Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Sjuksköterskors attityd till organdonation
Examensarbete i omvårdnad 15 hp
Halmstad 2020-11-06
Mimmi Enheden och Gabrielle Erlandsson
Sjuksköterskors attityd till organdonation
Författare: Mimmi Enheden
Gabrielle Erlandsson
Ämne Examensarbete i omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Halmstad 2020-11-06
Sammanfattning
Bakgrund: Organtransplantation är en livräddande behandling vid terminal
organsvikt men det råder en global brist på potentiella organdonatorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att öka medvetenheten om organdonation i samhället och hennes attityd till och kunskap om organdonation kan påverka människors beslut att donera.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar
sjuksköterskans attityd till organdonation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier:
Kunskapens påverkan, Arbetslivserfarenhetens påverkan, Familjen och den egna donationsviljans inflytande, Religionens inflytande och Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen. Konklusion: Kunskap om kriterier för att fastställa död, organdonation, donationsprocessen och kommunikationsmetoder hjälpte sjuksköterskorna att förmedla adekvat information. Att vårda potentiella
organdonatorer skapade en emotionell stress och att lyfta frågan om donation med donatorns familj var påfrestande. Att ha diskuterat organdonation inom den egna familjen var gynnsamt för attityden. Sjuksköterskans egen tolkning av sin religions inställning till organdonation påverkade attityden. Sjuksköterskorna upplevde rädsla för att gå miste om återupplivningsåtgärder eller att dödförklaras för tidigt som registrerade organdonatorer.
Titel Sjuksköterskors attityd till organdonation
Författare Mimmi Enheden och Gabrielle Erlandsson
Sektion Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Ing-Marie Carlsson, Docent i omvårdnad, Med.dr
Examinator Carina Göransson, Universitetslektor i omvårdnad, Med.dr
Tid Hösttermin 2020
Sidantal 19
Nyckelord Attityd, Donationsvilja, Organdonation, Potentiell organdonator, Sjuksköterska
Title Nurses´ attitude toward organ donation
Author Mimmi Enheden and Gabrielle Erlandsson
Department Academy of Health and Welfare
Supervisor Ing-Marie Carlsson Ass. Professor in nursing, PhD
Examiner Carina Göransson, Lecturer in nursing, PhD
Period Autumn 2020
Pages 19
Keywords Attitude, Nurse, Organ donation, Potential organ donor, Willingness to donate
Abstract
Background: Organ transplantation is a life-saving treatment but there is a global shortage of potential organ donors. The nurse has an important role in increasing awareness of organ donation. Her attitude toward and knowledge about organ donation might influence people’s decision to donate. Aim: The aim was to
investigate factors that influence the nurse’s attitude toward organ donation. Method:
This study was carried out as a general literature study. Fifteen scientific articles from three different data bases were reviewed and analyzed. Result: The analyze resulted in five categories: The impact of knowledge, The impact of work experience, The impact of family and own willingness to donate, The influence of religion and Distrust in the health care system and legislation. Conclusion: Knowledge about death
criteria, organ donation and communication skills helped the nurse’s to convey information. Caring for potential organ donors generated an emotional stress and raising the question about donation with donor families was stressful. Having discussed organ donation within the own family was favorable for the attitude. The nurse’s own interpretation of her religion’s attitude toward organ donation influenced the attitude. The nurses experienced fear of not receiving proper resuscitation of being declared dead prematurely as registered organ donors.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Samhällets attityder till organdonation i Sverige och världen ... 1
Donationsprocessen ... 2
Donationsregistret ... 2
Donationskort ... 2
Informerat närstående ... 2
Kriterier för att fastställa död ... 2
Total hjärninfarkt ... 3
Cirkulationsstillestånd ... 3
Definition av begreppet attityd ... 3
Sjuksköterskans roll vid organdonation ... 4
Omvårdnadsteoretisk referensram ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Datainsamling ... 5
Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 6
CINAHL ... 6
PubMed ... 7
Medline ... 7
Databearbetning ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Kunskapens påverkan ... 9
Arbetslivserfarenhetens påverkan ... 9
Familjen och den egna donationsviljans inflytande ... 10
Religionens inflytande ... 11
Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen ... 12
Diskussion ... 12
Metoddiskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 15
Konklusion och implikation ... 19
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
Inledning
Organtransplantation är en livräddande behandling vid terminal organsvikt som ofta resulterar i en bättre livskvalitet (Araujo & Siqueira, 2016). Det finns en obalans mellan tillgång och efterfrågan på organ vilket leder till att många människor avlider i väntan på transplantation (Statens Offentliga Utredningar [SOU], 2015:84; Salehi et al., 2013). I Sverige avlider 36 till 50 människor varje år till följd av organbristen medan 140 människor avlider varje vecka i USA (Scandiatransplant, 2019; U.S.
Government Information on Organ Donation and Transplantation, 2020). År 2019 utfördes 146 923 organtransplantationer i världen, varav 799 av dessa i Sverige (Global Observatory on Donation and Transplantation, 2016). Många i den svenska befolkningen ställer sig positiva till organdonation men få har gjort sin donationsvilja känd (Socialstyrelsen, 2019). Sjuksköterskan har en viktig roll i att öka
medvetenheten om organdonation i samhället och inom hälso- och sjukvården.
Bristfällig information och kunskap om donationsprocessen bidrar till en negativ attityd bland befolkningen som är svår att förändra. Sjuksköterskan har ett stort inflytande i samhället och har en central roll i omvårdnaden av potentiella
organdonatorer under donationsprocessen (Zambudío et al., 2009). Sjuksköterskans kliniska arbete, attityd till och kunskap om organdonation är faktorer som kan påverka människors beslut om att donera organ (Elding & Scholes, 2005; Mahdiyoun et al., 2015). Därför är det av vikt att studera de faktorer som kan påverka sjuksköterskans attityd till organdonation för att öka kunskapen om donationsprocessen så att färre människor behöver avlida i väntan på organtransplantation.
Bakgrund
Samhällets attityder till organdonation i Sverige och världen
Organdonation är ett laddat ämne som väcker blandade känslor och reaktioner hos människor (Kim et al., 2006). Sadala och Mendes (2000) förklarar att de fördelar som gynnar en mottagare är på bekostnad av en annan människas liv och förlusten av någons familjemedlem. Enligt statistik från Statens Offentliga Utredningar (2015:84) har Spanien den högsta donationsviljan med 61% medan Makedonien har den lägsta donationsviljan med 29%. Spanien har den högsta donationsfrekvensen i Europa med 48,9 donatorer per miljon invånare. Sverige har 19,19 donatorer per miljon invånare medan Mexiko står för det lägsta antalet donatorer med 4,1 donatorer per miljon invånare (Council of Europe, 2019; Global Observatory on Donation and
Transplantation, 2016). I svenska samhället råder delade attityder till att donera organ respektive att ta emot organ. Cirka 80% av den svenska befolkningen kan tänka sig att donera organ efter döden men enbart 45% har registrerat sin donationsvilja i
donationsregistret, fyllt i ett donationskort eller informerat sina närstående (Socialstyrelsen, 2019).
Donationsprocessen
Transplantationslagen (SFS 1995:831) omfattar bestämmelser om hur organ och biologiskt material ska tas tillvara på. Organ kan doneras från en levande eller avliden donator för att transplanteras till en mottagare eller för att användas i forskningssyfte.
I Sverige utförs organtransplantationer på fem olika universitetssjukhus
(Socialstyrelsen, 2020). Transplantationslagen ger varje enskild individ rätten att själv meddela sin donationsvilja (SFS 1995:831). Om en individ inte tagit ställning och närstående inte känner till den avlidnes vilja förväntas denne vara positiv till donation, så kallat förmodat eller presumerat samtycke (Sanner et al., 2006; SFS 1995:831;
SOU, 2015:84). Om donationsviljan är helt okänd har närstående rätt att neka organdonation. I Sverige finns det tre sätt att tillkännage sin donationsvilja:
donationsregistret, donationskort eller att informera närstående (Sanner et al., 2006;
SOU, 2015:84).
Donationsregistret
Donationsregistret etablerades 1996 i samband med att transplantationslagen trädde i kraft (SOU, 2015:84). I donationsregistret anger individen positiv eller negativ inställning till organdonation. Individen anger om det finns något organ som inte kan tänkas doneras. Om donationsviljan ändras kan individen när som helst avregistrera sig. Anmälningarna till donationsregistret har ökat de senaste åren vilket beror på att allmänheten fått mer kunskap om organdonation genom sociala medier och
reklamkampanjer (SOU, 2015:84).
Donationskort
För att klargöra sin ställning i donationsfrågan kan ett donationskort fyllas i och bäras.
Kortet innehåller liknande uppgifter som de i donationsregistret. Att göra sin donationsvilja känd genom att bära kortet kan underlätta för anhöriga och
sjukvårdspersonal om osäkerhet kring ställningstagande skulle uppstå. Sedan 2007 har tre miljoner donationskort uträttats (SOU, 2015:84).
Informerat närstående
Slutligen finns det möjlighet att meddela sin donationsvilja genom att muntligt eller skriftligt informera sina närstående (SOU, 2015:84). Om en situation uppstår där individen inte kan uttrycka sin donationsvilja är det närstående som ska framföra den avlidnes vilja (SFS 1995:831).
Kriterier för att fastställa död
Organ kan doneras från en levande eller avliden donator. En levande donator kan donera en njure och en bit av levern (SOU, 2015:84). En avliden donator är en person som dödförklarats genom total hjärninfarkt eller cirkulationsstillestånd (World Health
donator kan rädda livet på upp till tio människor (U.S. Government Information on Organ Donation and Transplantation, 2020).
Total hjärninfarkt
Enligt 2 §, kap. 2, i SOSFS 2005:10 innebär total hjärninfarkt att hjärnans alla
funktioner totalt och oåterkalleligt upphört. Oåterkallelig hjärnfunktion kännetecknas av frånvaro av elektrisk aktivitet och upphävd blodcirkulation (SBU, 2018; SOSFS 2005:10). För att fastställa död ska en läkare diagnostisera total hjärninfarkt med hjälp av en klinisk neurologisk undersökning samt komplettera med olika diagnostiska röntgenmetoder och elektroencefalografi (EEG) (Goila & Pawar, 2009; SBU, 2018;
SOSFS 2005:10). För att organ ska kunna doneras efter total hjärninfarkt behöver donatorn avlida under respiratorbehandling så att blodcirkulationen till organen upprätthålls (Sanner et al., 2006: SOSFS 2005:10).
Cirkulationsstillestånd
Cirkulationsstillestånd inträffar när hjärtat stannar och andningen upphör, vilket leder till upphörd blodcirkulation. När cirkulationsstilleståndet varat en längre tid upphör cirkulationen till hjärnan och tillståndet övergår i total hjärninfarkt. För att fastställa död ska en läkare diagnostisera cirkulationsstillestånd genom en klinisk undersökning där puls, hjärtljud, spontanandning och pupiller bedöms (SOSFS 2005:10: SOU, 2015:84). I samband med cirkulationsstillestånd skadas hjärta och bukspottkörtel på grund av syrebrist, vilket innebär att färre organ kan doneras. I dagsläget genomförs få transplantationer där organdonatorn avlidit i cirkulationsstillestånd (Neyrinck et al., 2013). Sverige avslutade ett projekt för införandet av donation efter
cirkulationsstillestånd i mars 2020 där riktlinjer för hur Sverige ska bedriva donation efter cirkulationsstillestånd utformades (Vävnadsrådet, 2020). Spanien är det land som transplanterar flest organ från donatorer som diagnostiserats med
cirkulationsstillestånd (Council of Europe, 2018: Neyrinck et al. (2013) anser att organdonation efter cirkulationsstillestånd behöver öka för att åtgärda organbristen.
Definition av begreppet attityd
Svenska Akademiens Ordlista definierar attityd som inställning till något (“Attityd,”
2015). Attityder formas av en individs erfarenheter och används frekvent inom socialpsykologin för att beskriva individens inställning till någon eller något (Rosén, u.å.). En attityd innehåller kognitiva, affektiva och intentionella faktorer. Den
kognitiva faktorn beskriver vad individen vet eller tror om någonting. Den affektiva faktorn beskriver om individens inställning till något är positiv eller negativ. Den intentionella faktorn beskriver hur individen agerar utifrån den affektiva inställningen (Rosén, u.å.). Det finns en rangordning av attityder inom individen. Attityder som rangordnas högt kan beröra betydelsefulla och centrala händelser i livet som gör attityden svår att påverka eller förändra. Attityder som rangordnas lägre berör mer specifika föremål (Rosen, u.å.).
Sjuksköterskans roll vid organdonation
Sjuksköterskor utgör en stor del av hälso- och sjukvårdspersonal och fungerar som en länk mellan samhället och sjukvården (Hoy et al., 2017; Zambudío et al., 2009).
Kunskap, attityder och det kliniska arbetet är relaterade faktorer för en lyckad donationsprocess. Det finns ett samband mellan antalet organdonationer och
sjuksköterskans kunskapsnivå (Mahdiyoun et al., 2015). Det viktigt att sjuksköterskan arbetar för att öka medvetenheten om donation i samhället och hälso- och sjukvården (Zambudío et al., 2009). Sjuksköterskans attityd och kunskap kan påverka personers beslut (Elding & Scholes, 2005). Om sjuksköterskan har en negativ attityd till
organdonation kan den överföras i mötet med patienter och familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan har adekvat kunskap om organdonation och donationsprocessen då information som ges av sjuksköterskan har ett stort inflytande på allmänheten.
Information som ges på ett missvisande sätt bidrar till en negativ attityd som är svår att förändra (Zambudío et al., 2009). Sjukvården ska verka donationsfrämjande genom att utbilda personal i organdonation och donationsprocessen (SOSFS
2009:30). Utbildningen bör innefatta träning i olika kommunikationsmetoder för att relevant information ska kunna överföras till patienter, familjer och kollegor
(International Council of Nurses, 2015; SOSFS 2009:30). Patienter som
diagnostiserats med total hjärninfarkt ses som potentiella donatorer (Kim et al., 2006).
En positiv attityd hos sjuksköterskan gör det lättare att identifiera och ta tillvara på dessa potentiella organdonatorer som ofta ligger i respirator och inte själva kan uttrycka sin donationsvilja. Sjuksköterskan deltar i många fall vid den första kontakten med familjen där läkaren lyfter frågan om organdonation för att utreda patientens vilja (Kim et al., 2006; Sanner et al., 2006). Att som sjuksköterska närvara vid den första kontakten kan upplevas påfrestande. Därefter har sjuksköterskan en viktig roll i att vidare informera familjen om organdonation och donationsprocessen (Cohen et al., 2007; Flodén & Forsberg, 2009; Kim et al., 2006). Informationen ska anpassas och ges på ett meningsfullt och respektfullt sätt för att underlätta
beslutsfattandet (International Council of Nurses, 2012; Orøy et al., 2013). Att ta hänsyn till familjens oro är viktigt eftersom det kan leda till ett långvarigt lidande där familjemedlemmarna oroar sig för om de ger upp för tidigt (Chandler et al., 2017).
Sjuksköterskans attityd till donationsarbetet är betydelsefull för att kunna erbjuda donatorns anhöriga stöd genom donationsprocessen (SOSFS 2009:30).
Omvårdnadsteoretisk referensram
Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer behandlar de mellanmänskliga dimensionerna inom omvårdnad (Travelbee, 1971). Travelbee definierar begreppet omvårdnad som “en mellanmänsklig process där den professionella
omvårdnadspraktikern hjälper en individ, familj eller ett samhälle att förebygga eller bemästra upplevelser av sjukdom och lidande och, vid behov, att finna mening i dessa upplevelser” (Kirkevold, 2000, s. 104). I teorin framhävs begreppen människan som
grundläggande erfarenhet som gör människor medvetna om fysisk, emotionell eller själslig smärta. Lidandet är starkt förknippat med det som människan anser vara betydelsefullt i livet. Travelbee anser att det är viktigt för människan att försöka hitta en mening i allt som händer under en livstid för att kunna lindra lidandet.
Omvårdnadens primära syfte är att hjälpa människan att hitta en mening i sina upplevelser. Syftet kan uppnås genom att upprätta en mellanmänsklig relation som omfattar en eller flera upplevelser mellan den som är sjuksköterska och den som är sjuk. Travelbee undviker att använda sjuksköterska och patient eftersom hon anser att begreppen är generaliserande som fråntar människornas individuella egenskaper (Travelbee, 1971). Den mellanmänskliga relationen behöver vara ömsesidig och byggs upp genom fem interaktionsfaser: det första mötet, framväxt av identitet, empati, sympati samt ömsesidig förståelse och kontakt. Kommunikation är sjuksköterskans mest betydelsefulla verktyg och en förutsättning för att
omvårdnadsmålet ska uppnås. Kommunikationen är en komplex process som kräver kunskap, sensitivitet och en känsla för timing samt att kunna bemästra olika
kommunikationstekniker (Travelbee, 1971).
Problemformulering
Efterfrågan på organ är större än tillgången, vilket leder till att många människor avlider i väntan på organtransplantation. Sjuksköterskans attityd till organdonation kan påverka människors beslut att donera organ. Därför är det viktigt att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till organdonation för att öka
sjuksköterskans kunskap om organdonation så att färre människor behöver avlida.
Syfte
Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till organdonation.
Metod Design
En allmän litteraturstudie med induktiv ansats låg till grund för studien. Enligt Friberg (2017) syftar en litteraturstudie till att öka kunskapen inom valt omvårdnadsområde genom att granska tidigare forskning. I en studie med induktiv ansats sammanställs kunskap inom ett område för att skapa nya teorier och begrepp (Forsberg &
Wengström, 2016).
Datainsamling
En inledande litteratursökning genomfördes i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) för att få en översikt över vad som tidigare publicerats om organdonation. Vidare genomfördes en mängd ostrukturerade sökningar för att identifiera relevanta sökord
som skulle kunna användas i en strukturerad sökning. Kombinationer av ämnesord, trunkering och booleska operatorer användes.
Tre strukturerade sökningar genomfördes i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), Public Medline (PubMed), Medline och Psychological Abstract (PsycINFO) som alla innehåller omvårdnadsinriktade
vetenskapliga artiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden valdes utifrån syftet för att identifiera vetenskapliga artiklar som beskrev faktorer som påverkade
sjuksköterskors attityd till organdonation. I fritextsökningarna användes sökorden;
nurses, donation, organ donation, attitudes och attitude (Tabell 2, Bilaga A). Enligt Forsberg och Wengström (2016) ökar de booleska operatorerna AND, OR och NOT specificiteten och sensitiviteten i sökningarna. För att avgränsa sökningen i
databaserna kombinerades sökorden i fritextsökningar tillsammans med den booleska operatorn AND och NOT. Booleska operatorn NOT användes för att exkludera artiklar som undersökte sjuksköterskestudenters attityder. Artiklar som ansågs relevanta för studiens syfte granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för att värdera artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Under
granskningen poängsätts artikeln utifrån olika faktorer och slutsumman översätts till en procentsats som graderar den vetenskapliga kvaliteten. Grad I motsvarar hög kvalité, grad II medelhög kvalité och grad III låg kvalité. Endast sökningar som resulterade i resultatartiklar redovisas.
Inklusionskriterier och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för artikelsökningarna var artiklar skrivna på engelska och publicerade mellan tidsperioden 2010–2020. Artiklar som inkluderades till
litteraturstudien var artiklar som svarade mot syftet. Artiklar som undersökte flera olika yrkeskategorier inkluderades men endast delar av resultatet som berörde grundutbildade och vidareutbildade sjuksköterskor inkluderades. Resultatartiklarnas vetenskapliga kvalité skulle uppnå grad I eller grad II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för att inkluderas. Artiklar med grad III exkluderades.
Artiklar som berörde sjuksköterskestudenter exkluderades.
CINAHL
Databasen CINAHL innehåller forskning inom omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden som användes var nurses AND attitude AND donation. Sökningen resulterade i 100 träffar, där samtliga artiklars titlar och abstrakt lästes. Femton artiklar var relevanta för syftet och granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall, vilket resulterade i sju resultatartiklar (Tabell 3, bilaga B).
PubMed
Databasen PubMed innehåller forskning inom medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden som användes var nurses AND attitudes AND organ donation NOT students. Sökningen resulterade i 372 träffar varav alla titlar och 204 abstrakt lästes. Majoriteten av artiklarna valdes sedan bort på grund av de inte svarade mot litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier. Tjugotvå artiklar var relevanta för syftet, varav åtta var dubbletter från tidigare sökning i CINAHL och därmed redan granskade. Resterande 14 artiklar granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall, vilket resulterade i sju resultatartiklar (Tabell 3, bilaga B).
Medline
Databasen Medline innehåller forskning inom medicin, omvårdnad och odontologi (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden som användes var nurses AND attitudes AND organ donation. Sökningen resulterade i 122 träffar varav alla titlar och abstrakt lästes. Tjugotvå artiklar var relevanta för syftet, varav 17 av dessa var dubbletter från tidigare sökningar i CINAHL och PubMed och därmed redan granskade. Fem artiklar från sökningen i Medline granskades enligt Carlsson och Eiman (2003), vilket
resulterade i en resultatartikel (Tabell 3, bilaga B).
Databearbetning
Totalt granskades 34 artiklar enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall.
Nitton artiklar exkluderades då de inte svarade på litteraturstudiens syfte eller värderades till grad III i vetenskaplig kvalitet. Resterande 15 valdes ut som
resultatartiklar där 13 artiklar värderades till grad I och två artiklar värderades till grad II (Tabell 4, bilaga C). Fjorton resultatartiklar var kvantitativa tvärsnittsstudier och en artikel var kvalitativ med fenomenografisk design. Med inspiration av Forsberg och Wengström (2016) bearbetades resultatartiklarna genom att följa stegen i en
innehållsanalys för att systematiskt sortera data och finna samband. Inledningsvis lästes artiklarna ett flertal gånger, både gemensamt och enskilt. Vidare granskades artiklarnas resultat och återkommande faktorer som var relevanta för denna studies syfte plockades ut. För att sammanställa faktorerna skrevs de ner på postitlappar.
Vidare färgkodades textstycken i artiklarnas resultat som svarade mot syftet. De färgkodade textstyckena och postitlapparna grupperades utifrån likheter för att identifiera övergripande kategorier. De preliminära kategorierna var
sociodemografiska faktorer, ställningstagande i donationsfrågan och arbetsrelaterade faktorer. Vidare analyserades och diskuterades likheter och skillnader i innehållet i de preliminära kategorierna. De faktorer som förekom mest frekvent i innehållet
bearbetades ner till nya kategorier som svarade mot litteraturstudiens syfte. Detta resulterade slutligen i fem huvudkategorier: Kunskapens påverkan,
Arbetslivserfarenhetens påverkan, Familjen och den egna donationsviljans inflytande, Religionens inflytande och Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen.
Slutligen tolkades och diskuterades ovanstående kategorier med ett kritiskt förhållningssätt för att kunna användas i litteraturstudiens resultat.
Forskningsetiska överväganden
Forskning är nödvändig för att förbättra metoder och öka kunskapen inom olika områden. De fyra grundläggande huvudkraven för forskning är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Forskning ska ta hänsyn till fyra etiska principer: människovärdesprincipen, autonomiprincipen, göra-gott- principen och rättviseprincipen (Vetenskapsrådet, 2002).
Forskningsetiska riktlinjer har grundats efter historiska skandaler för att öka forskarnas etiska medvetenhet. Nürnbergskodexen fastslår att informerat samtycke måste lämnas inför en studie, att deltagarna inte får skadas under forskningen och att de har möjlighet att avbryta sin medverkan (Codex, 2020). Helsingforsdeklarationen omfattar etiska principer som ska tillämpas vid forskning som avser människor.
Deklarationen belyser vikten av mänskliga rättigheter, sekretess och informerat samtycke från deltagarna. För att bedriva forskning som avser människor behövs tillstånd från en etisk kommitté (World Medical Association [WMA], 2018).
Belmontrapporten belyser tre etiska principer: respekt för individen, göra gott- principen och rättviseprincipen (Belmontrapporten, 1978). Forskningsetik i Sverige grundas i etikprövningslagen (SFS 2003;460) som innehåller bestämmelser som forskare ska förhålla sig till. Forskning avsedd för människor kräver ett godkännande från en etisk kommitté för att få utföras. Deltagarna ska erhålla information om forskningens syfte, vilka metoder som kommer att användas, vilka risker forskningen kan medföra och att deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas (SFS 2003:460).
Denna litteraturstudie baseras på resultatartiklar som inriktas på en vuxen målgrupp eftersom de enligt Kjellström (2017) anses vara mindre sårbara. Elva resultatartiklar hade ett etiskt godkännande från en etisk kommitté. Babaie et al. (2015) saknade etiskt godkännande men förde ett etiskt resonemang angående sekretess, informerat samtycke och frivilligt deltagande. Flodén et al. (2011a), Flodén et al. (2011b) och Forsberg et al. (2015) saknade etiskt godkännande men hänvisar i sina studier till aktuell lag (SFS 2003;460), Helsingforsdeklarationen (WMA, 2018) och etiska riktlinjer. Nyttan med litteraturstudien var att de faktorer som påverkade sjuksköterskors attityd till organdonation uppmärksammades. De kvantitativa resultatartiklarna baserades på avkodade enkätstudier med frivilligt deltagande. Den kvalitativa studien av Flodén et al. (2011b) innehöll en riskanalys där forskarna erbjöd deltagarna uppföljning för att ge stöd åt känslomässiga reaktioner som kunde ha uppstått i samband med intervjun.
Resultat
Kunskapens påverkan
Faktorer som påverkade sjuksköterskors attityd till organdonation var osäkerhet och okunskap om kriterier för diagnostisering av total hjärninfarkt (Babaei et al., 2015, Lomero et al., 2017; Hu & Huang, 2015; Oo et al., 2020). En god kunskap om och förståelse för kriterier för att fastställda död genom total hjärninfarkt gav en mer positiv attityd till organdonation (Damar et al., 2019; Shahsavarinia et al., 2016).
Trots att den neurologiska undersökningen EEG är den metod som rekommenderas för att diagnostisera total hjärninfarkt var det få sjuksköterskor som hade den kunskapen (Flodén, 2011a). Många litade på den kliniska neurologiska diagnostiseringen av total hjärninfarkt som ensam metod men upplevde att tillförlitligheten ökade om diagnostiseringen kompletterades med ytterligare
undersökningar. Att närvara vid och bevittna den diagnostiska proceduren var viktigt för att öka sjuksköterskornas kunskap om total hjärninfarkt (Flodén et al., 2011b).
Attityden till organdonation blev mer positiv när sjuksköterskorna upplevde att läkaren på ett kompetent sätt kunde ställa diagnosen total hjärninfarkt (Oo et al., 2020). Fördjupad kunskap om total hjärninfarkt och donationsprocessen påverkade attityden positivt och ökade viljan att donera organ (Flodén et al., 2011a; Hu &
Huang., 2015; Oo et al., 2020; Xie et al., 2017).
Sjuksköterskor bedömde att deras kunskapsnivå om organdonation var måttlig (Flodén et al., 2011a; Flodén et al., 2011b; Hu & Huang, 2015; Valiee et al., 2019) och flertalet saknade kunskap och specifik träning i donationsprocessen (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015; Lomero et al., 2017; Vlaisavljevic et al., 2020). Brist på kunskap om ansvar och kommunikationsmetoder och hur dessa tillämpas i det kliniska arbetet var barriärer som påverkade sjuksköterskornas attityd och vilja till organdonation (Flodén et al., 2011a; Flodén et al., 2011b). Kontinuerlig utbildning inom området och deltagande i donationskampanjer genererade en fördjupad kunskap som främjade en positiv attityd (Flodén et al., 2011b; Shahsavarinia et al., 2016).
Sjuksköterskor med vidareutbildning hade i större utsträckning en positiv attityd till organdonation (Crymble et al., 2017; Vlaisavljevic et al., 2020; Uzuntarla, 2018; Xie et al., 2017).
Arbetslivserfarenhetens påverkan
Det fanns ett samband mellan sjuksköterskors attityd till organdonation och deras arbetslivserfarenhet. Attityden blev mer positiv med längre arbetslivserfarenhet (Crymble et al., 2017; Forsberg et al., 2015; Vlaisavljevic et al., 2020; Xie et al., 2017). Viljan att donera organ påverkades av sjuksköterskornas arbetsplats. På lokala sjukhus fanns en mer positiv attityd (Forsberg et al., 2015) än på
intensivvårdsavdelningar och universitetssjukhus (Damar et al., 2019; Forsberg et al., 2015). Omvårdnaden av potentiella organdonatorer upplevdes som krävande (Flodén et al., 2011a; Forsberg et al., 2015), vilket resulterade i en emotionell stress som
påverkade attityden. (Flodén et al., 2011a). Att reflektera över sin egen attityd till total hjärninfarkt och organdonation var nödvändigt eftersom sjuksköterskorna agerade omedvetet eller medvetet enligt den. Attityden till organdonation kunde påverka den potentiella organdonatorns familj att ta ställning i donationsfrågan (Flodén et al., 2011b). Sjuksköterskor som vårdade en potentiell organdonator upplevde det utmanande att lyfta frågan om organdonation med donatorns familj och uppskattade när familjen själv tog upp frågan (Flodén et al., 2011b). För varje patient med total hjärninfarkt som sjuksköterskan vårdade blev attityden mer positiv (Damar et al., 2019; Forsberg et al., 2015; Shahsavarinia et al., 2016). Med längre
arbetslivserfarenhet förbättrades sjuksköterskornas kommunikationsförmågor och de upplevde att det var mindre ansträngande att lyfta frågan om organdonation (Flodén et al., 2011b).
Familjen och den egna donationsviljans inflytande
Attityden till organdonation påverkades av inställningen inom den egna familjen. Det fanns en interaktion mellan sjuksköterskan och hennes familj som påverkade attityden i positiv eller negativ riktning (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017). De som hade diskuterat organdonation med sin familj uppmuntrade familjemedlemmarna att acceptera organdonation (Lomero et al., 2017; Shahsavarinia et al., 2016).
Att donera organ var viktigt för många sjuksköterskor och viljan att donera sina organ efter döden varierade (Tabell 1). I Flodén et al. (2011a) var den största andelen
sjuksköterskor villiga att donera sina organ efter döden medan i Xie et al. (2017) var endast en tredjedel villiga. De som var ovilliga/osäkera på sin donationsvilja
påverkades av religiösa skäl (Uzuntarla, 2019), kunskapsbrist (Babaie et al., 2015;
Flodén et al., 2011a; Lomero et al., 2017; Hu & Huang, 2015), viljan att behålla kroppen intakt inför livet efter döden (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015), familjens inflytande (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017), organförsäljning på svarta marknaden (Hu & Huang, 2015) och misstron mot hälso- och sjukvården (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015; Lomero et al., 2017; Uzuntarla, 2019).
Sjuksköterskorna var mer villiga att donera organ till en familjemedlem än till en nära vän eller främling (Hu & Huang, 2015). Sjuksköterskor som bedömde att
organdonation var en livräddande behandling vid terminal organsvikt var mer villiga att ta emot organ om de själva eller deras familjemedlem skulle behöva det (Hu &
Huang, 2015; Lomero et al., 2017; Oo et al., 2020; Uzuntarla, 2018; Xie et al., 2017).
Om en familjemedlem diagnostiserats med total hjärninfarkt skulle många sjuksköterskor godkänna organdonation (Babaie et al., 2015; Damar et al., 2019;
Flodén et al., 2011a; Lomero et al., 2017; Uzuntarla, 2018; Xie et al., 2017). Många av de sjuksköterskor som var villiga att donera organ hade inte registrerat sin vilja genom ett donationskort (Babaie et al., 2015; Damar et al., 2019; Oo et al., 2020;
Uzuntarla, 2018; Vlaisavljevic et al., 2020). En del sjuksköterskor upplevde att ett donationskort inte var en säkerhet för att deras organ skulle doneras efter döden om
2020). Flertalet hade tänkt att fylla i ett donationskort men var osäkra på hur de skulle gå tillväga (Babaie et al., 2015; Valiee et al., 2019; Uzuntarla, 2018). Många
sjuksköterskor hade däremot informerat familjen om sin vilja (Vlaisavljevic et al., 2020).
Religionens inflytande
Religion hade en signifikant påverkan på sjuksköterskors attityd till organdonation (Babaie et al., 2015; Crymble et al., 2017; Oo et al., 2020; Shahsavarinia et al., 2016;
Uzuntarla, 2018; Vlaisavljevic et al., 2020; Weiland et al., 2013). Ingen av de stora världsreligionerna förbjuder organdonation (Lomero et al., 2017) utan det var sjuksköterskans individuella tolkning av religionen som påverkade attityden (Oo et al., 2020; Shahsavarinia et al., 2016; Uzuntarla, 2018). När sjuksköterskor bedömde att deras religion inte var negativt inställd till organdonation påverkades den egna attityden positivt och de blev mer välvilliga till organdonation (Oo et al., 2020;
Shahsavarinia et al., 2016; Uzuntarla, 2018). Sjuksköterskor som inte var religiöst troende hade en mer positiv attityd och välvilja till organdonation än de som var religiöst troende (Lomero et al., 2017; Weiland et al., 2013). Det fanns en skillnad beroende på vilken religion sjuksköterskorna tillhörde. Kristna, buddhister och hinduer var mer positiva till organdonation än muslimer (Crymble et al., 2017; Oo et al., 2020). En återkommande orsak till en negativ attityd till organdonation var rädslan att inte få behålla kroppen intakt efter döden (Babaie et al., 2015; Hu &
Huang, 2015; Shahsavarinia et al., 2016). Sjuksköterskor som tillhörde islam hade minst kunskap om organdonation och ville i större utsträckning att kroppen skulle behållas intakt inför livet efter döden. Sjuksköterskor som tillhörde buddhismen eller hinduismen trodde i större utsträckning att familjer med annan religiös tillhörighet
Tabell 1: Antalet sjuksköterskor som var villiga att donera sina organ efter döden.
inte var lika välvilliga till organdonation. Att lyfta frågan om organdonation med den potentiella organdonatorns familj underlättades när de delade religion (Weiland et al., 2013).
Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen
Sjuksköterskornas misstro mot hälso- och sjukvården och organdonationsprocessen påverkade attityden. En del upplevde minskat förtroende för det medicinska teamet (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015; Lomero et al., 2017; Uzuntarla, 2018).
Många sjuksköterskor delade rädslan för att inte erhålla adekvata
återupplivningsförsök (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017) eller att läkaren skulle dödförklara dem för tidigt om de var registrerade som organdonatorer (Lomero, 2017). Sjuksköterskor som var ovilliga eller osäkra på sin vilja att donera sina organ efter döden påverkades av olika faktorer. En faktor var rädslan för att kroppen inte skulle behandlas med värdighet. I vissa länder fanns det en marknad för att köpa och sälja organ. En annan faktor som påverkade sjuksköterskornas attityd var att de upplevde att lagstiftningen som styr organdonation var ofullständig och de var rädda för att deras organ skulle säljas på den svarta marknaden som registrerade
organdonatorer (Hu & Huang, 2015). Sjuksköterskor som saknade förtroende för regler gällande fördelning av organ och väntelistans inklusionskriterier var mindre villiga att donera sina egna organ (Lomero et al., 2017).
Diskussion Metoddiskussion
En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes där syftet var att
undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till organdonation. En litteraturöversikt sammanställer tidigare forskning inom ett valt område (Rosén, 2017) vilket innebär att data inte kan påverkas eller förvrängas. Litteraturstudiens innehåll styrks av myndigheter och lagar som har ställts i relation till varandra för att styrka tillförlitligheten i dessa.
De fyra indikatorerna trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet beskriver den vetenskapliga kvalitén (Mårtensson & Fridlund, 2017) och kommer att diskuteras i denna litteraturstudie. En inledande litteratursökning genomfördes för att få en översikt över vad som tidigare publicerats om organdonation. Enligt Mårtensson
& Fridlund (2017) kan trovärdigheten öka genom att bekanta sig med området innan den egentliga litteratursökningen. Den inledande litteratursökningen genomfördes för att identifiera relevanta sökord som skulle kunna svara mot studiens syfte och
användas i den egentliga litteratursökningen. Olika kombinationer av ämnesord, trunkering och booleska operatorer provades för att specificera sökningarna vilket enligt Mårtensson & Fridlund (2017) ökar pålitligheten. Sökningar med ämnesord
enbart i dubbletter från tidigare sökningar och trunkering valdes därför att inte
används. Den booleska operatorn OR exkluderades eftersom synonymer till sökorden inte användes, vilket kan ha varit en svaghet i databassökningarna. Då en stor mängd artiklar undersökte sjuksköterskestudenters attityd valdes den booleska operatorn NOT att användas för att exkludera dessa. Tillämpandet av den booleska operatorn NOT kan ses som en svaghet i litteraturstudien då relevanta artiklar för studiens syfte kan ha fallit bort. Att söka i flertalet databaser ökar möjligheten att hitta relevanta artiklar som svarar mot studiens syfte och därmed stärks litteraturstudiens
trovärdighet (Henricson, 2017). Att ha sökt i fyra databaser kan ha varit en styrka i litteraturstudien. Databaserna Cinahl, PubMed, Medline och PsycINFO som alla innehåller omvårdnadsinriktade vetenskapliga artiklar användes i den egentliga, strukturerade informationssökningen. Sökningarna i PubMed och Medline gav flertalet dubbletter. När studier återkommer i flera databassökningar innebär det att sökorden som använts varit tillräckligt avgränsade, vilket ökar sensitiviteten och trovärdigheten i litteraturstudien (Henricson, 2017). PubMed och Medline är
databaser som innehåller omvårdnads- och medicininriktade artiklar vilket resulterade i att många artiklar valdes bort på grund av att de var medicinskt inriktade och därmed inte svarade mot studiens syfte. En sökning i databasen PsycINFO genomfördes men valdes att inte redovisas då det enbart resulterade i dubbletter från tidigare sökningar.
Att samma söksträngar inte använts i samtliga databaser berodde på att när enbart sökordet donation användes i databasen PubMed resulterade det i många artiklar som berörde andra donationer än organdonation. För att svara mot litteraturstudiens syfte valdes sökordet organ donation att användas för att göra sökningen snävare. För att öka bekräftelsebarheten i en litteraturstudie är det viktigt att en detaljerad beskrivning av datainsamling och databearbetning utformats för att skapa en förståelse för hur resultatet framställts (Mårtensson & Fridlund, 2017). Denna litteraturstudie har en detaljerad beskrivning av datainsamling och databearbetning som gör att
bekräftelsebarheten stärks då databassökningarna kan upprepas med liknande resultat.
Litteraturstudiens trovärdighet ökar genom att majoriteten av de vetenskapliga artiklarna hade samma design (Henricson, 2017). Fjorton resultatartiklar var kvantitativa tvärsnittsstudier. För att besvara kvantitativa forskningsfrågor används strukturerade mätningar (Billhult, 2017). Tvärsnittsstudier mäter flera variabler vid ett och samma tillfälle hos ett stort antal individer vilket underlättar generaliseringen av resultatet (Billhult, 2017; Denscombe, 2017). Tvärsnittsstudier undersöker det som är avsett att undersöka i bredare utsträckning (Denscombe, 2017). De kvantitativa resultatartiklarna som inkluderats i litteraturstudien har alla använt sig utav enkäter.
Enkätstudier är fördelaktigt när information ska insamlas på kort tid (Billhult, 2017).
Då datainsamlingen sker vid ett enda tillfälle försvåras möjligheten att
uppmärksamma orsakssamband och därför kan forskningen behöva kompletteras med andra studier (Denscombe, 2017). Den kvalitativa fenomenografiska artikeln skulle kunna generera en djupare kunskap och förståelse om sjuksköterskans attityd till organdonation i större utsträckning än de kvantitativa artiklarna (Rosén, 2017). En
fenomenografisk studie undersöker viktiga skillnader i hur individer uppfattar ett valt fenomen (Larsson & Holmström, 2017). Att använda sig utav kvalitativa och
kvantitativa studier kan ha varit både en styrka och en svaghet i litteraturstudien. Att resultatet är baserat på både numeriska data och upplevelser är en styrka i
litteraturstudien som ökar trovärdigheten (Borglin, 2017). För att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors attityd till organdonation ansågs kvantitativa studier vara lämpliga för att svara mot studiens syfte. En svaghet kan ha varit att för få kvalitativa artiklar inkluderats i litteraturstudien vilket kan ha påverkat resultatet. Att inkludera flera kvalitativa artiklar skulle kunnat generera ett fylligare resultat som hade kunnat öka trovärdigheten, dock innehöll den kvalitativa artikeln liknande resultat som de kvantitativa. Trots breda sökningar i databaserna hittades inga fler kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte.
Att kvalitetsgranska de vetenskapliga artiklarna i litteraturstudien med hjälp av Carlsson och Eimans (2013) granskningsmall ökar pålitligheten (Henricson, 2017).
Gemensamt beslutades det att enbart artiklar som värderades till grad I och grad II skulle inkluderas i litteraturstudien. Artiklar med grad III valdes att exkluderas då den vetenskapliga kvalitén var för låg och artiklarna saknade därmed viktiga
komponenter. Granskningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes gemensamt för att garantera att granskningen var pålitlig. Styrkan i denna litteraturstudie var att artiklarna som inkluderats hade hög (grad I) eller medelhög (grad II) vetenskaplig kvalité vilket ökade trovärdigheten i resultatet. En svaghet i denna litteraturstudie kan vara att granskningsmallen kan feltolkas eftersom det saknades en tydlig beskrivning för hur mallen skulle tillämpas. Artiklar som inkluderade olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården ingår i denna litteraturstudie men enbart resultat som berörde sjuksköterskors attityd valdes ut. Både grundutbildade och vidareutbildade
sjuksköterskor valdes att inkluderades eftersom vidareutbildade sjuksköterskor i större utsträckning möter potentiella organdonatorer. Sjuksköterskestudenter
exkluderades eftersom litteraturstudien inriktar sig på färdigutbildade sjuksköterskor.
Trovärdigheten, pålitligheten och bekräftelsebarheten stärks i denna litteraturstudie eftersom utomstående personer kritiskt granskat arbetet, vilka i detta fall varit handledaren och flertalet kritiska vänner (Henricson, 2017).
En studies resultat är överförbart först när trovärdighet, pålitlighet och
bekräftelsebarhet kvalitetssäkrats (Mårtensson & Fridlund, 2017). I litteraturstudien ingår resultatartiklar från följande länder: Iran (3), Sydafrika (1), Turkiet (2), Sverige (3), Kina (2), Spanien (1), Serbien (1), Singapore (1) och Australien (1). Att inkludera artiklar från olika länder kan vara både en styrka och en svaghet i litteraturstudien som påverkar överförbarheten. Styrkan i att använda artiklar från flera olika länder kan öka överförbarheten globalt och att tre artiklar var svenska kan ha ökat
överförbarheten till den svenska sjukvården. Svagheter kan finnas i de eventuella faktorer som skiljer länderna åt och därmed begränsa överförbarheten till svenska
ett godkännande från en etisk kommitté, ett etiskt resonemang eller genomförts i enlighet med den svenska etikprövningslagen (SFS 2003:460). Samtliga artiklar hade använt sig utav informerat samtycke och frivilligt deltagande i enlighet med
Belmontrapporten (1978) och Helsinforsdeklarationen (World Medical Association, 2018).
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens syfte var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans Kunskapens påverkan, Arbetslivserfarenhetens påverkan, Familjen och den egna donationsviljans inflytande, Religionens inflytande och Misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen.
Flera studier visade att sjuksköterskans kunskapsnivå hade en påverkan på attityden till organdonation (Flodén et al., 2011a; Flodén et al., 2011b; Forsberg et al., 2015;
Hu & Huang., 2015; Lomero et al., 2017; Oo et al., 2020; Shahsavarinia et al., 2016).
Araujo & Siquerira (2016) bekräftar detta genom att visa att attityden till organdonation var mer positiv hos sjuksköterskor som bedömde att deras
kunskapsnivå var god än hos de som bedömde den begränsad. Detta kunde även Hvidt et al. (2016) påvisa i sin studie från Tyskland där kunskapsbrist om
donationsprocessen visades vara en av de främsta barriärerna till organdonation, både i samhället och inom hälso- och sjukvården. Mahdiyoun et al. (2015) menar att det finns ett samband mellan antalet organdonationer och sjuksköterskans kunskapsnivå. I en studie undersökte Lin et al. (2014) hur utbildning påverkade taiwanesiska
intensivvårdssjuksköterskors attityd till organdonation. Sjuksköterskorna utbildades i organdonation, total hjärninfarkt, donationsprocessen och lagstiftning. De fick även ta del av andras personliga upplevelser av organdonation där syftet var att uppmuntra sjuksköterskorna till reflektion. Efter utbildning hade sjuksköterskornas attityd till att organdonation förbättrats, både direkt och två månader efteråt (Lin et al., 2014).
Zambudío et al. (2009) beskriver att sjuksköterskor är en stor personalgrupp inom hälso- och sjukvården som främjar hälsa i samhället. Vidare har sjuksköterskan en betydande roll i den mellanmänskliga relationen som skapas i vårdsituationen där sjuksköterskan hjälper en individ eller familj att förebygga eller bemästra upplevelser av ohälsa (Travelbee, 1971). Sjuksköterskan ses som en trovärdig källa som många känner tillit till (Zambudío et al., 2009) och det innebär att sjuksköterskans attityd kan påverka den mellanmänskliga relationen. Osäkerhet och okunskap om kriterier för att fastställa död påverkade sjuksköterskan som i sin tur kunde påverka den potentiella organdonatorns familj i ställningstagandet till donation (Flodén et al., 2011b). Att införa ett protokoll för total hjärninfarkt har visats minska sjuksköterskornas
osäkerhet (Dodd- McCue et al., 2004). Protokollet minskade sjuksköterskornas stress och de upplevde att det medförde en tydligare fördelning i ansvar och målsättning.
Protokollet genererade en ökad kunskap och förbättrad kommunikation mellan sjuksköterskorna och donatorns familj då sjuksköterskorna kände trygghet i att protokollet vägledde dem att förmedla det viktigaste (Dodd-McCue et al., 2004). I en
studie av De Araújo & Massarollo (2014) ökade osäkerheten bland sjuksköterskorna efter införandet av ett liknande protokoll eftersom det uppstod konflikter mellan sjuksköterskan, läkaren och protokollet. Osäkerheten grundades i oklarheter om när och hur diagnostiseringen av total hjärninfarkt skulle genomföras. De som hade svårt att acceptera att begreppet total hjärninfarkt innebar död skapade etiska barriärer och konflikter som försvårade donationsprocessen. Vissa sjuksköterskor upplevde att de gav upp när de kopplade bort respiratorn samtidigt som familjen hade svårt att acceptera att deras närstående faktiskt var död (De Araújo & Massarollo, 2014). En reflektion är att osäkerheten bygger på att protokollet behöver utvecklas för att kunna tillämpas i det kliniska arbetet. Trots att diagnostiseringen av total hjärninfarkt ser den samma ut i de flesta länder och att det pågår donationsfrämjande arbeten finns det en osäkerhet och okunskap hos sjuksköterskor.
Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskorna bedömde att deras kunskap om organdonation och kommunikationsmetoder var måttlig (Flodén et al., 2011a; Flodén et al., 2011b; Hu & Huang, 2015; Valiee et al., 2019) och flera saknade specifik träning i donationsprocessen (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015; Lomero et al., 2017; Vlaisavljevic et al., 2020). Enligt svensk lag ska sjuksköterskan få utbildning i kommunikationsmetoder för att kunna överföra relevant information vidare (SOSFS 2009:30). Som omvårdnadsteoretikern Travelbee (1971) förklarar är kommunikation en komplex process samtidigt som den är sjuksköterskans mest betydelsefulla verktyg. Kommunikationen kräver kunskap i att bemästra olika
kommunikationsmetoder (Travelbee, 1971) där utbildning och erfarenhet är viktiga byggstenar för att sjuksköterskan ska utveckla goda kommunikationsförmågor (Chan et al., 2012; Kourkouta & Papathanasiou, 2014). En god kommunikation mellan sjuksköterskan och familjen är avgörande för att tillgodose en personcentrerad vård där möjlighet ges till att uttrycka och diskutera känslor och tankar (Chan et al., 2012;
Kourkouta & Papathanasiou, 2014). Litteraturstudiens resultat visar att kunskapsbrist i hur ansvar och kommunikationsmetoder ska tillämpas i det kliniska arbetet var barriärer som påverkade sjuksköterskans attityd till organdonation (Flodén et al., 2011a; Flodén et al., 2011b). Detta styrks i studien av De Araújo & Massarollo (2014) där sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att kommunicera adekvat. En reflektion är att det finns ett stort behov av att implementera olika kommunikationsmetoder genom hela sjuksköterskeutbildningen. På så sätt skulle sjuksköterskan lära sig att förmedla adekvat information för att underlätta det som sjuksköterskor i Floden et al. (2011b) upplevde som ansträngande i kommunikationen med en med potentiell organdonators familj. Enligt Travelbee (1971) är lidande en erfarenhet som gör människor medvetna om fysisk, emotionell eller själslig smärta. Lidandet förknippas med det som anses vara betydelsefullt i livet och vidare är sjuksköterskans primära syfte att hjälpa människan att hitta en mening i allt som händer för att kunna lindra lidandet
(Travelbee, 1971). Eftersom organdonation är ett ämne som många förknippar med sorg och lidande är kommunikationen av stor betydelse. En reflektion är att
och upplevelser utan att skapa ytterligare lidande. Att ha kunskap om olika kommunikationsmetoder hade underlättat för sjuksköterskor när de möter den potentiella organdonatorns familj.
Vidare påverkades sjuksköterskors attityd av deras arbetslivserfarenhet och de med en längre arbetslivserfarenhet utvecklade en mer positiv attityd till organdonation
(Crymble et al., 2017; Forsberg et al., 2015; Vlaisavljevic et al., 2020; Xie et al., 2017). I en studie av Araujo & Siquerira (2016) observerades det att
sjuksköterskornas attityd blev mer positiv hos de som bedömde att de hade erfarenhet av organdonation än hos de som hade en begränsad erfarenhet. Att vårda potentiella organdonatorer var en faktor som genererade en emotionell stress vilken påverkade sjuksköterskornas attityd (Flodén et al., 2011a). Detta styrks i en studie av Hvidt et al.
(2016) där hälso- och sjukvårdspersonalen påpekade att arbetet med organdonation var påfrestande eftersom de hade svårt att acceptera att den potentiella organdonatorn faktiskt var död. Sjuksköterskors vilja att donera påverkades av deras arbetsplats där lokala sjukhus hade sjuksköterskor med en mer positiv attityd (Forsberg et al., 2015) än på intensivvårdsavdelningar och universitetssjukhus (Damar et al., 2019; Forsberg et al., 2015). En reflektion kring detta är att lokala sjukhus i större utsträckning lyckas behålla en mer erfaren personal eftersom de stannar längre jämfört med de större sjukhusen som ofta har en högre personalomsättning. För att organ ska kunna
transplanteras måste den potentiella organdonatorn avlida under respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning (Sanner et al., 2006) och därför är det viktigt att
sjuksköterskor på dessa avdelningar har en attityd som främjar organdonation. Likaså är det viktigt att sjuksköterskor på universitetssjukhus har en positiv attityd till
donation då organtransplantationer i Sverige utförs på fem olika universitetssjukhus (Socialstyrelsen, 2020). Eftersom intensivvårdsavdelningar och
transplantationsenheter har organdonation gemensamt skulle det vara värdefullt för sjuksköterskornas attityd att få ta del av varandras arbete för att skapa en gemensam förståelse för hela donationsprocessen.
Litteraturstudiens resultat visar att attityden till organdonation påverkades av sjuksköterskans egen familjs inställning (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017).
Detta styrks även i en studie av Irving et al. (2012) som menar att attityder formas inom den egna familjen och överförs till professionen. Om organdonation diskuterats inom familjen genererade det i en ökad acceptans (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017; Shahsavarinia et al., 2016) som påverkade attityden positivt (Araujo &
Siquerira, 2016). Liknande resultat observerades i en studie av Zambudio et al. (2009) som menar att det är gynnsamt för sjuksköterskan att diskutera organdonation inom den egna familjen då det genererar en ökad donationsvilja och en attityd som främjar organdonation. Vidare observerades en mer positiv attityd i Araujo & Siquerira (2016) när sjuksköterskan och familjen såg organdonation som en livräddande behandling. En del sjuksköterskor upplevde att de var tvungna att be familjen om tillåtelse för att få registrera sig som organdonatorer (Irving et al., 2012). Att ta upp
den viktiga frågan om organdonation inom den egna familjen kan upplevas
påfrestande eftersom det är jobbigt att diskutera sådant som har en nära koppling till döden. Detta antas vara en orsak till att fler inte registrerat sin donationsvilja. Strang et al. (2014) förklarar att erfarenhet av att ha diskuterat existentiella ämnen bidrar till att minska känslan av obehag som dessa ämnen vanligtvis för med sig. Att våga vara närvarande och bekräfta andra är viktiga faktorer för att samtalen ska fungera (Strang et al., 2014). Sjuksköterskan stöter på många former av existentiella samtal i det kliniska arbetet och lika viktigt som det är att sjuksköterskan finns där när patienter eller anhöriga behöver stöd så är det också viktigt att arbetsgivaren erbjuder
sjuksköterskan stöd och möjlighet till reflektion i dessa frågor.
I resultatet framkom det att det var sjuksköterskans individuella tolkning av den egna religionen som påverkade attityden till organdonation och inte alltid religionen i sig (Oo et al., 2020; Shahsavarinia et al., 2016; Uzuntarla, 2018). Detta styrks i en studie av Irving et al. (2012) som beskriver att människor som delar religion har olika uppfattning beroende på hur de väljer att tolka bestämmelserna inom religionen. Den mest förekommande religiösa orsaken som påverkade den troende sjuksköterskans attityd till organdonation var rädslan att inte få behålla sin kropp intakt inför livet efter döden (Babaie et al., 2015; Hu & Huang, 2015; Shahsavarinia et al., 2016).
Detta bekräftas i studier av Irving et al. (2012) och Hvidt et al. (2016) där många troende menar att kroppen behöver vara hel för att få komma in i nästa liv. Även Zambudío et al. (2009) beskriver att rädslan för kroppsstympning är en faktor som påverkar attityden till organdonation och att personer som inte delar rädslan har upp till nio gånger större chans att ha en positiv attityd till organdonation. En reflektion är att många inte vet att de stora världsreligionerna inte ställer sig emot organdonation.
Religionen fungerar då istället som ett slags försvar för människor i påfrestande situationer som berör organdonation, vilket Kim et al. (2016) beskriver som ett laddat ämne som väcker blandade känslor och reaktioner hos människor.
Sjuksköterskans misstro mot hälso- och sjukvården och lagstiftningen redovisas i resultatet som en faktor som påverkar attityden till organdonation. Många
sjuksköterskor delade rädslan för att inte erhålla adekvata återupplivningsförsök (Babaie et al., 2015; Lomero et al., 2017; Uzuntarla, 2018) eller att bli dödförklarad för tidigt som registrerade organdonatorer (Lomero, 2017). Detsamma kunde
observeras i Irving et al. (2012) där deltagarna tvivlade på diagnostiseringen av total hjärninfarkt samtidigt som de inte trodde att donatorer skulle erhålla rätt sjukhusvård eftersom hälso- och sjukvårdspersonalen enbart skulle vara intresserade av deras organ. Hvidt et al. (2016) bekräftar att hälso- och sjukvårdspersonals attityd till organdonation påverkades av att de upplevde en orättvisa i fördelningen av organ, vilket väcker frågor om lagstiftning och etik. Kinesiska sjuksköterskors attityd till organdonation påverkades av att det fanns en svart marknad för organ i landet (Hu &
Huang, 2015). En studie från Brasilien visade att olaglig handel av organ förekom
