Erfarenheter om skador och skadeförebyggande träning hos tennistränare

(1)

Fördjupningsarbete 15 hp

Erfarenheter om skador och

skadeförebyggande träning

hos tennistränare

- En intervjustudie

Författare: Frida Ström Handledare: Sofia Ryman Augustsson

Examinator: Marie Alricsson Termin: VT20

Ämne: Självständigt arbete inom

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Tennis är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan. De vanligaste skadorna som rapporterats innan är knäskador och axelskador. En riskfaktor för tennisskadors uppkomst är omkretesen på tennisrackets handtag, tennisrackets storlek på huvudet och träningsvolymen. Uppvärmning och vara aktiva inom fler idrotter var skadeförebyggande åtgärder. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som var certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet och finns i fyra steg.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare

Metod: Metoden som använts var kvalitativa semistruktuerade intervjuer. För databearbetning användes kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 chefstränare på olika tennisklubbar.

Resultat: Ur analysen framträdde fyra olika teman: hög tävlings- och träningsnivå, kunskapsbrist, individuellt ansvar och samarbete.

Konklusion: Sammanfattningsvis verkade tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador var och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gällde skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar brister.

Nyckelord

Skadeförebyggande träning, skadehantering, skador, tennisspelare, tennistränare

(3)

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Bakgrund ___________________________________________________________1 3 Problemformulering __________________________________________________4 4 Syfte _______________________________________________________________5 4.1 Frågeställning ____________________________________________________5 5 Teoretiskt ramverk __________________________________________________ 5 5.1 Mumfords femkomponentsmodell ____________________________ 5 5.2 Auktoritärt respektive demokratisk ledarskap __________________ 5 5.3 Etiskt ledarskap _______________________________________ __ 6 6 Metod ______________________________________________________________6 6.1 Studiedesign och deltagare __________________________________________6 6.2 Datainsamling och intervjuguide _____________________________________ 7 6.3 Analys av data ___________________________________________________ 8 6.4 Etiskt ställningstagande ___________________________________________ 9 7 Resultat __________________________________________________________ 10 7.1 Hög tävlings- och träningsnivå______________________________________ 11

7.1.1 Idrottsgymnasium ______________________________________ 11 7.1.2 Tävlingsspelare råder högst fara för skador _________________ 11 7.1.3 Fysträning ___________________________________________ 12 7.2 Kunskapsbrist __________________________________________________13 7.2.1 Brist på kunskap_______________________________________ 13 7.2.2 teknik ________________________________________________13 7.3 Individuellt ansvar _______________________________________________14

7.3.1 Uppvärmning _________________________________________ 14 7.3.2 Det egna ansvaret hos seplarna brister _____________________ 15 7.3.3 Individuella program ___________________________________ 16 7.3.4 Fler idrotter __________________________________________ 16 7.3.5 Progression __________________________________________ 17 7.4 Samarbete ______________________________________________________17 7.4.1 Fysioterapeuter ________________________________________17

(4)

7.4.2 Samarbete mellan föreningar _____________________________18 8 Diskussion och analys________________________________________________ 18 8.1 Resultatdiskussion _______________________________________________ 18 8.1 Metoddiskussion _______________________________________________ 20

9 Konklusion ________________________________________________________22

Referenser___________________________________________________________24

Bilagor ________________________________________________________________

Bilaga A Informationsbrev ______________________________________________ I Bilaga B Intervjugudie ________________________________________________ II

(5)

1. Inledning

Inom all typ av idrott uppkommer skador, vid vissa tillfällen av en slump, ibland

medvetet. Vissa skador är mer komplicerade eller möjligen oförklariga att förstå. Många gånger finns det begripliga mönster varför skador uppstår och när dem tydligörs finns även möjligheten att minska risken för skador (Bahr & Engelbretsen, 2010).

Tennis är en sport som passar alla åldersgrupper, kön och idrottsnivå och är en världsomfattande idrott med 87 miljoner aktiva tennisspelare i världen och närmre 400 000 människor utövar tennis regelbundet i Sverige. Sammanlagt finns det över 400 tenniskubbar i Sverige med ett stort utbud av banor och sommaranläggningar (Svenska tennisförbundet, u.å.a). Denna studie är tänkt att belysa vilka erfarenheter tennistränare har om tennisens skador och skadeförebyggande träning.

2. Bakgrund

2.1 Tennis som idrottsform

Tennis är sport som är nyttigt både för den fysiska och mentala hälsan och att regelbundet utövande av tennis bidrar till minskat blodtryck, en bättre

syreupptagningsförmåga och en mindre risk för sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar (Svenska tennisförbundet, u.å.a.). Tennis spelas med rack på en tennisplan, antingen inomhus eller utomhus och kan spelas singel eller dubbel. Singel innebär att det är matchspel en mot en spelare och dubbel är två mot två spelare.

Tennismatcher spelas i tre alternativt fem set. Varje set inkluderar en vinst på sex stycken game och serve sker varanan gång mellan spelarna. (Svenska tennisförbundet, u.å.a). Inom tennis finns det olika slag: forehand, backhand, smash, volley och serve.

Forehand utövas från höger sida av kroppen med höger hand. Backhand-slaget utförs från vänster sida med antingen dubbelfattning av båda händerna eller enkelfattning av endast högerhanden. En Smash är ett hårt slag ovanför huvudet och sker oftast vid nät och volley är ett slag som används ofta framme på nät där slaget på bollen kommer innan bollen studsar. Sista slaget som används är serve och är starten på matchspel och sker med ett kast och slag ovanför huvudet (Svenska tennisförbundet, u.å.a.). Ett rack ger en ytterligare ökad extensionsmoment som påverkar och ökar trycket på hela rörelsekedjan och såväl armbågen. Längre, stelare och hårt spända racket är en

riskfaktor för skador inom tennis och främst skador på armbågen. Däremot racketar med

(6)

större huvuden ger en ökad chans till att träffa bollen och kan därmed minska felträffar och vridmoment som kan ge upphov till skador. Olika tennisanläggningar och dess olika underlag visar sig ge en skillnad i bollhastighet vilket emellertid inte verkar bidra till någon skillnad i skaderisken (Bahr, et al., 2010).

2.2 Skadepanoramat inom tennis

Idrottsskador är ett stort dilemma för idrotten, samhället och främst för den drabbade (Internationella olympiska kommittén, 2015).

Chen, Cheng, Lin, Hong, Huang & Chou, (2005), belyser idrottsskador och dess uppkomst hos elitidrottare. Av alla skador som deltagarna rapporterade sker 76,6% av alla skador under tävlingar. Det vanligaste skadestället hos tennisspelare är knä, vrist och handled.

Pluim, Loeffen, Clarsen, Bahr & Verhagen (2016b) studerade 73 tennisspelare, (11–14 år), under 32 veckor där 25 akuta skador på 23 spelare rapporteras, en skadefrekvens på 1,2 skador per 1000 tennisexponering. Trettiosex procent av dem akuta skadorna är på fotleden och akuta skador på ljumsken stod för 25% av de rapporterade skadorna.

Överbelastningsskador är förekommande också, sammanlagt rapporterades 88 skador.

Knäet, ryggen, axel, fotled och handled är dem fem vanligaste ställena att få en överbelastningsskada på. Armbåge, ben och ljumske förekom också i

överbelastningarna men med en mindre procentandel. Resultatet visar även att ett tidigt fokus på skadeförebyggande åtgärder skulle kunna minska många

överbelastningsskador. Moore (2006) belyser vilka skador som är vanliga hos

tennisspelare och i resultatet framkom det att handleder, axlar och sönderrivna senor är vanligt förekommande skador om spelarna inte lär sig rätt teknik från allra första början.

Tennisarmbåge är också vanligt förekommande skada och uppkommer ofta i samband med en spelare spelar utan tillräcklig muskelstyrka. (Moore, 2006). Smärta i

muskelfästena på armbågens utsida klassas som en tennisarmbåge och uppstår ofta i samband med upprepande slag, utåtvridande slag och/eller rörelser vid ett backhandslag eller inåtvridande sträckning vid utövandet av en serve (Bahr, et al., 2010). Skador inom tennis bygger ofta på att det är upprepande träning och att spelare måste lära sig att använda hela kroppen (Moore, 2006).

2.2.1 Skadeprevention inom tennis

(7)

Skadeförebyggande åtgärder är en komplicerad process och handlar initialt om att kartlägga riskfaktorerna till skadornas uppkomst för att sedan kunna utforma en åtgärdsplan för att minska skaderisken. Trots att nya skadeförebyggande åtgärder har implementerats inom tennis så finns det en fortsatt relativt hög skadefrekvens (Bahr, et al., 2010). Omkretsen på rackets handtag kan vara en skaderisk för tennisarmbågen. Ett handtag med mindre omkrets gör att spelaren behöver sträcka fingrarna och handleden i ett utvidgat läge. Det ger en ökad påfrestning vid armbågen och en sträckning av

handleden. Därav används mindre handtag för att minska uppkomsten av tennisarmbåge (Bahr, et al., 2010). Uppvärmning ger en högre kroppstemperatur samtidigt som

muskulaturen, senor och ligament blir förberedda och anser ge resultat på koordinationen, tekniken, explosiviteten och den generella prestationsförmågan (Svenska tennisförbundet, 2009). Moore (2006) belyser att uppvärmning inför tennisträning är en stor del av det skadeförebyggande. Spelaren på planen ska känna balans i kroppen, obalans i kroppen kan göra att spelaren tappar kontrollen på bollen och därmed kontrollen i kroppen och kan ge upphov till skador. En skadeförebyggande åtgärd kan även vara att utöva flera idrotter, framför allt i tidig ålder (Moore, 2006).

Riksidrottsförbundet (u.å.) förklarar att ett tidigt deltagande i flera idrotter ger en fördelaktigare utveckling, både atletisk och motorisk, en längre idrottskarriär, en bättre förmåga av idrottskunskaper till andra idrotter, ett starkare självförtroende, större inre drivkraft och en ökad fysisk aktivitetsnivå som vuxen. En tidig idrottsspecialisering innebär ofta att idrottaren slutar idrotta tidigare och skaderisken ökar till 80% jämfört med de som utövar fler idrotter (Riksidrottsförbundet, u.å). Inom tennis benämns ofta inomhussäsongen och utomhussäsongen. Under utomhussäsongerna ökar spelarnas deltagande i tävlingar samt att tävlingarna sker mer regelbundet. Med det ökar även träningsdosen för spelarna samt skaderisken ökar. På samma sätt blir skaderisken när juniorer går till elitnivån när intensiteten och träningsvolymen ökar (Pluim & Drew, 2016a)

Ahlquist, Cash & Hame´s (2020) resultat visar att tidig specialisering (innan 14 års ålder) är mer benägna att rapportera skador under sin idrottskarriär. Både inom idrottsrörelsen och medier diskuteras ofta fördelarna och nackdelarna med att

specialisera sig till en idrott i tidig ålder. Resultatet visar att de flesta landslagsspelare harr varit aktiv inom fler idrotter och specialiserade sig först vid 15 års åldern i samband med gymnasiet och idrottsgymnasium som ofta leder till idrottsspeciallisering

(8)

Fahlström, Gerrevall, Glemne & Linér 2015). På Sveriges Riksidrottsgymnaisum har det forskats på anledningarna till uppkomsten av skador hos de idrottare på olika idrottsgymnaisum och det visar sig att ett stort antal ungdomar är skadade och har även långtidsskador. Det framkom det att skadorna gav allvarliga konsekvenser på

ungdomarnas möjlighet till elitnivå vilket är RIG:s målsättning. Förekomsten av skadorna hittades främst i att det rekommenderade näringsintaget inte uppfylldes samt minskad sömn som på sikt leder till sämre prestation. Även träningsvolym,

träningsintensitet ger en ökad risk för skador (Von Rosen, 2017).

2.3 Tränarens roll inom tennis

Tränaren är ett viktigt inslag i idrotten vars uppgift är att ta spelarna längre inom sin idrottskarriär. Svenska tennisförbundet har ett utbildningsprogram för tennistränare som är certifierad på silvernivå av internationella tennisförbundet. Det finns i fyra olika steg där det första steget är tennisens plattform, en två dagarsutbildning som riktar sig mot barn- och ungdomsutveckling, grundläggande träningslära, tennisteknik, slagteknik, koordinationsträning och spelbaserad tennisträning. TGU1 är andra steget i utbildning och varar i fyra dagar och syftar till att utbilda tränare inom tränarskap, träningslära, metodik, teknik, biomekanik, taktik, pedagogik och föreningskunskap. Nästa steg, TGU2, är en tvådagarsutbildning med fokus på tester och planering, teknik, kost, skador och återhämtning. TGU3 är det sista steget i utbildningen och pågår i 10 dagar. Den handlar om coaching, ledarskap, lärande och taktik (Svenska tennisförbundet, u.å.b).

Tennisspelare behöver springa, starta, stoppa, vrida, hoppa, glida, återhämta sig samt slå i olika riktningar och rörelsenivåer och dessa tuffa moment har visat sig bidra till en ökad skaderisk (International tennis federation, 2019).

3. Problemformulering

Skadefrekvensen inom tennis är forfarande relativt hög och mer information hur skador kan undvikas lika väl som hanteras är således önskvärt. Tävlingsspelare inom tennis har en hög träningsnivå och det behöver klargöras hur skadorna kan förebyggas trots antal träningspass per vecka. En ökad kunskap och förståelse för hur tränare jobbar mot skador skulle kunna ge möjligheten att nyttja detta i framtida kompetensutbildningar.

(9)

4. Syfte

Syftet med studien var att undersöka och beskriva tennistränarnas erfarenheter av skador, skadehantering och skadeförebyggande träning hos tävlingsspelare.

4.1 Frågeställning

- Hur ser tennistränarens erfarenhet ut vad gäller skadebilden och skadeförebyggande strategier inom tennis?

5. Teoretiskt ramverk

Nedan kommer studiens teoretiska ramverk presenteras som kan ge en djupare förståelse av det insamlade materialet till studien.

5.1 Mumfords femkomponentsmodell

Mumfords femkomponentsmodell syftar till vilka faktorer som krävs i samband med ett effektivt ledarskap. En av dem viktiga utgångspunkterna i Mumfords modell är de sammansatta sociala interaktionerna som oavbrutet håller på i alla organisationer på alla olika nivåer.

Ledarskapsteorin bygger på tre nyckelkomponenter: problemlösningsförmåga, social bedömningsförmåga och kunskap. Att bemästra en problemlösningsförmåga är enligt Mumfords en viktig del av ledarskapet (Hassmén & Hassmén, 2010).

Social bedömningsförmåga består av fyra dimensioner: perspektivförståelse, social insiktsfullhet, beteendeflexibilitet och social smidighet.

Kunskap menas att för att kunna identifiera ett problem, exempelvis skador, behövs det kunskap. Desto större problem och komplexa problem ledaren ställs inför behövs det ännu mer kunskap för att kunna lösa problemet på ett bra sätt och även för att kunna förstå problemet (Hassmén, et al., 2010).

5.2 Auktoritärt respektive demokratisk ledarskap

Tannenbaum och Schmidt (1973) teori om ledarskapsbeteenden och menar att beslut kan fattas på många olika sätt med mycket eller lite påverkan om människorna omkring.

Auktoritärt och demokratiskt ledarskap är två olika typer av ledarskap. Teorin bygger på

(10)

sju olika typer av hur ledaren fattar beslut, antingen kan en ledare använda auktoritärt ledarskap fullt ut eller demokratiskt ledarskap fullt ut alternativ ha inslag av båda ledarstilarna. Ett auktoritärt ledarskap kan ses som mer ledarcentrerat ledarskap och det demokratiska ledarskapet som följcentrerat ledarskap. De olika beteenden kan förklaras i sju olika begrepp. Nummer ett av de sju kategorierna innebär att ledaren fattar sitt beslut och rapporterar det till sin grupp. Nummer två liknar den första men skillnaden är att ledaren säljer in sitt beslut genom att till exempel förklara de positiva effekterna av beslutet för gruppen. Den tredje punkten syftar till ledaren tillkänna ger sin idé och bjuder därefter in till frågor och kommentarer. Nummer fyra riktar sig till att ledarens tar fram ett preliminärt beslut till gruppen som är möjligt att föra en diskussion om. Den femte kategorin lägger fram ett problem där gruppen får komma idéer på lösningar och utefter det tas beslutet. De två sista punkterna handlar om att gruppen fattar besluten och skillnaden på dem två kategorierna är att på nummer sex definierar ledaren problemet och i kategori sju identifierar gruppen problemet. Det mest effektiva ledarbeteenden utgår från tre olika faktorer: ledarens egenskaper och attityder, gruppmedlemmarnas behov och kompetens samt situationens krav och förutsättningar.

5.3 Etiskt ledarskap

Etik och moral är diskussioner som ofta uppkommer även inom ledarskap och kan förstås från två synvinklar: ledarens handlande och ledaren som person. Ledarens handlande syftar till hur dess agerande är i moraliska handlingar. Ledaren som person innebär personlighet och dess karaktär som ledaren uppvisar. Etiskt ledarskap bygger på sex byggstenar: trovärdighet, respekt, ansvar, rättvisa, omtänksamhet, omtänksamhet och vara den goda samhällsmedborgaren (Connock & Johns, 1997).

6. Metod

6.1 Studiedesign och deltagare

Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där tennistränares intervjuades angående deras uppfattning och erfarenheter av skador och

skadeförebyggandestragegier. En kvalitativ forskningsmetod används för att förstå världen utifrån deltagarnas synsätt och skapa en mening från deras kunskap (Kvale &

Brinkmann, 2009). Initialt skickades informationsbrev (bilaga A) ut via mejl till

chefstränare på olika tennisklubbar i Sverige. Svaren som inkom var från chefstränarna.

(11)

Utifrån svaren som inkom gjordes ett utplock utifrån följande inklusionskriterier;

deltagarna skulle träna tävlingsspelare och vara anställd tränare under studies gång.

Exklusionskriterier var tennistränare som inte tränade tävlingsspelare och/eller inte var anställd tränare vid tidpunkten för intervjun. Totalt visade 16 tennistränare intresse för medverkan i studien varav 15 var män och en var kvinna. Sex tränare exkluderades, tre med påföljande anledning att de ej var anställda tränare vid tidpunkten och tre tränare då de ej tränade tävlingsspelare. Totalt inkluderades 10 chefstränare vilka genomförde intervjuer. Deltagarna presenteras i tabell 1.

Tabell 1: Detagartabell

Deltagare Utbildning Tränarkarriär

1 Tennisförbundets utbildningar: tennisens plattform, TGU 1,2,3

17 år

25 år

11 år

15 år

10 år

Högskoleutbildning inom tennis/tennistränare

16 år

24 år

4 månader

15 år

(12)

6.2 Datainsamling och intervjuguide

Datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide (bilaga B) för att erhålla en viss standardisering (Kvale, et al., 2009).

Intervjuguiden användes för att säkerställa att frågeställningarna och syftet därmed blev besvarat. I den mån som gick grundandes frågorna på öppna frågor för ett så

utvecklande svar som möjligt. Fokuset var att få deltagarna att utveckla sina svar om sina erfarenheter och kunskap (Yin, 2013). Intervjuerna genomfördes via telefon och varade mellan 17 minuter – 59 minuter vardera.

6.3 Analys av data

Alla intervjuer transkriberades och sammanställdes i programmet Word. Som

analysmetod valdes innehållsanalys där en metodiska granskningen genomfördes av de transkribierade intervjuerna. Initialt plockades meningsbärande delar ut som bedömdes som viktiga i materialet såsom citat eller meningar. De meningsbärande delarna kodades och slutligen beskrev de ord som redogjorde för kategorin. Ett exemepl av hur analysen gick till presenteras i tabell 2.

(13)

Tabell 2: Exempel på processen av analysen.

Meningsbärande del Sammanpressad meningsbärande del

Subkategori Kategori

En grej till kan jag ju klämma in där förresten.

Att vi har ju en gemensam fysträning för alla

tävlingsspelare eller ja för alla ungdomar i

tennisskolan egentligen dock är det bara

tävlingsspelare som dyker upp. Ja, primärt i alla fall.

Så en gång i veckan har vi fysträning där vi även inkluderar

skadeförebyggande som fotledsträning och allt möjligt. Det blandas dock med pass som är

grenspecifikt styrkepass och snabbhet och så också.

Så en gång i veckan har vi fysträning där vi även inkluderar

skadeförebyggande som fotledsträning och allt möjligt. Det

blandas dock med pass som är grenspecifikt styrkepass och

snabbhet och så också.

Fysträning Hög tävling- och träningsnivå

6.4 Etiskt ställningstagande

Forskning är angelägen för samhällets utveckling och dess medlemmar har därför befogenheten att ställa krav på att forskningen, forskningskravet och

individskyddskravet. Forskningskravet det vill säga att kunskapen förbättras och metoder förändras till det bättre. Individskyddskravet innebar att samhällets individer har rättigheten till skydd mot olämplig insyn så som deras livsförhållanden. Det var därför viktigt att väga dessa två krav mot varandra. Initialt var det vitkigt att studien

(14)

tagit ställning till det förväntade resultatet och dess negativa följder hos, i detta fall, deltagarna (Vetenskapsrådet, 2002).

I hänsyn till de etiska överväganden har inte deltagaren eller dess tennisklubb nämnts i studien. Syftet i studien kan komma att påverka klubbens rykte i de fall klubben skulle ha en stor skadeincidens. Vid start informerades de om att intervjun kommer att spelas in att deltagarna har rätt att få ta del av materialet från inspelningarna samt att de får avbryta när de vill utan att bli ifrågasatta. Samtliga inspelningar togs bort efter transkriberingen samt även alla kopior i pappersform. I word dokumentet ersattes deltagarens namn med en kod. Information om denna hantering delgavs deltagarna.

Frågorna i intervjun formades på så sätt att undvikas som stötande eller kränkande.

Under intervjuerna uppfattades det inte som att deltagarna ansåg att frågorna på något sätt vara kränkande eller stötande och alla deltagare svarade på alla frågor.

7. Resultat

Analysen av datan som samlats in resulterade i 4 huvudkategorier och 13 subkategorier och presteras i tabell 3.

Tabell 3: Kategorisering.

Hög tävlings- och träningsnivå Idrottsgymnasium

Tävlingsspelare råder högst fara för skador Fysträning

Kunskapsbrist Brist på kunskap

Teknik Fysioterapeut

Individuellt ansvar Uppvärmning

Det egna ansvaret hos spelarna brister Individuella program

Fler idrotter Progression

Samarbete Fysioterapeut

Samarbete mellan föreningar

(15)

7.1 Hög tävling- och träningsnivå 7.1.1 Idrottsgymnasium

I analysen framkom det från några deltagare att många skador skedde i samband med att spelare valde att börja på tennisgymnasium, och att det oftast i samband med

gymnasievalet som idrottsspecialiseringen skedde. Tennisgymnasium bidrog ofta till att tävlingarna ökade för spelarna och även träningsvolymen.

”Och jag kan inflika med att när det gäller tennisgymnasiet, många flyttar hit för att gå tennisgymnasiet och det är absolut inte ovanligt att dem hitflyttade spelarena blir skadade i inledning av sitt första år. Och det är för att det är rätt hög träningsdos och dem är nog inte riktigt vana vid det har vi märkt genom åren. Så av erfarenhet så har vi dragit ner

träningsdosen inledningsvis för att se vad dem klarar av och vad kroppen orkar och kollar av deras fysiska status innan vi lägger på all träning, dem vill oftast träna mycket, väldigt mycket.” (1).

Det visade sig även att deltagarna tyckte att spelarna specialiserade sig alldeles för tidigt.

”Idag specialiserar man sig alldeles för tidigt.” (5).

7.1.2 Tävlingsspelare råder högst fara för skador

Alla deltagare var överens om att deltagarna, som var anställda på klubbarna som chefstränare, var de som tränade tävlingsspelarna och att spelare på hög nivå var de som rådde högst fara för skador på grund av träningsvolymen.

”Ja, nu är det så att vi anställda tränare tränar tävlingsspelare och till stor del vuxna. Vilket om jag får säga där de flesta skadorna dyker upp.

Och vi har väl rätt bra utbildning inom detta genom tennisförbundets utbildningar.” (1).

”Sen är det ju jag som chefstränare som är ansvarig för tävlingsspelarana så där kommer det flest skador, jag går väldigt mycket kurser om just skadeförebyggande träning.” (6).

”Nej, men det är väl egentligen bara tävlingsspelarna som blir skadade så eftersom det är dem som tränar lite mer, mycket mer.” (6).

Många kroppsdelar i kroppen rådde fara för skador. Analysen visade på att deltagare upplevde olika vilka skador som var vanligast förekommande hos tävlingsspelare inom tennis.

”Det vanligaste är ju axelskador, sen så är det även en del handledsskador.” (4).

(16)

”Pratar vi tävlingsspelare så är det arm, axel och knä. Och rygg. Men det är ju för att tennisen är så ensidig.” (5).

”Bland ungdomar är det mer axlar, rygg, handleder. Inte så mycket fotleder som man skulle kunna tro.” (1).

”Dem skador vi haft är egentligen nästan bara lederna på fotleden, knän, axlar, det är väl dem som är mest vanliga.” (3).

”Rygg, axel, knä är vanligast”. (6).

”Axel är definitivt vanligast hos våra spelare” (9).

Vissa av deltagarna upplevde att de inte haft så mycket skador hos spelarna.

”Sen jag började ha det inte varit någon skada sådär som jag märkt.”

(10).

”Några vrickade fötter endast” (2).

”Vi har inte alls mycket skador, det är nog på grund av att vi kör fysen och värmer upp innan. Inga axelskador, eller jo vi hade några, men det var för dem bytte racket själva.” (7).

7.1.3 Fysträning

Träningsvolymen är hög för tävlingspelare men all träning ansåg tränarna inte kunde vara på tennisplanen. Flera av tränarna menade att tävlingsspelarna bör utföra fysträning och behövdes främst för att säkerthetsställa att spelarna får en allsidig träning samt minska svagheter i kroppen som kunde leda till skador.

”Det är ju nästan så att man får lägga mer tid på fysen än på banan.” (4).

”Det är ju att vi har regelbunden fys. Och det känner vi har varit bra, dem har ändå gått till det en gång i veckan.” (7).

”Dels tror vi på fysisk träning, vi tränar för att kunna träna. Så att vi är tillräckligt starka. Så vi har egentligen, alla våra tävlingsspelare, minst tre pass fys i veckan.” (6).

”Så en gång i veckan har vi fysträning där vi inkluderar skadeförebyggande som fotledsträning och allt möjligt.” (1).

”Så det vi håller på med skadeförebyggande är att vi har tagit hjälp av internationella studier och även kontaktat en fystränare och så vidare för att veta vilka övningar vi ska köra och så vidare.” (3).

(17)

Det framkom även att de inte körde fysträning av några deltagare med anledning att de ansåg att spelarna hade även fler idrotter och det blev för hög träningsdos med fyspass också.

”En del tävlingsspelare har ju andra idrotter också. Så det blir för mycket om dem ska köra, anser vi, ännu mer träning än vad dem redan gör.” (1).

” Jag menar att samla i tennisen att liksom samla alla en gång till i veckan och köra fysträning för oss är det jättesvårt. Jag ser hellre att det är bättre att dem håller på med en idrott till i så fall.” (5).

I analysen framkom det att några deltagare använde sig av screening med anledning att de upptäckte obalans och svagheter hos spelarna.

”Vi kör olika stabilitetsövningar med dem ofta. För vi har upptäckt att är man sämre i den åldern och du inte är stabil då kommer du inte ha en stabil forehand eller backhand. Du kan trappa snett, lättare för dig att ramla och till slut kommer du ha skada någonstans genom att du kompenserar med andra muskler om du är ostabil och drar på dig skador.” (8).

”Och så screenade vi eleverna så och så fick dem lite individuella saker som dem skulle jobba på om dem var överrörlig eller stel eller om dem behövde bygga upp styrka i olika delar”. (9).

7.2. Kunskapsbrist 7.2.1 Brist på kunskap

Deltagarna poängterade för att få till en så skadeförebyggande klubb som möjligt fanns det en stor brist på kunskap. De lyfte att svenska idrotten överlag behövde bli bättre på att ta professionell hjälp.

”Många av oss har inte jätte mycket kunskap inom de fysiska grejerna. Vi kanske har mycket kunskap inom taktik och teknik. Det är ofta där som man nästan får ha en annan tränare som specialiserar sig på den fysiska träningen och tar hjälp av någon som håller på med mental träning. Man kan ju lite av allting men dem två delarna är så stora och viktiga så att det

tror jag vi behöver ta hjälp med.” (3).

”Jag tror det är för få tennistränare som kan mycket om skador. Ofta tror man en sak och kör på det och sen blir det bara värre.” (8).

7.2.2 Teknik

Rätt teknik var en viktig del för att spelarna ska hålla sig skadefria. Det framgick att flera tränare ansåg att de kan se på tävlingar att kunskapen om teknik har varot bristande hos tränaren.

(18)

”Det kan man nog också se ibland att man har på tävlingar spelare som har mindre bra teknik då dem kanske har tränare som inte har kunskap i hur det ska se ut när man är 10 år. Och så känner man att det här kommer vara en skada om två år.” (3).

Deltagarna var överrens om att tekniken var viktig för att spelarna ska kunna utvecklas i sin tennis och minska skaderisken.

”Det tekniska skulle jag säga är nummer ett och efter det kanske det fysiska och mentala och det taktiska kommer in med att dem spelar match.” (3).

”Vi jobbar mycket med grunder, mycket rörelser och rörelseteknik och så vidare så att blir mer ergonomiska på banan och även rör oss snabbare.”

(6).

7.3. Individuellt ansvar 7.3.1 Uppvärmning

Uppvärmning var något som skulle finnas med i alla träningar för att minska skadorna visade analysen. Flera av deltagarna jobbade frekvent med att ge spelarna

uppvärmningsprogram som skulle utföras innan träningen började på plan.

”När det gäller tävlingsseniorerna så kollar vi av det och till dem har vi uppvärmningsprogram som dem ska följa och så innan träningarna. Och där är det ju mer om dem inte följer det blir det ingen träning.” (1).

”Dem har dels utrymme innan dem kommer in banan där dem har egna program som dem ska sköta.” (9).

Några av deltagarna jobbade mindre frekvent med uppvärmningen innan de kom in på planen men tydliggjorde att uppvärmningen ska finnas med.

”Uppvärmning ska finnas med första minuterna av varje träning.” (2).

”Vi är noga med att dem värmer upp när träningen börjar.” (10).

Flera av deltagarna understrykte att de skador som varit akuta och skett på plan är oftast relaterade till att spelaren inte var tillräckligt uppvärmda.

”Det har oftast handlat om dålig uppvärmning eller om muskeln var så pass trött.” (2).

I de lägen där uppvärmningen var bristande och deltagarna såg en skaderisk var det viktigt att prata om uppvärmningens syfte.

”Vi pratar även om uppvärmning som också kan vara skadeförebyggande.

Det pratar vi absolut om.” (3).

(19)

”Det är ju så att dem eleverna jag har haft är det dem som verkligen vet vad det innebär gör ju det. Men jag har försökt att få in det i de andra spelarna men dem tycker det är lite töntigt. Men då brukar hag säga att proffsen gör såhär och det är absolut inte töntigt, det är otroligt viktigt för att ni ska hålla i längden.” (4).

Analysen visade även att trots att de pratade om att uppvärmningen var en viktig roll, både för att få ut så mycket som möjligt på träningen och höll sig skadefria så fuskade spelarna med uppvärmningen.

”Vi tänker mycket på att de ska lära sig att värma upp, stretcha och varva ner. Och det kan dem tycka är rätt tuff, men dem slarvar gärna med det. Vi har det på träningen nu så kör vi så kallas startfys dem första 10

minuterna på varje träning.” (7).

Deltagarna menade även att spelarna ville få ut så mycket tennis som möjligt på

träningarna men att det oftast behövdes läggas tid på uppvärmningen även när träningen börjat då uppvärmningen inte sköts på ett korrekt sätt innan träningen.

”Generellt så är det väl att man vill ju få ut få ut max av tiden som man är på banan. Så egentligen hade optimalt varit att dem skött sin uppvärmning 100% utanför banan och att man bara behöver gå in och bolla.” (9).

7.3.2 Det egna ansvaret hos spelarna brister

Deltagarna understrykte att de som tränare kunde göra mycket för sina spelare men att det största ansvaret föll hos spelare. Deltagarna menade att det är svårt att hålla koll på spelarna utanför planen men det syntes i de fall ansvaret hos spelarna brustit. Det framkom även i analysen att som idrottare var det viktigt att vara kritisk mot sig själv och kände efter hur kroppen faktiskt mådde.

”Men vi överlåter det väldigt mycket i deras händer men vi rekommenderar ju alltid att kan man inte prestera max så ska man inte träna. Och max kan ju såklart variera från träning till träning men det beror ju på massa faktorer. Men känner man att man inte kan göra sitt bästa för stunden då är det ett kvitto på att man kliver av. Man ska inte

springa runt och förstöra för sig själv och de andra.” (1).

Analysen pekade även på att deltagarna ansåg att det är svårt att få dem att förstå och även att spelarna runt 15 års ålder behövde stöttning av föräldrarna att ta sig an sina program som de skulle utföra utanför planen men att föräldrarna oftast inte förstod syftet med programmen. Föräldrarna ansåg ofta att de betalade för träningen och att träningen skulle ske på plan och inte utanför.

(20)

”Men skulle du lägga in det i deras tennisträning så kanske dem bara har 40 minuter kvar. Och föräldrarna fattar inte det liksom. Vissa sköter dem utanför, vissa inte.” (8).

7.3.3 Individuella program

Individuella program var även en skadeförebyggande åtgärd. Flera av deltagarna

jobbade utifrån att spelarna fick program som var individanpassade, med fokus på att de byggde upp obalans och svagheter i kroppen.

”Våra spelare har individuella program beroende på framförallt skadehistorik.” (6).

”När det kommer till skadeförebyggande handlar det om deras

individuella program som de fick av naprapaten och där vi hjälptes åt att hålla koll på dem och dem fick föra dagbok och så för att upprätthålla det.” (9).

”Sen så har vi en tränare som en dag i veckan och det är ju då

tävlingsgruppen. Och han är väldigt duktig och dem som då har kört med honom då har de fått program så som dem kör på egen hand ganska mycket.” (2).

”Sen kollar vi även rörlighet för att se så ingen börjar bli stel. Det är mycket att göra och det kräver uppmärksamhet, tid och sen att man ger övningar som dem ska göra regelbundet och tar hem och gör grejerna och gör hemma. Det räcker oftast inte att göra dem övningarna på plan.” (8).

7.3.4 Fler idrotter

En idrottare som var aktiv inom fler idrotter var en av de skadeförebyggande åtgärderna.

Det gav en mer allsidig idrott och kroppen mådde bättre av det samtidigt som

skaderisken kunde minska. Som tränare kan de puscha för att hålla på fler idrotter och försöka lägga träningarna utefter det men ansvaret för att spelarna aktiviterar sig i flera idrotter var spelarens ansvar.

”Väldigt positivt, till och med så vi uppmuntrar dem till det och tänker på det när vi schemalägger.” (6).

”Ja, men vi pushar för att hålla på med andra idrotter. Så vi gör ju allt för att dem ska hinna med det och synkar med schema.” (7).

En av tränarna menade således att om spelarna ska hålla på mer fler idrotter behöver de lägga ner tid och engagemang och satsa på de olika idrotterna för att det ska ge resulatat i tennisen.

(21)

”Följderna får utav andra idrotter är om man gör det ordentligt. Om man går in för det. Inte bara om man går in lite halv, det tror jag inte på.” (7).

Fysträningen eller annan fysisk träning var lika viktigt som träningarna på banan var viktigt att prata om. Vikten av att prata med sina spelare om fysträningen eller annan fysisk aktivitet var lika viktigt som träningarna på banan.

”Vi pratar om hur mycket vi rekommenderar att dem ska träna beroende på vilket mål dem har, hur mycket procent av det ska vara tennis och hur mycket procent ska vara annan idrott eller fysisk träning.” (3).

Flera av deltagarna ansåg även att en tidig idrottsspecialisering ökade risken för skador och att det var till spelarens fördel att utöva fler idrotter och specialisera sig först senare i idrottskarriären.

7.3.5 Progression

Progression var det som framkom tydligast hur skador hanterades men hur

progressionerna gick till varierade mellan de olika deltagarna. Som tränare byggde de upp progressionsprogram utefter spelarens förutsättning och skada men ansvaret låg hos spelaren att progressionen utfördes och lyssnade på kroppen.

”Det enda som vi tränare kan göra, vi är ju inga fysioterapeuter, egentligen skulle man behöva ge en fysiokurs. Men det är ju vila och att man har någon typ av trappa. Vila en dag och sen är testar du nästa träning och känner du något då kan du vila en extra dag. Och så fortsätter man så där och är det så att det inte blir bra efter tre dagars vila får man kanske vila en vecka och är det inte bättre då rekommenderar jag att man går till en fysioterapeut.” (4).

”Och då börjar vi med att klubben ger ett rehab program som dem kör och kanske begränsar något i träningen.” (3).

7.4 Samarbete

7.4.1 Fysioterapeuter

Analysen klargjorde att fysioterapeuter var något alla använde sig av. Fysioterapeuter var de som hade kunskap om skador och deltagarna menade att de som tränare hade kunskap om tennis och fysioterapeuter hade kunskap om skador och de bör då

användas. Deltagarna vill ju att spelarna tar sig långt i sin idrottskarriär och menade att skadan kunde bli värre om den hanterades på fel sätt.

(22)

”Dem som tävlar vill inte vara skadade och går oftast direkt till fysioterapeut.” (8).

”Det är alltid sjukgymnast, läkare eller vad det nu är som får avgöra vad det är för skör skada och vad som gäller för spelaren.” (6).

”Vi rekommenderar varmt att kolla upp vad det är sp dem inte fortsätter att göra något värre.” (1).

7.4.2 Samarbete mellan föreningar

En skadeförebyggande åtgärd i framtiden som framkom i analysen var ett samarbete mellan de olika idrottsföreningarna i kommunerna. Ett samarbete som syftade till att kunna planera idrottnars olika idrotter för en allsidig idrott hade kunnat vara en fördel för alla idrotter och inte bara tennisen.

”Det är någonting jag generellt tycker skulle kunna vara ännu, ännu bättre. Att man samarbetade i framförallt kommunen mellan de olika föreningarna. Om vi säger att en 14-åting spelar fotboll tisdag, torsdag, okej då kan dem spela tennis hos oss måndag, onsdag, fredag. Det samarbetet som inte existerar tyvärr inte.” (6).

8. Diskussion och analys 8.1 Resultatdiskussion

Den här studien ger en djupare förståelse om tennistränarnas erfarenheter om skador och skadeförebyggande träning. Idrottsgymnasium bidrar ofta till en ökad träningsvolym visar analysen viket även Von Rosen, (2017) syftar till och Fahlström, et al., (2015) menar att landslagsspelare har specialiserat sig vid 15 års ålder först. Ahlquist, et al., (2020) lyfter också att träningsvolym kan vara en skaderisk. Det är viktigt som tränare att kunna vara lösningsfokuserad, Hassmén, et al., (2010) lyfter att en del av Mumfords femkomponentsmodell är att bemästra en problemlösningsförmåga. En av deltagarna lyfter i analysen att de kollar av spelarnas fysiska status innan de lägger på all träning.

Det uppvisar att de ser ett problem och hittar en lösning på det och jobbar utifrån det.

Den mest frekventa skadan som upplevs som vanligast hos deltagarna är axelskador vilket Pluim, et al., (2016b) & Moore (2006) även rapporterar som en av de vanligaste skadeställena. Ryggskador förekom även hos flera av deltagarna vilket som Pluim, et al., (2016b) redogör för. En deltagare rapporterar att handled är en vanligt

förekommande skada på deras klubb, däremot redogör Chen, et al., (2005); Pluim, et al., (2016b) & Moore, (2006) att handledsskador är en av de vanligaste skadorna. Knän rapporterar flera deltagare även är något som förekom hos spelarna vilket stämmer

(23)

överens med Chen, et al., (2005). Analysen visar även att de har lite skador i klubben och att någon enbart har haft lite vrickade fotleder, Pluim, et al., (2016b) rapporterar att fotledsskador är vanligt förekommande hos tennisspelare.

Fysträningen hos de olika klubbarna varierar, både från antal fyspass per vecka men även att vissa deltagare inte har fysträning. Tränarna menar också att om spelarna går upp i tävlingsnivå innebär det att fysprogrammen är ett krav. Utifrån Tannenbaums et al., (1973) teori om ledarskapsbeteende kan en ledares beslutsfattande ses utifrån olika beteenden. Att fatta ett beslut om att de som går upp i tävlingsnivå ska ha fysprogram och ska utföra programmet kan ses som ett auktoritärt ledarskap. Screening av spelarna lyfts även också upp för att hitta obalans och svagheter i kroppen. En obalans i kroppen kan göra att spelaren tappar kontrollen på kroppen och därmed på bollen vilket kan ge upphov till skador (Moore, 2006). Individuella program förekom också som en

skadeförebyggande åtgärd. Att jobba utifrån att spelarna får individuella program visar ett ansvarstagande ledarskap som ingår i det etiska ledarskapet (Connock, et al., 1997).

Deltagarna upplever en brist på kunskap i deras tränarroll. Svenska tennisförbundet har utbildning för tränare och trots att alla deltagare har genomfört de utbildningar saknar de fortfarande kunskap om skadeförebyggande träning. Det framkommer även att deltagare använder sig av internationella studier för en ökad kunskap inom skadeförebyggande träning. Som tränare är det viktigt att kunna ta ansvar för sitt uppdrag (Hassmén, et al., 2010), för att kunna ta ansvar behöver tränarna rätt kunskap vilket framgår att det är bristande. Det framgick att deltagarna upplevde under matcher att bristande kunskap om teknik för spelare fanns hos vissa tränare och att det är viktigt att jobba med grunderna från början. Moore, (2006) belyser att det är viktigt att lära sig rätt teknik från allra första början.

En bristande uppvärmning är även en skaderisk och Svenska tennisförbundet (2009) anser att uppvärmning ger en högre kroppstemperatur vilket kan bidra till en minskad skaderisk. Moore (2006) lyfter i sitt resultat att uppvärmning är en stor del av de skadeförebyggande åtgärderna. Deltagarna lyfter dock att uppvärmning är en viktig del för att hålla spelarna skadefria men upplever samtidigt att uppvärmningen är bristande.

Inom Mumfords femkomponentsmodell är problemlösningsförmåga en viktig del (Hassmén, et al., 2010) och att hitta ett probelm och hitta en lösning på det kan vara svårt för tränarna. Deltagarna lyfter att de har mycket uppvärmning, startfys och obligatorisk uppvärmning är exempel som kom upp och ett tydligt sett hur ett problem

(24)

kan hanteras. Att se ett problem hos spelarna leder även till att tränaren behöver åtgärda det programmet. I och med att spelarna själva väljer att slarva med uppvärmningen behöver därför tränaren nyttja ett auktoritärt ledarskap. Där ledaren ser problemet och hittar även lösningen till det utan att lyfta problemet med spelarna (Tannenbaum, et al., 1973). Deltagarna var noga med att puscha för att spelarna skulle utföra fler idrotter för en mer allsidig idrott och schemalägger utefter den mån det går för att spelarna ska ha chansen att utföra allsidig idrott. Riksidrottsförbunder, (u.å.) anser att utöva fler idrotter bidrar tlill en fördelaktigare utveckling samt en längre idrottskarriär, starkare

självförtroende och en ökad fysisk aktivitetsnivå som vuxen. Riksidrottsförbundet (u.å.)

& Ahlqusit, et al., (2020) menar att de som specialiserar sig i tidig ålder råder högre risk för skador under idrottskarriären. Von Rosen, (2017) rapporterar att ett stort antal idrottare på Sveriges Riksidrottsgymansium är skadade och även långtidsskadade.

Progression är en vanligt förekommande strategi för hantering av skador visar analysen.

Pluim, et al., (2016b) lyfter vikten av att jobba stegvis tillbaka till sin idrott för att få en bra återgång till idrotten efter skadan. En flexibel ledare innebär att inte stå fast vid en plan utan kunna förändra den utefter förutsättningarna, vilket i de flesta fall en

progression handlar om (Hassmén, et al., 2010).

Alla deltagare lyfter att de har kunskap om tennis och att fysioterapueter har kunskapen om skador och dess hantering. En del av det etiska ledarskapet innebär att ta ansvar för sitt uppdrag (Connock, et al., 1997). Som tränare har de ansvar för att utveckla sina spelare på att bli bättre på tennis men om skador uppkommer är det viktigt att kunna ta ansvar för det och se till att spelarna får den hjälp dem behöver. Ett framtida samarbete mellan föreningarna lyftes även också som en skadeförebyggande åtgärd som skulle kunna minska risken för skador. Skapandet av ett samarbete mellan de olika

föreningarna i samhället kan ses som en del av det etiska ledarskapet. Att ta ansvar för sitt uppdrag handlar även om att ta ansvar för spelarna utanför planen och att lyfta idéen om ett samarbete mellan föreningarna uppvisar både en god samhällsmedborgare och en ansvarstagande ledare och är två delar i det etiska ledarskapet (Hassmén, et al., 2010).

8.2 Metoddiskussion

Den här studiens material har samlats in via kvalitativa, semistruktuerade intervjuer och varit ett bra val för att få en bredare förståelse om hur tennistränare arbetar med skador och den skadeförebyggande träningen. Förväntningarna var att påföljden av metoden

(25)

skulle ge en möjlig grund för forskning i framtiden och även öka förståelsen kring ämnet för att kunna införa skadeförebyggande träning inom tennis i framtiden. Till studien användes en intervjuguide, det användes för att se till så att alla tränare fick likgiltiga frågor och kunna garantera att deltagarna svarade på studiens frågeställningar.

Ett genomförande av en intervju för att testa intervjuguiden hade varit till en fördel för resterande intervjuer då vissa frågor var irrelevanta för studien och hade behövts tas bort, korrigeras eller skapa nya intervjufrågor.

Intervjuguiden grundades på frågor som helst inte skulle kunna svaras ja eller nej på. I de fall frågorna var utformade som det ställdes öppna följdfrågor, vilket gjorde att potentialen att ge stor variation i svaren fanns för deltagarna, vilket ses som en styrka.

Det skulle även kunna ses som en svaghet då frågorna går i en viss riktning inom det bestämda ämnet. En svaghet med studien är att alla intervjuer gjordes via telefon vilket resulterar i att kroppsspråk inte kan tolkas. Yin (2013) skriver att ett utav delmålen i en studie är att uppnå tillförlitlighet och trovärdighet genom att forskningen bedrivs på ett sätt som gör studiens material offentligt tillgängligt. För att åstadkomma trovärdighet i studien behövds transparens. Det innebär att studien ska kunna förstås och bedömas från andra personer.

Studiens vetenskapsteoretiska ansats är innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att dra en konklusion utifrån kommunikation av exempelvis intervjuer. Tillvägagångssättet kunde ske både på ett kvalitativt sätt och ett kvantitativt sätt. Det kvalititativa sättet, som används i denna studie, innebär att texten läses i helhet flera gånger för att sedan kunna plocka ut viktiga meningar och fraser som blir meningsbärande. Meningarna och fraserna kodades och grupperades och utifrån det kunde olika teman formuleras studiens resultat (Feijes, Thornberg, 2019). Innehållsanalys var ett bra val för denna studie då inga kategorier var bestäma utan materialet som samlades in formade resultatet.

(26)

9. Konklusion

Sammanfattningsvis verkar tränarna ha god kunskap i vilka de vanligaste skador är och där de ansåg att axlar var det vanligaste skadestället. Tränarna upplevde också vissa hinder när det gäller skadeprevention såsom; kunskapsbrist, bristande uppvärmning och spelarnas ansvar. Vidare verkar det finnas ett behov av mer utbildning inom

skadehantering och prevention för tennistränare. Det behövs också verktyg för att hantera ansvarstagandet hos spelare. Det är också viktigt att se över träningssituationen vid tennisgymnasierna och de träningsstrategier som används.

(27)

Tacktal

Jag vill börja med att tacka min kära handledare, Sofia Ryman Augustsson för stöttning, vägledning och engamang under detta arbete. Och ett stort TACK till alla som tagit sig

tiden att ställa upp på intervjuer och visat ett stort intresse av studiens ämne, det har gjort denna studie möjlig.

Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till Fanny Holm för mentalt peppande och även min kära familj som orkat med mig under denna tid och till alla andra i min

omgivning som stöttat mig.

Frida Ström

(28)

Referenser

Ahlquist, S., Cash, B. & Hame, S. (2020). Associations of Early Sport Specialization and High Training Volume With Injury Rates in National Collegiate

Athletic Association Division I Athletes. Orthop J Sports med, 8(3). Doi: 10.1177 / 2325967120906825.

Bahr, R. & Engebretsen, L. (2010). Undvik idrottsskador: preventionsinsatser vid träning och tävling. (1. uppl.) Farsta: SISU idrottsböcker.

Chen, S., Cheng, Y., Lin, Y., Hong, Y., Huang, P. & Chou, P. (2005). Investgation of management models in elite athlete injuries. Kaohsiung J med Sci, 21(5), 220-227. Doi:

10.1016/s1607-55IX(09)70.191-3.

Connock, S. & Johns, T. (1997). Etiskt ledarskap. Lund:

Utbildningshuset/Studentlitteratur.

Fahlström, P., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Många vägar till landslaget (24,3). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (Upplaga 3).

Stockholm: Liber.

Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur &

kultur.

Internationella olympiska kommittén (2015). Idrottsskador: en illustrerad guide. (2.

uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker i samverkan med Internationella olympiska kommittén.

International tennis federation. (2019). Från lekplats till podium deltagare. Hämtad 2020-03-14 från https://www.itftennis.com/en/growing-the-game/participation/.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Moore, N. (2006). When good exercise feels bad: common golf and tennis injuries and how to avoid them. Black enterprise, 37(2).

Pluim, B. & Drew, M. (2016a). It's not the destination, it's the ‘road to load’ that matters: a tennis injury prevention perspective. British journal of sports medecine, 50(11), 641-642. Doi: 10.1136/bjsports-2016-095997.

(29)

Pluim, B., Loeffen, F., Clarsen, B., Bahr, R. & Verhagen, E. (2016b). A one-season prospective study of injuries and illness in elite junior tennis. Scandinavian journal of medecine and science in sports, 26(5), 564-571. Doi: 10.1111/sms.12471.

Svenska tennisförbundet. (2009). Kravanalys tennis. Hämtad 2020-04-03 från https://idrottonline.se/TKSaab-Tennis/globalassets/tk-saab---

tennis/dokument/kravanalys-svtf-2009.pdf.

Svenka tennisförbundet. (u.å.a). Det här är tennis. Hämtad 2020-05-03 från https://www.tennis.se/spela-tennis/det-har-ar-tennis/.

Svenska tennisförbundet. (u.å.b). Utbildning för tränare. Hämtad 2020-02-25 från https://www.tennis.se/utbildning/for-tranare/.

Tannenbaum, R. & Schimdt, W. (2009). How to choose a leadership pattern. Boston:

Harvard business press.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Von Rosen, P. (2017). Skador vanligt på Sveriges Riksidrottsgymnasier. Stockholm:

Karolinska institutet.

Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (1. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

(30)

Bilagor

Bilaga 1 – Informationsbrev

Förfrågan om deltagande i vetenskaplig studie

Hej!

Mitt namn är Frida Ström och jag studerar sista året på Linneuniversitet inom

idrottsvetenskap i Kalmar. Jag kommer under våren skriva mitt examensarbete inom tennis tränarnas syn på skador och skadeförebyggande träning. Resultatet i studien kommer skrivas så varken ert namn eller er anläggning kommer att kunna identifieras.

Ert deltagande i studien är helt frivillig och Ni kan välja att avbryta när som helst utan anledning och du kommer heller inte bli ifrågasatt om Ni väljer att avbryta. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet.

Intervjun tar cirka 30 minuter och kommer göras via telefon.

Min fråga är nu om Ni har någon eller några tränare som tränar tävlingsspelare som skulle kunna ställa upp på en intervju?

Ytterligare informaion kan ges av oss nedan!

Med vänliga hälsningar Frida Ström

Handledare:

Sofia Augustsson

Soifa.augustsson@lnu.se Linneuniversitet

Frida Ström

Fs222sp@student.lnu.se 0768242768

(31)

Bilagor

Bilaga 2 – Intervjugudie

Inledande frågor

- Beskriv lite om tennisklubben du jobbar på.

- Beskriv hur en generellt vanlig dag på jobbet ser ut.

- Har du själv varit aktiv som tävlingsspelare?

Nivå?

- Hur lång erfarenhet har du som tennistränare?

- Vad för utbildning har du inom tennis?

- Vilken nivå tävlar dina spelare på?

Förebygga skador

- Hur är er syn som tränare på att förebygga skador?

- Hur planerar du en tennisträning för dina spelare?

viktigast att tänka på?

- Finns det någon/något som styr vad som ska finnas med i en tennisträning?

- Får du som tränare utbildningar i hur ni kan förebygga skador?

Vilka?

- Följer ni något skadeförebyggande program för era spelare?

Erfarenheter och syn på tennisskador

- Vilka skador är generellt vanligast hos era spelare?

- Har du som tränare fått hantera några skador?

Vilka?

Några fler?

- Finns det några skador som är mer komplicerade att hantera?

- Har ni någon gemensam strategi för hur ni hanterar skador?