finns.
(Alvesson 2011). Preece, Rogers och Sharp (2016) förklarar att den mest lämpliga intervjutekniken beror helt och hållet på syftet med intervjun och vilka frågor som berörs. Vidare förklaras det att under en intervju är det viktigt att tänka på formuleringen av frågor. Att inte ställa ledande frågor eller formulera en fråga som redan antyder på att ett visst svar förväntas. Även kroppsspråket från den som intervjuar kan påverka hur informanten svarar och bör finnas i åtanke under hela processen. En informant kan även ta tid på sig att formulera sitt svar, vilket medför att intervjuaren måste inneha tålamod och låta informanten ta den tid som behövs för att besvara frågan. (Preece, Rogers & Sharp 2016).
Datainsamlingen genomfördes via två aktiviteter, individuella intervjuer samt en gruppintervju.
Med tanke på studiens syfte ansågs semistrukturerade intervjuer vara det mest lämpade då friheten att kunna forma innehållet utefter de svar som framkom ansågs vara viktigt. Huvudområdet gällande intervjuernas syfte var från början tydligt och kunde följa en struktur. Möjligheten att bjuda in till spontana tankar och frågor upplevdes vara viktigt för att få fram bästa möjliga resultat.
Först genomfördes fem stycken individuella semistrukturerade intervjuer där samtliga deltagare var män. Fyra intervjuer genomfördes i Kalmar, ansikte mot ansikte, på informanternas arbetsplats. En intervju genomfördes på distans via Skype där även denna informant befann sig på sin arbetsplats.
Preece, Rogers & Sharp 2016) beskriver att använda sig av fokusgrupp som intervjuteknik kan öppna upp för diskussion eftersom det sociala sammanhanget kan bidra till att informanterna utvecklar sina betraktelser av ett ämne. I en fokusgrupp väljs ett representativ urval ut av den målgrupp som studien riktar sig mot. Under en fokusgrupp kan även de personer som i vanliga fall är tysta lyftas fram av undersökningsledaren för att skapa ett dynamiskt samtal. Metoden fokusgrupp användes därför som inspiration till den gruppintervju som genomfördes och följde strukturen för en semistrukturerad intervju. Valet av tekniken grundar sig i att studien ville involvera informanter med samma sysselsättning och erfarenheter till ämnet. Därför upplevdes det som att en gruppintervju passade bra för att informanterna tillsammans skulle kunna diskutera ämnet vilket skulle ge studien en betydande syn på användarnas behov. Valet att genomföra en gruppintervju påverkades även av informanternas situation och tidsbegränsning, och upplevdes vara det mest passande metodvalet för båda parter. Under gruppintervjun genomfördes även här ljudupptagning för att senare kunna säkerställa insamlad data och underlätta transkribering samt efterarbete. De informanter som deltog i aktiviteten var tre kvinnliga studenter vid programmet journalistik och medieproduktion vid Linnéuniversitetet. Intervjuerna genomfördes i Kalmar i en av Linnéuniversitetets lokaler.
3.3 Urval
Valet av intervjupersoner samt vilken vikt som ska läggas på deras uttalanden kan enligt Alvesson (2011) kopplas till två huvudprinciper. Den ena kallas representativitet och handlar om att få bredd och variation när det kommer till valet av intervjupersoner. Den andra principen är en form av kvalitetsurval. De deltagande personerna kan ha olika koppling till ämnet vilket påverkar värdet av
18
deras svar. Det är viktigt att ha dessa två principer i åtanke när intervjupersoner ska väljas. Olika röster bör respekteras och komma till tals då de kan påverka resultatet. (Alvesson 2011).
Ett kedjeurval, även kallat snöbollsurval, används främst i kvalitativa studier och passar småskaliga studier. Ett sådant urval framkommer när studien kontaktar en person eller en mindre grupp människor som upplevs relevanta och användbara för studiens syfte. Personerna kommer i sin tur kontakta vidare människor som kan förse studien med den information och medverkande som behövs. Ett kedjeurval är till viss del slumpmässig eftersom det inte helt kan styras vem som kommer att kontaktas av de personer som studien valt ut. Det kan bildas olika urval i en studie beroende på vilka informanter som ska involveras. När en studie vill få fram så mycket värdefull data som möjligt kan ett urval handplockas. Detta kan ge studien mer relevans och kunskap kring ämnet som det ska forskas kring. Att använda sig av ett ändamålsenligt urval innebär att involvera informanter som besitter kunskap kring ämnet sedan innan och som upplevs kunna bidra med givande insikter. (Denscombe 2010).
Relevanta intervjupersoner för studien är potentiella användare av administrationsverktyget Everyware. Användarna i detta fall är främst de som arbetar med att publicera material från journalister, eller andra källor, på tidningen eller mediehusets webbtidning. Studien grundar sig till stor del på insikter från de potentiella användarna av Everyware. Infomaker, som är studiens uppdragsgivare, är även de en relevant källa för datainsamling. Studiens innehåll och resultat kan komma att påverka vidare arbete och utveckling av administrationsverktyget Everyware i framtiden. En kontinuerlig dialog har därför förts med företaget under studiens gång där tankar och åsikter från uppdragsgivarna haft stor betydelse.
I studien genomfördes ett kedjeurval vid valet av informanter för de semistrukturerade intervjuerna. Utifrån arbetsgivarens förslag kontaktades personer på ett mediehus i Kalmar.
Informanterna förde i sin tur kontakt med ytterligare potentiella informanter. Ett kedjeurval upplevdes som ett användbart sätt att kontakta och involvera informanter. Eftersom studien hade en uppdragsgivare med relevanta kontakter skulle ett kedjeurval medföra en större chans att få med informanter som passar målgruppen. För att bredda målgruppen något, samt samla in data från ytterligare en synvinkel, genomfördes även en gruppintervju. Tre studenter vid programmet journalistik- och medieproduktion kontaktades då de upplevdes ha kunskaper kring ämnet som skulle gynna studiens syfte ytterligare. Det skapades därför ytterligare ett urval i denna studie i form av ett ändamålsenligt urval. Att använda sig av ett ändamålsenligt urval kan även ge studien en ökad chans att få insikter från potentiella användare av administrationsverktyget.
3.4 Genomförande
3.4.1 Framtagning av intervjufrågor
Uppdragsgivaren har visat önskemål i projektplanen, se bilaga 1, på funktionella krav som Everyware ska tillhandahålla. Kraven har delvis använts som utgångspunkt för att ta fram frågor till intervjuerna. Informanterna gavs en möjlighet att presentera sitt perspektiv och behov på hur funktionella krav skulle kunna visualiseras i ett gränssnitt. Teorin ISSM, som använts i studien, har även använts som underlag för att skapa intervjufrågorna. I utformningen av frågorna har systemegenskaper, informationsegenskaper och serviceegenskaper varit riktlinjer för att förstå
19
användarens behov och upplevelse kring områdena. De frågor som skapades var öppna för att ge utrymme till informanten att formulera sina svar. Öppna frågor ger även en möjlighet att ställa följdfrågor vilka formulerades under pågående intervju. Författarna diskuterade frågorna med studiens handledare för att säkerställa dess objektivitet och fastställde samtliga frågor innan intervjuerna ägde rum. Genom att skapa ett antal frågor som varje intervju kunde utgå ifrån ansågs det vara lättare att hålla sig till ämnet, trots spelrum för följdfrågor och öppna svar. Under bearbetningen av intervjufrågorna framkom det att somliga frågor visade sig vara mer lämpade för informanter med erfarenhet av administrationsverktyget. Då en gruppintervju med informanter, utan erfarenhet från verktyget, skulle genomföras formulerades frågorna om till en mer allmän version för att bemöta informanternas förkunskaper. Båda dokumenten med intervjufrågor innehöll 21 förbestämda frågor och delades in i olika kategorier utifrån ISSM teorin. Se bilaga 2 för intervjufrågor.
3.4.2 Genomförande av intervjuer
En intervju kan genomföras på olika sätt. Alvesson (2011) beskriver att mötesformen för intervjun kan variera mellan ansikte mot ansikte, telefonintervju och elektronisk intervju. Vidare förklarar Alvesson (2011) att i en kvalitativ undersökning sker de flesta intervjuer ansikte mot ansikte.
Telefonintervju samt elektronisk intervju ses som mycket enkla och kan ibland även vara otillräckliga, men kan också vara ett bra alternativ för kompletterande eller uppföljningsintervjuer när ett rikare intervjumaterial efterfrågas. (Alvesson 2011).
Arvola (2015) beskriver att deltagare för intervjuer måste informeras om samtycke vilket innebär att de klart och tydligt får ta del av information kring vad deras deltagande innebär. Inför intervjun skapades därför ett samtyckesavtal, se bilaga 3, utifrån de etiska principer som Vetenskapsrådet (2002) presenterar (se 3.5 Etiska överväganden). Detta avtal skickades i förväg ut till samtliga informanter för att erbjuda möjlighet till både förberedelse och eventuella frågor eller funderingar gällande intervjun.
Preece, Rogers och Sharp (2016) förklarar att spela in eller på annat sätt dokumentera den data som samlas in är nödvändigt för att ta vidare resultatet till analys. Olika metoder kan användas både individuellt och kombineras med varandra. Genom en ljudupptagning kan intervjuaren rikta sin uppmärksamhet mot informanten istället för att försöka föra anteckningar och samtidigt lyssna på vad som sägs. En ljudupptagning under den senare transkriberingsprocessen kan dessutom vara minnesframkallande och ge återblickar till intervjun som genomförts. (Preece, Rogers & Sharp 2016). För att kunna ta vidare resultatet från intervjuerna och enklare behandla materialet i efterhand valde därför författarna att använda sig av ljudupptagning vid intervjutillfällena.
Ytterligare en anledning bakom ljudupptagningen var att fokuset under intervjun skulle ligga på att föra samtalet framåt samt visa intresse för informanten. Att spela in intervjuerna skapade även en trygghet hos författarna att korrekt information togs vidare i studien. Som komplement till ljudupptagningen antecknade en av intervjuledarna samtidigt som den andra intervjuledaren ställde frågor.
Under intervjun fick informanterna möjligheten att besvara samtliga 21 frågor utifrån individuella kunskaper och erfarenheter. Informanterna fick besvara frågor berörande läsning av nyheter, användande alternativt potentiellt användande av digitala administrationsverktyg, samt önskvärda
20
funktionella krav gällande verktyget. Informanterna fick även tänka sig in i ett scenario där syftet var att skapa förståelse för hur användandet av ett administrationsverktyg kan se ut.
3.5 Analys
3.5.1 Check-coding
Det är betydande för processen att analysera det empiriska material som framkommit för att få fram trender och mönster. Detta kan göras i form av en kvalitativ analys vilket innebär att undersöka vad det är som ska göras, varför och hur. Den kvalitativa analysen kan fördelas ner i så kallad check-kodning där mönster tas fram genom en kategorisering. (Goodwin 2009). När kodning av data som samlats in bearbetas fram till mönster, och framtagning av kategorier utförs en så kallad innehållsanalys (Preece, Rogers & Sharp 2016). Att göra en innehållsanalys i denna studie medför att tydliga mönster av användarnas behov har kunnat fastställas.
När intervjuer eller observationer genomförts behöver materialet analyseras. Att gå igenom materialet från intervjuer, en och en, kallas för Single case analysis. När en intervju eller observation är utförd kan en så kallad Check-coding tillämpas som metod. Detta används för att reducera och organisera data som samlats in, samt framhäva de betydande upplevelser, mål och prioriteringar som framkommit under intervjun. (Goodwin 2009). Efter de intervjuer som utförts samlades det transkriberade materialet ihop för att tas vidare till en check-kodning. De åsikter och upplevelser som ansågs betydande för studien sorterades genom färgkodning. De mönster som framkom genom färgkodningen skrevs sedan upp i olika kategorier på en whiteboardtavla för att göra det tydligare att se helheten och få fram tydligare kategorier, se bilaga 4. De områden som flera än tre informanter berörde ansågs som ett betydande mönster och användes sedan vidare i sammanställningsprocessen.
3.5.2 Affinitetsdiagram
När ett projekt är i det stadie att empiriskt material har samlats in och det är dags att kategorisera så kan ett affinitetsdiagram tillämpas. Denna typ av kategoriseringsmetod är bra vid projekt där det involveras informanter med olika bakgrund som bidrar med olika perspektiv. Begreppet affinitet betyder släktskap och är precis det som affinitetsdiagram handlar om. Att hitta likheter mellan olika informanters svar och kategorisera ihop dessa. Det är ett kvalitativt angreppssätt för att strukturera upp och skaffa sig insikter kring informanternas behov och mål. (Arvola 2015).
Från de betydande mönster som skrivits ned på whiteboardtavlan skapades ett affinitetsdiagrammet, se figur 6. Affinitetsdiagrammet utgick från de tre områden som enligt teorin ISSM anser att ett lyckat informationssystem bör ha. Med hjälp av affinitetsdiagrammet kunde studien få en klarare vy över mål och behov som informanten har på informationssystemet. Detta ligger till grund för de utformade gränssnittsförslagen.
