Sida 1(3)
Tjänsteställe: Trygghets- och säkerhetsrådet Handläggare: Per-Olof Hermansson
Datum: 2017-05-16 Beteckning:
Er beteckning:
Remissvar - handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Marks kommun
Ärendet
Regeringen har antagit en nationell strategi mot terrorism och en handlingsplan för att stärka demokratin mot våldsbejakande extremism. Kommunerna har uppmanats att upprätta egna handlingsplaner utifrån den nationella strategin och nationella handlingsplanen.
Kommunledningskontoret har utarbetat ett förslag på handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Marks kommun.
Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat förslaget den 12 april, Dnr 2017-24 761, och återremitterat ärenden för remiss hos Trygghets- och säkerhetsrådet, samt till rådet ställt frågan om rådet kan ta det övergripande ansvaret i frågan.
Trygghets- och säkerhetsrådet har behandlat remissen och frågan från KSAU på sitt möte den 5:e maj och lämnar följande remissvar, samt svar på frågan om ansvar.
Remissvar
Förslaget på handlingsplan ansluter sig i stor grad till den nationella handlingsplanen och har anpassats till lokal nivå. Vi vill här lämna några synpunkter dels övergripande och dels i syfte att göra den bättre anpassad till förhållanden i Marks kommun.
1. Som punkt 11 i handlingsplanen poängteras att genusperspektivets betydelse för insatserna mot
våldsbejakande extremism måste beaktas. Det är rätt och riktigt; men än mer bör betonas att barnperspektivet måste beaktas då barn alltid far illa i våldsextrema miljöer, dels indirekt när äldre är våldsextrema, men också när barnen själva genomgår en åsiktsradikalisering.
Sida 2(3)
2. Handlingsplanen i sig utgör enbart en förteckning av
åtgärder som behöver göras och följas upp. Det är viktigt att också tillföra någon typ av tidsplan för i vilken ordning och när de olika punkternas åtgärder skall påbörjas. Planen skall följas upp av kommunstyrelsen en gång per år, men den bör också definiera hur ofta grundplanen skall revideras.
3. Punkt 3 i planen talar om att arbetet (samverkan) skall införlivas i befintliga strukturer, och nämner
Brottsförebyggande rådet, där bör det stå Trygghets- och säkerhetsrådet (TSR). Den nämner också samverkan mellan skola, socialtjänst, fritid och polis. Detta sker också inom TSR, men även bör nämnas Presidie- och Styrgruppen för barn- och unga, den organiserade samverkan som sker mellan Kultur- och Fritidsnämnden, Socialnämnden och Barn- och ungdomsnämnden, samt deras förvaltningar, där ungdomsutvecklarna utgör en viktig del.
4. Punkt 4 säger att en samverkansgrupp (för dessa frågor) bör finnas i kommunen som inkluderar i punkt 3 nämnda parter, samt lägger till säkerhetssamordnaren, bostadsbolag och räddningstjänsten. Även dessa ingår idag i Trygghets- och säkerhetsrådet varför det är naturligt att TSR får vara den samverkansgrupp som avses i punkt 4.
5. Punkt 5 påtalar vikten av att ha en uppdaterad lokal
lägesbild. Vi vill ytterligare trycka på detta. Redan idag har vi i TSR fått uppdaterad, aktuell information om läget från polisen. Här finns också ett problem då frågan uppkommit huruvida en överlämnad handling från polisen som innehåller information om aktuell hotbild därmed är offentlig handling och hur den i så fall skall hanteras. Detta är något som vi tycker behöver utredas så att vi vet hur vi skall hantera information och dokumentation från polisen.
6. Punkt 6 talar om att kommunen bör ha en utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism, med tydligt mandat att sammankalla samverkansgruppen (TSR enligt vårt förslag). Vi delar uppfattningen att någon tjänsteman måste vara utpekad att leda det operativa arbetet. Rimligtvis är detta en uppgift som bör ligga på en säkerhetssamordnare. I nuvarande säkerhetssamordnare finns inte utrymme i nuvarande arbetsbeskrivning (vad vi förstår), och även frågan om säkerhetssamordnarens arbetsplatsplacering behöver i så fall ses över, tror vi.
Sida 3(3)
För övrigt anser vi att planen är relevant som första steg på vägen mot ett strategiskt arbete mot våldsbejakande
extremism.
Svar på frågan om rådet kan ta det övergripande ansvaret
På KSAU:s direkta fråga om TSR kan ta det övergripande ansvaret svarar vi ja. Vi tror dock att vi behöver se över kommunens struktur för säkerhetsfrågor och TSR:s roll i en sådan struktur. I det sammanhanget behöver även
säkerhetssamordnarens placering och arbetsuppgifter och
frågan om förstärkning av personalresurser för säkerhetsarbetet ses över.
Vi rekommenderar att berörda politiker och tjänstemän gör ett besök i Borås för att studera Borås kommuns säkerhets- och brottsförebyggande arbete för att inhämta synpunkter och lärdomar inför en eventuell omstrukturering av Marks kommuns struktur.
På uppdrag av Trygghets- och säkerhetsrådet
Per-Olof Hermansson Ordförande
