Musik- ett verktyg för språkutveckling

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk-filosofiska fakulteten

Estetiskt lärande

Sven Snabb

Musik- ett verktyg för språkutveckling

En jämförelse mellan skola och förskola

Music- an implement for language development

A comparison between school and pre-school

Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet

Datum: 10-01-22 Handledare: Adrian Velicu Examinator: Patrik Sjöberg

Abstract

The purpose of this essay is to compare in what way

pedagogues in pre-school in comparison to pedagogues in school use music as an implement to stimulate children’s

language development. The essay is built on qualitative written interviews on four pedagogues, two pre-school teachers and two class teachers, along with relevant literature concerning music in relation to language development.

In the interviews it was shown that music is used in a greater extent by the pre-school teachers, compared to the class

teachers. Activities containing elements of music is situated on a daily basis in preschool, where the two interviewed pre-school teacher’s works. There is a clear awareness of why music is used and some of the reasons are: through singing and

movement all senses are used, which improve the memory of the children in a specific task or activity. It is a lustfully teaching method, which often contribute to more engaged children in comparison to traditional tuition. Rhythm to words and syllables help children understanding the form of the language.

In the essay one part is focused on the human brain, since it has a significant roll, to why music can be used as a pedagogic tool regarding children’s language learning. Literature gives other dimensions to the function of music in pre-school and the early years of school.

Key words:

Music Children

Language development

Pedagogic methods

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att jämföra hur pedagoger i förskola jämfört med pedagoger i skola använder musik som medel, för att stimulera barns språkliga utveckling. Arbetet bygger på kvalitativa skriftliga intervjuer av fyra pedagoger, två

förskollärare och två lärare samt relevant litteratur som berör musik i relation till språkutveckling.

Intervjuerna visade på att förskolelärarna använde musik i betydligt större utsträckning än de två lärarna. Aktiviteter med inslag av musik förekommer varje dag i förskolan där de två intervjuade förskolelärarna arbetar. Det fanns en stor

medvetenhet om varför musik användes och några utav anledningarna var att med sång och rörelse används alla sinnena, vilket gör att barnen minns bättre. Det är ett lustfyllt arbetssätt som ofta engagerar barnen mer än traditionell undervisning. Med hjälp av rytmer till ord och stavelser får barnen en bättre känsla för språket.

I arbetet belyses hjärnan i ett enskilt avsnitt, då hjärnans

funktion spelar en avgörande roll för varför musik kan användas som pedagogiskt redskap för barns språkinlärning. Litteraturen ger flera dimensioner av musikens funktion i förskola och skola.

Nyckelord:

Musik Barn

Språkutveckling

Pedagogiska metoder

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte ... 6

1.3 Frågeställningar ... 6

2. Musik som definition ... 7

2.1 Min definition ... 7

3. Litteraturgenomgång ... 8

3.1 Musik och språk ... 8

3.2 Musik och hjärnan ... 10

3.2.1 Hjärnans uppbyggnad ... 10

3.2.2 Hjärnan i relation till musik ... 11

3.3 Musik och läroplanen ... 12

3.4 Musikalisk utveckling: Från foster till förskoleålder ... 13

4. Metod ... 14

4.1 Metodval ... 14

4.2 Urval ... 14

4.3 Genomförande ... 14

4.4 Metodkritik ... 15

5. Resultat av intervjuer ... 16

5.1 Sammanställning av svar från lärare B1 och L2 ... 16

5.2 Sammanställning av svar från förskolelärare A1 och U2 ... 16

5.3 Analys av intervjuerna... 18

6. Diskussion ... 20

6.1 Diskussion och reflektion ... 20

6.2 Att forska vidare med ... 22

6.2 Slutord ... 22

7. Referenslista ... 23

Bilaga 1: intervjufrågor

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Musik är något som har funnits i alla kulturer sedan urminnes tider. Det är nästan som om människan behöver musik i sin omgivning. Vare sig det är att uttrycka sina känslor genom att själv utöva musik eller stilla avnjuta sin favoritlåt efter en tung dag på jobbet, så har musiken en stark betydelse för så gott som alla. Musik används idag i flera olika sammanhang. Musik i butiker väljs noggrant ut efter vilket köpbeteende som vill framkallas hos kunderna. Det används för att lugna flygrädda passagerare innan starten. Restauranger kan använda sig av

”live musik”, för att locka fler besökare och reklamer använder sig av tonsatta slogans för att det lättare ska sätta sig i minnet. Musik har fler användningsområden än vad som går att räkna upp.

Varmast om hjärtat för mig ligger musiken. Min far är musiklärare vid en kommunal musikskola och jag är uppvuxen i en familj där alla utövar ett eller flera musikinstrument.

Från att tidigare spelat i ett band, kompar jag nu en kör. Musiken har alltid funnits i mitt liv och den har använts på olika sätt under tidens gång. Musik har för mig varit en

inspirationskälla vid bildskapande, rogivande vid läxläsning, uppladdning inför

fotbollsmatcher, som uttryck för känslor, avkoppling med mera. Den är en del av mig, en del jag inte skulle klara mig utan.

Musik finns även i skola och förskola. Den tar sin plats dels som ett eget ämne på schemat, men även som inslag i den övriga undervisningen. Den används bland annat som

bakgrundsmusik, med syfte att sänka ljudnivån i klassrummet. I förskola kan musik förekomma i form av rim- och ramssånger. Efter att ha läst inriktningen estetiskt lärande i lärarutbildningen vid Karlstad universitet, har jag gjorts medveten om de estetiska ämnenas betydelse för inlärning och hur de kan involveras i undervisningen.

Språkforskare har studerat samband mellan musik och språk. De försöker komma fram till vad musik har för betydelse för barns språkutveckling och vilka fördelar med detta som finns.

Det är med utgångspunkt ifrån dessa tankar jag skriver detta arbete. Arbetet riktar sig mot grundskolans tidigare åldrar och innehåller en jämförelse mellan hur pedagoger i skolans arbetssätt skiljer sig från pedagoger i förskolan vad gäller musik som redskap för

språkutveckling.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att ta reda på om förhållningssättet till musik som redskap för barns språkutveckling skiljer sig, mellan pedagoger i skola och förskola. Samt att ta reda på om det finns någon skillnad i hur och varför pedagogerna använder sig av musik i sin pedagogiska verksamhet.

1.3 Frågeställningar

Vad har musik för inverkan på yngre barns språkutveckling?

Finns det någon skillnad i arbetssätt på musik och språkutveckling mellan pedagoger i förskolan och pedagoger i skolan?

2. Musik som definition

Musik är ett enormt stort och brett område, vilket medför att definitionerna av begreppet musik är många. Synen på musik och vad det är har skiftat genom tiderna. Blir någon ombedd att ge en förklaring till vad musik är, så är svaret beroende av vem som frågan ställs till. Vad det är blir något subjektivt och sätts i relation till vem, när och var personen befinner sig. En nutida amerikansk musikvetare skulle med största sannolikhet ge en förklaring helt skild från en sydafrikansk förskolelärare. En av de filosofer från det antika Grekland, skulle mot stor förmodan ha besvarat frågan på samma sätt som en tysk gitarrspelande punkare.

Definitionerna är många och det går inte att säga att någon definition är bättre än någon annan, då de grundar sig i personers individuella och känslomässiga förhållande till musik.

Nationalencyklopedins definition av begreppet musik är: ”kulturyttring som kan definieras (dock inte heltäckande) som organiserat ljud, vare sig detta alstras av t.ex. en röst eller genom elektroakustisk teknik. Ordet sammanhänger med den grekiska antikens mousikē´ 'musernas konst'.” (Kursivering i originaltext)¹

2.1 Min definition

Jag har min egen uppfattning om vad musik är och mycket har att göra med den musiska bakgrund jag har. Min beskrivning av begreppet skiljer sig dock mot vad jag avser i mitt examensarbete. Därför vill jag klargöra att det jag menar med musik i detta arbete närmar sig den förklaring som Uddén beskriver i Tanke – visa – språk, där hon beskriver det som musisk lek, eller musiska aktiviteter.² När jag skriver om musik i undervisning och den pedagogiska verksamheten syftar jag på aktiviteter med musiska inslag, som används för att främja barns språkutveckling. Dessa inslag kan vara sång, rytm, takt, rörelser till musik, rim, visor,

musikinstrument och musiklyssnande. Begreppet begränsas även till de resultat jag får fram i de intervjuer som presenteras senare i arbetet. Begreppet får sin betydelse, dels utifrån mina erfarenheter, dels den litteratur jag tagit till mig och dels av den användning av musik som de pedagoger jag intervjuat utövar.

1 www.ne.se/musik

2 Uddén, Tanke – visa – språk, s.13

3. Litteraturgenomgång 3.1 Musik och språk

Det är ett välkänt faktum att musik ofta är en integrerad del i förskolornas pedagogiska verksamhet. Med hjälp av visor och musiklekar förvärvar de små barnen nya kunskaper i sitt modersmål och utvecklas språkmässigt. Utifrån egna erfarenheter verkar detta användande av musik tendera att avta desto äldre eleverna blir. Musiken blir allt mindre och mindre en självklar del i skolans vardag och musik görs till något som musikläraren undervisar i, en fritidssysselsättning eller något professionellt som bara är tillhörande ett fåtal begåvade. Vad är det då som gör att många förskolelärare använder sig just av musik som verktyg för att stimulera barns språkutveckling? Vad säger forskare om musiskt användande i pedagogiska verksamheter?

Berit Uddén är fil doktorand i ämnet musikpedagogik. Hon arbetar som lärarutbildare i musik för förskola såväl som grundskolans tidigare åldrar. Hon har skrivit ett par böcker inom just detta ämne, musikens betydelse för barns språkutveckling. I boken Tanke – visa – språk belyses på flera ställen vikten av musisk användning, för att stimulera barns språkutveckling.

Forskning på spädbarn har uppvisat resultat, vilka ger belägg för att spädbarn reagerar starkare på höga längre vokalljud, med varierande intonation och tonfall samt rytmisk karaktär. Dessa är utmärkande drag i det s.k. spädbarnsinriktade språket (Det sätt som i stort sätt alla pratar på med små barn, en högre ton med glidande vokaler). Språkforskare menar att detta ”barnspråk” är väsentligt för barns tidiga språkutveckling. Dessa element beskrivna ovan har musiska inslag och kan närmast beskrivas som sång. I sången används längre och högre uthållna toner med glidande vokaler, precis som i det spädbarnsinriktade språket.³

Innan barn tillägnat sig det skriftliga språket, så sker begreppsbildningen genom bilder (visuell perception), kroppsliga rörelser och gester (kinestetisk perception), men kanske framförallt genom det aktiva lyssnandet på andra (auditiv perception). Sundin nämner att det är hörseln som utgör den största källan till det tidiga barnets tillägnan av begrepp och dess betydelse⁴ Innan barnet är läskunnigt är det därför det hörda ordet till skillnad mot de skrivna som bidrar till begreppsbildning.

3 Uddén, Tanke – visa – språk, s 47-48

4 Sundin, Barns musikaliska utveckling, s.156

Barnvisor och ramsor har visat sig viktiga för barns förmåga till att uttrycka sig i längre fraser/meningar. Jederlund belyser på flera ställen i sin bok musik och språk vikten av rim- och ramssånger och hur de är sammankopplade med läs och skrivfärdigheter. Med stöd från tidigare studier menar han att den språkliga medvetenheten, förståelsen för språkets form utvecklas med hjälp av rim- och ramssång.⁵ Jederlund hänvisar bland annat till ett projekt som genomförts i Karlskoga. Det var ett arbete med syfte att utveckla barns språkliga färdigheter, där de med hjälp av sång och musik, rim och ramsor fick barnen att utvecklas tidigare läs- och skriftmässigt. Här påpekas sången som ett bra instrument för att lära sig språket, då uttal och intonation kommer fram på ett bra sätt. Barn med svårigheter i att uttala ord korrekt, har fått stor hjälp av att sjunga, beskrev en utav de pedagoger som arbetat med projektet.⁶

Även Uddén påpekar betydelsen av ramsor och visor i barnets tidiga språkutveckling. I rimsånger och visor får barnet förståelse för orden på ett annat sätt jämfört med det talade ordet. Att tonfall blir mer betonat och upprepningar sker naturligt i sång, verkar ha betydelse för den effekt sång tycks ha på barnets språkliga utveckling.⁷

I en studie med syfte att studera relationen mellan musikaliska färdigheter och läs- och skrivförmåga fann de följande likhet: de barn som hade en god läsförmåga och en god

fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna urskilja och skilja på fonemen i ord. T.ex. bil och pil, fet och fett eller syl och sil) hade även en god tonhöjdsdiskriminerande förmåga. Det vill säga förmågan att skilja på olika toner, kunna bestämma vilken som är högst utav två toner exempelvis. Förmågan att kunna skilja på fonem tycks ha ett nära samband med förmågan att skilja på musikaliska toner och dess höjd. Träning i tonhöjdsdiskriminering skulle därför kunna ge bättre förutsättningar för yngre barn att särskilja språkets fonem, vilket är en av förutsättningarna för en god språkutveckling.⁸

Ilona Antal – Lundström som är doktor i pedagogik och didaktik konstaterar ett nära samband mellan musikaliska och språkliga färdigheter. För att ens uppfatta ljud krävs en

ljudförnimmelse och en ljudförståelse. Den auditiva perceptionsförmågan kan stimuleras och

5 Jederlund, Musik och språk, s. 83-93

6 Jederlund, Musik och språk, s. 96-97

7 Uddén, Tanke – visa – språk, s.45-46

8 Uddén, Musisk pedagogik med kunskapande barn, s. 58-59

utvecklas genom musikaliska aktiviteter. Det är när barnen är små som denna perception lättast kan övas upp.

Efter att ha uppfattat och memorerat ljud, ska de sedan kunna återges, reproduceras för att en kommunikation ska uppstå. Om förmågan att kunna avgöra om de producerade ljuden överrensstämmer med de uppfattade ljuden är bristfällig, blir det hämmande för

språkutvecklingen. Barnet kan då få svårigheter med att skilja på bra och ”bja”. Barnet hör inte att de uttalar ordet på ett felaktigt sätt.⁹

Det musikaliska skriftspråket har stora likheter med vårt skriftspråk. Det är symboler som står för bestämda ljud. Alfabetet har bokstäver som kopplas samman till ord, som blir

meningsfulla uttryck. Notraden består av noter och pauser som indikerar tonhöjd och

tonlängd, dessa är däremot mindre abstrakta då de återger ljudet exakt. Skriftspråket har regler som säger hur ljuden ska låta. Samma ljud kan skrivas på olika sätt och det finns flera

undantag i grammatiken. Det gör skriftspråket till mer komplicerat att lära sig. Antal –

Lundström har utifrån erfarenheter funnit att notläsning kan påverka språkinlärningen positivt, på det sätt att läsförmågan ofta ökat hos de barn som läst noter.¹⁰ Tillägnanden av språket har till stor del att göra med hjärnans funktioner och uppbyggnad vilket redovisas i nästa avsnitt.

3.2 Musik och hjärnan

Hjärnan är något oerhört komplext. Trots detta har hjärnforskningen kommit långt vad gäller hjärnans uppbyggnad, dess olika delar och vad de har för funktioner. Med dagens teknik har nya möjligheter öppnats upp, för att studera hjärnans aktivitet. Hjärnan delas upp i tre delar.

Dessa tre är hjärnstammen (vilken även ibland refereras till som reptilhjärnan), mellanhjärnan med det limbiska systemet (även kallad tidiga däggdjurshjärnan) och hjärnbarken

(däggdjurshjärnan eller den nya hjärnan). De tre delarna samverkar, för att vi ska kunna utvecklas och fungera som människa med allt vad det innebär.¹¹

9 Antal – Lundström, Musikens gåva, s. 108

10 Antal – Lundström, Musikens gåva, s. 109

11 Maltén, Hjärnan och pedagogiken – ett samspel, s. 25

Hjärnstammen är den del som styr de mekanismer, vilka gäller vår överlevnad. Den handlar utifrån instinkter. Den kan betraktas som en mer primitiv del av vår hjärna, därav smeknamnet reptilhjärnan. I hjärnstammen Styrs vår andning, regleringen av blodtrycket, vår sömnrytm och medvetandenivå. När något utgör ett hot mot vår kropp, fysiska såväl som psykiska aktiveras hjärnstammen och tar överhanden. De andra delarna av hjärnan sätts på något som kan liknas vid stand by- läge. Vi handlar reflexmässigt och impulsivt.¹²

I hjärnbarken sker styrningen av människans tänkande. Det är också den del som utgör

skillnaden mellan människan och denna världens andra levande varelser. Till denna del härrör vår förmåga att lösa problem, använda vårt förnuft och vår intelligens. Till hjärnbarken tillskrivs även vår förmåga till att läsa och skriva.¹³ Den är uppdelad i två hjärnhalvor eller hemisfärer. Vissa forskare menar att vissa mentala processer och egenskaper är kopplat till den högra respektive den vänstra hjärnhalvan. Högra hjärnhalvan är kopplad till rytm, puls takt, toner och kreativitet. Vänster hjärnhalva är kopplad till språket, den verbala förmågan, läsförmågan och logik.¹⁴

3.2.2 Hjärnan i relation till musik

Människan minns bättre vid känslomässiga upplevelser, när vi blir berörda, både positivt och negativt berörda. Musiken kan få bli ett medel för att barnen som ska lära sig kan bli

känslomässigt berörda, vilket skulle kunna leda till att det som ska läras sitter kvar längre i minnet. Det som sitter kvar längst i minnet är det vi upplevt med hela vårt jag, både kropp, hjärta och sinne. Därför ska undervisningen stimulera alla delar av barnet både kropp, själ och tanke.¹⁵ Att det känslomässiga är av stor vikt i pedagogiska sammanhang nämner även

Maltén. Han refererar till en bok som innehåller pedagogiska tips, vad gäller undervisning med känslomässigt innehåll. Där nämns det att pedagoger bör dra in hela kroppen i skolans aktiviteter och ta med musik och andra estetiska ämnen i den vanliga undervisningen.¹⁶

De två hjärnhalvorna ansvarar som nämnts ovan för olika förmågor. Eftersom sång innehåller både toner, rytm, ord och text, så används båda hjärnhalvorna parallellt. Båda halvorna måste samarbeta och just detta samarbete är viktigt för utvecklandet av mer avancerade

12 Maltén, Hjärnan och pedagogiken – ett samspel, s. 30-31

13 Maltén, Hjärnan och pedagogiken – ett samspel, s. 34

14 Maltén, Hjärnan och pedagogiken – ett samspel, s. 69- 70

15 Uddén, tanke – visa – språk, s. 58-59

16 Maltén, Hjärnan och pedagogiken, s. 149

tankeoperationer logiskt tänkande etc.¹⁷ Sång och musik får därmed ytterligare en anledning till att användas inom såväl förskola som skola.

Hjärnan har en struktureringsförmåga som används i alla möjliga sammanhang. I språk, matematik, musik så är detta en nödvändig förmåga. De som har en väl utvecklad

struktureringsförmåga, lär sig fortare kommunicera på olika sätt (kroppsspråk, bildspråk, tala). Enligt forskning så finns det samband som visar att struktureringsförmågan påverkar intelligensen. En bättre struktureringsförmåga medför en högre intelligens. Antal – Lundström menar därför att vi som pedagoger ska använda oss av musikaliska aktiviteter för att utveckla denna förmåga, som i sin tur utvecklar hjärnan och därmed språkutvecklingen.¹⁸

3.3 Musik och läroplanen

Även läroplanen påpekar vikten av att använda musik i undervisningen.

Det står under rubriken skolans uppdrag att ”Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet.”¹⁹(min kursivering). Vidare står det att skolan har som ansvar att alla elever efter genomgången grundskola kan utveckla och använda uttrycksformen musik.²⁰ I Lpfö 98 står det:

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.²¹

Förskolan har också som strävansmål att varje barn inom förskolan ska utveckla förmågan att leka med ord och sin förmåga att dela med sig av dess upplevelser, tankar och erfarenheter i bl.a. sång och musik.²²

Det går här att se skillnad på vad de olika läroplanerna har att säga om musik. Lpo 94 som är det styrdokument som det svenska skolväsendet rättar sig efter lägger tonvikten på musik som uttrycks medel, medan Lpfö 98, den läroplan förskolorna rättar sig efter istället fokuserar på musik som kommunikationsmedel och metod för att stimulera barns utveckling och lärande.

17 Uddén, tanke – visa – språk, s. 58-66

18 Antal – Lundström, Musikens gåva, s. 104-110

19 Lpo 94, 1. skolans uppdrag, Lärarboken 07/08, s. 15

20 Lpo 94, 2.2 kunskaper, Lärarboken 07/08, s. 18

21 Lpfö 98 1. förskolans uppdrag, Lärarboken 07/08, s.

22 Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande, Lärarboken 07/08, s. 37

3.4 Musikalisk utveckling: Från foster till förskoleålder

Redan som foster i moderns mage reagerar människan på yttre stimuli. Hörseln utvecklas tidigt och med rörelser reagerar fostret på ljud, musik och röster. Vissa tror att rytmkänslan kan vara påverkad redan innan vi föds av moderns hjärtslag som förnimmas, samt om modern dansar rytmiskt till musik. Foster har studerats och har visat resultat på att de kan uppskatta musik som har en tydlig takt och ligger i närheten av vår hjärtrytm, ca 60-80 slag/min.²³

Från nyfödd upp till ca ett års ålder imiterar barnet både språkets melodi och rytm. Joller utvecklas till mer nyanserade ljud och så småningom enstaka ord. Mest karaktäristiskt för denna period är att barnen reagerar på ljud.

Mellan ett och två års ålder leker barnen med intonationsmönster, eller språkmelodin. Frågor och påståenden är exempel på två uttryck i språket som har vissa bestämda melodier. Frågor har för det mesta en stegrande melodi på slutet. T.ex. ska vi leka?, får melodin

Ska vi le - ka?

Vi ska le - ka

Barnet kan vid denna ålder normalt sätt lyssna på och härma enkla melodistrofer.

Från det att barnet är två och upp till tre år börjar de så smått imitera ljudeffekter, sjunga enkla former utav ramsor. Det går bättre utan text, men enkla texter kan gå att sjunga. Specifikt för denna ålder är just att de kan härma kända simpla melodier.

När barnet är mellan tre och fyra år hittar de gärna på egna texter till välkända melodier och ramsor. Barnet kan spontansjunga i lek eller om något som utförs. En absolut känsla för toner kan börja utvecklas vid denna ålder.

Mellan fyra och fem års ålder är barnet benäget till att lära in nya sånger, som de kan sjunga texten till. Den auditiva perceptionsförmågan är nu utvecklad. Rytm och tonhöjd blir i denna ålder mer säker.²⁴

23 Jederlund, Musik och språk, s. 33-36

24 Antal – Lundström, Musikens gåva, s. 115-128

4. Metod 4.1 Metodval

Syftet med arbetet är att jämföra pedagogers arbetssätt innehållande musik i den pedagogiska verksamheten i skola respektive förskola. Intentionen var att göra en undersökning, väl förankrad i verkligheten. Valet blev således att utgå utifrån en kvalitativ metod, där

pedagogers tankar och åsikter kommer fram tydligare i jämförelse med en kvantitativ metod.

Det visade sig vara svårt att få tid till intervjuer, då lärare och förskolelärare har mycket att göra i slutet av terminen. Utifrån dessa förutsättningar blev det enda självklara valet skriftliga intervjuer. De pedagoger som utvalts blev informerade om innehållet i arbetet och syftet med undersökningen. De meddelades att deras medverkan skulle vara ytterst konfidentiell och de gav sitt samtycke till att medverka i den kommande undersökningen.

4.2 Urval

På ett skolområde i en mellanstor svensk stad valdes fyra pedagoger ut, med syfte att få en bred spannvidd mellan pedagoger ända från förskolan till den senare delen av grundskolans tidigare åldrar. En förskolelärare (2-4 åringar), en förskolelärare (4-6 åringar), en lärare i klass 3 (9 åringar) och en lärare i klass 6 (12 åringar) valdes ut för undersökningen. De valdes ut med anledning att ge en bild av hur musik används av olika pedagoger med elever i olika åldrar. Dessa utvalda arbetar med barn från två upp till tolv år. Pedagogerna var sedan tidigare för mig kända och jag har sett dem i deras pedagogiska roll. Konkreta erfarenheter från den arbetsplats de är verksamma på hade också inverkan på valet av pedagoger. Dessa

erfarenheter lägger en bättre grund i förståelsen för pedagogernas arbetssätt, då skolans utformning, undervisningens uppbyggnad, resurser m.m. redan fanns i min kännedom.

4.3 Genomförande

Istället att som det från början var tänkt, besöka de utvalda pedagogerna, blev de nedskrivna intervjufrågorna mejlade till respektive pedagog.(intervjufrågor: se bilaga 1). De tog den tid de själva behövde till att besvara frågorna och de hade ingen deadline. De mejlade tillbaka frågor med nedskrivna svar, i den takt som var möjlig för just dem.

Då alla svar var inkomna var det dags att bearbeta resultatet av intervjuerna. För att behålla pedagogernas anonymitet enligt givna sekretessregler, benämns dem i arbetet som

förskolelärare A1 och U2 vid förskola X och lärare B1 och L2 vid skola Y.

4.4 Metodkritik

Denna undersökning är baserad på ett fåtal verksamma pedagoger och kan därför inte till fullo återge verkligheten ute på Sveriges skolor/förskolor och representera alla lärare och

förskolelärare. Resultatet visar dock på en bild av hur det kan se ut. Pedagogerna kommer från ett och samma skolområde, där det kan råda en viss jargong vilket kan ha betydelse för

resultatet. Användandet av skriftliga intervjuer kontra muntliga har också betydelse för det resultat som kommer att redovisas. Därmed är det inte sagt att resultatet blir sämre eller missvisande. Vid en muntlig intervju, pågår en interaktion mellan två personer. Där går det att avläsa kroppsspråk, antydningar och andra signaler. Sådana signaler går förlorade vid en skriftlig intervju. Även den dialog som kan uppstå i form av t.ex. följdfrågor uteblir, då det inte uppstått ett personligt möte. Däremot undgås en utav de fallgropar som finns vid muntliga intervjuer. Nämligen de förutfattade uppfattningar som kan finnas och resultera i att samtalet blir styrt genom ledande frågor, tonfall och antydningar som kan påverka hur den intervjuade svarar.²⁵ En muntlig intervju har oftast en tidbegränsning, vilket kan leda till att det hela skyndas på, för att undvika att ingen fråga uteblir. På grund av tiden finns även risken att den intervjuade missar något, som inte finns möjlighet att kompletteras i efterhand.

I denna undersökning har alla pedagoger fått den tid de behövt för att på bästa sätt besvara frågorna. De har blivit givna möjligheten att i lugn och ro läsa igenom frågorna, tänka efter och reflektera över deras pedagogiska verksamhet för att sedan skriva ner sina svar. De har även kunnat redigera sina svar under tiden, så att svaren blir som de ville då de lämnades.

En kvantitativ metod hade gett en bredare bild genom fler pedagogers synsätt och det hade genom en enkät undersökning varit lättare att konstatera direkta skillnader mellan skola och förskola. Däremot hade resultatet inte blivit lika innehållsrikt, utifrån arbetets syfte.

Slutna frågor med svarsalternativ hade uteslutit möjligheten att svara på sitt eget sätt med sina egna ord. Svarsalternativen hade varit baserade på mina föreställningar om hur och varför musik används i skola respektive förskola. Därför hade det troligtvis inte blivit samma svar som det blev med öppna frågor.

25 Arfwedson, Didaktiska examensarbeten, s. 64

5. Resultat av intervjuer

5.1 Sammanställning av svar från lärare B1 och L2

Lärare B1 såväl som L2 använde sig av musik i sin ordinarie undervisning. Detta var främst i engelskan, där sång användes för inlärning av engelska texter och glosor. Musik används ibland som bakgrundsljud med syfte att eleverna ska få större arbetsro. Eleverna har uppvisat tendens till att bli lugna, mindre pratiga och arbeta flitigare då klassisk eller annan lugn icke vokabulär musik spelas i klassrummet. Rytm används frekvent hos eleverna till B1. Eleverna lär sig betoning av ord och stavelser genom att markera korta och långa vokaler med hjälp av en trumma. Detta utför eleverna på egen hand, när de lärt sig tekniken.

Ingen utav dem använde musik i den utsträckning de själva ville. B1 som är verksam i klass 3 använde sig av musik i undervisningen ca 30 min/ vecka. L2 som arbetar i klass 6 använde 30 min/ vecka eller mindre till musikintegrerad undervisning. Anledningarna till detta var dels en uppfattning om att den egna kunskapen inte var tillräcklig och att det inte fanns tid.

Trots detta såg både B1 och L2 flera fördelar med att använda musik som verktyg för att utveckla barns språk. ”Musik och andra praktisk estetiska ämnen är bra för

kunskapsinlärningen. Det teoretiska och det praktiska kompletterar varandra”. En inte helt ovanlig anledning var att det är ett lustfyllt sätt att arbeta på. Andra fördelar med användandet av musik var, att deras erfarenheter hade visat på att glosor via sång lättare fastnar i minnet än lästa ord. Så här skriver L2: ”att sjunga engelska texter tränar inte bara ordförrådet utan det ger samtidigt en mycket god träning av uttalet”

5.2 Sammanställning av svar från förskolelärare A1 och U2

Musik är en självklar del av skoldagen för såväl A1 som U2. Musik används varje dag, vid flera tillfällen. Det rör sig om allt ifrån att sjunga ramsor om kroppsdelar med de riktigt små barnen till alfabetssånger och månadssånger med de lite äldre. Barnen får klappa i takt till rim och ramsor och de leker språklekar med musiska inslag. ”Med hjälp av musik kan ett

omedvetet lärande få äga rum under lättsamma förhållanden” uttrycker sig U2 angående musik som språkfrämjande medel. U2 menar att det blir roligt när det förs in musik i verksamheten och barnen blir mer engagerade. De blir mer motiverade till att hänga med i

aktiviteterna. Även A2 betonar att musik skapar lust. Och att lust i sin tur, skapar ett gynnsamt klimat för inlärning. A2 skriver:

Om det som något jag märkt under mina år som förskolelärare så är det att inlärningen hos barnen är som effektivast när barnen känner lust i det dem gör. För oss som arbetar med barnen och deras utveckling, gäller det därför att skapa arbetssituationer där barnen känner lust och mening med det som ska läras.

De beskriver mer konkreta fördelar av att använda musik, mer än att det är roligt. Med musik och rörelser används hela kroppen, där alla sinnen stimuleras. Med rörelser och gester kan de små barnen lättare tillägna sig nya ord. Orden sätts i sitt sammanhang och förklaras med hjälp av rörelser till sång och musik. Såväl U1 som A2 upplever positiva pedagogiska konsekvenser vid användandet av musik i språkliga aktiviteter. De är båda väl medvetna om vad de gör och kanske framförallt varför de gör det, vilka är de stora didaktiska frågorna i en pedagogisk verksamhet. Både A1 och U2 använder sig av musik i den utsträckning de själva vill och att de är nöjda med den tid i veckan de lägger på aktiviteter innehållande någon form av musik.

A2 känner att fler musiska färdigheter hade varit bra att ha (exempelvis kunna spela något instrument), men att avsaknaden av olika färdigheter inte nödvändigtvis behöver utgöra något hinder, för att ha musiska inslag i olika dagliga aktiviteter. Exempel på aktiviteter där musik används som medel för språk utveckling är: alfabetssånger, sånger om dagar, månader och årstider, fingerramsor, sånger om kroppsdelar, om olika traditioner (jul påsk etc.) och sånger om djur och växter. Rytm används för att ge barnen förståelse för språkets rytm, melodi och tonation. De klappar takt till ord, klappar barnens namn, trummar till stavelser och betonar rim med hjälp av rytm och takt. Rim och ramsor sjungs, för att utveckla språket och förståelsen för språkets fonem respektive morfem.

Många utav de språkfrämjande aktiviteter som A1 och U2 utför innehåller musiska inslag av olika karaktär. Sång, rytm, takt är ett par exempel på detta. Anledningarna till användandet av musik är många. Vi lär oss med hela kroppen och sång med rörelse erbjuder en större

möjlighet till detta i jämförelse med att lyssna till en text. Ord som sjungs verkar fastna i minnet bättre än lästa ord och barnen kan därför tillägna sig nya ord i sång med rim och rytm.

Sen är det som tidigare nämnts ett lustfyllt sätt att arbeta på, vilket gör de flesta barn mer engagerade till att hänga med.

5.3 Analys av intervjuerna

Det framgår av dessa intervjuer att musik används som medel för språkutveckling i större utsträckning och med större medvetenhet med de mindre barnen. De båda förskolelärarna använder sig av musiska inslag, inte bara oftare utan även med ett klarare mål. De verkar ha en större insikt om hur musiken kan främja den språkliga utvecklingen, eller åtminstone att de drar nytta av dess fördelar på ett mer nyanserat sätt.

Det verkar finnas ett större utrymme för musik i förskolan jämfört med skolan. Att det är så, kan bero på flera olika faktorer. Det kan röra sig om tillgängliga resurser som finns att tillgå, pedagogernas kunskap och kompetens eller vilja och motivation från de vuxnas sida. Något som kan spela en stor roll är att förskolan inte är ämnesstyrt. Det finns inte ämnesmål uppsatta på samma sätt som i skolan. I fyran har elever både svenska, matematik, engelska, so-ämnen med flera. Detta medför att det inte finns lika mycket tid till musiskt språkliga aktiviteter.

Detta eftersom inte alla ämnen syftar till att utveckla språket utan kunskaper inom olika områden. Därmed är det inte sagt att det inte går att integrera musik ändå, då språket används frekvent inom stort sett alla ämnen i grundskolan.

Läromedel följs heller inte i samma utsträckning i förskola jämfört med skola. Detta ger personal större flexibilitet att arbeta med de metoder de tycker passar bäst för att nå de mål som är uppsatta i Lpfö98. Lärare kan känna sig låsta till sin planering och sina läromedel, vilket ger lite spelutrymme för musikens plats under veckans svenska och engelskalektioner.

En inställning om att lek, rim och sång är något för små barn kan också ha inverkan på den skillnad som kunde påvisas mellan förskoleläraren och klass 6-läraren. Det var däremot inte något som framgick av intervjuerna.

Alla fyra pedagoger är kvinnor över trettio och arbetar inom samma skolområde. Ålder, kön och geografisk plats har därför ingen betydelse, för resultatet i de genomförda intervjuerna.

Eftersom skola Y och förskola X har ett nära samarbete så utgör inte heller resurser någon faktor, vilket kan ha påverkat resultatet nämnvärt. De tillgängliga resurserna används inom hela verksamheten och de på skolområdet befintliga musikinstrument, kan användas inom skola såväl som förskola. Utifrån de svar som erhölls fanns däremot individuella skillnader i förhållandet till musik i största allmänhet. För lärare B1 och L2 tar musiken en liten plats av deras vardag. B1 uppgav att hon inte lyssnar på musik i någon vidare stor utsträckning och

inte sysslade med musik på fritiden. L2 var inte heller någon stor konsument av musik. U2 som använde musik i skolan varje dag, beskrev musiken som en stor och viktig del av hennes liv. U2 spelade både instrument och hade sjungit i kör. Hon lyssnar mycket på musik i

hemmet och behöver det i sin tillvaro.

Den egna inställningen och ens känslomässiga förhållande till musik i största allmänhet, spelar givetvis stor roll för hur mycket musik som sedan praktiseras i klassrummet.

Undantaget var då förskolelärare A1. Musik har inte någon direkt betydelse för henne, men är trots detta något dagligt förekommande i den verksamhet som bedrivs på hennes arbetsplats.

Det verkar som att A1 ser fördelar av att använda sig av musiska aktiviteter, utan att själv vara speciellt intresserad av musik på fritiden. Därmed går det inte att säga att det uteslutande är den personliga förhållningen till musik, som blir avgörande för om musik används som pedagogiskt redskap eller ej

6. Diskussion

6.1 Diskussion och reflektion

Som redovisats tidigare används musik, som medel för att främja barns språkutveckling. Med rytm och takt, rim och ramsa, sång och musik använder pedagoger sig av musiska inslag i sin verksamhet och detta med medhåll från både språkvetare och doktorer i pedagogik. Olika experter kommer med anledningar till varför musik ska användas som pedagogiskt

hjälpmedel. Många utav de anledningar som de intervjuade pedagogerna nämnde, återkom på flera ställen i litteraturen. Det kan inte förklaras på många andra sätt än att pedagogerna och författarna delar många gemensamma erfarenheter, efter de år de varit verksamma på fältet.

Deras motiv till att använda musik är förankrade i lång erfarenhet av att jobba med barn i skola och förskola. De har sedan dragit likartade slutsatser och lärdomar om hur musik kan stimulera i det här fallet språkutveckling. Musik är betydelsefull på många andra sätt, men det har inte lagts någon fokus på i detta arbete. Detta arbete är inriktat på språkutveckling.

I den utvalda litteraturen fanns en hel del intressant material, men som inte kunde användas.

Texterna låg på en för avancerad nivå och var riktade mot språkvetare, musikpsykologer och andra högutbildade experter. Det gick inte alltid att bryta ned texterna till ett konkret

pedagogiskt perspektiv och de innehöll för mycket fackliga termer. Som läsare hade det krävts en kännedom om musikaliska termer och vara väl insatt i teoretisk musik.

Den litteratur som använts är ett urval av forskning och studier, relevant för arbetets syfte.

De är i syfte att ge en bred bild av språkutveckling genom musik, med stöd från olika håll och inte bara pedagoger. Därför innehåller arbetet både argument från musikspråkforskare, fil doktorand i musikpedagogik, doktor i pedagogik och didaktik med flera.

Resultatet från intervjuerna visade att musik integrerades i språkutvecklingen på ett mer systematiskt sätt i förskolan jämfört med den tidiga grundskolan. De intervjuade

förskolelärarna använde dagligen musik i verksamheten. De två lärarna använde sig bara av en halvtimme eller mindre i veckan till aktiviteter med musiska inslag. De använde inte musik i den utsträckning de själva önskade, det gjorde däremot förskolelärarna. Sen går det inte att bestämma varför resultatet blev som det blev, det går bara att spekulera. Jag tror det till stor beror på pedagogernas inställning till musik. Jag tror även att utformningen av verksamheten spelar stor roll, för hur mycket musik som kan användas.

Frågan är om detta resultat reflekterar de svenska förskolorna och skolorna ute i Sverige.

Representerar denna undersökning hur det verkligen ser ut? Det går inte att svara på, men det visar på hur det kan se ut. Det visar säkert på hur det ser ut på flera skolområden i Sverige och övriga delen av världen också kanske. Det finns säkerligen skolor som integrerar musik i undervisningen i en vidare omfattning och det finns också förskolor som inte använder direkt mycket musik i sin verksamhet. Den intressanta frågan att ställa är varför ser det ut som det gör. Har inte äldre barn samma rätt till musikaliska inslag under skoldagen? Finns det belägg för att just yngre barn är i större behov av musik, eller att den har större påverkan på barn i de yngre åldrarna? Jag anser att musik behövs i skolan också. Utifrån egna erfarenheter av elever och även min egen skolgång, så har jag märkt att prestationer till stor del har att göra med motivation. Denna motivation är ofta grundad i lust, som nämnts i arbetet. Enligt min mening leder lust till motivation och motivation leder till nya kunskaper eller färdigheter.

Då det betonats både i litteratur och av de intervjuade pedagogerna att lusten är en faktor till varför musik integrerat används i språkutveckling, så är detta i allra största grad en orsak till att musik bör användas i den pedagogiska verksamheten.

Det var intressant att utläsa att trots brist på kunskap och färdigheter inom musik, så använde den ena förskoleläraren musik ändå. Den ena läraren använde däremot inte musik av just den anledningen att hon tyckte sina kunskaper och färdigheter var otillräckliga. Läroplanernas bild av musik var även den intressant. De små skillnaderna i ordformuleringarna, ger en väsentlig skillnad i hur musik kommer till uttryck i skola och förskola. Om det står uttrycksform eller som kommunikationsform. Om det står få använda sig av eller som metod, får betydelse för synen på hur musik bör användas. Sedan är det självklart upp till varje pedagog vad hon eller han gör av sin undervisning.

Rim- och ramssånger återkom som också nämnts i flera böcker, som ett bra sätt att lära sig språket på. Kanske att pedagoger i grundskolan skulle ta till vara på detta och använda sig mer av rim och ramsor. I alla fall de första åren av grundskolan, då barnet fortfarande håller på att etablera sitt språk. Jag tror att just leka med ord och rimma är ett väldigt stimulerande för språket. Rytm i sång och musik gör att det lättare hör om det är lika många stavelser i två textrader t.ex. Man blir tvungen att använda språket rikligt i rimmande och förmågan i att uppfatta de olika språkljuden tror jag utvecklas vid rim- och ramssång.

Hjärnan som behandlats ovan, anser jag borde få en viktigare roll inom pedagogiken. Med vetskap om hur människan fungerar och hur hjärnan är uppbyggd, går det att anpassa pedagogiken ännu mer. Det går att stimulera hjärnans utveckling på ett effektivare sätt och detta kan förbättra förutsättningarna för elevernas inlärningsförmåga.

6.2 Att forska vidare med

Något som skulle kunna studeras vidare, göras vidareforskning på är vad musik har för påverkan på elever med olika typer av svårigheter. Vad har musik för betydelse ur ett specialpedagogiskt perspektiv? Kan musik hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter eller inlärningssvårigheter?

I Sverige idag blir det fler och fler som lär sig svenska som andraspråk, då de redan har ett annat modersmål än svenska. Att studera vidare vilken betydelse musik kan få för dessa barns språkinlärning blir intressant, särskilt i de delar av landet som har en högre andel barn som är födda utomlands. På vissa skolor och förskolor har faktiskt majoriteten av barnen/ eleverna utländskhärkomst, eller föräldrar som har det.

Det skulle även vara intressant att studera vilken roll musik i andra sammanhang. Kan musik ha terapeutisk betydelse? Hur ser förhållandet mellan musik och samarbetsövningar ut? Musik kanske kan användas som resurs för att få samman en grupp. Kan musik påverka, ljudnivån i klassrummet, motivationen hos eleverna är också frågor som skulle kunna undersökas. Musik kan ha en positiv effekt inte bara för barns språkutveckling utan i andra situationer också. Jag tror att det går att ha stor användning för musik i skola och förskola, utifrån olika syften.

6.2 Slutord

Musik bör som konstaterats användas som språkfrämjande medel, med stöd från

språkforskning, forskning om hjärnan, verksamma pedagogers iakttagelser och erfarenhet.

Det finns flera vägar till att utveckla språket och musik är en utav dem. Att variera

undervisningen tror jag bara påverkar barnen positivt. Använd språket under lekande former i sång och rörelse med de små barnen. Barn behöver få vara barn så länge de kan.

7. Referenslista

Primära källor

4 pedagoger från Värmland. 2 lärare och 2 förskolelärare

Sekundära källor

litteratur

Antal - Lundström, Ilona. (1997): Musikens gåva. Halmstad: Konsultförlaget i Uppsala AB Arfwedson, Gerhard. (2005): Didaktiska examensarbeten – i lärarutbildningen för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasium, etc. Stockholm: HLS förlag

Bjurwill, Christer. (2004): A, B, C och D – vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Jederlund, Ulf. (2002): Musik och språk- ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.

Stockholm: Runa förlag

Maltén, Arne. (2002): Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur Sundin, Bertil. (1995): Barns musikaliska utveckling. Falköping: Liber utbildning Uddén, Berit. (2004): Tanke – visa – språk, musisk pedagogik med barn.

Lund: Studentlitteratur

Uddén, Berit: (2001): Musisk pedagogik med kunskapande barn. Visby: KMH förlaget Lärarboken 07/08 (2007): läroplaner, skollagen, policydokument. Lärarnas riksförbund Internet

www.ne.se/musik (6/12- 09)

Bilaga 1

Intervjufrågor

Använder du dig av någon form av musik i din undervisning/den pedagogiska verksamheten?

Hur använder du musik i undervisningen/den pedagogiska verksamheten?

Varför använder du musiken på dessa sätt?

ungefär hur ofta/ hur mycket tid i veckan involveras musik i verksamheten?

Vilka fördelar ser du av att använda dig av musik på dessa sätt?

Använder du musik i den utsträckning du själv önskar?

Om inte vilka faktorer bidrar till detta tror Du?

Dessa uppgifter nedan är avsedda för att jag bättre skall kunna genomföra en bra sammanställning av de svar jag får

Din Ålder?

Utbildad som?

Hur länge har du arbetat inom skolan/förskolan?

Hur ser din musiska bakgrund ut? (har du utövat något instrument, sjungit i kör eller liknande) Vad betyder musik för dig?