Sammanställning av mätvärden för totalfosfor i Indalsälven med biflöden På uppdrag av Svensk Fjällröding AB

PM 2020-11-13

Sammanställning av mätvärden för totalfosfor i Indalsälven med biflöden

På uppdrag av Svensk Fjällröding AB

P E L AG I A NAT U R E & E N V I R O N M E N T AB

Författare:

Elin Eriksson

Direkt:

090-702175

Kvalitetsgranskat av:

Björn Rydvall Omslagsbild:

Långan, nedströms Landösjön.

Foto: Kartor:

www.indalsalven.se Adress:

Industrivägen 14, 2 tr 901 30 Umeå Sweden.

Telefon:

090–702170 (+46 90 702170)

E-post:

info@pelagia.se

Hemsida:

www.pelagia.se

PE L AG IA NATU R E & E N V I R ON M E N T AB

3/15

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

2 Genomförande och metoder ... 5

3 Resultat och diskussion ... 5

3.1 Trender 2007-2020 ... 5

3.2 Trender 1998-2020 ... 8

3.3 Årsmedelhalter för fosfor ... 9

4 Sammanfattande bedömning ... 11

Bilaga 1. ... 12

Bilaga 2. ... 14

1 Inledning

Majoriteten av Indalsälven med avrinningsområde ligger i Jämtlands län. Det omfattar 27 000 km² och är ett av de större avrinningsområden som finns i Sverige. För att säkerställa en god vattenkvalitet bedriver Indalsälvens vattenvårdsförbund (IVF) miljöövervakning inom området med löpande provtagning i 25 punkter (både i vattendrag samt sjöar) spridda över avrinningsområdet.

På uppdrag av Svensk Fjällröding AB har Pelagia Nature & Environment AB sammanställt totalfosforhalter från sex av dessa punkter, samtliga i vattendrag (Figur 1). Detta med anledning av eventuell miljöpåverkan på provtagningspunkt Långan från en fiskodling, lokaliserad uppströms Långan i Landösjön. Data från övriga provtagningspunkter har sammanställts i syfte att jämföra provtagningspunkt Långan med övriga lokaler.

Sammanställningen ska även ge ytterligare underlag för att avgöra eventuell påverkan på Långan och ge en överblick över variationer i totalfosforhalt inom avrinningsområdet.

Analysresultat för totalfosfor är hämtade från Indalsälvens Vattenvårdsförbunds hemsida (www.indalsalven.se) och samtliga punkter är provtagna inom samma program och vid samma tidpunkter.

Figur 1. Provtagningspunkterna i Långan, Hårkan, Dammån och Stugun dammen (Stugun), samt Enkroken och Bonäshamn, bilder hämtade från Indalsälvens VF hemsida.

De sex provpunkterna som sammanställts inom detta PM är spridda inom avrinningsområdet, där Stugun Dammen (Stugun) är den provtagningspunkt som ligger längst nedströms. Hårkan ligger strax öster om Långan och mynnar i Indalsälven en bit nedströms Långan. Enkroken, Bonäshamn och Dammån ligger väster om Långan och mynnar i Indalsälven uppströms Långans sammanflöde med Indalsälven. Stugun är således den enda provtagningspunkt som bör påverkas av lokala händelser kring provtagningspunkt Långan eller händelser uppströms provtagningspunkt Långan.

Övriga vattendragslokaler i området är Staa och Kullenbron som båda har lägre provtagningsfrekvens (endast fyra gånger/år) än Långan, samt Midskog och Mörsil som saknar mätdata från samma tidsperiod som Långan (data mellan 2002 och 2006). Övriga

5/15

provpunkter är i sjöar. Följaktligen har ovanstående provtagningspunkter uteslutits ur analysen.

2 Genomförande och metoder

Resultatfiler hämtades från www.indalsalven.se under november månad år 2020.

Följaktligen finns för år 2020 endast 5 mätvärden redovisade (februari-oktober). Resultaten för provpunkt Långan är dels jämförda med Hårkan och Dammån (då de har samma provtagningsfrekvens (sex gånger/år) och samma tidsserie (data mellan 2007 och 2020)), dels med Enkroken, Bonäshamn och Stugun som har samma provtagningsfrekvens och en ännu längre tidsserie (data mellan 1993 och 2020). Jämförelser redovisas genom tidsvariationsdiagram samt förklaringsgraden (R²-värde) för linjär regression mellan Långan och respektive vattendrags totalfosforhalt (Bilaga 1). Resultat redovisas utöver 2007-2020 även för tidsspannet 1998-2020 för att belysa generella trender i fosforhalt i området. Även här redovisas förklaringsgraden för linjär regression mellan Stugun och respektive lokal med relevant tidsspann (Bilaga 2).

Vattendragen inom Indalsälvens avrinningsområde är övergripande näringsfattiga, vilket syns i data presenterade nedan. Många mätvärden, framförallt i Bonäshamn och Enkroken, ligger nära detektionsgränsen om <2 µg/L. För dessa halter har detektionsgränsvärdet antagits och använts i analyserna, vilket kan medföra något överskattade mätvärden och påverkan på vidare tolkning av data. Vid beräkning av årsmedelvärden (för 2007-2020) fanns förutom för år 2020 i några enstaka fall endast 5 mätvärden, samt för 2017 års medelvärde i Stugun endast 4 mätvärden. För samtliga sex vattendrag utfördes en regressionsanalys, dels på data mellan år 2007-2020 men också för de tre vattendrag med data mellan 1998-2020. I de få fall där mätdata saknades, beräknades medelvärden utifrån de två mätvärden tagna tidsmässigt närmast dessa för att möjliggöra regressionsanalys.

Med hänsyn till säsongsvariationer antogs detta ge den mest tillförlitliga uppskattningen.

Viktigt att beakta i analyser av dessa data är att ett laboratoriebyte inträffade under våren 2011, från EM-lab i Strömsund till Synlab i Umeå. I och med potentiella skillnader i analysmetoder samt analysinstrument kan detta bidra till olikheter i resultat.

3 Resultat och diskussion

3.1 Trender 2007-2020

I regressionsanalysen som utfördes för samtliga vattendrag under 2007-2020 uppdagades en positiv signifikant trend för halten totalfosfor och år (p <0,05); alltså en ökade halt totalfosfor med tid i alla lokaler (Tabell 1). Låga R²-värden mellan 5-13% indikerar dock att variationen inom de undersökta åren är stor. Ett mönster framträder i Figur 2 där majoriteten av de högre mätvärdena uppmätts vid samma provtagningstillfälle. Dammån uppvisar tydligt högre totalfosforhalter än övriga lokaler vid fyra tidpunkter och är överlag den lokal där högst halter uppmätts. Långan och Stugun uppvisar inte avvikande variation över tid eller halter jämfört med övriga provtagningspunkter.

Tabell 1. p-värden för regressionsanalys av totalfosforhalter över tid. p ≤ 0,05.

Långan Hårkan Dammån Stugun Enkroken Bonäshamn

p-värde 0,0013 0,0005 0,0022 0,0423 0,0236 0,0039

Figur 2. Totalfosfor (µg/L) i samtliga vattendrag mellan 2007 och 2020.

Vid en tydligare jämförelse av resultaten för totalfosfor i provpunkt Långan med vattendragen Hårkan (R²=0,36) och Dammån (R²=0,38), vars vatten inte påverkas av Landösjön (Figur 3 och 4), ses ett liknande mönster i variation av fosforhalt och tidstrend.

Avvikelser syns vid fem tidpunkter med tydligt förhöjda totalfosforhalter i Dammån.

Samtliga av dessa mätvärden, med undantag av ett i maj 2018, ligger under gränsvärdet för måttligt höga halter (≤ 25 µg/L). Då Stugun ligger nedströms Långans sammanflöde med Indalsälven jämfördes dessa två (Figur 5; R²=0,48). Samvariation upptäcktes även här där de flesta högre mätvärdena sammanfaller.

Figur 3. Totalfosfor (µg/L) i Långan och Hårkan mellan 2007 och 2020.

0 5 10 15 20 25 30

Tot-P (µg/L)

Långan Hårkan Dammån Enkroken

Bonäshamn Stugun Linjär (Långan) Linjär (Hårkan)

Linjär (Dammån) Linjär (Enkroken) Linjär (Bonäshamn) Linjär (Stugun)

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Tot-P (µg/L) ^Långan

Hårkan Linjär (Långan) Linjär (Hårkan)

7/15

Figur 4. Totalfosfor (µg/L) i Långan och Dammån mellan 2007 och 2020.

Figur 5. Totalfosfor (µg/L) i Långan och Stugun Dammen mellan 2007 och 2020.

Tydligare jämförelse mellan provtagningspunkt Långan med Bonäshamn (R²=0,34) samt Enkroken (R²=0,55) uppvisade liknande resultat med samvariation för de högre mätvärdena i respektive vattendrag (se figur 6 och 7), trots att de sistnämnda är belägna många mil inåt landet. Generellt kan man se något lägre totalfosforhalter i dessa provpunkter än i Långan, med många halter nära detektionsgränsen (<2 µg/L) i både Enkroken och Bonäshamn.

0 5 10 15 20 25 30

Tot-P (µg/L)

Långan Dammån Linjär (Långan) Linjär (Dammån)

0 2 4 6 8 10 12 14

Tot-P (µg/L) ^Långan

Stugun Linjär (Långan) Linjär (Stugun)

Figur 6. Totalfosfor (µg/L) i Långan och Bonäshamn mellan 2007 och 2020.

Figur 7. Totalfosfor (µg/L) i Långan och Enkroken mellan 2007 och 2020.

3.2 Trender 1998-2020

Sammanställningar av resultat för totalfosfor har även gjorts på tidsintervallet 1998–2020 för de vattendrag där så varit möjligt (Bonäshamn, Enkroken och Stugun). Samtliga provpunkter saknar signifikant trend för totalfosfor över den undersökta tidsperioden (Figur 8; p>0,05). Dock kan det för alla tre urskiljas ett liknande variationsmönster där höga mätvärden tycks sammanfalla även under denna längre tidsperiod. Vid linjär regressionsanalys erhölls R²-värden på 0,31 (mellan Stugun och Enkroken) samt 0,19 (Stugun och Bonäshamn). Förklaringsgrader för tidsperioden 1998-2020 är relativt lägre än motsvarande för 2007-2020, möjligtvis till följd av naturlig variation.

0 2 4 6 8 10 12 14

Tot-P (µg/L) ^Långan

Bonäshamn Linjär (Långan) Linjär (Bonäshamn)

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Tot-P (µg/L) ^Långan

Enkroken Linjär (Långan) Linjär (Enkroken)

9/15

Figur 8. Totalfosfor (µg/L) i Stugun Dammen, Bonäshamn samt Enkroken mellan 1998 och 2020.

3.3 Årsmedelhalter för fosfor

Medelhalter av fosfor i de olika vattendragen (Tabell 2) varierar från år till år, dock kan en generell ökning urskiljas 2018-2019 med undantag för Bonäshamn (Figur 8). Medelvärdet år 2018 för Dammån avviker i och med tidigare nämnda mycket höga mätvärde under maj månad. Om detta är till följd av mätfel eller andra orsaker är svårt att avgöra. År 2020 uppmättes generellt lägre halter i flertalet lokaler relativt året innan. I Dammån samt Hårkan syns dock en ökning, orsakat framförallt av ett högt mätvärde i respektive lokal (14 µg/L i februari i Hårkan, 20 µg/L i oktober i Dammån). Möjliga orsaker till detta är inte vidare utrett och kan vara till följd av mätosäkerheter eller naturliga processer.

För år 2007 uppmättes samtliga halter i Bonäshamn <2 µg/L och i Stugun dammen var fyra av sex värden uppmätta till <2 µg/L. För 2008 och 2012 låg fem värden under detektionsgränsvärdet i Bonäshamn. 2009 uppmättes fyra värden till <2 µg/L på samma lokal samt fyra i Enkroken. Många mätvärden nära detektionsgränsen kan orsaka något överskattade medelvärden och torde uppmärksammas i analys och tolkning av data.

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

1998-02-10 1999-02-10 2000-02-10 2001-02-10 2002-02-10 2003-02-10 2004-02-10 2005-02-10 2006-02-10 2007-02-10 2008-02-10 2009-02-10 2010-02-10 2011-02-10 2012-02-10 2013-02-10 2014-02-10 2015-02-10 2016-02-10 2017-02-10 2018-02-10 2019-02-10 2020-02-10

Tot-P (µg/L)

Enkroken Bonäshamn Stugun

Tabell 1. Medelvärden av Tot-P (µg/L) i samtliga vattendrag 2007-2020. Samtliga värden år 2020 beräknades på fem mätvärden (feb-okt).

Långan Hårkan Dammån Stugun Enkroken Bonäshamn

2020 5,0* 7,4* 9,6* 4,2* 3,2* 3,0*

2019 6,8 6,5 6,8 5,7 5,5 3,7

2018 6,2 6,0 10,0* 5,7 5,2 4,2

2017 5,7 4,3 5,8 4,3* 3,2 3,2*

2016 6,3 6,3 6,2 5,8 3,5 4,3

2015 6,5 5,8 5,5 5,7 3,8 3,0

2014 5,0 3,7 5,3 5,2 4,2 2,3

2013 5,3 4,0 7,0 5,3 4,0 2,8

2012 4,0* 3,8 4,2 4,3 3,0 2,3**

2011 5,3 4,2 4,5 5,8 3,0 3,0

2010 4,3 5,3 6,4 4,9* 3,7 2,4

2009 3,8 3,7 4,3 4,6 2,8** 2,5**

2008 4,4 4,6 5,8 4,3 3,4 2,3**

2007 4,5 3,7 2,8 3,0** 2,7* 2,0* **

* färre än sex provtagningar för årsmedelvärdesberäkning.

** mer än hälften av mätvärdena visade <2 µ/L.

Figur 8. Årsmedelvärden av Tot-P (µg/L) i samtliga vattendrag 2007-2020.

0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Tot-P (µg/L)

Bonäshamn Enkroken Hårkan

Dammån Långan Stugun

Linjär (Bonäshamn) Linjär (Enkroken) Linjär (Hårkan)

11/15

4 Sammanfattande bedömning

De uppmätta halterna av totalfosfor vid utvalda provpunkter i Indalsälvens avrinningsområde samvarierar tydligt med varandra, trots stor geografiska spridning.

Orsaken till denna samvariation är inte vidare utredd i detta PM, men att halter av näringsämnen varierar naturligt är allmänt känt. Då låga mätvärden för totalfosfor (<10 µg/L) uppmättes generellt, bör hänsyn tas till mätosäkerhet för analysresultaten då värden kan ligga nära detektionsgränsen för laboratoriets mätinstrument. Detta kan innebära en variation i fosforhalt mellan olika analysomgångar.

En liknande sammanställning av totalfosforhalter utfördes 2017, vilket visade på icke signifikanta trender för samtliga provtagningspunkter. I denna analys presenteras resultat, som likt 2019 års sammanställning, visar på signifikant ökande halter i alla lokaler.

Generellt kan sägas att lokalernas högsta uppmätta fosforvärden inträffade under 2018 eller 2019 (förutom i Bonäshamn) sedan 2007, därutöver har en övergripande minskning i totalfosforhalter skett till år 2020. Dammån och Hårkan är de två lokaler som avviker från detta mönster, där orsaken till ökningen är svår att utreda i denna analys. Då de undersökta punkterna till stor del har olika avrinningsområden (bortsett från Stugun som summerar de övriga uppströms liggande provpunkterna) tyder dessa trender, i kombination med den tydliga samvariation i totalfosforhalt mellan provtagningspunkterna, på att fosforhaltens variationer beror på storskaliga naturliga effekter. Alternativt någon slags variation i analysmetodik. Resultaten för vattenproverna tagna inom Indalsälvens VVF antyder inte att fiskodlingen i Landösjön orsakat någon ökning av totalfosforhalten i Långan.

Bilaga 1.

13/15

R² = 0,3389

0 2 4 6 8 10 12 14

0 5 10 15

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Långan-Bonäshamn

R² = 0,5511

0 5 10 15

0 5 10 15 20

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Långan-Enkroken

R² = 0,3589

0 2 4 6 8 10 12 14

0 5 10 15

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Långan-Hårkan

R² = 0,3848

0 5 10 15

0 10 20 30

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Långan-Dammån

R² = 0,478

0 2 4 6 8 10 12 14

0 5 10 15

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Långan-Stugun

Figur 1. Linjär regression mellan totalfosforhalter i Långan och övriga lokaler. Totalfosforhalter i Långan är den oberoende variabeln i samtliga fall och förklaringsgraden är angiven i respektive diagram. Notera olika skalor på y- och x-axel.

Bilaga 2.

15/15

Figure 2. Linjär regression mellan totalfosforhalter i Stugun Dammen, Bonäshamn och Enkroken. Totalfosforhalter i Stugun Dammen är den oberoende variabeln i båda fall och förklaringsgraden är angiven i respektive diagram. Notera olika skalor på y- och x-axel.

R² = 0,3077

0 2 4 6 8 10 12

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Stugun-Enkroken

R² = 0,1871

0 2 4 6 8 10 12

0 2 4 6 8 10 12 14

Tot-P (µg/L)

Tot-P (µg/L)

Stugun-Bonäshamn