Självständigt arbete 15 hp
Upplysa, upphetsa, uppmana eller utmana
Vad var syftet med Abdullah Buharis homoerotiska miniatyrmålningar?
Författare:Stina Enarsson Handledare:Jan Bäcklund Examinator:Lena Liepe Termin:HT19
Ämne:Konst- och bildvetenskap
Abstract
Title: Enlighten, excite, encourage and challenge, What was the purpose of Abdullah Buhari's homoerotic miniature paintings?
Author: Stina Enarsson
Art History and Visual Studies Supervisor: Jan Bäcklund Examiner: Lena Liepe
Keywords: Gender studies, queer, homosexuality, sexuality, homoerotic, art history, visual studies, ottoman empire
This essay is primarily focusing on finding the purpose of Abdullah Buhari’s homoerotic miniature paintings. We may never know for sure the sole purpose and know what Buhari’s intentions was when creating these paintings. By creating
categories focusing on homoerotic artwork I have tried to answer that question. To be able to create these categories and to further use them as a tool to analyse and discuss Buhari’s artwork, I have analysed and discussed other homoerotic art from different genres and eras and looked for significant characteristics and elements in these work of art that can be connected to each respective category. To support these characteristics and these different categories I have refered to existing research and literature.
Although Buhari is mostly known for his artwork portraying women, I chose his homoerotic art as my main focus. Mainly because I was positively surprised when I first saw them and also because I found the lack of references to these homoerotic art rather puzzling. How come one primarily focus on Buharis portrayal of women and
heterosexual relations when talking of him and not those portraying manly relations?
Since my main focus in this essay, was to analyse art portraying sexual relations between men, and because there are significantly more sources and studies regarding same sex relationship between men I have chosen not to include work portraying woman and lesbian relationships, although a female perspective will be present to some degree since I identify as female myself.
Nyckelord
Genus, queer, homosexualitet, homoerotik, sexualitet, konsthistoria, konstvetenskap, osmanska riket
Tack till
Min handledare Jan Bäcklund för feedback och råd under arbetets gång.
Min mamma Kristina Enarsson för att du lärt mig att ifrågasätta, utforska och vara nyfiken på världen.
Min vän Caroline Fast för att du alltid lika tålmodigt står ut med mina långdragna diskussioner och ventileringar.
Innehållsförteckning
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Ämnesval _______________________________________________________ 2 1.1 Syfte och frågeställningar ___________________________________________ 3 1.2 Homoerotiska konstkategorier och kännetecken _________________________ 3 1.3 Tidigare forskning om homoerotisk konst och genus _____________________ 4 1.4 Teori och metod __________________________________________________ 6 1.5 Urval ___________________________________________________________ 6 2 Historisk överblick ___________________________________________________ 7 2.1 Homosexualitet som begrepp ________________________________________ 7 2.2 Nedslag och exempel ______________________________________________ 8 2.3 Osmanska riket __________________________________________________ 10 3 Abdullah Buhari ____________________________________________________ 12 3.1 Fakta __________________________________________________________ 12 3.2 Homoerotiska verk _______________________________________________ 13 4 Analys utifrån homoerotiska kategoriseringar ____________________________ 15 4.1 Upplysande _____________________________________________________ 15 4.2 Upphetsande ____________________________________________________ 17 4.3 Uppmanande ____________________________________________________ 18 4.4 Underliggande __________________________________________________ 19 5 Kännetecken gällande kön ____________________________________________ 21 6 Diskussion __________________________________________________________ 23 7 Slutsats ____________________________________________________________ 24 8 Utvärdering ________________________________________________________ 25
9 Källförteckning ______________________________________________________ I 9.1 Tryckta källor _____________________________________________________ I 9.2 Otryckta källor ___________________________________________________ II 10 Bilagor____________________________________________________________ V 10.1 Bilaga A _______________________________________________________ V 10.2 Bilaga B ______________________________________________________ VI
1 Inledning
Människan har alltid haft ett stort intresse för sex. Detta intresse har kommit att yttra sig på olika vis genom tiderna, och ett sätt att uttrycka detta intresse har varit genom den visuella kulturen. Konstverk och bruksföremål har präglats av både implicita och explicita sexuella motiv.
Sex, närhet och kärlek anses av många vara ett mänskligt behov, och att även konstvärlden kommit att bli ett uttryckssätt för detta är alltså inte helt förvånande.
Flertalet av de sexuella motiv som går att skåda är mytologiska motiv, vilka ofta anses vara tabubelagda, inte minst idag. Det förbjudna och avvikande är också något som alltid varit lockande för oss människor. Homosexualitet är något som länge setts som just förbjudet eller rent avvikande. Sex mellan två män har dock inte alltid kopplats ihop med homosexualitet som vi ser det idag eller något tabu, då man till exempel använt sig av penetrerande sex som en form av maktutövande. Man har också skilt på unga pojkar och män, där de unga pojkarna setts mer som likvärdiga med kvinnor, och där det alltså under denna tid inte ansetts röra sig om homosexualitet. Homosexualitet som begrepp är också relativt nytt och när man har beskrivit sexuella eller romantiska samkönade relationer har man alltså inte nödvändigtvis använt sig av detta begrepp eller liknande för att förklara eller systematiskt kategorisera sexuella preferenser. Konstverk, litteratur och föremål med homoerotiska motiv har förekommit sedan urminnes tider.
Vad var dock syftet med dessa motiv? Skapades de för att upphetsa, som en typ av pornografi, eller i ett upplysande syfte, för att utbilda, för att uppmana eller förbjuda?
1.1 Bakgrund
Jag har alltid haft ett stort intresse för symbolik och framförallt sexuell symbolik. När jag skrev min B-uppsats skrev jag om hur frukter och grönsaker verkat som symboler för sex och kön. När det var dags att bestämma vad det mer omfattande självständiga arbetet skulle handla om, var det inte helt konstigt att även detta arbete till slut kom att handla om sex och sexualitet.
Detta var dock inte min första tanke. Jag ville först skriva om något helt annorlunda än just sex och könsorgan och hade därför mycket olika funderingar men inget som blev till en färdig idé. Jag pratade med mina nära om mina idéer och frågade efter tips och förslag. Efter dessa samtal kom jag på att jag ville skriva en uppsats som
skulle bestå av en jämförande analys av hur kvinnor porträtterats i konsten utifrån de fem världsreligionerna. Trots att jag alltså ville välja en annan väg fanns ändå
genusperspektivet där. Jag började söka på internet efter islamiska konstverk med just kvinnor. Av en ren slump snubblade jag in på en hemsida med konst från det osmanska riket och fann flera teckningar och målningar av bland annat Abdullah Buhari
föreställande par i sexuella situationer, verk jag aldrig tidigare stött på. Några av verken föreställde just män med tydligt avbildade könsorgan, och där en av männen blev penetrerad av den andre.
När jag hittat dessa verk kände jag nästan direkt att "Wow det här bara måste jag skriva om!". Den tanken fick mig att söka vidare efter fler referenser och källor för att se om det ens skulle finnas en möjlighet att kunna utföra detta arbete. Via denna sökning fann jag inte bara information om homosexualitet under det osmanska riket, utan också om andra perioder där flertalet konstnärer och konstverk nämndes. Grunden till mitt arbete fanns här, och det var nu tydligt vad jag skulle skriva om.
1.2 Ämnesval
"Openness may not completely disarm prejudice, but it's a good place to start"
-Jason Collins1
Acceptansen och toleransen kring homosexualitet har varit som en berg- och dalbana sen urminnes tider och fortsätter så än idag. Hur kan andra människors sexuella preferenser vara så intressant och viktigt för oss? Varför är det så viktigt att förse oss själva och andra med etiketter för vad vi är och vad vi gillar? Vi är flockdjur av samma art, med likheter och skillnader. Vi är alla unika och samtidigt precis lika. Trots detta dömer vi varandra utefter handlingar, härkomst, utseende och personliga preferenser.
Citatet ovan kommer från Jason Collins krönika i Sports Illustrated 2013, där han officiellt kom ut som homosexuell. Där och då blev Collins den första öppet homosexuella basketspelaren i National Basketball Association.2 När jag har sökt på internet efter källor och information till denna uppsats har jag stött på flera citat. Många fördomsfulla och dömande men också så väldigt många präglade av kärlek och
öppenhet. Just denna korta rad från Collins krönika hängde kvar hos mig och det kändes
1Jason Collins, "Why NBA center Jason Collins is coming out now", Sports Illustrated, 29 april 2013, Hämtad 2020-01-17
https://www.si.com/more-sports/2013/04/29/jason-collins-gay-nba-player
2 ibid
då naturligt för mig att inkludera denna rad i min uppsats då det är just öppenhet för andras åsikter och öppenhet för att ta åt sig ny kunskap som präglar både mitt skrivande och min uppsats. Då synen på homosexualitet varit och fortfarande är väldigt präglad av negativitet och avvikelse har jag försökt välja ut och skriva om olika typer av
homoerotiska konstverk för att öppna upp för diskussion och tankar hos både mig själv och eventuella läsare. Precis som Collins skrev, öppenhet kommer kanske inte helt sudda bort alla fördomar, men att vara mer öppen är ett bra sätt att börja på.
1.1 Syfte och frågeställningar
Det primära syftet med den här uppsatsen är att typbestämma Abdullah Buharis homoerotiska konstverk. För att kunna göra det har jag också relativt grundligt gjort analyser av andra homoerotiska konstverk från olika perioder som passar in i de fyra kategorierna jag formulerat och som beskrivs kortfattad nedan och även mer ingående tillsammans med exempel och analyser av konst. Genom att analysera andra verk och därmed se skillnader och kunna urskilja kännetecken kopplade till de olika kategorierna, förväntade jag mig att jag skulle kunna utföra en djupare analys av Abdullah Buharis homoerotiska verk och därmed kunna svara på vad syftet var med dessa.
Den här uppsatsen har ett primärt fokus på just Buharis verk men ämnar också utföra och skapa ett verktyg i form av kategoriseringen för att faktiskt kunna genomföra och få svar på den primära frågeställningen och syftet. Därför har också frågeställningar utöver Buharis verk varit värdefulla att få svar på.
Vad finns det för olika typer av homoerotiska konstverk och hur kan dessa benämnas?
Vilka olika kännetecken kan kopplas till de olika typerna av homoerotisk konst?
Hur kan vi urskilja att det är manligt kodade figurer?
Hur kan Abdullah Buharis homoerotiska konstverk kategoriseras utifrån dessa kännetecken och kategorier, och vad kan det primära syftet varit med dessa verk?
1.2 Homoerotiska konstkategorier och kännetecken
För att försöka kategorisera och se vad syftet med Abdullah Buharis homoerotiska konstverk kan ha varit har jag gjort en ytlig historisk överblick över hur homosexualitet yttrat sig i konsten genom tiderna. Genom att analysera olika verk och koppla mina
tankar och slutsatser till relevant forskning och litteratur, har jag skapat fyra kategorier.
Dessa kategorier kommer nämnas vid namnen Upplysande, Upphetsande, Uppmanande och Underliggande och de kommer alla beskrivas mer utförligt längre fram i uppsatsen.
För att motivera de olika kategoriernas kännetecken har en överskådlig historieanalys verkat som grunden för mitt kategoriseringsverktyg.
Förutom en mer allmän historieöverblick har också en historisk analys av klädedräkter och andra fysiska attribut genomförts, då den analysen varit av vikt för att se om det faktiskt är män som är avbildade.
1.3 Tidigare forskning om homoerotisk konst och genus
Efter omfattande sökning kom jag tyvärr till insik i att det inte finns så mycket
forskning och information gällande Abdullah Buhari och hans konstnärskap att erhålla.
Hans namn och exempel på hans verk nämns sällan ingående och det är väldigt sällan som hans homoerotiska konstverk nämns överhuvudtaget. Detta trots att flertalet källor påpekar att Buhari tillsammans med Abdulcelil Levni är två av de främsta konstnärerna inom just miniatyrmåleri under 1700-talet. Flertalet av de källor jag hittat som nämner Abdullah Buhari fokuserar mestadels på hans konstverk med kvinnofigurer. Jag har genom arbetets gång varit medveten om att jag kan ha missat någon viktig källa vilket kan innebära brister i faktaåtergivningen i arbetet. Jag är dock något kritisk till den litteratur som nämner Buhari och hans verk men som inte ens kortfattat nämner de homoerotiska verken, vilket kan tyda på att dessa källor är något ofullständiga.
Turkish Miniature Painting, The Ottoman Period av Metin And är en bok som återger miniatyrmålningar och illustrationer från det osmanska riket. Den här boken nämner Abdullah Buhari och några av hans verk och ger även en inblick i hur det övriga miniatyrmåleriet såg ut under Buharis livstid. Ställer mig dock kritisk till att boken inte nämner Buharis homoerotiska konstverk överhuvudtaget. Boken publicerades först 1974 i Turkiet och möjligtvis kan tid och plats vara en faktor till att de homoerotiska bilderna inte nämns. Trots att det inte finns några förbud eller lagar mot homoseuella relationer i Turkiet i dagsläget är det ändå inte helt accepterat.3 Jag har inte spekulerat vidare angående om det är därför den här boken inte nämner den homoerotiska konsten, men möjligtvis kan det här vara en anledning till det.
3 Johan-Mathias Sommarström, "Ökat tryck mot HBTQ-rörelsen", Sveriges Radio, 12 maj 2020, Hämtad 2020-06-10
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7471146
Eros and Sexuality in Islamic art av Franscesca Leoni och Mika Natif (red) är en bok som behandlar erotik och sexualitet i den visuella konsten från medeltiden fram till konst från den moderna muslimska världen. Texterna i boken rör bland annat de olika återkommande teman som går att finna i verken samt vad som styrde produktionen av konstverken. Mestadels har jag fokuserat på de kapitel som berör konst från det osmanska riket, vilket är de kapitel som också Abdullah Buhari nämns i.
Islamic Art in Detail av Sheila R. Canby har kommit att vara till hjälp för att öka min förståelse för vilka kännetecken som kan återfinnas i islamisk konst, där också den osmanska konsten hör till. Boken fokuserar mestadels på formspråk och detaljer i form av ornamentik och symboler som förekommit i konsten.
Gay - En världshistoria av Robert Alrich (red) är en bok som tar upp både exempel på konstverk och bruksföremål där homosexualitet skildrats, men är också en värdefull källa för att förstå de sociala normerna och reglerna kring sex och sexualitet.
Utifrån de exempel som tas upp i boken kan jag med ökad förståelse analysera andra verk som inte tas upp i litteraturen. Boken rymmer historiska skildringar från antika Grekland fram till idag, vilket har kommit att ge mig en tydlig överblick av synen på homosexualitet och samkönande relationer. Det är främst den här boken som kommit att verka som referens till den historiebeskrivning som varit grunden till mina kategorier.
Sexalitetens historia, Viljan att veta av Michel Foucault är en värdefull källa då den som titeln syftar på, tar upp historian kring sexualitet genom kapitel som tar upp bland annat förtryck, sexualitetsmönster och den viktorianska världen. Denna bok kan vara något föråldrad vilket jag haft i åtanke.
Genus i historisk forskning av Christina Ericsson (red) behandlar utvecklingen av genusteorin. Fyra områden som problematiseras tas upp i boken. Kvinnohistoria, periodisering, debatt om patriarkatet och genus som teori. Boken tar upp genus som idag handlar om att diskussionen kring både kvinnlighet, manlighet, villkor och maktförhållande för män och kvinnor.
Kvinnor, män och andra sorter av Britt-Marie Thurén och Kerstin Sundman (red) är en bok där frågor kring genus ställs genom exempel från olika delar av världen och från olika samhällen. Genus påverkas av samhällets politiska, historiska, sociala och kulturella yttringar. Denna bok har varit värdefull när jag undersökt konst från olika delar av världen och hur sexualitet yttrat sig beroende på geografiskt område samt det sociala rummet.
Utöver dessa litterära verk har också andra källor som till exempel artiklar eller liknande kommit till användning i uppsatsen. De olika litterära källor jag listat här har nödvändigtvis inte alla verkat som referenser i resterande text utan kan också varit till nytta för att öka min förståelse och förmåga att analysera och betrakta konst med homoerotiska inslag.
1.4 Teori och metod
I den här uppsatsen har jag ämnat att genomföra verk- och motivanalyser, där största fokus varit att analysera Abdullah Buharis homoerotiska verk. Mina tolkningar och slutsatser har förankats i tidigare forskning gällande samkönad sexualitet och sexuella relationer under verkens tillkomstperioder. Förutom att utföra verk- och motivanalyser för att i sin tur kunna formulera de homoerotiska kategorierna har också kategorierna och dess kännetecken verkat som en metod för att kunna utgöra syftet av Abdullah Buharis homoerotiska konst.
Då jag skriver om sexualitet, sexuella läggningar och olika könsidentiteter har det känts naturligt att viss genusteori använts. Yvonne Hirdman skriver till exempel om genussystemets logiker i boken Genus i historisk forskning av Christina Ericsson (red.).
Hirdman beskriver hur genussystemet kan ses som en ordningsstruktur av kön. Denna genusordning har kommit att verka som en bas för även sociala, ekonomiska och politiska ordningar. Strukturen för systemet består av två principer eller logiker. Den första logiken är det något tabubelagda separerandet av manligt och kvinnligt och att dessa två inte bör blandas med varandra. Den andra logiken är hierarkin mellan könen.
Det är mannen som är normen och att de då avser vad som är normalt.4 Denna syn på genus har varit närvarande vid mina analyser, men jag har också hållit mig kritisk till det då mina analyser kunde komma att motverka dessa principer.
1.5 Urval
Män och manligt kodade personer har mer eller mindre alltid fått störst utrymme i både samhället och i historien, inte minst i konsthistorien. Det är alltså inte helt förvånande att det är främst män och manliga relationer som nämns mest i de bevarade dokument som berör homosexualitet. Det är också viktigt att ha i åtanke att de flesta källor som
4 Yvonne Hirdman, "Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning" i Genus i historisk forskning, red. Christina Ericsson, Lund: Studentlitteratur, 1993, s. 149
finns att tillgå är avbildade och skrivna av män och tänkta att användas och läsas av just män.
Att det blev just Buharis homoerotiska konstverk som jag valde att fokusera på var att jag upptäckte dessa verk av en slump och fann motiven väldigt intressanta då verken också har en koppling till en muslimsk plats. Homosexualitet eller sex överlag uppfattas ofta som tabu inom flertalet av de stora världsreligionerna och inte minst inom islam och därför upplevde jag att dessa målnngar stack ut ifrån vad jag förväntade mig att finna. Efter vidare sökning fann jag även flera liknande homoerotiska verk. Det gick dock inte alltid att hitta information om vem konstnären var, vilket jag upplevde skulle bli en brist i mitt arbete. Jag hittade dock viss information om Abdullah Buhari och fler av hans verk, även om det var något svårt att hitta tillräckligt med information. Att det var få källor som nämnde hans homoerotiska verk förutom att återge dessa i
bildexempel, tyckte jag också var en intressant aspekt.
Främst har jag fokuserat på att analysera två homoerotiska verk jag funnit av Abdullah Buhari. Det har inte varit helt lätt att hitta fler liknande verk med
homoerotiska inslag som är tydligt kopplade till Buhari trots att det självklart är möjligt att det funnits fler. Då det är dessa verk jag upplevde var tydligt förankrade med
Abdullah Buhari valde jag att främst fokusera på just dessa.
2 Historisk överblick
2.1 Homosexualitet som begrepp
Själva ordet homosexuell/homosexualitet är ett sammansatt ord. Homo kommer ifrån grekiskans homo som betyder samma eller identisk.5 Sexuell/sexualitet kan som ord kopplas till det latinska ordet för kön. Sexualitet kan inom biologin ses som
benämningen på de handlingar och kroppsliga beteende som kan associeras med fortplantning.6
Homosexualitet som term introducerades först 1869 av författaren Karl Maria Benkert. Förut hade man använt sig av termer som bland annat uranism, det tredje könet och sexuell inversion.7 Mindre neutrala och ord laddade med skam förekom också till
5 Nationalencyklopedin, "Homo-", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/homo-
6 Nationalencyklopedin, "Sexualitet", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexualitet
7 Nationalencyklopedin, "Homosexualitet", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/homosexualitet
exempel "bugger", "sodomit", "pederast", ord som idag ses som skällsord eller nedlåtande.8 Karl Maria Benkert hade som ung en nära vän som var homosexuell.
Denna vän kom att ta livet av sig och det var genom denna tragiska förlust som Benkert fick upp intresset för homosexualitet och den orättvisa som följde med. Benkert
arbetade som journalist och skrev minst 25 böcker inom olika genrer. Han benämnde sig själv som "normalt sexuell" men började ändå skriva mer och mer om
homosexualitet. 1869 publicerade han, anonymt, en broschyr där ordet homosexualitet först kom att nämnas.9
2.2 Nedslag och exempel
Det är svårt att veta exakt hur synen på kön och sexuella preferenser varit för längesen.
Det finns dock mycket olika fynd som kan ge oss en insyn i detta. Från till exempel forna Egypten finns det fynd som delar av bruksföremål, hieroglyfer, pyramidväggar visar på att samkönade relationer har förekommit. Hur man såg på detta går dock att diskutera, då flertalet forskare idag menar att sex överlag, oavsett mellan vilka personer, sågs som tabu. Just homosexualitet och homosexuella relationer sågs alltså
nödvändigtvis inte som mer främmande eller förbjudet än andra sexuella relationer.10 I det antika Grekland var mytologi och gudar väldigt betydelsefullt för folket.
Gudarna sågs som en avbild av människorna samtidigt som man såg upp till dem. Under denna tid hade man en antropomorf syn på gudarna vilket innebar att gudarna precis som vanliga dödliga kunde drabbas av sexuella begär.11
Det finns flertalet exempel där gudar haft utomäktenskapliga affärer, varit lösaktiga och även haft homosexuella relationer, precis som de mänskliga
motsvarigheterna. I den grekiska mytologin berättas det om hur både hjältar och halvgudar förälskat sig i ynglingar och även pojkar. Det finns också mycket
dokumenterat kring sådana här förhållanden mellan människor som vi faktiskt vet har funnits och inte enbart gudagestalter.12
8National LGBT-Portal of Ukraine, "How male same-sex desire became 'homosexuality'", Ändrad 2 april, Hämtad 2020-01-05
https://www.lgbt.org.ua/en/materials/show_403/
9 Ibid
10 Jacob Ogles, "15 LGBT Egyptian Gods", Advocate, 20 september 2016, Hämtad 2020-01-12 https://www.advocate.com/arts-entertainment/2016/9/20/15-lgbt-egyptian-gods
11Charles Hupperts, "Homosexualitet i antikens Grekland och Rom" i Gay - En Världshistoria, red.
Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 29-30
12 Ibid, s. 30
I det antika Aten under denna tid så ansåg man inte att kärleken mellan två män var konstigare än kärleken mellan en man och kvinna. Begrepp som hetero-, homo- och bisexualitet som vi använder oss idag för att kategorisera olika typer av begär på, användes inte då. Istället beskrev man sexuella begär med termen eros.13 Den största vikten låg inte på könet på personen man hade sex med, utan snarare vilken roll eller position man hade under sexakten. En man skulle ha kontrollen och fick inte bli
dominerad. Mannen i fråga skulle penetrera vid sex, och den som penetrerade kopplades ihop med egenskaper som sågs som positiva. De män och kvinnor som blev penetrerade blev istället förenade med negativa egenskaper.14 De män som blev penetrerade var alltså ur detta anseende likvärdiga med kvinnorna i samhället.
När det kommer till homosexuella relationer under medeltiden finns det inga källor gällande homosexualitet ur varken ett vardagligt eller juridiskt perspektiv förrän under den senare delen av medeltiden. Homosexuell och homosexualitet var inget känt begrepp vilket gjorde att något direkt fokus på just detta inte fanns. Man levde utifrån antikens ideal och synsätt i vilket man bedömde människan i relation till naturen. Fokus låg på om de sexuella handlingar man utförde kunde leda till människans
reproduktion.15 Homosexuella handlingar kopplades ihop med andra handlingar som man ansåg bröt mot naturens lagar och inte kunde leda till reproduktion, som till exempel anal- och oralsex, abort, peventivmedel och sex med djur.16
I kyrkolagstifning från denna tid är de onaturliga sexuella synderna indelade i fyra kategorier baserade på hur onaturliga de ansågs vara. Lägsta nivån var brott som ansågs som enklare, till exempel sex med prosituterade. Den andra nivån berörde äktenskapsbrott och den tredje incest. Allra högst upp på vad som ansågs vara absolut syndigast var brott mot naturen. Dessa brott ansågs alltså vara värre än incest mellan fäder och döttrar och mödrar och söner då detta inte ansågs bryta mot det naturliga, eller forplantningssystemet. Istället för att dela in människor i olika sexuella läggningar benämnde man dem istället som naturliga eller onaturliga.17Att vi vet det här gällande homosexualitet och könsidentiteter kommer ifrån de många fynden i form av föremål, målningar och litterära källor som blivit bevarade.
13 Charles Hupperts, "Homosexualitet i antikens Grekland och Rom" i Gay - En Världshistoria, red.
Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 30
14 Ibid, s. 33-34
15 Bernd-Ulrich Hergemöller, "Medeltiden" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich, Stockholm:
Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 57
16 Ibid
17 Ibid, s. 63-64
2.3 Osmanska riket
Namnet på den här perioden kommer från den ledare som kom att grunda riket vars namn var Osman I. Termen Ottoman går att härleda från hans namn som på arabiska skrevs och uttalades "Uthman".18
Det osmanska riket varade från ca 1299 fram till 1923. Denna dynasti var en av de mest varaktiga och mäktigaste i världshistorien. Ledaren för riket kallades sultan och denne hade fullständig makt över folket ur både ett religiöst och politiskt perspektiv.
Under rikets storhetstid omfattades stora geografiska områden vilka är dagens Turkiet, Grekland, Bulgarien, Egypten, Makedonien, Rumänien, Ungern, Jordanien, Libanon, Palestina och Syrien, samt delar av Saudiarabien och områden runt Nordafrikanska kusten.19
Mestadels såg västeuropeerna det osmanska riket som ett hot, men riket fungerade också som en källa för stöd och säkerhet och riket stod för mycket viktiga prestationer inom konst-, vetenskap, religion- och kulturvärlden. Det var framförallt genom regerandet av Suleiman som riket nådde sina glansdagar.20 Suleiman var sultan mellan 1520-1566.21 Suleiman utformade ett lagsystem och var väldigt öppen för olika typer av konst och litteratur. Förutom konsttyper som kalligrafi, keramik, poesi och musik kom det osmanska riket att påverka arkitekturen som i sin tur kom att definiera kulturen stort. Flertalet moskéer och andra offentliga byggnader som står än idag byggdes under denna period.22
I länder där islam haft störst inflytande, som i det osmanska riket, har homosexuella relationer förekommit, inte helt olikt hur de förekom i det antika
Grekland. Relationer mellan äldre män och ynglingar var vanligt då samhället var strikt segregerat mellan kvinnor och män.23 Män vistades alltså framförallt med andra män och kvinnor med andra kvinnor. Att då samkönade relationer var en vanlig företeelse är inte helt förvånande då umgänge med motsatta könet i princip var förbjudet. Precis som i det antika Grekland sågs ynglingar inte som "riktiga män" och avsaknad av
ansiktsbehåring var en viktig indikator både i verkliga livet och i konstvärlden för att
18Stanford Jay Shaw, & Malcolm Edward Yapp, "Ottoman Empire", Encyclopædia Britannica, 8 augusti 2019, Hämtad 2020-01-16
https://www.britannica.com/place/Ottoman-Empire
19 Ibid
20 Ibid
21V.J Parry, "Süleyman the Magnificent", Encyclopædia Britannica, 2 januari 2020, Hämtad 2020-01-16 https://www.britannica.com/biography/Suleyman-the-Magnificent
22 Ibid
23 Red. Francesca Leoni & Mika Natif, "Introduction: Eros and sexuality in Islamic art: Old issues and new perspectives" i Eros and Sexuality in Islamic Art, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 5
både ålder- och könsbestämma individer.24 De yngre männen, utan ansiktsbehåring var alltså likvärdiga med kvinnor. Den största vikten låg inte på själva könet utan på vilken roll man hade under den sexuella akten. En riktig man skulle inte låta sig penetreras utan förväntades att ha den aktiva rollen.25 Istället för att dela upp människan i två kön, har man istället haft idén om att man kan dela upp könen i tre; man, kvinna och unga pojkar. Homosexualitet och heterosexualitet var inte heller aktuellt för att beskriva sexuella läggningar, då det snarare handlade om man var aktiv eller passiv under penetration.26 Den här indelningen säger emot den första logiken Yvonne Hirdman skriver om i Genus i historisk forskning av Christina Ericsson (red.), vilken går ut på att det finns manligt och kvinnligt och att dessa inte bör blandas med varandra.27
Denna syn på homosexuella relationer i muslimska länder hade stor anknytning till klassiska grekiska texter där synen på samkönade relationer framhölls på liknande sätt.28 Litteratur från det osmanska riket var ofta präglade av erotik, men konsten i sig är inte känd för erotiska inslag.29 Det fanns dock olika litterära källor som förutom texter också innehöll miniatyrmålningar vilka kunde vara av erotisk karaktär. Några av dessa litterära verk kallas för Hamse, Zenânnâmme, Hȗbânnâme samt Bāhnāme. Hamse är en pentalogi, vilket är en sammankoppling av fem olika verk. Denna typ av litteratur var rikt illustrerade med erotiska miniatyrmålningar. Zenânnâmme, kvinnornas bok, och Hȗbânnâme, boken om manlig skönhet, var handskrivna manuskript som även dessa hade erotiska illustrationer, dock med ett mildare uttryck än de i Hamse. Bāhnāme är en typ av manual som var skriven ur delvis medicinskt och delvis erotiskt syfte.30 Denna bok tog upp genitaliernas taxonomi, sexuella positioner och diverse vågade anekdoter.31
24Red. Francesca Leoni & Mika Natif, "Introduction: Eros and sexuality in Islamic art: Old issues and new perspectives" i Eros and Sexuality in Islamic Art, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 5
25 Ibid
26 Peter Aspden, "Hidden Worlds: An Erotic Manuscript of the Ottoman Empire", Sotheby's, 20 april 2018, Hämtad 2020-01-12
https://www.sothebys.com/en/articles/hidden-worlds-an-erotic-manuscript-of-the-ottoman-empire
27 Yvonne Hirdman, "Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning" i Genus i historisk forskning, red. Christina Ericsson, Lund: Studentlitteratur, 1993, s. 149
28 Red. Francesca Leoni & Mika Natif, "Introduction: Eros and sexuality in Islamic art: Old issues and new perspectives" i Eros and Sexuality in Islamic Art, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 5
29Tülay Artan & İrvin Cemil Schick, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth- century Ottoman erotic miniatures" i Eros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni& Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 157
30 Ibid
31 İrvin Cemil Schick, "Representation of Gender and Sexuality in Ottoman and Turkish Erotic Literature"
i The Turkish Studies Association Journal, Vol. 28, Bloomington: Indiana University Press, 2004, s. 83
3 Abdullah Buhari
3.1 Fakta
Abdullah Buhari (ca 1725-1769), var en konstnär från det osmanska riket. Ibland är hans namn skrivet som Bukhari men då Buhari är den stavning som förekommer mest i de källor där hans namn nämns har jag valt att skriva namnet så. Buhari målade
miniatyrmålningar, stilleben, landskap men framförallt porträtt beställda av högt uppsatta mecenater. Det är framförallt målningarna som föreställer kvinnor som Buhari blivit mest ihågkommen för, framförallt målningen av kvinnan som badar (Se bilaga A).
De flesta av hans verk kom att tillhöra palatsets kollektioner.32 Idag finns majoriteten av hans verk i Topkapi och Istanbul University Librarys samlingar.33 Buhari jämförs ofta med Levni som också anses vara en av de främsta konstnärerna under samma tid.
Buharis formspråk anses dock vara betydligt stelare och mer formell än Levnis (Jämför bilaga A och bilaga B).34
Det finns de som menar att Buhari använt sig av modeller när han skapat sina miniatyrmålningarföretställande kvinnor. Vad syftet var med dessa är inte helt klart, möjligtvis kunde de visa på tidens mode, vilket är den teori konsthistorikernBanuMahir föreslår.35 Det finns dock belägg på att flertalet av Buharis målningar har skapats som illustrationer till Hamseberätteler. Flera av de här berättelserna handlade bland annat om onani och homosexualitet och var i viss mån predikade om straff för sådana omoraliska handlingar.36
Det är dock de fristående erotiska målningarna som finns utan någon tillhörande text eller berättelse som väcker mest frågor. Det är fem stycken sådana målningar som återfunnits. Tülay Artan och İrvin Cemil Schick beskriver dem i Eros and Sexuality in Islamic Art. Bland desssa fem är det endast en bild där det är två män som är avbildade i en sexuell kontext. Vad de fem bilderna har gemensamt är att det är erotiska motiv som visar på sexuella handlingar, med könsorgan eller delar av
32Tülay Artan & İrvin Cemil Schick, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth- century Ottoman erotic miniatures" i Eros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni & Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 174
33 Madeline C. Zilfi, Women in the Ottoman Empire, Middle Eastern Women in the Early Modern Era, Brill: 1997, s. 162
34 Ibid
35Tülay Artan & İrvin Cemil Schick, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth- century Ottoman erotic miniatures" i Eros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni & Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 174
36Ibid, s. 167
könsorgan avbildade samt att figurerna är delvis eller nästan helt påklädda.37
3.2 Homoerotiska verk
Sotheby's är ett auktionshus som varit aktiv sedan 1744. Auktionshuset har bland annat sålt följande homoerotiska verk av Abdullah Buharis.38
Gouache på papper. 10.5 x 17 cm Istanbul, 1700-tal
Namnlöst och fristående verk39
Det här verket är en av de fem upphittade fristående miniatyrmålningarna.
Målningen föreställer två män varav den ena mannen penetetrerar den andre analt.
Männen är delvis avklädda på nederkroppen. Den ena mannen har mustasch, en röd fez på huvudet och en dräkt som går i bruna och orangeröda nyanser. Då det är denna man som är den som penetrerar och har den "aktiva rollen" kan vi som betraktare, anta att denna man är något äldre. Den andra mannen är utan ansiktsbehåring, men vi kan genom både kläderna och det avbildade erigrerade könsorganet se att denna figur är manligt kodad utifrån de normer vi har idag. Han bär också en vit fez över sitt kortklippta hår. Hans dräkt är i en grön nyans. De båda männen ligger på ett rött
37 Tülay Artan & İrvin Cemil Schick, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth- century Ottoman erotic miniatures" i Eros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni & Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 175
38 Sotheby's, "About", Hämtad 2020-06-11 https://www.sothebys.com/en/about
39Sotheby's, "Details & Cataloguing", Hämtad 2020-01-11
http://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2017/erotic-passion-desire-l17322/lot.55.html
mönstrat tyg som antingen kan vara en del av någon av männens dräkter eller någon form av filt eller täcke.
Utifrån klädsel och faktorer som ansiktsbehåring och könsorgan vi se att det är två män som är avbildade, men det är dock viktigt att ha i åtanke att man under verkets tillkomstperiod inte nödvändigtvis kodade den penetrerade personen som fullt manlig, då yngre män eller pojkar utan ansiktsbehåring till viss del hade samma kodning som kvinnor. Det ansågs vara en skam att som vuxen man vara passiv under akten och tillåta sig bli penetrerad. Dock ansåg man också att det var olämpligt för en äldre man att använda sin makt för att lura en yngling att underkasta sig. Hade ynglingen inte fått någon ansiktsbehåring såäventyrades inteheller hans manlighet av att vara passiv under en homosexuell sexakt.40
Gouache på papper. 11,2 x 17 cm Istanbul, 1700-tal
Namnlöst och fristående verk41
Precis som föregående verk finns ingen text kopplad till den här målningen. Målningen föreställer två män, varav den ena penetrerar den andra analt. Ingen av männen har ansiktsbehåring vilket gör att vi kan anta att det är två yngre män. Båda har huvudbonad men mannen som penetrerar har helt klart en pråligare variant vilket kan vara ett tecken på att han har högre rank. Mannen som blir penetrerad har en tydligt kortklippt frisyr
40Tülay Artan &İrvin Cemil Schick, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth- century Ottoman erotic miniatures" i Eros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni& Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013, s. 167
41Sotheby's, "Details & Cataloguing", Hämtad 2020-01-11
http://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2017/erotic-passion-desire-l17322/lot.55.html
och kläder som liknar den andres vilket ger oss indikatorn att han är av manligt kön trots att vi inte ser något avbildat könsorgan.
Trots att de här målningarna inte verkar ha någon koppling till varandra eller till någon specifik text, är formspråket väldigt likt. Abdullah Buhari hade som tidigare nämnt en något striktare och formell stil jämfört med Levni. Dock är avsaknaden av rörelse och en statisk känsla också typiskt för miniatyrmålningar från det osmanska riket.42
4 Analys utifrån homoerotiska kategoriseringar
4.1 Upplysande
Verk som har ett upplysande, eller utbildande syfte tillhör denna kategori. Dessa verk kan upplevas som medicinska eller med viss avsaknad av känslostämningar som romantik. Motiven är tydliga och enkla i sin utformning och fokus ligger på det
upplysande eller utbildande. Dessa motiv kan både visa på hur saker och ting fungerar, som en form av hjälpmedel, till exempel sexmanualer, men kan också visa på historiska händelser.
Verk som kan vara en del av medicinsk eller informativ litteratur, vars syfte är att informera och utbilda läsaren kategoriseras lämpligast som upplysande, även om verken kan ha ett underliggande syfte att verka till exempel upphetsande eller
uppmanande. Här kan de verk som ingår i den osmanska boken Bāhnāme ingå, som var både medicinska och erotiska.
Något jag kommit fram till gällande bilder som passar in i den här kategorin är att uttrycket är något statiskt. Detta gäller både de avildade figurernas kroppspråk men även det konstnärliga uttrycket. Det finns en viss avsaknad av närhet och romantik i dessa målningar. Verken som kan kopplas till denna kategori har en mer saklig än känslobaserad avbildning. Andra kännetecken är att verken upplevs som
verklighetstrogna och faktabaserade både när det kommer till hur figurer, miljöer och händelser är avbildade.
42 Metin And, Turkish Miniature Painting, The Ottoman Period, Istanbul, Turkiet: Seçil Ofset-Istanbul, 1987, s. 103
Detalj av Jungfrun i Templet, 1467 Målning av Fra Carnevale
I Florens år 1432 inträttades "Ufficio della Notte" av regeringen, vilket skulle verka för att utrota otillåtna handlingar. Trots detta var den homoerotiska tratidionen väldigt starkt inrotad i samhället vilket gjorde att denna inrättning tills slut lades ner.43 Denna detalj visar på en kyrka där unga män samtalade och umgicks intimt med varandra.
Den här målningens primära syfte är troligen inte att återge homosexuella relationer, utan snarare att visa på hur människor vistades i kyrkan. Dock kan männen som håller om varandra visa hur män hade intima samtal med varandra och visa på just homosexuella relationer och kärlek mellan män. Helmut Puff är författaren av kapitlet
"Det tidigmoderna Europa, 1400-1700" i Gay - En världshistoria där den här tolkningen görs, utan några direkta kopplingar till källor som menar att det är just homosexuella relationer i den här målningen.44 Så hur mycket sanning som ligger i den här tolkningen går att diskutera, men den här målningen får verka som exempel för den här kategorin då jag anser att flera av de kännetecken jag nämnt ovan går att hitta just här.
De homoerotiska verken av Abdullah Buhari kan passa in i den här kategorin.
Verken är strikta i både formspråk och återgivningen av figurerna vilka också är realistiskt avbildade. Då det är möjligt att verken också varit en del av någon handbok
43 Helmut Puff, "Det tidigmoderna Europa, 1400-1700" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 84
44 Ibid
eller annan litterär text vars syfte varit att undervisa en läsare skulle det också förstärka att syftet med målningarna är att vara just upplysande.
4.2 Upphetsande
Verk som har ett syfte att upphetsa betraktaren passar in i denna kategori. Det
huvudsakliga syftet med motiven är att upphetsa betraktaren, men kan också ha skapats av konstnären för att denne vill få utlopp för sina egna fantasier. Ett annat namn på kategorin skulle kunna vara pornografiskt, men då pornografi ofta är präglade av tydligt avbildade sexuella relationer ansåg jag att namnet Upphetsande passade bättre. Det behöver nödvändigtvis inte enbartröra sig om explicita motiv utan också suggestiva motiv.
De kännetecken som kan kopplas till kategorin Upphetsande, kan alla kopplas till erotik, sex och kärlek. Det är tydligt avbildade erigrerade penisar, mycket nakna
kroppar som gärna är avbildade tätt tillsammans. Blickarna hos de avbildade männen är ofta trånande och den sexuella stämningen är väldigt påtaglig i dessa verk.
Verken ovan är båda bra exempel där motivets syfte är att upphetsa. Trots att det inte finns nakna erigrerade penisar eller direkta sexuella handlingar, som vanligtvis återfinns
Leather Duo 1963 Illustration Tom of Finland
Sunset 1953 Olja på duk George Quaintance
i pornografi, präglas bilderna av erigrerade penisar, sensuella positioner och en stor detaljrikedom i återgivningen av männens kroppar.
Träsnitt av Kitagawa Utamaro, ca 1790
Verket ovan är ett något äldre verk som precis som de andra två verken kan ses som upphetsande. Träsnittet föreställer en manlig kund som förbereder en manlig
prostituerad för anal penetration.45 Det här verket är relativt likt Abdullah Buharis verk när det kommer till både formspråk och motiv. Männen ovan är dock inte lika stela som Buharis avbildade män. De avbildade erigrerade penisarna och den sexuella kontexten i Buharis verk gör att de precis som verken ovan kan passa in i den här kategorin.
4.3 Uppmanande
Verk som uppmanar människor till att antingen hålla sig undan en viss typ av relation eller handling genom motiven tillhör den här kategorin. De flesta motiv som passar in i denna kategori bygger på att skrämma människor. Det är främst religiösa motiv som passar in i denna kategori, men även propagandabilder skulle kunna placeras in här.
Tecken som kopplas till uppmanande verk är alla baserade på känslor som väcker obehag. Dessa verk är präglade av tecken som fara, rädsla, djävular och visar på tvång, i syftet att skrämma eller uppmana folk till att undvika specifika handlingar eller synder.
45 Adrian Carton, "Samkönad åtrå och intimitet i Asien" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 320
Yttersta domen sent 1500-tal Taddeo di Bartolos
Det här verket är ett bra exempel där syftet är att uppmana betraktaren till att leva rättfärdigt och avstå från syndiga handlingar. Verket föreställer flera människor varav två män blir spetsade genom mun och anus. Djävulsfigurerna torterar människorna med redskap som piskor och tänger. Utifrån källor vet vi att den ena mannen som har
huvudbonad har fått beteckningen sotomitto, alltså sodomit. Utifrån litteratur och andra källor vet vi att man ansåg att om man utförde onaturliga handlingar, till exempel samkönat sex eller äktenskapsbrott var man dömd till ett plågsamt liv efter döden.46
Abdullah Buharis homoerotiska konstverk är inte präglade av några skrämda eller plågade ansiktsuttryck och det finns inget som pekar på att det är något förbjudet som pågår. Skulle verken däremot varit en del av ett litterärt verk som uppmanar till ett visst beteende, skulle också miniatyrmålningarnas kontext förändras. Utan någon text finns det dock inget direkt uppmanande med Buharis målningar. Utifrån enbart målningarna upplever man inte fara, rädsla eller tvång.
4.4 Underliggande
Verk med implicita homosexuella inslag tillhör den här kategorin. Dessa verk präglas med till exempel allegorier och symboler som kan kopplas till homosexualitet och
46 Helmut Puff, "Det tidigmoderna Europa, 1400-1700" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 79
erotik. Motiven är implicita och det kan krävas en djupare analys eller viss
konstvetenskaplig kunskap för just symbolik, för att se de underliggande homosexuella inslagen. Dessa motiv kan vara utmanande för en betraktare då man kan behöva titta närmre för att faktiskt se de sexuella elementen. Symboler för könsorgan och sexuella handlingar är vanligt förekommande. Konst som avbildar mytologiska berättelser om gudar som har utfört till exempel homosexuella handlingar har verkat som en spegling av att vanliga dödliga gjort precis samma sak.
Still Life with Fruit on a Stone Ledge Ca 1605-1610
Olja på duk
Michelangelo Merisi da Caravaggio
Detta är ett av flera stilleben med just frukter som Michelangelo Merisi da Caravaggio målat. Det finns många stilleben med just frukter som anspelar på sex och könsorgan utfrån sin likhet med det verkliga könsorganet.Vid första anblick kan man tänka sig att den huvudsakliga betydelsen är att avbilda och visa på hur olika frukter och grönsaker ser ut. Vi kan också anta att syftet med målningen kunde vara att Caravaggio ville visa på sin konstnärliga talang.
En tolkning som kan göras är att just koppla de olika frukterna till könsorgan genom hur de är placerade och hur de faktiskt liknar könsorgan. Det är flera auberginer som är avbildade och de liknar penisar i sitt utseende. De uppskurna pumporna och melonerna kan verka som avbildningar av det kvinnliga könsorganet.Då de stora
auberginerna är de frukter som har ett mer ovanligt utseende hamnar dessa mest i fokus,
och då även de homoerotiska tendenserna. Det har förekommit flera diskussioner angående om Caravaggio själv var homosexuell och att han genom sin konst uttrycke sina personliga begär.47 Om detta är sant kan vi inte säkert veta, men vad vi vet är att det finns flera konstverk som visar på homoerotiska tendenser.
Abdullah Buharis verk åtgerger tydligt de manliga figurerna. De är
verklighetstrogna och det finns inte föremål som verkar som symboler för något annat.
Beroende på hur man tolkar verket skulle man säkert kunna hitta underliggande meningar i motiven, det finns dock inget som visar på att det skulle röra sig om mytologiska figurer eller berättelser.
5 Kännetecken gällande kön
Tidigt i analyserna av Abdullah Buharis konstverk och övriga verk kopplade till respektive kategori började jag fundera över vad det var som gjorde att det gick att benämna de avbildade figurerna som manligt kodade. När det kommer till Abdullah Buharis verk har till exempel attribut som ansiktsbehåring men även olika delar av klädsel fått verka som tecken när en könsbestämmelse ska göras av de avbildade figurerna. Förutom dessa tecken har jag också insett att i den homoerotiska konsten där sexuella handlingar förekommer, från framförallt det Osmanska riket men även annan muslimsk konst, penetrerar alltid den ena mannen den andra bakifrån. När det varit målningar där det rört sig om en man och en kvinna i sexuella akter porträtteras de oftast istället i sexuella positioner där båda parterna är vända mot varandra. Genom att betrakta och analysera andra typer av konstverk är det tydligt att homoerotiska
tendenser kan förekomma även där en tydlig sexuell handling eller avbildning av könsorgan inte är närvarande.
För att vara säker på att det faktiskt är män som är avbildade har jag tittat närmre på deras klädedräkter. Då jag inte haft någon vidare god kännedom kring dräkthistorian under denna period var detta något jag fick undersöka närmare. Då fokus låg på homoerotisk konst, med fokus på manlig homosexualitet, var det helt klart viktigt att verken jag valde att analysera faktiskt var avbildningar av män. Idag går vi mer och mer ifrån det binära könssystemet och man har haft liknande tankar kring könsidentitet förr.
47Jonathan Jones, "On Caravaggios lust, talent and power", The Guardian, 27 maj 2013, Hämtad 2020- 06-10
https://www.theguardian.com/artanddesign/2013/may/27/caravaggio-lust-talent-power-jonathan-jones
Man har till exempel tidigare antagit att man kan dela in personer utifrån män, kvinnor och unga pojkar. Den här indelningen kan antagligen ha inneburit att de unga pojkarna har haft fysiska attribut samt dräkter som går att koppla till både manligt och kvinnligt. Utifrån de konstverk jag betraktat och efter vidare sökning om hur modet såg ut under det osmanska riket har jag även insett att även om det fanns skillnader mellan de manliga och de kvinnliga klädedräkterna var likheterna stora. Både män och kvinnor bar kaftaner och kläder med vidd och luftighet. Kläderna var ofta färgglada och rikt mönstrade och dekorerade.48 För att urskilja männen och kvinnorna i konsten har jag förutom att titta på de fysiska dragen alltså försökt urskilja skillnader i dräkterna. En stor skillnad är framförallt huvudbonaderna. Männen kunde bära antingen en koniskt formad ullhatt kallad horasani vilket senare kom att bli en liknande version kallad mücevveze som också var en konisk hatt men inlindad i muslintyg istället för ull.
Turbanliknande huvudbonader förekom också.
Kvinnorna som tillhörde sultanfamiljen kunde bära rikt dekorerade diadem för att visa på deras höga rank. På 1500-talet kunde de bära fez med en tunn vit scarf som täckte både huvud och axlar. Huvudbonaderna för kvinnorna utvecklades från 1700- talet till att bli betydligt mer iögonfallande då de var dekorerade med juveler.49
För att se om det är män har det största fokuset varit att se om det är explicita motiv, där sexuella handlingarna är avbildade samt om det finns tydliga avbildningar av könsorgan. Det behöver ju dock inte vara explicita motiv, men det går inte att förneka att det helt klart är enklare att se att det är homoerotiska eller sexuella handlingar mellan män om det är just explicita avbildningar.
I de flesta fallen är penisen på den man som penetrerar tydligt avbildad, och i kombination med manlig klädsel samt ett mustaschprytt ansikte ser man att det är en man. För att urskilja om den penetrerade personen är en man, kvinna eller yngling är analyser av kläder av stor betydelse. I de fall där könsorgan som penis är avbildade kan man utgå ifrån biologiska skillnader och stereotyper som menar att män har penis och kvinnor vagina, och utifrå denna syn kan dessa figurer benämnas som män. I de verk där könsorgan inte varit avbildade kan fokus istället läggas på att se om den penetrerade personen har ansiktsbehåring eller ej. Kvinnor och yngre män kopplades inte ihop med ansiktsbehåring och avsaknad av detta har därför verkat som ett kännetecken för dessa.
48Feride Yalav-Heckeroth,,"A History of Fashion in the Ottoman Empire", Culture Trip, 5 oktober 2016, Hämtad 2020-01-12
https://theculturetrip.com/europe/turkey/articles/a-history-of-fashion-in-the-ottoman-empire/
49Ibid
En återkommande faktor är dock just klädedräkterna. Då både män, kvinnor och ynglingar bar huvudbonad av olika slag men ändå med vissa likheter kan detta tillsammans med övrig liknande klädsel vara något förvirrande när man ska
könsbestämma de avbildade figurerna. I de fall där man kan urskilja en kortklippt frisyr kan man enligt dåtidens mode anta att det var män eller unga män som var avbildade.
En annan viktigt aspekt gällande könskillnader är att i alla konstverk där en man penetrerar en annan man sker alltid den sexuella akten genom penetration bakifrån. På de konstverk där en man penetrerar en kvinna är de oftast vända mot varandra.
6 Diskussion
Vilka kännetecken från de olika kategorierna kan jag då koppla till de båda verken? Det är framförallt tecken från kategorierna Upplysande samt Upphetsande som går att finna i Buharis målningar.
Den statiska känslan och avsaknaden av känslouttryck som återfinns i de homoerotiska verken av Buhari gör att jag har svårt att se verken som upphetsande. I ett av verken finns en erigrerad penis avbildad och i båda verken förekommer viss
nakenhet. Några trånande blickar upplever jag inte, men det finns helt klart både en fysisk samt en känslomässig närhet mellan männen. Dessa faktorer kan absolut göra att verken ses som upphetsande trots att helheten inte upplevs som så värst känslosamma eller romantiska. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det är så stilen såg ut under verkets tillkomsttid samt att Abdullah Buharis personliga formspråk var något formell och strikt. Det är ju stor skillnad på känslostämningen mellan Tom of Finlands, George Quaintance verk och Buharis verk. Självfallet är de här verken skapade under helt olika förhållande och olika perioder vilket också påverkar resultaten, det är trots allt ca 250 år mellan de olika verken. Det finns helt klart mer likheter mellan Buharis verk och
träsnittet av Kitagawa Utamaro, som jag benämnt som upphetsande. De är skapade under ungefär samma tidpunkt fast i olika riken, men likheterna i form och motiv är slående.
Efter att ha tittat närmre på klädsel och attribut kan det också konstateras att det är verklighetstrogna och faktabaserade avbildningar vilket gör att verken kan ses som upplysande. Beroende på hur man tolkar verken kan de absolut också ses som
uppmanande eller med en underliggande mening. Ser man homosexualitet som något syndigt är det mer troligt att man också tolkar verken som uppmanande, att de visar handlingar man ej bör utföra.
Det är tydligt att formspråket och stilen som går att koppla till konst från det osmanska riket påverkar min analys. Den strikta stilen påverkar hur jag ser på verken då jag har en modern blick som betraktare. Det finns en risk att min personliga åsikt och syn på homosexualitet, könsidentitet och sexuella handlingar påverkar mina tolkningar trots att jag försöker se på verken utifrån en neutral synvinkel. Jag läser med all säkerhet inte av de här verken idag på samma sätt som någon under det osmanska riket gjorde när de betraktade dem. Det är något svårt att inte applicera ett modernare synsätt som är baserat på de upplevelser och förutsättningar som finns idag. Jag har försökt så gott jag kan att läsa av konsten utifrån de konventioner som rådde under konstens tillkomsttid.
Bortser jag ifrån min moderna blick och syn på Buharis verk kan jag absolut se att det kan röra sig om upphetsande verk. Det är svårt att svara på om det skulle gå att jämföra med dagens pornografi, men jag tycker absolut att det skulle kunna röra sig om att upphetsa en eventuell betraktare. Den allmänna synen på homosexualitet och
samkönat sex i dagens Turkiet och andra muslimska länder är dock inte helt oförenlig med hur synen var förr i tiden. Vincenzo Patané skriver i kapitlet "Homosexualitet i Mellanöstern och Nordafrika" i Gay - En världshistoria, att homosexualitet är officiellt förbjudet i hela den muslimska världen.50 Vidare fortsätter Patané att beskriva hur män som har sex med en annan man inte riskerar att förändra sin identitet eller sexuella läggning, så länge han tar en aktiv roll under sexakten.51 Denna syn är väldigt lik den som rådde under det osmanska riket och även så tidigt som under det antika Grekland.
Trots att homosexualitet är förbjudet rent officiell i dagens Turkiet, vilket det inte verkar ha varit under det osmanska rikets dagar, skiljer sig möjligtvis inte en modern tolkning jämfört med en dåtida tolkning av till exempel Buharis konstverk.
7 Slutsats
Det primära syftet med den här uppsatsen har varit att typbestämma Abdullah Buharis homoerotiska verk och se vad dessa kan ha haft för syfte. För att genomföra detta har jag frågat mig vad det egentligen finns för olika typer av homoerotisk konst och hur man kan känna igen de olika typerna. Genom att analysera olika verk utifrån både motivanalyser och koppling till tidigare forskning har jag kunnat förmedla de olika kategorierna och se vilka kännetecken som kan kopplas till respektive kategori och därmed fått svar på vad det finns för olika typer av homoerotisk konst.
50 Vincenzo Patané, "Homosexualitet i Mellanöstern och Nordafrika" i Gay - En Världshistoria, red.
Robert Adlrich, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007, s. 278
51 Ibid, s. 279
Förutom den historiska överblicken gällande hur homosexuella relationer sett ut genom tiderna, har också valet att samla in information gällande klädsel och andra attribut varit av vikt för att se att det är manligt kodade figurer som är avbildade. Jag har dock blivit mer medveten om att det inte är så lätt att benämna figurerna som enbart män eller kvinnor. Könsindelningen är helt enkelt inte så binär som man kan anta, varken förr eller idag vilket såklart gör det mer intressant men samtidigt svårare att könsbestämma de avbildade människorna.
Då det inte verkar finnas några belägg för vad de homoerotiska verken skapats för eller till vem är det svårt att se vad syftet med dem egentligen varit. Dock kan jag utifrån mina kategoriseringar se att det finns en möjlighet att de skapats för att antagligen upplysa eller upphetsa en eventuell betraktare.
8 Utvärdering
Genom denna uppsats har mina kunskaper om hur synen på homosexualitet varit genom tiderna och på olika ställen i världen ökat markant. Genom mina analyser har jag också ökat min förståelse för olika konststilar men även för analysmetoder och genus.
Mitt intresse för sexualitet, symbolik och konst har alltid varit väldigt stort. Jag trodde att jag vid genomförandet av denna uppsats skulle tröttna på detta men istället har fler frågor uppkommit och nyfikenheten är fortfarande kvar. Då jag valde att fokusera på manlig homosexualitet och sätta kvinnlig sexualitet åt sidan hade det varit intressant att göra en fortsättning av denna uppsats där fokus hade varit att göra en liknande analys fast ur ett kvinnligt perspektiv. Hade det funnits mer material att ta del av men framförallt mer tid hade jag kunnat inkludera även kvinnliga sexuella begär.
Vem vet, kanske kommer jag skriva en sådan analys i framtiden.
9 Källförteckning
9.1 Tryckta källor
Artan, Tülay & Schick, İrvin Cemil, "Ottomanizing pornotopia: Changing Visual Codes in eighteenth-century Ottoman erotic miniatures" iEros and Sexuality in Islamic Art, red. Francesca Leoni& Mika Natif, Dorchester: Dorset Press, 2013
Foucault, Michel, Sexualitetens historia, Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB, 2009
Hergemöller, Bernd-Ulrich, "Medeltiden" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich,Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007
Hirdman, Yvonne, "Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning" i Genus i historisk forskning, red. Christina Ericsson, Lund: Studentlitteratur, 1993
Hupperts, Charles, "Homosexualitet i antikens Grekland och Rom" i Gay - En Världshistoria, red. Robert Adlrich,Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007
Kulick, Don, red., Från kön till genus, kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv, Borås: Carlsson Bokförlag, 1987
Leoni, Francesca & Natif, Mika, red., "Introduction: Eros and sexuality in Islamic art:
Old issues and new perspectives" i Eros and Sexuality in Islamic Art, Dorchester:
Dorset Press, 2013
Marner, Anders, "Bildanalys, Upplevelse, tolkning, analys och samtal - bildsemiotiskt perspektiv på teori och metod i bildbetraktandet" i Tilde, Tema: Bildanalys, Umeå:
Umeå Universitet, 2009
Puff, Helmut, "Det tidigmoderna Europa, 1400-1700" i Gay - En Världshistoria, red.
Robert Adlrich,Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, 2007
Schick, İrvin Cemil, "Representation of Gender and Sexuality in Ottoman and Turkish Erotic Literature" i The Turkish Studies Association Journal, Vol. 28, Bloomington:
Indiana University Press, 2004
Thurén, Britt- Marie & Sundman, Kerstin, red., Kvinnor, män och andra sorter - genusantropologiska frågor, Bjärnum: Carlsson Bokförlag, 1997
Zilfi, Madeline C., Women in the Ottoman Empire, Middle Eastern Women in the Early Modern Era, Brill: 1997
9.2 Otryckta källor
Aspden, Peter, "Hidden Worlds: An Erotic Manuscript of the Ottoman Empire", Sotheby's, 20 april 2018, Hämtad 2020-01-12
https://www.sothebys.com/en/articles/hidden-worlds-an-erotic-manuscript-of-the- ottoman-empire
Collins, Jason, "Why NBA center Jason Collins is coming out now", Sports Illustrated, 29 april 2013, Hämtad 2020-01-17
https://www.si.com/more-sports/2013/04/29/jason-collins-gay-nba-player
Jones, Jonathan, "On Caravaggios lust, talent and power", The Guardian, 27 maj 2013, Hämtad 2020-06-10
https://www.theguardian.com/artanddesign/2013/may/27/caravaggio-lust-talent-power- jonathan-jones
Nationalencyklopedin, "Homo-", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/homo-
Nationalencyklopedin, "Homosexualitet", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/homosexualitet
Nationalencyklopedin, "Sexualitet", Hämtad 2020-01-05
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sexualitet
National LGBT-Portal of Ukraine, "How male same-sex desire became 'homosexuality'", Ändrad 2 april, Hämtad 2020-01-05
https://www.lgbt.org.ua/en/materials/show_403/
Ogles, Jacob, "15 LGBT Egyptian Gods", Advocate, 20 september 2016, Hämtad 2020- 01-12
https://www.advocate.com/arts-entertainment/2016/9/20/15-lgbt-egyptian-gods
Parry, V.J, "Süleyman the Magnificent", Encyclopædia Britannica, 2 januari 2020, Hämtad 2020-01-16
https://www.britannica.com/biography/Suleyman-the-Magnificent
Ross, Nancy, "Bible moralisée (moralized bibles)", Khan Academy, Hämtad 2020-01-17 https://da.khanacademy.org/humanities/ap-art-history/early-europe-and-colonial-
americas/medieval-europe-islamic-world/a/bible-moralisee
Ryan, Hugh, "Ancient Egypt Was Totally Queer", them., 22 februari 2018, Hämtad 2020-01-12
https://www.them.us/story/themstory-ancient-egypt
Shaw, Stanford Jay & Yapp, Malcolm Edward, "Ottoman Empire", Encyclopædia Britannica, 8 augusti 2019, Hämtad 2020-01-16
https://www.britannica.com/place/Ottoman-Empire
Sommarström, Johan-Mathias, "Ökat tryck mot HBTQ-rörelsen", Sveriges Radio, 12 maj 2020, Hämtad 2020-06-10
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7471146
Sotheby's, "About", Hämtad 2020-06-11 https://www.sothebys.com/en/about
Sotheby's, "Details & Cataloguing", Hämtad 2020-01-11
http://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2017/erotic-passion-desire- l17322/lot.55.html
Yalav-Heckeroth, Feride, "A History of Fashion in the Ottoman Empire", Culture Trip, 5 oktober 2016, Hämtad 2020-01-12
https://theculturetrip.com/europe/turkey/articles/a-history-of-fashion-in-the-ottoman- empire/
10 Bilagor
10.1 Bilaga A
Abdullah Buhari, 1741-42
10.2 Bilaga B
Abdulcelil Levni, 1700-tal
