Namn: Fabiola Eriksson och Tove Leites
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT2021
Nivå: Grundnivå
Handledare: Malin Olsson Examinator: Gail Dunberger
Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende
En litteraturöversikt
Nurses’attitudes towards patients with alcohol dependence A literature review
Bakgrund: Alkoholberoende är ett globalt folkhälsoproblem och antalet personer som insjuknar i sjukdomen ökar för varje år. Att ha ett alkoholberoende eller ett riskfyllt alkoholdrickande är en riskfaktor för flera sjukdomar, olyckor, våld och en förtidig död. För den drabbade personen innebär det att hen har en sjukdom som i samhället idag är ett stigmatiserat ämne och det finns vårdpersonal som inte ser att detta är en sjukdom utan att detta är självförvållat och en brist på karaktär. För att behandla personer med alkoholberoende kan sjuksköterskan med hjälp av sin positiva attityd och adekvata kunskaper både förebygga och behandla många personer som de möter.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att gå igenom vetenskapliga artiklar inom ämnet alkoholberoende för att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende.
Metod: En litteraturöversikt skapades för att svara på syftet. Tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed användes. Nio av artiklarna var av kvalitativ design och en var av kvantitativ design. Resultatet baserades efter att artiklarna blivit granskade och analyserade
Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman: Att se alkoholberoende som kopplat till både karaktär och sjukdom, sjuksköterskans kunskapsnivå och sjuksköterskans upplevelse av hotfulla patientsituationer. Resultatet visade att sjuksköterkors attityder kan påverka patienter med alkoholberoende både positivt och negativt. För att attityden ska påverka patienten positivt bör sjuksköterskan besitta adekvat och evidensbaserad kunskap inom ämnet alkoholberoende.
Slutsats: Attityden hos en sjuksköterska kan vara avgörande för en patients hälsa, att bli bemött med en dålig attityd som kan räcka med en ”blick” kan leda till att patienten känner sig stigmatiserad och inte söker vård framöver då hen känner känsla av skam. En god attityd och adekvata kunskaper inom alkoholberoende kan påverka en patients hälsa positivt och därför behövs mer kunskaper inom ämnet under utbildningen hos sjuksköterskor.
Nyckelord: Alkohol, alkoholism, attityder, sjuksköterska, sjuksköterskor, uppfattningar, vård,
Background: Alcohol dependence is a global public health problem and the number of people getting the disease is increasing every year. Having an alcohol dependence or a risky alcoholic beverage is a risk factor for several diseases, accidents, violence and a premature death. For the affected person, this means that they have a disease that in society today is a stigmatized substance and there are healthcare professionals who do not see that this is a disease but that this is self-inflicted and a lack of character. To treat people with alcohol dependence, the nurse, with the help of her positive attitude and adequate knowledge, can both prevent and treat many people they meet.
Aim: The purpose of this literature review was to review scientific articles in the subject of alcohol dependence to describe nurses' attitudes towards patients with alcohol dependence.
Method: A literature review was created to answer the purpose. Ten scientific articles from the Cinahl and PubMed databases were used. Nine of the articles were of qualitative design and one was of quantitative design. The results were based after the articles had been reviewed and analyzed.
Results: The results were presented in three main themes: Seeing alcohol dependence as linked to both character and illness, the nurse's level of knowledge and the nurse's experience of threatening patientsituations. The results showed that nurses' attitudes can affect patients with alcohol dependence both positively and negatively. In order for the attitude to have a positive effect on the patient, the nurse should possess adequate and evidence-based knowledge in the subject of alcohol dependence.
Conclusion: The attitude of a nurse can be crucial for a patient's health, being treated with a bad attitude that may suffice with a "look" can lead to the patient feeling stigmatized and not seeking care in the future when he feels a sense of shame. A good attitude and adequate knowledge within alcohol dependence can have a positive effect on a patient's health and therefore more knowledge is needed in the subject during the training of nurses
Keywords: Alcohol, alcoholism, attitudes, care, nurse, nurses, perceptions.
Innehåll
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
HISTORIK ... 3
ALKOHOLMISSBRUK ... 3
BEHANDLING ... 4
LAGAR ... 5
SJUKSKÖTERSKANS ROLL ... 6
PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 TEORETISK REFERENSRAM 7 LIV ... 8
HÄLSA ... 8
LIDANDE ... 8
VÅRDHANDLINGAR ... 8
METOD 9 URVAL ... 9
DATAINSAMLING ... 9
DATAANALYS ... 10
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 10 RESULTAT 11 ALKOHOLBEROENDE KOPPLAT TILL KARAKTÄR OCH SJUKDOM ... 11
KUNSKAPSNIVÅ ... 12
HOTFULLA PATIENTSITUATIONER ... 13
DISKUSSION 14 METODDISKUSSION ... 14
RESULTATDISKUSSION ... 15
Kunskaper ... 15
Upplevelser ... 16
KLINISKA IMPLIKATIONER 18
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING 18
REFERENSFÖRTECKNING 20
BILAGA 1. SÖKMATRIS 24
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 25
INLEDNING
Alkoholberoende är en sjukdom som kan drabba vem som helst. Att en individ utvecklar ett beroende av alkohol kan bero på flera olika faktorer, såsom ärftlighet och olika
livssituationer. För personer med alkoholberoende innebär det att känna ett konstant sug efter alkohol och drickandet har fått en central plats i dennes liv. Drickandet leder ofta till negativa konsekvenser i olika grad både för individen själv samt människor omkring. För att upptäcka att en person har ett riskabelt intag av alkohol som är sjuksköterskans ansvar, innebär det att skapa en allians och att ha ett empatiskt förhållningssätt gentemot individen för att hen skall våga öppna upp om sitt beroende. Efter att författarna fördjupat sig i vikten av hur kunskap hos sjuksköterskor påverkar deras åsikter och attityder gentemot patienter med
alkoholberoende valdes detta ämne.
BAKGRUND
Alkoholberoende orsakar problem för såväl individen som för omgivningen (Wåhlin, 2015).
Globalt finns de högsta konsumtionsnivåerna av alkohol bland befolkningen i delar av världen som är rik och utvecklad medan de lägsta konsumtionsnivåerna finns i länder bland
befolkningen som väljer avhållsamhet till alkohol av religiösa skäl (Tengland & Vilhelmsson, 2017). Alkoholproblem är en diagnos som innebär att man har ett problematiskt mönster av alkoholbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning under minst två månader av en tolvmånadersperiod och detta gäller ungefär 444 000 personer i Sverige. Män
konsumerar ungefär dubbelt så mycket alkohol än kvinnor och att utveckla ett beroende tar i regel flera år. Av den anledningen är det viktigt att kunna hjälpa människor genom att sätta in insatser tidigt. Det är i första hand öppenvården som möter människor med en problematisk alkoholkonsumtion och därför är det också viktigt med ett korrekt bemötande (Wåhlin, 2015).
Bemötandet styrs till stora delar av våra åsikter och attityder (Franck & Nylander, 2015).
Studier visar att alkoholberoende personer är en grupp i samhället som är stigmatiserad och att det finns en föreställning om att beroendet är självförvållat (Glass et al., 2013). Det stigma alkoholberoende personer upplever från samhället kan komma att förstärkas när de söker vård om de får uppleva olika vårdetiska problem som kan finnas. Ett vårdetiskt problem är
motivationsproblem som kan yttra sig genom att sjuksköterskan inte är motiverad till att handla såsom hen förväntas enligt etiska normer och väljer att inte uppmärksamma patientens situation. Detta kan bero på olika faktorer såsom stress eller karaktärsbrist (Sandman &
Kjellström, 2018). Uppmärksamhetsbrist är ett annat vårdetiskt problem som att
sjuksköterskan inte uppmärksammar situationen hen står inför på grund av kunskapsbrister eller att hen är van att handla på ett visst sätt i tron att det är det rätta sättet men bryter
egentligen handlingarna mot de etiska normerna (Sandman & Kjellström, 2018). Jämlik vård med ett patientcentrerat synsätt är numera centralt inom vården, och innefattar ett gott
bemötande och kunskaper om diskriminering med anpassning efter patientens förutsättningar.
När det patientcentrerade synsättet saknas kan det leda till säkerhetsrisker såsom att patienten inte följer den rekommenderade behandlingen eller inte återkommer för fortsatt vård som denne är i behov av (Socialstyrelsen, 2021). Den normativa etiken kan vägleda sjuksköterskan gällande vilka etiska principer hen kan tillämpa i olika situationer för att handla moraliskt rätt (Friberg & Öhlén, 2014). Denna ambition påverkas av personliga åsikter och attityder hos vårdpersonalen (Magnusson, 2018). Själva definitionen på attityd är en varaktig negativ eller positiv inställning till något, någon. Synonymer kan vara inställning, ståndpunkt, synsätt, hållning eller förhållningssätt. I den allmänna betydelsen ett sätt att tänka, känna, agera och reagera (Egidius, 2006) Begreppet kan beskrivas som ett beteende som visar sig genom att någon har en positiv eller negativ inställning till något. Fördomar anses vara en negativ attityd. Man kan förklara attityd som ett observerbart uppförande indelat i något yttre och inre. Den yttre formas av miljön vi befinner oss i samt sociala sammanhang. Den inre formas av intellektet (Rosen, 2017). Alkohol är en drog som inte bara skadar den som dricker, utan är lika mycket ett problem för de anhöriga och omgivningen. Egendomsbrott, våld i
parförhållanden, barn som på olika sätt kommer i kläm. Räknar man samman skador på såväl användaren som skador för andra så är alkohol den skadligaste drogen (Wåhlin, 2015). Vuxna anhöriga har ofta ett dåligt stöd från samhället och de anhöriga som upplever det svårast är föräldrar, tätt följda av partners. Det är vanligast att det är mannen i förhållandet som dricker och att kvinnan är den anhöriga som drabbas (Oxford et al., 2017). Detta är ett globalt förhållande. Att leva med en alkoholist påverkar den anhörigas liv i stor utsträckning med stress, hopplöshetskänslor och oro. Det man kan notera är att anhöriga ofta saknar stöd och kan få fysiska komplikationer av sin livssituation (Arcidiacono et al., 2010). Alkoholberoende är en sjukdom där det är viktigt att den alkoholberoende själv kommer till insikt om sin sjukdom. Utan denna insikt är det omöjligt att hjälpa patienten. Det är en svår uppgift för primärvården att ta upp ämnet med en patient som söker vård av annan orsak. Personer med en alkoholöverkonsumtion har svårt att inse utan upplever att just deras alkoholkonsumtion är normal (Khadjesari et al., 2018).
Historik
Alkohol är ett berusningsmedel som funnits sedan urminnes tider. Förr i tiden användes alkohol för att bedöva och smärtlindra inför operationer då det inte fanns läkemedel. Den första alkoholhaltiga drycken var mjöd som vikingarna drack under 1000-talet, senare under 1500-talet lärde sig bönder att göra eget brännvin och öl varpå alkoholkonsumtionen ökade bland befolkningen (Graaf, 1992). Då människor blev sjuka av vattnet och maten som innehöll stora mängder salt drack de öl istället för vatten. Det var först under 1800-talet som nykterhetsrörelsen skapades då man började se konsekvenser av alkoholen och fylleri ansågs vara ett brott. Både vårdhem och behandlingshem öppnades under 1800-talet men
alkoholberoende ansågs inte vara en sjukdom utan att det handlade om människans plikt och moral. År 1913 ändrades detta synsätt till att alkoholberoende var en sjukdom (Allgulander, 2014).
Alkoholmissbruk
Alkohol är en drog som konsumeras i flytande form i olika koncentrationer. Alkohol tas upp redan i magslemhinnan och ut i blodet där det förs med blodbanan till hjärnan. Där passerar det över blod-hjärnbarriären och påverkar ett flertal nervceller. Alkohol bryts ned i levern till acetaldehyd, ättiksyra och slutligen energi, koldioxid och vatten. Den energin som bildas kallas även tomma kalorier vilket innebär att alkoholisten känner en dämpad hunger. Denna process att rena kroppen från alkohol påverkar levern som måste arbeta intensivt. Det leder i längden till leverskador, initialt fettlever som med tiden ger en ärrbildning på levern och den skrumpnar ihop och blir allt sämre på att rena blodet (Franck & Nylander, 2015). Alkohol når hjärnan och ger flera effekter genom dess påverkan på nervceller, allt från eufori, välbehag och förlust av hämningar till bedövning och sluddrigt tal. Redan i låga doser har alkohol en ångestdämpande effekt som upplevs avslappnande och stresslindrande (Franck & Nylander, 2015). Verkningsmekanismen för alkohol tros bero på en påverkan på flera receptorer,
Ffrämst Dopamin, GABA och NMDA receptorer. Dopamin är den signalsubstans som frigörs först och gör att alkoholen upplevs uppiggande och lossar hämningar. Den kan ha en euforisk effekt. GABA är den signalsubstans som lite senare frigörs och verkar dämpande på hjärnan.
När den tar över upplever personen trötthet. Vid ytterligare konsumtion återkommer den uppiggande effekten återigen och det är delvis dessa mekanismer som gör att människor fastnar i missbruk och att de vill fortsätta dricka (Franck & Nylander, 2015). Utveckling av alkoholberoende är en process som i regel tar flera år, 5-20 års regelbunden konsumtion.
Människor med en så kallas typ 2-alkoholism är ofta mer känsliga och utvecklar beroende tidigare än andra. De har oftare en ärftlig benägenhet för alkoholberoende och upplever ruset som mer euforiskt.Typ 1-alkoholism tar längre tid att utveckla då ett långvarigt alkoholbruk för att dämpa stress och oro som med tiden leder till ökade problem (Franck & Nylander, 2015). Ärftlighet anses förklara 50 procent av allt alkoholberoende. Övriga 50 procent står för miljöfaktorer, såsom uppväxt i en miljö med mycket alkohol, eller att man har vänner som dricker på ett riskabelt sätt under tonåren då man är som mest påverkbar (Franck & Nylander, 2015). Personer som konsumerar mycket alkohol utvecklar ofta en tolerans och behöver dricka allt mer för att uppnå samma berusning. Hjärnan dämpas alltmer vilket gör att det bildas fler receptorer som kompensation. När patienten slutar dricka alkohol efter en längre tids missbruk kan detta leda till ett epileptiskt anfall, krampanfall, hos patienten och ett allvarligt förvirringstillstånd kallat delirium tremens. Detta tillstånd kan utan behandling leda till döden. Alkoholberoendet orsakar även brist på B-vitamin som kan ge såväl kortvariga som kroniska hjärnskador. De kortvariga förvirringarna som kan uppstå kallas för vernicke konfusion. Det innebär att patienten blir förvirrad och uppvisar problem med
verklighetsuppfattningen, medan de kroniska skadorna leder till ett tillstånd som kallas korsakovs. Detta tillstånd innebär skador på hjärnan med demensliknande symtom och förvirring som inte går över. För att undvika dessa tillstånd är det viktigt att sjukvården ger injektioner med B12/Tiamin i ett tidigt skede (Franck & Nylander, 2015). En kortare tids alkoholmissbruk kan leda till abstinens som yttrar sig i darrningar, ångest, sömnproblem, snabb puls, svettningar och ökat stresspåslag. Dessa obehag gör att många alkoholister känner ett behov av att fortsätta dricka för att komma ifrån abstinensen. När en person med
alkoholmissbruk slutar dricka uppstår ofta en håglöshet och upplevelse att livet saknar mening utan alkohol. Detta gör ofta att alkoholisten återfaller i drickande (Franck & Nylander, 2015).
Behandling
För att diagnostisera ett alkoholberoende används olika screeningformulär i primärvård som specialistvård, som CAGE, AUDIT . Med dessa enkla formulär kan patienten själv också få en känsla att det föreligger en överkonsumtion av alkohol. Det finns även olika blodprov som signalerar alkoholöverkonsumtion. Exempelvis Peth, CDT, ASAT, ALAT, GT. Dessa
blodprov blir förhöjda vid alkoholöverkonsumtion och ASAT, ALAT, GT som visar på leverpåverkan (Franck & Nylander, 2015). Behandlingsmål vid alkoholmissbruk behöver inte alltid innebära total avhållsamhet utan även en begränsning av alkoholanvändandet att lära sig
kontrollerat drickande. För att uppnå det kan motiverande samtal av en alkoholterapeut vara en god väg. Psykosocial behandling kan även ha en god effekt. Det finns i huvudsak tre läkemedel som används vid behandling av alkoholmissbruk. Antabus som är ett läkemedel som innebär att personen ej kan dricka alkohol utan att får kraftiga obehagskänslor som kraftigt rodnad och hjärtklappning. Detta läkemedel har bäst effekt om det administreras på vårdcentral eller beroendemottagning 2-3 gånger per vecka. Patienten behöver också kontrollera levervärden med jämna mellanrum vid intag av antabus. Campral är ett annat läkemedel, som minskar själva suget efter alkohol och är tänkt att minska återfallsrisken.
Slutligen finns läkemedlet Naltrexon som minskar den positiva effekten av alkohol. Det känns inte längre lika lustfyllt att dricka. Detta läkemedel fungerar bäst på så kallade typ 2-
alkoholister (Franck & Nylander, 2015). För total avhållsamhet har den så kallade 12- stegsmetoden ett gott resultat. Det är en behandling som kan användas vid såväl
öppenvårdsinsatser, gruppsamtal, AA-möten (anonyma alkoholister) och för inneliggande på ett behandlingshem. Den innebär att den alkoholberoende behöver komma till insikt att alkohol är något som hen ej kan hantera utan måste hålla sig ifrån (Franck & Nylander, 2015).
En god omvårdnad för beroendepatienter som har abstinens kan vara att vårda patienten i en tyst miljö med dämpat ljus. Detta är lugnande för patienten. En orolig patient kan behöva ett omvårdnadsvak som sitter bredvid och har en lugnande effekt. Man bör undvika stimulans som TV som kan öka konfusion och hallucinationer hos patienter med delirium. (Compton, 2002).
Lagar
I Sverige finns främst tre lagar som kan användas för att rädda en patient från skadligt alkoholmissbruk, LVM, LVU samt LPT. Den viktigaste lagen är LVM (Lagen om vård av missbrukare) som ingår i Socialtjänstlagen. I Sverige är missbruksbehandlingen uppdelad mellan kommun och region- Missbruk är av tradition ett ansvarsområde för kommunens socialnämnd. Den medicinska vården sköts av sjukvården. Det är alltså kommunens
socialnämnd som med stöd av socialtjänstlagen §4 kan besluta om att omhänderta en person och hålla personen mot sin vilja under sex månader på LVM-hem (SiS-institution). Detta beslut förankras i socialnämnden. Man kan även ta beslut om ett akut omhändertagande enligt
§13 i de fall som man inte kan vänta på ett beslut i socialnämnden (SFS 1988:870). LVU (Lagen om vård av unga) är en motsvarande lag för unga. Den används både för de fall där den unge missbrukar, när en förälder är missbrukare och när barnet behöver komma från
denna miljö. Slutligen finns LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård), denna lag faller under sjukvården i Hälso- och sjukvårdslagen §4 och §6b (HSL). Denna lag kan användas för att tillfälligt hålla kvar en person som har en psykiatrisk sjukdom och behöver omhändertas med tvång. Att ha ett alkoholmissbruk är dock oftast ej en indikation för LPT. (Adler et al., 2015).
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskeprofessionens ansvarsområde är omvårdnad. I sjuksköterskans ansvar ingår att bevaka att all vård som ges är evidensbaserad. Hendersons beskrivning är att omvårdnaden innebär att hjälpa människor med åtgärder som främjar hälsa, dess återställande eller en fridfull död. Hon beskriver också att det handlar om åtgärder som patienten själv kan utföra om hen har tillräcklig kraft, vilja eller kunskaper (Dahlberg & Segesten, 2010). Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) beskriver att sjuksköterskan ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet. Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga området samt det patientnära arbetet grundat i en humanistisk människosyn. Ett viktigt redskap för sjuksköterskan är hälsokommunikation inom såväl rådgivning,
undervisning, information eller upplysning. Detta gäller för såväl primärvårdens
distriktssjuksköterskor som möter olika patienter med tidiga alkoholproblem till slutenvårdens specialistsjuksköterskor som behandlar patienter på alkoholavdelningar. Den mest
grundläggande vårdhandlingen för alla sjuksköterskor är att upprätta ett vårdande möte och skapa förutsättningar för vårdande samtal. Dessa spontana samtal samt alla andra möten innefattar kommunikation. Kommunikation både förmedlar ett faktainnehåll och påverkar sociala relationer mellan människor (Friberg & Öhlen, 2014). Både vad någon säger/gör och hur detta sägs/sker är betydelsefullt. All kommunikation innebär att vi skickar och tar emot signaler. Såväl kroppslig som språklig kommunikation. Med allt från ögonkontakt till
handskakning sänder vi ut signaler såväl medvetet som undermedvetet. Allt detta påverkas av våra attityder (Friberg & Öhlen, 2014). Sjuksköterskans omvårdnadsprocess inleds med kartläggning av patienten Det är sjuksköterskans uppgift att få grepp om patientens totala hälsosituation och vilka hinder för välbefinnande som finns. Hela samtalet måste formas i en anda av öppenhet och följsamhet, som kompletteras med ledande frågor. Vid utformandet av dessa frågor tar sjuksköterskan hjälp av sin vårdvetenskapliga kunskap men också specifik kunskap om patientens sjukdom. Hälsa, lidande och välbefinnande är de viktigaste aspekterna i samtalet. Exempelvis hur patienten klarar att vårda sin hälsa i sitt dagliga liv, hur livsmiljön ser ut och dryckesvanor (Friberg & Öhlen, 2014). Sjuksköterskan måste också bilda sig en
uppfattning om patientens livslust. Vid misstanke om svag livslust måste frågor om
självmordstankar ställas. Flera av dessa frågor är svåra att ställa men sjuksköterskans samtal måste få ta tid i anspråk och ge utrymme för svåra frågor. Det goda samtalet är alltså en viktig del av omvårdnaden. Forskning har visat att sjuksköterskor undviker svåra frågor genom att skynda sig eller signalera till patienten att de inte bör fråga mer (Dahlberg & Segesten, 2010).
PROBLEMFORMULERING
Alkoholberoende är en sjukdom och ett globalt växande folkhälsoproblem och bland män och kvinnor där männen konsumerar mest alkohol även globalt. I vår framtida roll som
sjuksköterska innebär det att vi kommer att möta patienter med alkoholberoende på alla arbetsplatser. Sjuksköterskan ansvarar för att ge patienter vård, i den patientcentrerade vården är det viktigt att sjuksköterskan liksom övrig vårdpersonal följer värdegrunden och att alla patienter behandlas empatiskt och lika. Det är av vikt att sjuksköterskan i sin roll förhåller sig till ICN koden för vägledning i olika situationer. För att vinna patientens förtroende krävs ett gott förhållningssätt samt attityd så att patienten känner sig trygg i att berätta om sin sjukdom.
I denna litteraturöversikt vill författarna till uppsatsen undersöka sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende inom primärvården.
SYFTE
Syfte är att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende.
TEORETISK REFERENSRAM
Teoretiska referensramen har författarna förankrat i Katie Erikssons caritativa vårdteori som är inriktad på individens liv, hälsa och lidande där sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande och att vara en medaktör i lidandets drama (Gustin & Lindwall, 2014). Personer med ett alkoholberoende är en heterogen grupp, få söker behandling och en vanligt förekommande anledning är att personer med alkoholberoende upplever en känsla av skam och skuld och fenomenet är stigmatiserat (Ki.se). I möten med patienter kan sjuksköterskans kunskaper och attityd bidra till att lindra lidandet och främja hälsa för patienten. Detta genom sina val av vårdhandlingar att bry sig om, ansvar och tillit. Resultatet kommer att diskuteras utifrån Katie Erikssons caritativa vårdteori.
Liv
Att söka mening och sammanhang i livet är ger individen kraft och vad som är meningsfullt för en människa är individuellt. Denna kraft kan stärkas eller tvärtom släckas. Sjuksköterskan som möter en patient som lider av alkoholberoende kan bidra med att stärka denna kraft hos patienten genom ett empatiskt förhållningssätt och på samma sätt släcka kraften genom ett bemötande som får patienten att känna upplevelse av skam och skuld (Dahlberg & Segersten, 2010).
Hälsa
Hälsa är mångdimensionellt och något berör hela människan både biologiskt och existentiellt.
Det biologiska är människans medfödda genetiska uppsättning som oftast är relativt
densamma genom hela livet medan det existentiella är en väg genom livet som är föränderlig och vi har förmågan att ta olika riktningar längs denna väg. För att som sjuksköterska kunna vårda en patient adekvat behöver hen förstå hur det är att ha sjukdomen alkoholberoende för just den unika patienten samt förstå vad som skapar en känsla av hälsa och mening (Dahlberg
& Segersten, 2010).
Lidande
Lidande kan för en individ upplevas som att vara främmande i sin egen kropp och att hen befinner sig i en kamp mellan liv och död. Lidandet är unikt för varje individ men vad som är gemensamt är att lidandet är något som saknar mening för hälsan både kroppsligt och
själsligt. För att som sjuksköterska kunna vara en medaktör i lidandets drama krävs kunskap om lidande och en god attityd gentemot den alkoholberoende individen för att undvika det vårdlidande som kan uppstå när denna kunskap och förmåga saknas. Det kan vara en
utmaning för sjuksköterskan att nå fram när individen inte vågar öppna upp och prata om sitt beroende då hen kanske förväntar sig att bli tillsagd eller få ett dåligt bemötande.
Vårdhandlingar
Genom sjuksköterskans olika val av vårdhandlingar minimeras möjligheten att ett vårdlidande uppstår för individen och istället ökar möjligheten att bygga upp en allians och känsla av tillit.
Genom att visa sitt genuina intresse och medkänsla, kan det bidra till en känsla av positiva tankar om framtiden att det finns hopp om att allt kommer bli bättre. Ansvar innebär att
sjuksköterskan ser på individen på ett sätt så att hen känner sig värdefull och rätt till ett värdigt liv som andra. Tillit, när sjuksköterskan bemöter individen med medmänsklig kärlek och visar att hen ej är dömande skapar det möjlighet till att individen vågar öppna upp och prata om sitt beroende utan att behöva känna skam och skuld.
METOD
En litteraturöversikt valdes som metod vilket innebär kartläggning av befintlig forskning inom valt problemområde. Endast vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet och artiklarna bestod av både kvalitativa och kvantitativa studier inom forskningsområdet
omvårdnad. Främst användes kvalitativa studier till litteraturöversikten då detta passade bäst när informationen var baserad på intervjuer, observationer och personliga upplevelser.
Kvalitativa studier syftade till att skapa förståelse för en person och dennes livssituation (Friberg, 2017).
Urval
Författarnas urvalskriterier i den föreliggande litteraturöversikten baserades på vetenskapliga originalartiklar som var etiskt granskade. Inklusions- och exklusionskriterierna valdes ut baserat på litteraturöversiktens syfte. Inklusionskriterierna var att artiklarna var peer- reviewed, skrivna på engelska och publicerade år 2000-2021. I databasen PubMed är alla artiklarna redan peer-reviewed därför användes denna begränsning endast i Cinahl där artiklarna inte alltid är peer-reviewed. Exklusionskriterierna var artiklar som rörde andra missbruk än alkohol och de som var skrivna på andra språk än engelska (Friberg, 2017).
Datainsamling
Datainsamlingen till föreliggande litteraturöversikt var från två databaser; Cinahl Complete som innehöll information inom omvårdnadsvetenskap och PubMed som främst innehöll artiklar inom medicin men också omvårdnadsrelaterade artiklar (Friberg, 2017). Författarna sökte till en början fram vetenskapliga artiklar med sökblock som sökmetod vilket resulterade i högt antal sökträffar i databaserna. När de sedan sökte fram vetenskapliga artiklar med boolesk sökmetod och samma sökord visade det sig att det resulterade i färre sökträffar men med samma resultat av artiklar. I booleska sökningarna kombinerades sökorden; alcohol, attitude, care, nurse, nurses och perceptions med operatorn AND för att för att specificera exakt vad de sökte efter (Friberg, 2017). Det förekom två olika kombinationer av sökord med
operatorn AND som valdes till föreliggande litteraturöversikt från databaserna. Den booleska sökningen som resulterade i nio artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed var;
“nurse” AND “alcohol” AND “attitude” och den andra sökningen som resulterade i en artikel från databaserna var; “care” AND “perceptions” AND “nurses”.
Dataanalys
Författarna följde Fribergs (2017) olika steg som rekommenderades till bearbetning av data.
Första steget var genomläsning av de tio valda artiklarna till den föreliggande
litteraturöversikten för att förstå helheten och att kunna ställa artiklarna i relation till varandra.
Andra steget var att analysera och identifiera de skillnader och likheter som var kopplat till problemformulering och syfte enligt Friberg (2017) analysmodell. I tredje steget färgkodades dessa skillnader och likheter för att sedan kategorisera dem till teman. Teman som valdes var;
Alkoholberoende kopplat till karaktär och sjukdom, kunskapsnivå och hotfulla patientsituationer.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
Sandman och Kjellström (2018) beskriver att forskningsetik berör etiska överväganden som sker inför och under arbetets gång av ett vetenskapligt arbete. Varje steg författarna valt att undersöka har etiska konsekvenser och det vetenskapliga arbetet anses vara etiskt när det uppfyller tre aspekter; handlar om väsentliga frågor, innehar en god och vetenskaplig kvalitet, samt att det genomförs på ett etiskt sätt. Med nya studier är syftet att skapa ökad kunskap och förståelse kring ett område därför är det av stor vikt att forskningsetik finns. Forskningsetiken baseras på att göra gott för människor, att människor gynnas av forskningen och att
deltagarnas integritet skyddas. Vidare ska författarna kunna motivera varför arbetet kan ha en betydelse för det område de avser att undersöka eller beskriva (Sandman & Kjellström, 2018).
Författarna till den föreliggande litteraturöversikten har under arbetets gång varit uppmärksamma på forskningsetikens principer om att göra gott och har gjort etiska
reflektioner genom varje moment. Patientgruppen i litteraturöversikten är en sårbar grupp i samhället som är stigmatiserad och författarna avsåg att skapa en ökad förståelse kring hur sjuksköterskors attityder påverkar den alkoholberoende personen i vårdmötet. Resultaten lästes noga igenom och det fanns en noggrannhet i att aldrig förvränga eller lägga in egna värderingar som kunde påverka resultatet Friberg (2017) betonar vikten av att vara noggrann med att inte välja ut vetenskapliga artiklar utifrån egna värderingar och förutfattade meningar.
RESULTAT
Resultatet i denna litteraturöversikt utarbetades från tio vetenskapliga originalartiklar som tematiseras i tre teman som beskriver områden där sjuksköterskors attityder gentemot
patienter med alkoholberoende uttrycks: Alkoholberoende som kopplat till både karaktär och sjukdom, Kunskapsnivå och Hotfulla patientsituationer.
Alkoholberoende kopplat till karaktär och sjukdom
Studier visade att sjuksköterskors negativa attityder till att vårda alkoholberoende patienter var kopplat till att beroendet sågs som en brist på karaktär (Crothers et al., 2011; Molina et al., 2018; Vargas., et al 2010; Vargas., et al 2008). Det framkom att sjuksköterskor
karaktäriserade patientgruppen som svaga och hopplösa individer som kommer att misslyckas med sin behandling eftersom de saknar vilja (Molina et al., 2018; Vargas., et al 2008). Vidare framkom att en del sjuksköterskor föraktade patienterna som var återkommande till sjukhuset och gjorde narr av dem eftersom de saknade respekt för beroende patienter som de ansåg hade dålig karaktär (Vargas., et al 2010). I samma studie framkom det att de sjuksköterskor som såg alkoholberoende som en sjukdom starkt var emot kollegornas attityd med bristande respekt och ansåg att patientgruppen skall behandlas med respekt (Vargas., et al 2010). En del av sjuksköterskorna såg alkoholberoende som en sjukdom hade positiva attityder kring
alkoholdrickande och de såg inte beroendet som så allvarligt om patienten drack liknande mängder som sjuksköterskan själv utan ansåg att det var avkopplande att känna sig berusad (Vargas., et al 2008; Lock et al, 2002). Det fanns ett tydligt samband mellan den egna konsumtionen och när sjuksköterskorna tog upp patientens alkoholvanor som ett möjligt riskbruk (Lock et al., 2002). Även en latinamerikansk studie med sjuksköterskor i Brasiliens öppenvård hade kommit fram till liknande slutsatser att personliga incidenter med alkohol i den egna familjen styrde vilken attitydsjuksköterskan hade (Vargas, 2008; Lock et al, 2002).
Flera studiers resultat visade att sjuksköterskor som såg alkoholberoende som en sjukdom, framförallt äldre sjuksköterskor, generellt hade en mer positiv attityd gentemot
patientgruppen, de uttryckte en önskan att det fanns mer tid för dialog och reflektion kring patientens situation för att öka möjligheten till behandling (Crothers et al., 2011; Lock et al, 2002; Vargas., et al 2010). Det framkom att det fanns negativa attityder hos en del
sjuksköterskor som såg alkoholberoende som en sjukdom, de negativa attityderna baserades på upplevelsen att det var svårt och komplicerat att arbeta med patientgruppen vilket ledde till lägre motivation till att ge patienterna vård utan upplevde att de tog för mycket arbetskraft
(Molina et al., 2018; Warren et al., 2012). Även om sjuksköterskor generellt ansåg
alkoholberoende vara en sjukdom innebar det inte att det inte upplevdes obehagligt att arbeta med dessa patienter i synnerhet när de var akut påverkade och personlighetsförändrade (Molina et al., 2018; Vargas., et al 2010; Warren et al., 2012).
Kunskapsnivå
Sjuksköterskorna saknade utbildning och hade därför bristande kunskaper inom
alkoholberoende vilket i sin tur ledde till antingen en positiv eller en negativ attityd gentemot patienterna de mötte till ett riskfyllt alkoholdrickande och flera sjuksköterskors värderingar utgick ifrån sitt eget drickande av alkohol som ett mått för vad som var rimligt att konsumera för patienterna de mötte. Dessa sjuksköterskors synsätt var att en patient led av ett
alkoholberoende om hen konsumerar alkohol dagligen, de hade bristfälliga kunskaper gällande att de bör se till hela patientens beroendebeteende och att vara beroende av alkohol inte alltid automatiskt innebar ett “dagligt” drickande utan det fanns flera olika stadier inom beroendet (Vargas et al., 2008). Trots kunskaps bristerna om fenomenet alkoholberoende hos sjuksköterskorna var attityden positiv hos dem och de hade viljan att skapa sig mer kunskaper om alkoholberoende för att kunna förstå den komplexa situationen för att behandla patienten.
De uttryckte och förstod att det handlade om mer än den medicinska behandlingen såsom att hjälpa patienten att bygga broar med samhället vilket i sin tur kunde främja hälsan och minska lidandet hos dem. Vidare fanns det en positiv attityd hos majoriteten av sjuksköterskorna till nytänkande för att skapa en bättre struktur för detta. Det framkom att sjuksköterskorna önskade att det fanns en möjlighet att skapa en relation till de alkoholberoende och berusade patienterna för att ge dem möjligheten att få vidare hjälp hos andra specialiserade professioner efter att de hade stabiliserats från tillståndet i det akuta skedet. Arbetsuppgifterna fokuserade endast på det akuta skedet hos patienterna gällande den medicinska biten och sedan framkom det att det inte fanns någon struktur eller tid för att se på det komplexa sambandet mellan alkoholberoende och vårdlidandet som uppstod hos patienterna då det fanns stora brister i investeringar av detta i utbildningen (Pinto da Costa., 2014; Vargas et al., 2010).
Något som var av värde för sjuksköterskorna i deras arbete var de etablerade rutinerna och det goda samarbetet mellan sjuksköterskorna och annan vårdpersonal i de akuta situationerna vid alkoholförgiftning. När det kom till att samtala med patienterna om alkoholvanor upplevde sjuksköterskorna att de saknade både kunskap och verktyg inför detta. De kände sig osäkra på
“hur” och “när” de var lämpligt att ta upp dessa frågor med patienterna (Hakala et al., 2020).
Hotfulla patientsituationer
Sjuksköterskorna i studierna hade alla upplevt eller varit närvarande vid hotfulla patientsituationer (Hakala et al., 2020; Ortega et al., 2013). Det framkom att
sjuksköterskornas attityder starkt påverkade utfallet av den potentiellt hotfulla situationen och attityderna till alkoholberoende som sjukdom oftast var positiv men till den aggressiva
berusade patienten var den nästintill alltid negativ (Hakala et al., 2020; Ortega et al., 2013).
På en akutmottagning i Finland fanns etablerade rutiner för hotfulla situationer vilket ledde till att sjuksköterskorna kände sig trygga i sin roll och kunde behålla lugnet med en god attityd som de var medvetna om var det mest lyckade sättet att hantera hotfulla situationer enligt deras tidigare erfarenheter (Hakala et al., 2010). Sjuksköterskorna beskrev att det fanns en gräns för vad de tolererade och när den gränsen höll på att uppnås hade de strategier för att kunna stå emot de negativa känslornas utlopp som i sin tur kunde leda till dåligt bemötande med en negativ attityd (Hakala et al., 2010). I en studie från ett sjukhus i Chile framkom att det saknades rutiner för hotfulla situationer och sjuksköterskorna beskrev att de kände sig rädda för alkoholberusade patienter, deras rädsla skapade negativa attityder hos dem som i sin tur speglade patienterna som ledde till att de kunde attackera sjuksköterskorna (Ortega et al., 2013). Att sjuksköterskorna höll fast patienterna fysiskt och gav dem lugnande läkemedel förvärrade situationen ytterligare vilket ledde till att sjuksköterskorna förlorade både kontroll och sin auktoritet vilket förstärkte den negativa attityden (Ortega et al., 2013). Vidare
framkom att patientgruppen upplevdes komplex vilket gjorde det svårt att arbeta med eftersom det upplevdes svårt att förstå sig på patienternas beteende när de var aggressiva vilket ledde till negativa känslor och attityder även om vissa sjuksköterskor beskrev att de ofta uppvisade en fasad av en god attityd (Hakala et al., 2020; Ortega et al., 2013; Vargas et al., 2010). De sjuksköterskor som uppvisade en positiv attityd som de beskrev egentligen var en fasad med bakomliggande negativa känslor uttryckte att trots lång erfarenhet av att arbeta med denna patientgrupp så var det ingen försäkran om att denna erfarenhet var en garanti för att känna positiva känslor med en genuint positiv attityd utan för att lyckas med det beskrev de att det krävs en starkare professionalism (Hakala et al., 2020).
DISKUSSION Metoddiskussion
Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att få en fördjupad förståelse kring
sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende. Kvalitativa studier var den typ av studier som var mest lämpliga till litteraturöversikten då dessa studier har fenomenet förståelse som yttersta mål (Friberg, 2017). Kvalitativ metod beskriver Friberg (2017) syftar till att skapa fördjupad förståelse i ett vårdsammanhang vilket var det som var författarnas syfte. Deltagare i kvalitativa studier ges större frihet när det handlar om att lämna detaljerade upplevelser i jämförelse med kvantitativa metoder som handlar om att generalisera resultat (Friberg (2017) därför ses kvalitativ metod som en styrka. Under arbetets gång framkom det att en av studierna visade sig vara kvantitativ och författarna valde att behålla den till
litteraturöversikten då den speglade det valda fenomenet, detta ledde till att resultatet baserades på både kvalitativ och kvantitativ metod. Att använda både kvalitativ och
kvantitativ metod kan också vara en styrka i den mening att författarna ges möjligheten att se fenomenet från olika perspektiv (Friberg, 2017). Databaserna Cinahl Complete och PubMed valde författarna till databassökningarna då de främst innehåller forskning om omvårdnad (Friberg, 2017). Boolesk söklogik med operatorn AND användes som sökmetod i databaserna och sökorden översattes från svenska till engelska i svensk MeSH. Friberg (2017) beskriver att operatorn AND används för att koppla ihop sökord och på så sätt få fram en söksträng som i sin tur styr databaserna att hitta den typ av forskning författarna sökte efter. Denna sökmetod sågs som en styrka för att få fram relevanta studier som besvarade litteraturöversiktens syfte.
Artiklarna som tillämpades var publicerade mellan år 2000-2021, vilket kan uppfattas som en styrka. Styrkan var att flera iakttagelser har upptäckts inom valda området under det breda tidsspannet. Att ha med inklusions- och exklusionskriterier i en litteraturöversikt är ett hjälpverktyg för att finna relevanta studier inom valt ämnesområde (Friberg, 2017).
Inklusionskriterier och exklusionskriterierna valdes ut baserat på litteraturöversiktens syfte.
Artiklarna som författarna valde att tillämpa till litteraturöversikten var peer reviewed artiklar vilket var en styrka, då artiklarna var kvalitetsgranskade och av hög kvalitet (Friberg, 2017).
Resultatet var baserat på artiklar från olika delar av världen, dock var ingen av resultat- artiklarnas studier utförda i Sverige vilket kan uppfattas som en svaghet eller splittrad bild av resultatet. Författarna kunde se att artiklarna hade liknande resultat oberoende vilken del av världen studien var utförd i och med att alkoholberoende är ett globalt förekommande folkhälsoproblem sågs detta därför inte som en svaghet. En etisk reflektion författarna
uppmärksammade tidigt under arbetets gång var att de valt en benämning av patientgruppen som kunde uppfattas som att de skulle komma att förstärka stigmat gentemot patientgruppen, benämningen ändrades då från alkoholmissbruk till alkoholberoende. Att benämna en person som missbrukare är något som skapar stigma i samhället vilket orsakar lidande, att istället välja benämningen alkoholberoende som en sjukdom som alkoholberoendet är ökar
möjligheten till att främja hälsa hos patientgruppen detta var en svaghet hos författarna som inte noterade sitt val av benämning. En risk som författarna var medvetna om från arbetsstart var det engelska språket som inte var deras modersmål, de kunde finnas risk för feltolkningar som skulle kunna komma att påverka resultatet. För att undvika feltolkningar användes lexikon och texterna lästes flera gånger detta var en styrka.
Resultatdiskussion
Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholberoende. Under arbetets gång såg författarna två utmärkande tema i resultaten gällande sjuksköterskors attityder om den var positiv eller negativ. Det som framkom i resultaten som påverkade sjuksköterskans attityder var genomgående någon av följande faktorer: Kunskaper eller upplevelser.
Kunskaper
Enligt Hälso och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska alla patienter bemötas lika och ha rätt till samma vård. Hendersons beskriver sjuksköterskans omvårdnad som att hjälpa människan med vårdhandlingar som främjar eller återställer hälsa. Hälsa är ett mångdimensionellt och holistisk begrepp,såväl biologiskt som existentiellt. En sjuksköterska behöver kunna förstå helheten för att förstå patienten och vilka vårdhandlingar som patienten behöver för att bygga en allians med hjälp av både genuint intresse och medkänsla (Dahlberg & Segesten., 2010).
Negativa attityder försvårar ett holistiskt synsätt och påverkar hela omvårdnadsprocessen.
Attityder skall inte påverka patientens vård på något sätt och det skall inte ha betydelse vilken sjuksköterska patienten har. Författarna noterar att för att undvika att negativa attityder
påverkar vården av patienter krävs en bra sjuksköterskeutbildning som kan ge studenterna kunskap inför sitt arbete med alkoholpatienter. Detta är något som även sjuksköterskor själva upptäcker i sin kliniska vardag. I en studie från Brasilien så ansåg en majoritet sjuksköterskor själva att deras grundutbildning var inadekvat. De tyckte att det inte har diskuterats tillräckligt hur man pratar med och närmar sig patienter med denna typ av problematik. De hade själva önskat att de fått lära sig mer om alkoholmissbruk och hur man bemöter denna patientgrupp
(Rassool et al., 2006). Att ändra en attityd kan vara svårt men det är inte omöjligt och författarna uppmärksammar hur studier visar att även korta utbildningsinterventioner hos kliniskt aktiva sjuksköterskor inom alkoholberoende kan leda till positiva förändringar och attityder på kort tid genom bland annat föreläsningar och rollspel med patientfall och reflektioner(Vadlamudi et al., 2008). . Vidare visade det sig att kunskap om kriterier av riskfylld alkoholanvändning och tidig upptäckt är av stor vikt då alkoholberoende är ett globalt folkhälsoproblem som leder till ökad risk för alkoholrelaterade sjukdomar, våld och olyckor Det är förstås av stor vikt för samhället att man tidigt kan identifiera människor som riskerar att hamna i ett alkoholmissbruk. I alla utbildningar till sjuksköterska ingår att lära sig vad som leder till cancer, hjärt-kärlsjukdom med flera stora folksjukdomar men inte så mycket om skador relaterade till alkoholmissbruk. Detta trots att alkoholmissbruk är en av de största folksjukdomarna (Tengland & Vilhelmsson, 2017). Författarna fördjupade sig vidare i förståelsen av den mellanmänskliga processen som visade sig kunna stödja det själsliga hos patienten och vilka faktorer som kunde leda till att sjuksköterskan kunde förstå olika
reaktioner hos patienterna (Gustin & Lindwall, 2014). För att förstå reaktionerna och vad som visade sig leda till positiva reaktioner hos patienter var att få ett empatiskt bemötande av sjuksköterskan och känslan av att vara accepterad och sjuk som alla andra. Detta minimerade känslan av skam och skuld. För detta krävs att sjuksköterskan har fått tillräcklig utbildning i dessa frågor. Viktigast av allt att få insikt i att det är en sjukdom. En studie från 2016 beskrev att som alkoholberoende få uppleva stigma från vården kunde leda till att individen inte sökte vård framöver vilket i sin tur kunde leda till döden (ref). Att uppleva stigma från en
sjuksköterska kunde ibland ske endast genom en blick eller en känsla. Generellt i resultaten berodde stigma från vården på bristande kunskaper kring alkoholberoende (McCallum et al., 2016). Enligt Hjärnfonden (1994) innebär beroende av alkohol att ha en kronisk
återfallssjukdom som leder till ett starkt sug efter alkohol då det bildats förändringar i hjärnan som medfört att individens belöningssystem hamnat i obalans och att individen inte längre dricker för njutningens skull utan för att slippa må dåligt.
Författarna visar att utbildning är en faktor som påverkar sjuksköterskors attityder.
Upplevelser
Personer som lider av alkoholberoende kan uppleva det som en svårighet att öppna upp och berätta om sin beroendeproblematik i mötet med sjuksköterskan. Dahlberg & Ekman (2017) beskriver att det är av stor vikt att vården är personcentrerad med en god kommunikation så
att patienten upplever sig respekterad och erkänd. Alkoholberoende är ett stigmatiserat ämne i samhället och många förväntar sig att bli bemött med en negativ attityd därför väljer de inte alltid att söka vård (Karolinska Institutet, 2021). Likaväl som det är svårt för den
alkoholberoende personen att berätta om sin situation kan det för sjuksköterskan upplevas som svårt i frågor såsom att ta upp alkoholvanor med patienten, att inte veta hur hen ska ta upp frågor och likväl inte veta vad hen ska göra med svaret från patienten. Denna svårighet leder till en osäkerhet som i sin tur kan upplevas som en negativ attityd från vårdpersonalen även om det finns en vilja att göra gott. Att sjuksköterskor kan bidra till att göra skillnad för patienters hälsa för dem som har ett riskfyllt drickande och riskerar att bli alkoholberoende eller redan lider av ett beroende är något som är allmänt kunskap (Can, 2021). Dahlberg &
Segesten (2010) beskriver hur ett vårdlidande kan uppstå för patienten när det vårdande mötet som ska vara hälsofrämjande går fel och ett lidande uppstår. I resultatet från en studie
framkom det hur känslor av skam och skuld upplevdes hos patienterna i mötet med
sjuksköterskan när hen saknade förståelse kring beroendeproblematik. Det framkom också vad som krävdes för att uppleva en känsla av tillfredsställelse i vårdmötet. Det var att bli bemött med en positiv attityd och att känna sig accepterad med en helhetssyn och förståelse kring patientens komplexa behov (McCallum et al., 2016). Dahlberg & Segesten (2010) betonar hur vårdlidande kan vara förödande för människor när de upplever känslan av stigma och att varken blir sedd eller hörd när de är i behov av vård och skadliga effekter kan uppstå när vårdpersonal har en attityd om att alkoholberoende alltid kräver total livslång nykterhet.
Studier visar att personer som är alkoholberoende kan lida av ett milt till ett måttligt beroende och det finns en föreställning om att behandling automatiskt innebär livslång avhållsamhet till alkohol, vilket inte alltid är nödvändigt utan en begränsning av alkohol kan vara ett
behandlingsmål. Vidare framkom det att själva upplevelsen av föreställningen om den livslånga avhållsamheten kunde vara en anledning till att inte söka vård utan istället försöka hantera beroendet på egen hand (Finn et al., 2014). Sjuksköterskan är ofta den första
kontaktpunkten för den vårdsökande när det gäller den akuta fasen (Bové, 2019) och valet av vårdhandlingar kan antingen främja hälsa eller skapa lidande (Gustin & Lindwall, 2014). Att vårda patientgruppen med alkoholberoende är en komplex uppgift framkom i resultatet, vidare framkom att sjuksköterskor upplever att det handlar om att besitta både ett
professionellt och personligt ansvar gällande att engagera sig i patientens livssituation som kunde vara invecklad. Balansen av vårdandet till de som lider av alkoholberoende är komplext och den positiva attityden visade sig vara avgörande grunden för framtida
samarbete (Bové, 2019). Det framkom att det generellt fanns negativa tankar och attityder hos
sjuksköterskor, tankar om att patientgruppen var manipulerande människor som ljuger och att de upptog tid från de andra vårdbehövande patienterna utan beroende. Återkommande
attityder från sjuksköterskorna när de fick frågor om tankar och känslor kring att arbeta med patienter med beroendeproblematik var att de saknade tolerans gentemot patientgruppen och att det gjorde dem arga att arbeta med dem (Neville, 2014).
KLINISKA IMPLIKATIONER
Litteraturöversiktens utfall visade att negativa attityder gentemot patienter med
alkoholberoende var vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Negativa attityder baseras ofta på bristande kunskap om att alkoholberoende är en sjukdom och istället finns en föreställning om att beroendet handlar om brist på karaktär hos individen. En del
sjuksköterskor ser alkoholberoende som en sjukdom vilket är positivt men de ser inte alltid sjukdomen som andra sjukdomar. Det finns negativa känslor inför att vårda patientgruppen.
Att som patient söka vård och bli bemött med en negativ attityd kan leda till att patienten blir aggressiv vilket i sin tur förstärker de negativa känslor som redan finns sedan tidigare hos personalen.. För att undvika att vårdlidande uppstår kan sjuksköterskan med val av sina vårdhandlingar främja hälsa och mening som ger patienten kraft att fullfölja sin behandling.
Utbildning i sjuksköterskeutbildningen om alkoholberoende kan förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patientgruppen.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Det finns forskning om negativa och positiva attityders betydelse. Men det är ändå
förhållandevis små studier med ett mindre antal medverkande. Det skulle vara till stor nytta om det genomfördes större studier med fler sjuksköterskor. Dessa större studier skulle kunna leda till en ökad genomslagskraft på dagens sjuksköterskeutbildningar och vidareutbildningar på sjukhus och vårdcentraler såväl i Sverige som globalt. Större studier får dessutom en större chans att publiceras i de stora tidskrifterna. Vidare forskning av intresse skulle vara studier av hur attityder påverkar behandlingsresultatet i missbruksvården. Exempelvis om det finns sämre behandlingsresultat vid kliniker som har ett större antal sjuksköterskor med negativa attityder. Och även om attityder leder till förvärring av beroendesjukdomen och i så fall i vilken utsträckning.
SLUTSATS
Resultaten till föreliggande litteraturöversikt beskrev sjuksköterskors attityder till patienter med alkoholberoende. Forskningen visade att det fanns såväl positiva som negativa attityder bland sjuksköterskor. En positiv attityd med adekvata kunskaper om alkoholberoende kan bidra till att främja hälsa och känsla av mening i livet medan en negativ attityd baserad på bristande kunskaper är en starkt bidragande faktor till lidande och stigma. Vad som framkom i resultaten som påverkade sjuksköterskornas attityd visade sig främst utgå från bakomliggande kunskaper, tidigare upplevelser av möten med alkoholberoende patienter samt den egna synen på vad som orsakar alkoholberoende och den egna och närståendes uppfattning om
alkoholanvändande. Kunskapsbrist och utbildning var de faktorerna som visade sig påverka de negativa attityderna hos sjuksköterskorna allra starkast. Forskningen visar att de negativa attityderna minskar och de positiva attityderna ökar i och med sjuksköterskeutbildningens ökade betoning på alkoholmissbruk som en sjukdom.
REFERENSFÖRTECKNING
*artikel inkluderad i resultatet
Adler, H., Adler, H., Hollstedt, C., Löwenhielm, P., Olofsson, C., Sparring Björkstén, K. &
Wikner, M. (2015). Psykiatrins Juridik 2015: verksamhetsinriktad uppslagsbok. Täby:
Juridisk informationsservice (Juris
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri (4. uppl.).Studentlitteratur.
Arcidiacono, C., Velleman, R., Procentese, F., Berti, P., Albanesi, C., Sommantico, M., &
Copello, A. (2010). Italian families living with relatives with alcohol or drugs problems. Drugs: Education, Prevention and Policy, 17(6), 659-680. doi:
10.3109/09687630902824262.
Bové, H. M., Lisby, M., & Norlyk, A. (2019). Do the carers care? A phenomenological study of providing care for patients suffering from alcohol use disorders. Nursing Inquiry, 27(1). doi 10.1111/nin.12322.
Camptom, P. (2002). Caring for an alcohol-dependent. Nursing Management,32 (12). doi:
10.1097/00152193-200212000-00047.
C.A.N (1971) Vi sprider fakta om alkohol och andra droger i samhället. Hämtad 2021-05-29, från https://www.can.se/om-can/.
*Crothers, E., & Dorian, J. (2011). Determinants of Nurses`Attitudes toward the Care of Patients with Alcohol Problems. International Scholary Reseach Network. doi:
10.5402/2011/821514.
Dahlberg, K., Ekman, I. (2017). Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd. Stockholm: Liber.
Dahlberg, K., & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande : i teori och praxis. (1. uppl.).
Natur & Kultur.
Egidius, H. (2006). Termlexikon i psykologi och psykiatri. Studentlitteratur.
Epsykiatrienheten (2019). Internetbaserad behandling av alkoholbrukssyndrom. Hämtad 2020-12-02 från http://epsykiatrienheten.se/forskning/internetbaserad-behandling-av- alkoholbrukssyndrom-en-forskningsstudie/.
Finn, S-W., Bakshi, A-S., & Andréasson, S. (2014). Alcohol consumption, dependence, and treatment barriers: perceptions among nontreatment seekers with alcohol dependence.
Substance Use & Misuse, 49(6), 762-9. doi: 10.3109/10826084.2014.891616.
Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) (2014). Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt.
(2. uppl.) Studentlitteratur.
