IT 13 022
Examensarbete 15 hp Mars 2013
En studie av IT-miljön och dess användning inom förskolan
Hardy Eriksson
Institutionen för informationsteknologi Department of Information Technology
Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten
Besöksadress:
Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0
Postadress:
Box 536 751 21 Uppsala
Telefon:
018 – 471 30 03
Telefax:
018 – 471 30 00
Hemsida:
http://www.teknat.uu.se/student
Abstract
A study about the IT environment and its usage within preschool
Hardy Eriksson
The purpose of this study is to examine the usage of IT technology within preschool and study how IT tools are used by preschool staff for administrative as well as pedagogical assignments. Several aspects affects the work preschool staff do with IT which concerns availability to technology, how technology is used and how
technology is made available for the children. There are a number of questions linked to these aspects where some examples this study examines are which advantages, disadvantages, obstacles or other limitations that comes with introducing IT? This study also examines how, when and in what contexts IT is being used? Other questions examined are the pedagogue’s general views of IT, competence
development and eventual needs of investment? Further on this study examines to some part how children interact with IT during pedagogical activities?
The overall objective is to shed light on problems that preschool staff encounter in their daily work and on the basis of identifying important questions at issue that could constitute a basis for further research.
The results of this study are based on both a literature review and a field study.
The field study was carried out by visiting two different preschools that are equivalent both concerning the number of children, number of staff, overall technical standard, organizational and pedagogical design.
The results show a number of different problems of organizational, judicial and technical nature. Organizational scarcities concerns the responsibility of handling mandatorship, assurance of internal workflow of feedback within the municipal organization, organizing the local IT development, collaboration between the local preschool level, management level who has the operational responsibility, school committee authority and up to municipal executive board with regard to IT development. Technical scarcities concerns finding solutions that assures technical support to preschool staff both to problems that demands physical support recourses on site as well as improved troubleshooting and feedback from remote support staff.
Poorly adapted technique and software for educational use is a complex problem that involves a number of judicial questions. This concerns copyright, how agreements are settled, business arrangements and technical issues. All this is aiming at creating better conditions for preschool staff to work with IT and to strive for reaching set
objectives.
Tryckt av: Reprocentralen ITC IT 13 022
Examinator: Olle Gällmo Ämnesgranskare: Bengt Sandblad Handledare: Anette Löfström
i
ii
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att studera hur förskolepersonal använder IT i sin verksamhet såväl administrativt som pedagogiskt. Flera olika aspekter påverkar pedagogernas arbete med IT vilket både berör tillgången till teknik, hur tekniken används och hur tekniken ska göras tillgänglig för barnen. Det finns en mängd frågor knutna till dessa aspekter där några exempel som studien undersöker är vilka fördelar, nackdelar, hinder eller andra begränsningar som IT för med sig. I studien undersöks även hur, när och i vilka sammanhang IT används. Andra frågor som undersöks är pedagogernas generella syn på IT, behov av kompetensutveckling och eventuella investeringsbehov. Studien undersöker även till viss del hur barnen interagerar med IT i den pedagogiska verksamheten.
Det övergripande målet är att belysa och lyfta fram problem som förskolepersonalen stöter på i sitt dagliga arbete och utifrån detta identifiera viktiga frågeställningar som kan utgöra underlag för vidare forskning.
Studiens resultat baseras på en litteraturstudie och en fältstudie. Fältstudien genomfördes vid besök på två olika förskolor som är likvärdiga både med avseende på antal barn, antal pedagoger, teknisk standard, organisatoriskt och pedagogiskt utformning.
Resultaten visar en rad olika problem av både organisatorisk, juridisk och tekniks karaktär.
Organisatoriska brister berör t.ex. hanteringen av huvudmannaskapet och det interna
återkopplingsarbetet inom kommunen, organiserandet av det lokala utvecklingsarbetet av IT på enhetsnivå, samarbetet mellan förskola, förvaltning och nämnd med avseende på IT utveckling. Tekniska brister handlar om att hitta lösningar som säkerställer hjälp till personalen både när det gäller problem som kräver fysisk support på plats som förbättrad felsökning och återkoppling från telefonsupport.
Dåligt anpassad teknik och programvara för undervisningsverksamhet är ett komplext problem som berör juridiska frågor kring både upphovsrätt, avtalsmässiga frågor, frågor kring affärsmodeller, tekniska frågor. Allt syftar till att skapa bättre förutsättningar för
förskolepersonalen att arbeta med IT i sin verksamhet och sträva mot uppsatta mål.
Nyckelord: IT-Miljö, Lärandemiljö, IT, IKT, Digital kompetens, Datorteknik
iii
Förord
Denna studie vänder sig i första hand till verksam personal, enhetschefer och övrig berörd personal på kommun och förvaltning för de aktuella förskolor som deltagit i denna studie.
Innehåll och resultat kan naturligtvis även vara intressant för andra förskolor med tillhörande personal, enhetschefer, förvaltningar och huvudmän inom Stockholms län. Även politiker, studenter eller forskare inom tvärvetenskapliga områden kan ha intresse för innehållet.
Några ord på vägen!
Innan du sätter din fot på vägen vänd först ditt öga mot målet
för
Ingenting är omöjligt.
Det omöjliga tar bara lite längre tid.
(Winston Churchill)
Uppsala februari 2013 Hardy Eriksson
iv
1 Introduktion ... 1
1.1 Studiens syfte, mål och frågeställningar... 2
1.2 Avgränsningar ... 3
1.3 Begreppsförklaringar ... 3
2 Bakgrund ... 4
2.1 Historik ... 4
2.1.1 Datorn i det svenska utbildningssystemet ... 4
2.1.2 Tillbakablick på den svenska förskolan ... 5
2.2 Skollagen och Läroplanen för förskolan ... 6
2.2.1 Övriga stadgar och rekommendationer ... 7
3 Tidigare forskning ... 7
3.1 Tekniska faktorer som påverkar införandet av IT i skolan ... 8
Dåligt anpassade programvaror och brist på digitala lärresurser ... 8
3.2 Organisatoriska faktorer i kombination med teknikens förändringstakt ... 9
Betydelsen av organisatoriskt arbete på kommunal och lokal nivå ... 11
3.3 Sammanfattning ... 12
4 Teori ... 13
4.1 Sociokulturellt perspektiv på lärande ... 13
4.2 GMOC modellen ... 14
4.2.1 Generell nivå... 16
4.2.2 Individuell nivå ... 17
4.3 Sammanfattning ... 17
5 Metod och Genomförande ... 18
5.1 Metod och genomförande ... 18
5.1.1 Observation ... 19
5.1.2 Intervju ... 20
5.1.3 Urval ... 20
5.1.4 Etiska överväganden... 21
5.1.5 Bearbetning av material ... 21
6 Resultat ... 22
6.1 Intervjuresultat ... 22
Från förskolan i Stockholms län... 22
v
Från förskolan i Uppsala län ... 27
6.2 Observationsresultat ... 32
Från förskolan i Stockholms län... 32
Från förskolan i Uppsala län ... 33
Sammanfattning ... 34
6.3 Beskrivning av IT-miljön ... 34
Förskolan i Stockholms län ... 35
Förskolan i Uppsala län ... 36
6.4 Drift och Supportarbete ... 36
På förskolan i Stockholms län ... 37
På förskolan i Uppsala län ... 37
6.5 Hur GMOC modellen kan användas ... 38
Aktuell situation från intervjumaterialet - Stockholm ... 38
Applicera GMOC modellen ... 39
Jämförelse mellan yrkesgrupper på förskolan i Stockholms län ... 39
Aktuell situation från intervjumaterialet - Uppsala... 40
7 Slutsats... 41
7.1 Några viktiga aspekter ... 43
7.2 Frågeställningar för vidare forskning ... 44
Organisatoriska aspekter i kommunledning, förvaltning och förskola ... 44
Organisatoriska aspekter kring supportverksamheten och teknisk problematik ... 45
8 Diskussion ... 45
Den historiska forskningens påverkan ... 45
Betydelsen av regelbunden kompetensutveckling ... 46
Betydelsen av mer internt samarbete ... 47
Tips och möjligheter ... 47
9 Förslag på vidare studier ... 48
En studie för att ge en samlad bedömning av tidigare forskning ... 48
Hur påverkas små barn vid långvarig användning av IT-verktyg ... 48
Referenslista ... 49
1
1 Introduktion
Datortekniken med dess möjligheter är en bland få uppfinningar som har haft störst påverkan på vårt samhälle utifrån flera aspekter. Den är till sin natur så flexibel att den kan användas i allt från mikrochipteknik till att utgöra hela infrastrukturer. Flexibiliteten möjliggör
användning av datorteknik i en enorm mängd tillämpningar som tillsammans med avancerade programvaror ger oanade möjligheter till vad modern avancerad teknik kan användas till. Hela samhället genomsyras av datorteknik och används dagligen av de flesta människor såväl på arbetet som i hemmet och av våra barn både hemma och på skolan.
IT har förändrat de grundläggande förutsättningarna och vidgat gränserna för hur lärande kommer att ske i framtiden, och till viss del har dessa förändringar redan skett. Den enorma mängd lättillgänglig information som finns via Internet möjliggör för elever att finna andra kompletterande vägar att hitta information än via läraren och läroboken. Detta har förändrat lärarens roll till att inte bara förmedla kunskap utan ska även hjälpa elever att utveckla kunskap samt ge dem redskap för att söka, hantera och kritiskt värdera information. Läraren ska även skapa en lämplig lärmiljö för bearbetning av information som främjar skapande av ett sammanhang för lärande. Samtidigt som IT ger eleven en ökad kontroll över sitt lärande så förskjuts också ansvaret för det egna lärandet över på den enskilde individen. Här har läraren fortfarande en mycket viktig vägledande och handledande roll att fylla för att hjälpa elever till ett mer självständigt tänkande och utveckla färdigheter att kritiskt granska och använda information på ett meningsfullt sätt.
Mycket av detta resonemang kan även appliceras på förskolans verksamhet. Allteftersom IT har kommit att integreras och bli mer förekommande även inom förskolan har allt större krav smugit sig på och blivit en realitet för många pedagoger. Även om förskolan i jämförelse med övriga skolformer var sent ute i moderniseringsprocessen med införande av modern IT- teknik så har man i många kommuner under senare år kommit igång bra med detta arbete. Det finns dock stora skillnader i hur långt man nått i denna integreringsprocess såväl inom
enskilda kommuner som över hela Sverige. Tittar man på de förväntningar som finns bland skolpersonal överlag så förekommer de i termer av att modern teknik ska; förbereda barnen inför framtiden, utjämna skillnader med avseende på tillgång och användande i hemmet, att tekniken ska bidra till ett effektivare lärande och att tekniken ska vara en förändringsbärare och driva på reformeringsarbetet av undervisningsverksamheten (Ljung-Djärf, 2004).
Denna studie kommer att fokusera på förskolans verksamhet och hur personalen använder tekniska hjälpmedel såväl administrativt som pedagogiskt. Här är det intressant att titta på hur pedagoger använder IT teknik, när och i vilka sammanhang. Studien undersöker såväl vilka fördelar, hinder, begränsningar som andra nackdelar som IT tekniken för med sig. Den studerar också vilka investeringsbehov av mer IT teknik som finns, görs uppföljning av införskaffad teknik, pedagogernas kompetensnivå och vilka behov som finns när det gäller fortbildning med avseende på IT.
Det finns många olika aspekter som påverkar det arbete som pedagoger ute i
verksamheterna utför när de arbetar med att införa IT-teknik. Några aspekter kan t.ex. vara att det är en sak att ha tillgång till teknik, men en annan att dels veta hur man använder tekniska hjälpmedel och dels hur man på bästa sätt gör tekniken tillgänglig för barnen.
Faktorer som påverkar tillgång till ny teknik är ofta av ekonomisk eller organisatorisk karaktär. Sker inköp av teknik från en avtalad leverantör eller mer fritt? Hur stort inflytande har personalen på vilken teknik som ska köpas in? Hur är arbetet kring integrering av ny teknik organiserat på enhetsnivå? Hur är arbetet kring integrering av ny teknik organiserat på huvudmannanivå? Hur väl fungerar samarbetet mellan huvudman, förvaltning och förskolans personal?
2 Faktorer som påverkar hur man använder IT är kunskapsrelaterad och syftar på personalens kunskap om hur IT-verktyg kan användas på bästa sätt. Detta kan t.ex. röra faktorer som befintlig kompetensnivå, behov av fortbildning och hur väl supportverksamheten fungerar?
Faktorer som gör tekniken tillgänglig för barnen kan t.ex. vara hur många datorer eller Ipads som finns tillgängliga för användning i den pedagogiska verksamheten? Finns tillgång till nätverk och Internet på barnens datorer? Finns någon form av pedagogisk strategi för hur ny teknik ska användas av barn? Andra aspekter kan t.ex. ha att göra med hur personalen ska hantera det allt ökade kravet från föräldrar på barnens anonymitet. Idag får en enkel bild som läggs ut på nätet en enorm exponering till omvärlden och detta problem fanns inte före Internets tillkomst. Modern teknik har på detta sätt skapat ett dilemma för personalen för hur man kan använda ny teknik i den pedagogiska verksamheten för att undvika onödig
exponering av barnen på Internet. Det är hela tiden en balansgång och avvägande från gång till gång vad som ska tillåtas och inte. Det finns en rad problemställningar knutna till frågor som dessa. Detta behöver belysas genom att lyfta fram identifierbara problem som
förskolepersonal ute i verksamheterna stöter på i sitt dagliga arbete. När ny avancerad teknik används ges möjligheter att förbättra verksamheten och skapa bättre förutsättningar för förskolans personal att på ett effektivare sätt jobba mot uppsatta mål.
1.1 Studiens syfte, mål och frågeställningar
Detta examensarbete utgör en delstudie inom ramen för en pilotstudie som sker via ett samarbetsprojekt som startats upp mellan Uppsala Universitet och Stockholms Stad. Det har inletts med en pilotstudie som behandlar förskolan som kulturmiljö ur ett helhetsperspektiv och besvarar olika frågeställningar kring föräldrars val av förskola. Syftet med föreliggande
studie är att specifikt studera IT-miljön utifrån hur den används, när och i vilka sammanhang.
Ett annat syfte är att studera personalens syn på IT. Studien kommer även i viss mån att inkludera observationer av teknikanvändning tillsammans med barnen.
Ett övergripande mål med denna studie är att identifiera viktiga frågeställningar kring förskolans IT-miljö ur förskolepersonalen perspektiv där i förlängningen den nya kunskapen ska utgöra ett välgrundat underlag för vidare forskning inom förskoleverksamheten. För att kunna uppfylla syftet och målet med denna studie har jag ställt upp ett antal frågeställningar kring förskolans IT-miljö och dess användning i relation till i första hand personalen, men i viss mån även till barnen.
De frågeställningar jag avser söka svar på är följande:
Hur ser personalen på ny teknik?
Hur används IT och övriga tekniska hjälpmedel av förskolans personal, när och i vilka sammanhang?
Finns ett investeringsbehov av någon typ av tekniska hjälpmedel som inte finns tillgänglig idag i er verksamhet?
Vilka problem, hinder, begränsningar eller andra nackdelar för ny teknik med sig?
Hur ser personalens IT-kompetens ut? Behövs mer utbildning som stöd i arbetet för att hantera ny teknik?
Hur interagerar barnen med befintlig IT teknik?
Hur ser förskolans IT-miljö ut?
3
1.2 Avgränsningar
De avgränsningar som gäller för detta arbete är dels att inga intervjuer har hållits med vare sig barn eller deras föräldrar på någon av de aktuella förskolorna. Anledningen till denna
avgränsning är att detta skulle ta för mycket tid i anspråk att bearbeta och analysera
materialet. Fokus för denna studie ligger på IT och hur den används av personalen utifrån ett tekniskt perspektiv. Pedagogiken som ämne finns till viss del med eftersom teknik och pedagogik är tätt sammanvävda inom förskolemiljön. En ytterligare avgränsning är att endast en referensintervju kommer att genomföras då alltför många intervjuer skulle ta för mycket tid i anspråk att genomföra, bearbeta och analysera.
1.3 Begreppsförklaringar
Här förklaras vissa förekommande tekniska begrepp och termer som förekommer i rapporten.
Läsaren kan vid osäkerhet kring dessa termers betydelse referera hit.
IT: är ett gammalt uttryck som funnits med länge och står för Informations Teknik.
Ursprungligen syftade IT som begrepp på datorutrustning som används för all form av informationshantering t.ex. att skapa, lagra, hämta, motta eller manipulera data. Man brukade även räkna in utrustning som används för att skicka data som t.ex. all form av
nätverksutrustning. Begreppet som sådant är diffust och det finns många olika definitioner och allt eftersom den tekniska utvecklingen i samhället fortskrider så har begreppet fått en allt vidare betydelse. (Datatermgruppen, 2012)
IKT: står för Informations- och Kommunikations Teknik. Uttrycket som sådant kom till på 90-talet (där k:et lades till det gamla IT-begreppet) då den tekniska utvecklingen mognat och datortekniken gjorde det möjligt att kommunicera på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt. Ordet kommunikation syftar på den del av IT-tekniken som gör kommunikation mellan människor möjlig t.ex. med text, tal, bilder, videosekvenser. Detta inkluderar då också all teknik som möjliggör distribution och presentation av information som Radio, TV och Telefoni. Oftast är det ändå fortfarande det äldre IT-begreppet som de flesta använder när man syftar på hela teknikområdet. (Datatermgruppen, 2012) (B. Östlund, 1999) DIGITAL KOMPETENS: är ett förhållandevis nytt uttryck som ofta används i media och facklitteratur. Dock finns ingen riktigt exakt definition ännu men Europaparlamentet gav ut en egen version 2006 så som de uppfattar begreppet. Jag citerar nedan: ”Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT färdigheter, d.v.s. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet”. (En europeisk referensram, EU 2006)
IT-MILJÖ: avser i denna studie en beskrivning av hela den tekniska miljön på förskolan som används dagligen av personalen för såväl administrativt som pedagogiskt arbete.
Beskrivningen sker med avseende på antal datorer, typ av datorer, användningsområde, typ av nätverk, kapacitet på nätverk, skrivare, projektorer och eventuella andra tekniska hjälpmedel som används regelbundet i verksamheten.
DATORTEKNIK: En definition enligt nationalencyklopedin: ”Avser ett teknikområde som omfattar såväl utrustning, maskinvara (hårdvara), som metodik, programvara (mjukvara), för datorer”. (www.ne.se, 2012)
DIGITALA LÄRRESURSER: En definition av enligt citat från skolverkets hemsida:
”Med digitala lärresurser menar vi alltså alla typer av material i digital form som främjar lärande. Det kan vara allt från den minsta beståndsdel, som till exempel en bild, ett ljud eller
4 en animation, till en mer komplext sammansatt resurs, exempelvis en webbplats, en kurs eller en applikation”. (www.Skolverket.se, 2012)
MOLNLÖSNINGAR: Handlar om att istället för att den egna organisationen investerar i omfattande plattormar, utvecklingsmiljöer, stor lagrings eller processorkapacitet lokalt i den egna infrastrukturen så köps detta in som tjänster från en extern leverantör. Det man kallar skalbara resurser tillhandahålls som tjänster via Internet som fått namnet ”molntjänst”, vilket möjliggör ständig tillgång till sitt material oberoende av tid och plats (www.qd.se, 2013).
2 Bakgrund
2.1 Historik
2.1.1 Datorn i det svenska utbildningssystemet
Integrationen av IT i svensk skola har pågått i snart 40 år. En försöksverksamhet startades 1973 som gick under namnet ”Datorn I Skolan” (DIS). Den kan ses som ett avstamp på en integrationsprocess som fortfarande pågår. Dåvarande Skolöverstyrelsen fick i uppdrag att inleda denna försöksverksamhet som pågick från 1973 – 1980 och leddes av Institutionen för ADB i Stockholm(J. Lindh, 1997). DIS bedrevs i projektform och hade som syfte att studera
”de pedagogiska konsekvenserna av datoriseringen för skolan, d.v.s. påverkan på
undervisningens innehåll, organisation och metodik samt på fortbildning och läromedel” (J.
Lindh, 1997).
När slutrapporten lades fram efter DIS projektets slut så visade resultaten på förhållandevis goda förutsättningar för en fortsatt integration av IT. Rapporten visade inte bara att det fanns ett behov av datorer i skolan utan också att det var fullt möjligt att genomföra en integration där datorer kunde användas av både lärare och elever på ett acceptabelt sätt som fungerade i praktiken (U. Riis, 2000). Under hela 70 och 80-talet genomfördes ett flertal omfattande forskningsprojekt som alla bidragit med viktig kunskap kring integrationsprocessen av datorteknik i utbildningssystemet. Totalt spenderade staten och Sveriges kommuner tillsammans omkring 500 miljoner SEK på olika IT satsningar under åren 1984 – 1993 (U.
Riis, 2000). Till detta kommer också olika bidrag från medfinansiärer, t.ex. olika dataföretag och bokförlag som varit delaktiga i olika utvecklingsprojekt (U. Riis, 2000).
Skolverket bildades 1991 och tog då över rollen som ansvarig myndighet för utbildningssystemet. Under 90-talets första hälft var aktiviteten låg kring skolinriktad
forskning. Stiftelsen för Kunskaps och Kompetensutveckling bildades 1994 som en fristående aktör som har som sin huvuduppgift att som medfinansiär stärka Sveriges konkurrenskraft genom att verka för samarbeten och kompetensutbyten mellan näringsliv, olika lärosäten och forskningsinstitut. Redan från starten 1994 fram till 1999 satsade KK-stiftelsen runt 1,5 miljarder på olika skolutvecklingsprojekt där fokus låg på att öka användningen av IT i skolan, utveckling av läromedel och kompetensutveckling (U. Riis, 2000).
Mellan åren 1999-2002 landsattes ett projekt som gick under förkortningen ITiS (IT i Skolan) och är kanske ett av de mest ambitiösa projekt som drivits där 1,5 miljarder satsades under ca 2,5års tid. ITiS planerades och drevs av en delegation inom
utbildningsdepartementet. Av satsade medel avsattes 1,3 miljarder för olika former av
teknikstöd och resterande 200 miljoner satsades på kompetensutveckling av ca 70 000 lärare.
Satsningen inbegrep lärare inom alla Sveriges kommuner (Fritzdorf, Aderklou, Tebelius, 2003). Grundsyftet var att dels stärka lärares kompetens men främst att stödja och stärka samarbetet lärare emellan. Man ville också skapa en mer utvecklande och självstyrande miljö för eleverna genom ett ökat IT användande.
5 De senaste tio åren har ytterligare insatser gjorts av bl.a. KK-stiftelsen vilket oftast rör sig om satsningar som har nära koppling till näringslivet. Många kommuner har även gjort lokala satsaningar runt om i Sverige. Skolverket har även fått i uppdrag av regeringen att verka för utveckling av Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) i skolor och därtill knutna verksamheter. Ett exempel på en större nationell satsning som skett de senaste åren heter Praktisk It och Mediekompetens (PIM) som syftar till att ge alla pedagoger inom förskola och skola ökad kunskap om hur man kan använda IKT i arbetet för att bli effektivare på att dra nytta av den digitala teknikens möjligheter (www.skolverket.se, PIM).
2.1.2 Tillbakablick på den svenska förskolan
Den utveckling som skett i förskolan de senaste 40 åren har ur ett tekniskt perspektiv varit betydligt mer blygsam. Under 70, 80 och första hälften av 90-talet skedde lite eller ingen egentlig teknisk utveckling inom förskolan.
Barnstugeutredningen (BU) var en statlig utredning som pågick från 1968 – 1972. Den tillkom för att modernisera den svenska förskolan. Behovet av en modernisering bottnade i att förskolan tidigare utgjort en relativt begränsad verksamhet och strukturella förändringar i samhället som ledde till ett växande behov av barnomsorg. Stora barnkullar i kombination med att allt fler kvinnor började förvärvsarbeta och en förändrad syn på den pedagogiska verksamheten bidrog till insikten om att en modernisering av förskolan måste ske. BU ledde till att lagen om allmän förskola kom till 1975. I början av 80-talet blev förskolan en del av socialtjänsten där socialtjänstlagen blev förskolans viktigaste styrdokument. (Kärrby, 2000).
Under 80-talet började förskolans funktion i samhället och i hela utbildningssystemet att ifrågasättas. Det fanns politiska krafter som tidigt ville koppla förskolan till den övriga skolverksamheten då krav började ställas på en tydligare pedagogik. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utreda förskolans innehåll, struktur och organisation och ta fram ett nytt
pedagogiskt program som skulle svara upp mot de allt högre ställda kraven från samhället.
Under hela 80-talet hade kostnaderna för barnomsorgen stadigt ökat och en bit in på 90- talet började kostnaderna nå sådana nivåer att man från politiskt håll började ifrågasätta vilken valuta man fick för pengarna. Ord som kvalitet och effektivitet började användas där man diskuterade relationen mellan dessa begrepp (Kärrby, 2000).
Utifrån ett tekniskt perspektiv hade lite hänt fram till 90-talets mitt. Förskolan skulle dock genomgå stora förändringar under 90-talet som i grunden berodde på dels en förändrad syn på två begrepp som i princip styr förskolans verksamhet idag. Dessa begrepp är mål och
värderingar. Dels även en förändrad syn i samhället på förskolans funktion som inte bara skulle handla om att lösa ett behov av omsorg och fostran, utan skulle även innefatta ett ansvar för undervisande arbetsuppgifter. (Kärrby, 2000).
Även andra aspekter bidrog till förskolans förändring som t.ex. den ekonomiska krisen i början på 90-talet som ledde till kraftiga besparingar där kommuner tvingades öka
barngruppernas storlek, minska personal. Man införde flexibel skolstart, det blev tillåtet med privata förskolor och den tekniska utvecklingen i samhället i stort hade nått en nivå där
Internet var en realitet (Kärrby, 2000). Detta sammantaget ledde till att tiden var mogen för att koppla samman förskolan med de övriga skolformerna och göra förskolan till en ren skolform vilket skulle förändra förutsättningarna att möta allt högre krav från samhället. (Kärrby, 2000) Förskolan bytte huvudman 1998 från Socialstyrelsen till Skolverket. Förskolan skulle då lyda under skollagen och inte som tidigare under socialtjänstlagen. Därmed krävdes en läroplan anpassad för förskolan, vilket också presenterades samma år. Denna förändring innebar en tydlig markering att barns utveckling och lärande skulle ha en framträdande roll och tillsammans skulle omsorg, fostran och lärande bli förskolans tre huvudsakliga
ansvarsområden. En annan effekt var att benämningen förskola började användas från 1998.
Tidigare användes benämningen daghem (Ljung-Djärf, 2004). Ur ett tekniskt perspektiv har
6 denna förändring också lett till att förskolan fått ta del av satsningar som staten genomfört de senaste 10-12 åren där både fortbildning av pedagoger och investering i datateknik skett.
Ambitionen från statens sida är att även förskolans verksamhet ska avspegla och någorlunda hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen i samhället genom att främja utvecklingen och användningen av IKT. Detta ska ske genom att, enligt citat från
regeringsbeslut 2008-12-23: ”utgå från målgruppers olika behov och förutsättningar vid spridandet av kunskap om användandet och utformningen av bl.a. IKT i lärprocesser, digitala lärverktyg och lärande exempel inom området” (Utbildningsdepartementet - 2008).
2.2 Skollagen och Läroplanen för förskolan
De viktigaste styrdokumenten för förskolan är dels skollagen, kommunallagen och läroplanen för förskolan, Lpfö98. Dessa utgör en nationell lagstiftning som gäller över hela landet.
Skollagen innehåller de lagar som berör hela det offentliga skolväsendet och reglerar dels övergripande mål och riktlinjer för utbildningsverksamheten och reglerar dels grundläggande rättigheter och skyldigheter som ankommer barn, elever och vårdnadshavare. Dessutom reglerar skollagen huvudmannens ansvar när det gäller skolverksamheten
(www.skolverket.se, lagar och regler). Som exempel innehåller Skollagens kapitel 8 de allmänna bestämmelser som gäller för förskola med offentlig huvudman. Paragraf 2 anger enligt citat; 2 § ”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt
utbildning” (www.skolverket.se, lagar och regler). I den enhet som omsorg, utveckling och lärande bildar behöver tekniken finnas med som en naturlig del av vardagen för barnen.
Tekniken ska inte ersätta något annat utan funnas med som ett redskap som utvecklar, lär och förbereder barnen för grundskolan.
Läroplaner beskriver skolverksamhetens uppdrag i mer detalj och utgör en form av förordningar. Läroplanen för förskolan, Lpfö98, innehåller vilka värdegrunder, mål och riktlinjer som verksamheten ska följa. Tillsammans med skollagen och kommunallagen, som innehåller mer övergripande regler, så kompletterar läroplanen med mer detaljerade regler för själva verksamheten (Det svenska skolsystemet, 2011) (www.skolverket.se, läroplaner).
Läroplanen anger att förskolans uppdrag, med avseende på teknik, är: ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning”. Ny teknik öppnar många nya möjligheter för att stimulera skapande med film, bild, sång såväl som nya sätt att främja lärande i olika ämnen eller teman som siffror, tal och skriftspråk.
Observationsresultaten i denna studie visar även andra positiva effekter som användning av IT-verktyg ger som t.ex. att barn tränas i att samarbeta, diskutera kring problemlösning.
Det finns av regeringen utfärdade kursplaner som innehåller nationella mål för olika ämnen. Kursplanerna anger vilka mål undervisningsverksamheten ska sträva mot i varje enskilt ämne och vilka mål som ska ha uppnåtts när varje elev gått ur grundskolan (Det svenska skolsystemet, 2011). Utöver detta finns en rad olika föreskrifter, allmänna råd och förordningar som alla är samlade i skolverkets författningssamling (SKOLFS).
7
2.2.1 Övriga stadgar och rekommendationer
Förutom styrdokument i form av lagar och förordningar finns även några typer av dokument som inte utgör någon nationell lagstiftning i sig men som ändå är en form av regler som Sverige som nation har förbundit sig att följa genom att underteckna internationellt överenskomna avtal eller rekommendationer. Två exempel är FN:s förklaring om de
mänskliga rättigheterna och Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser. FN dokumentet sätter fokus på den enskilde individens
rättigheter om människors lika värde, individens frihet, jämställdhet, respekt och demokrati.
Dessa värdegrunder återfinns i alla svenska läroplaner och utgör grundstommen i det ansvar för lärande som åligger dagens skola. Genom att olika länder ratificerar detta dokument och då förbinder sig att följa dessa stadgar är detta en tydlig markering från internationella politiska ledare på hur viktig man anser att grundläggande fri- och rättigheter är. Innehållet i FN:s dokument om de mänskliga rättigheterna är allmänt hållet och kom till i en tid då den svenska skolan såg helt annorlunda ut. Detta till trots så är FN-stadgan lika viktig idag som den var vid sin tillkomst 1948 (FN, 1948-2008).
Europaparlamentets dokument om de åtta nyckelkompetenserna utgör en europeisk
referensram som ska främja EU medborgares kompetens att behärska all ny teknik, som finns i vårt samhälle, som ständigt utvecklas. Den fjärde nyckelkompetensen är ”Digital
kompetens”. Digital kompetens beskrivs som en kunskap där individen klarar av att på ett säkert och kritiskt sätt använda informationsteknik såväl i sitt arbete som på fritiden för att söka, hämta, lagra, bedöma, bearbeta, producera eller på annat sätt utbyta information. Att klara av deltagande i samarbetsnätverk och kommunicera via internet. Dokumentet är en rekommendation som alla EU länder förväntas följa (En Europeisk referensram, 2007).
3 Tidigare forskning
När det gäller tidigare forskning inom såväl förskolan och grundskolan som gymnasiet så finns ganska mycket material att tillgå då det gäller frågeställningar knutna till pedagogiken som ämne. Detta gäller både utifrån personalens och elevernas perspektiv. Betydligt mindre material finns att tillgå när det gäller IT och dess användande vid undervisning. Det mesta som finns berör oftast grundskolan och gymnasiet. När det gäller forskning som mer
fokuserar på förskolan ur ett tekniskt perspektiv är utbudet än mindre. I det material som finns har oftast pedagogiken den dominerande rollen. När det gäller forskning som tittar specifikt på förskolan utifrån ett tekniskt perspektiv där pedagogiken får ha en mer undanskymd roll är utbudet än mindre. Detta gäller i än högre grad studier som dessutom ska beröra tekniken utifrån förskolepersonalens perspektiv i första hand där barnens finns i en mer undanskymd roll. Eftersom utbudet av förskoleinriktad forskning med avseende på IT är så pass litet används material i litteraturstudien från liknande forskning inom grund- och gymnasieskolan.
Även om förskolan skiljer sig på många punkter från de övriga skolformerna så är mycket av den tidigare forskningen som gjorts inom grund och gymnasieskolan även relevant för förskolan. Vissa resonemang kommer därför i detta avsnitt att kretsa kring resultat av studier från grund och gymnasieskolan där viss problematik är fullt applicerbar även på förskolan.
För att få en översiktlig bild av den tidigare forskning som finns inom detta område har jag till största delen använt mig av webbaserat material även om jag också använt viss
studielitteratur. Det webbaserade materialet utgör dels ett antal tidigare examensarbeten, ett avhandlingsarbete, ett antal studier genomförda av skolverket, ett antal andra
forskningsrapporter och studier som jag hämtat från olika hemsidor, enskilda dokument med lagtexter och andra rekommendationer från t.ex. EU.
8 Jag kommer i förekommande fall referera till dessa olika dokument där så är relevant för jämförelse av resultat och som stöd vid vissa resonemang. Efter att har läst igenom och sammanfattat min egen bild av det material jag använt vid min litteraturstudie så finns en rad aspekter att reflektera över utifrån de resultat som presenterats. Jag har valt att reflektera över två övergripande aspekter från mitt bakgrundsmaterial som har relevans för IT användningen inom förskolan. Den ena aspekten rör tekniska faktorer och den andra aspekten
organisatoriska faktorer.
3.1 Tekniska faktorer som påverkar införandet av IT i skolan
Den första aspekten jag tänkte reflektera över är av teknisk karaktär och har att göra med att mycket av den teknik som produceras och köps in för att användas i utbildningsverksamhet är i grunden inte anpassad för detta ändamål. Själva grundproblemet ligger i att under lång tid har det varit olika aktörer inom näringslivet och försäljarkåren som styrt produktutvecklingen där starka kommersiella krafter legat bakom och tryckt på för vilka produkter som ska
utvecklas och produceras (U. Riis, 2000). U. Riis skriver t.ex. att skolan ofta påtvingats IT teknik som man haft problem att anpassa och använda i sin utbildningsverksamhet. I realiteten har det ofta varit så att utbildningsverksamheten har fått anpassa sig till tekniken och inte tvärtom. Vidare skriver U. Riis att introduktionen av IKT i den svenska skolan till stor del styrts av olika aktörer på marknaden där såväl företrädare för utvecklingsföretag som folk i försäljarleden bestämmer vad som ska tillverkas. Detta har begränsat lärares och pedagogers möjligheter att ta till vara teknikens möjligheter. Det har även förekommit politiker som agerat företrädare för det man kallat praktikgemenskapernas perspektiv (U. Riis, 2000).
Här är det viktigt att det finns företrädare för utbildningsväsendet som kan påverka de företag inom näringslivet som utvecklar ny teknik så att såväl hårdvara som mjukvara blir anpassade för utbildningsändamål. Det är även viktigt att det ställs krav från politiskt håll att det utvecklas teknik som är bättre anpassad för skol- och förskoleverksamhet än den tidigare varit. Det är också viktigt att kontinuerligt lyssna på synpunkter, idéer och krav från lärare och pedagoger om vilka behov de har när det gäller teknikens utformning. Det är mycket viktigt att dessa grupper ges ett visst inflytande över hur deras framtida IT-verktyg ska utvecklas (Skolverket, Digitala Lärresurser, 2009).
Tittar man tillbaks på vilka problem som förekommit i historien skriver L. Cuban, att teknikens flexibilitet utgjort ett stort hinder där datorer ofta tagit mycket plats, mycket tekniskt krångel, utrustningen är tekniskt avancerad att använda där kompetensbrist blir ett problem, att datorutrustningen är värdefull gör att det krävs larmanordningar som fördyrar hela processen. Problemen torde ha minskat något sedan 80-talet då datorer blivit mindre, mer användarvänliga och att kompetensens betydelse är något som idag synliggjorts och som det arbetas mycket aktivt med att motverka (L. Cuban, 1986). Två vanliga problem är dels att många programvaror är illa anpassade för utbildningsändamål och dels det faktum att den tekniska utvecklingen går så fort att förändringstakten i sig skapar problem.
Dåligt anpassade programvaror och brist på digitala lärresurser
När det gäller programvaror och lärresurser finns flera strukturella problem som försvårar arbetet med att skapa bättre förutsättningar för att kunna tillhandahålla adekvat programvara till det svenska utbildningssystemet. Dels saknas någon form av nationell infrastruktur som gör det möjligt att lagra, söka, distribuera, och på olika sätt hantera digitala lärresurser där allt sköts t.ex. via ett gemensamt inloggningssystem, dels behöver rutiner kring all hantering av inköp av digitala lärresurser anpassas så lärare och pedagoger kan arbeta digitalt, dels behöver kompetensen kring digitala lärresurser bland lärare och pedagoger tillgodoses då detta är ett förhållandevis nytt område i Sverige och dels finns problemen kring upphovsrätten som bl.a.
9 Yngve Wallin skrivit om i sin artikel ”akut behov av digitala lärresurser” där han menar att
”producenterna av läromedel sitter i fastlåsta affärsmodeller som inte fungerar på nätet”.
Yngve Wallin menar också att utvecklande företag försvarar sin marknad av kommersiella skäl även om det innebär ett hinder för utvecklingen (Y. Wallin, 2007). Som en del av utbildningssystemet skulle även förskolan gynnas av att få ta del av en nationell infrastruktur för att få tillgång till digitala lärresurser som är anpassade för förskoleverksamhet.
Roten till problemet med upphovsrätten ligger i att dagens lagstiftning som berör all upphovsrättsskyddad egendom i digital form är anpassad för en analog värld och konserverar en förlegad syn på upphovsrätt. Konsekvensen med dagens upphovsrätt är att den skapar en inlåsningseffekt av konsumenten och får en hämmande effekt på den tekniska utvecklingen vilket i sin tur hämmar en fungerande marknad för digitala lärresurser. Hela grundsynen på dagens upphovsrätt för digital egendom måste ses över och anpassas till det digitala
samhällets förutsättningar.
För att ge ett kort exempel på hur känslig denna fråga är angående upphovsrätt, men samtidigt också hur viktigt det är att komma tillrätta med de problem som dåligt anpassad upphovsrätt skapar, så tänkte jag kort berätta om en satsning som den Norska staten gjorde för en tid sedan. Ett antal kommuner i Norge fick statligt stöd och gick samman med syfte att utveckla eget digitalt utbildningsmaterial och som på sikt kanske även till viss del skulle ersätta läroböckerna. Detta ledde till att flera kommersiella aktörer högljutt anklagade Norska regeringen för att snedvrida marknaden. Grundproblemet till att satsningen skedde från början var att det inte fanns tillgång till adekvata digitala lärresurser och att det material som
eventuellt fanns var dåligt anpassat för skolan och omåttligt dyrt. Så istället för att köpa dyra och dåligt anpassade produkter så valde man att satsa på egenutvecklat material som både skulle ge ett material som direkt var anpassat efter skolans behov och de hade själva upphovsrätten över sitt material (Skolverket, Digitala Lärresurser, 2009) (Ö. Johannessons blogg, 2012). Det finns olika projekt såväl i Sverige som i andra europeiska länder som under flera år arbetat med digitala lärresurser med goda resultat. Ett exempel är Norska e-standard (den del som handlar om lärteknologier) där man tagit fram standarder på tekniska lösningar för mjuka infrastrukturer. Ett annat är ett EU projekt som gick under namnet MELT-projektet, Metadata Ecology for Learning and Teaching, (norsk e-standard) (MELT Project EU).
Både stat och kommun har ett delat ansvar att tillsammans med kommersiella företag hitta sätt att skapa rätt förutsättningar för att utveckla en mjuk infrastruktur som möter
utbildningssystemets olika behov långsiktligt och som speglar den tekniska utvecklingen i samhället. Detta är ett komplext problem där staten måste se över upphovsrätten och dels att rätt förutsättningar måste finnas för kommersiella aktörer där dessa företag ser möjlighet att tjäna pengar och att detta leder till en växande marknad för lärresurser.
Samtidigt kompliceras det hela av att det totalt finns 290 kommuner i Sverige och därmed 290 huvudmän som ska komma överens om hur en gemensam nationell infrastuktur ska se ut och fungera. Från huvudmännens perspektiv måste också rätt förutsättningar finnas där de tekniska lösningarna måste vara kostnadseffektiva, robusta och enkla att vidareutveckla i framtiden. Det får inte finnas affärsmodeller från de kommersiella aktörerna som skapar komplicerade och dyra inlåsningseffekter. Det måste vara ett attraktivt nationellt system som skapar mervärde för hela utbildningssystemet.
3.2 Organisatoriska faktorer i kombination med teknikens förändringstakt
Den andra aspekten är av organisatorisk karaktär och berör dels hur arbetet med att integrera IT i undervisningssystemet genomförts historiskt, dels hur lagstiftning släpar efter, dels hur
10 arbetet med integrering av IT sker organisatoriskt både på kommunal och på lokal nivå ute i verksamheterna på förskolorna.
Relateras sedan den organisatoriska bilden till utvecklingstakten av tekniken framträder en problembild som inte bara påverkar det pedagogiska arbetet i undervisningssystemet utan också annat utvecklingsarbete som t.ex. integrationen av IT. Detta får konsekvenser för enskilda pedagoger i deras arbete med IT för såväl administrativa som pedagogiska verktyg.
Det mesta av all utveckling, med avseende på integrering av IT i undervisningssystemet har skett i projektform där ett projekt avlöst det andra. Ibland har det blivit några års glapp innan ett nytt projekt startats där projekt kommit och gått i grupp såväl som enskilt. Sett över lång tid gör detta att utvecklingen fått en ryckig gång med gradvis utveckling i takt med tillgång finansiella medel. En konsekvens av att nästan all utveckling skett via projekt är att det blir svårt att få en egentlig överblick över vad som hänt över tid inom forskningen. Det har inte funnits någon egentlig nationell samordning av alla erfarenheter och resultat som kommit ut från alla dessa projekt. Frakell-Bååthe skriver att kritik som framkommit kan sammanfattas med att flertalet av alla dessa tidiga IT-projekt har fokuserat för mycket på tekniken och låtit de pedagogiska aspekterna stå i skymundan. Man menar att det fokuserats för mycket på att lära sig hur tekniken fungerar, införskaffning av IT teknik och frågor kring underhåll. Medan frågor kring hur IT-tekniken bäst kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv i det dagliga arbetet har fått en alltför undanskymd roll (S. Frakell-Bååthe 2000, G. Jedeskog 1998).
Läroplanen på förskolan hann bli 12 år (1998-2010) innan den uppdaterades, läroplanen för grundskolan blev 17år innan den ändrades (1994-2011) och skollagen hann bli 25år (1985- 2010) innan den uppdaterades. Eftersom dessa styrdokument ytterst styr verksamheten inom hela utbildningsväsendet väcks en del frågor kring hur väl denna uppdateringstakt följer den tekniska utvecklingstakten? Om regeringens ambition är att svensk skola ska ligga i framkant på det tekniska området bör lagstiftningen uppdateras lite oftare ur ett tekniskt perspektiv.
Aktuell lagstiftning behövs med avseende på IT teknikens integration och utveckling inom skolan och främja arbetet med att höja IT användningen inom hela undervisningssystemet (Skolverket, alla läroplaner) (Skolverket, skollagen). Detta gör att lagar snabbt blir föråldrade och inaktuella då de inte successivt anpassas efter den tekniska utvecklingen.
Förändringstakten i teknikutvecklingen är ett problem ur investeringssynpunkt. Detta skapar en osäkerhet hos kommuner då man står inför att fatta större investeringsbeslut. Detta gäller oavsett om det rör sig om satsningar på infrastuktur eller större inköp av hela
maskinparker där man vill hitta den för sin verksamhet mest optimala lösningen inför
framtiden. Ingen aktör vill genomföra stora IT satsningar och investeringar i teknik som visar sig bli föråldrad snabbt. Detta skapar i förlängningen problem för pedagoger om antingen en alltför försiktig investeringsvilja från huvudman leder till brist på teknik ute i verksamheterna eller att felinvesteringar förser pedagoger med föråldrad teknik (U. Riis, 2000). Såväl
föråldrad, bristfällig som avsaknad av adekvat IT teknik motverkar det mål regeringen satt upp i läroplanen om ”likvärdig utbildning” och försvårar arbetet att skapa en anpassad utbildning för framtidens behov.
För att får en ungefärlig bild över hur snabbt tekniken utvecklas så kan man säga att omkring vart tredje till vart femte år sker ett genombrott för någon form av ny teknik eller media. Om man bara tittar på det senaste decenniet så fick t.ex. laptoppen sitt genombrott runt 1999-2000 och de sociala medierna slog igenom runt 2003-2004 då Facebook och Myspace lanserades. Runt 2007-2008 fick den smarta mobilen sitt genombrott och tre år senare, 2010 – 2011 var det surfplattans tur. Alla dessa produkter och tekniker har fått ett stort genomslag i hela samhället och påverkan har även skett på skolverksamheten. Många stationära datorer byts ut mot bärbara och surfplattor blir allt vanligare i förskolor. Även smarta mobiler är på gång i viss mån för användning i förskolans verksamhet även om mycket av detta fortfarande ligger i sin linda. Sociala medier har haft en enorm påverkan på hur vi börjat kommunicera
11 med varandra genom de nya möjligheter denna teknik ger. Sociala medier har inflytande på våra liv genom att vi ständigt delar med oss av vad vi gör, är, var vi har varit, tänker, vill m.m.
Vissa människor lägger in så mycket information att det återskapar i princip hela den personens hela liv. Mängden information i kombination med tillgängligheten skapar en ny informationskultur speciellt bland unga människor. Vi påverkas både positivt och negativt då ständig uppkoppling ger människor delaktighet i varandras liv, men vi kan påverkas negativt om den information som vi lagt ut används felaktigt av illasinnade människor eller företag.
Betydelsen av organisatoriskt arbete på kommunal och lokal nivå
Skolverket genomförde år 2009 en studie som syftade till att öka förståelsen och kunskapen om den kommunala huvudmannens ansvarstagande med fokus på kärnfrågor som rör mötet mellan statlig styrning och kommunalt självstyre. Studien baseras på intervjuer av de högst politiskt ansvariga i åtta olika kommuner (Skolverket, Kommunalt huvudmannaskap, 2009).
Efter att kommuner tog över hela huvudmannaskapet 1991 förändrades styrkorna i styrmedlen där statens strategi var att låta de normativa styrmedlen vara mest framträdande.
Syftet med denna förändring var att de nationella styrdokumenten skulle vara styrande för skolverksamheten. Tanken med det kommunala självstyret är att genom korta beslutsvägar och den egna kontrollen av resurser ska det gå enkelt att identifiera lokala behov och snabbt kunna tillskjuta pengar för att på så sätt förbättra likvärdighet och kvalitén i skolan.
Ansvarsförändringen bygger på en decentraliserings princip som betyder att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå (Skolverket, Kommunalt huvudmannaskap, 2009).
På grund av att kommuner tolkar lagar olika så förskjuts huvudmannaansvaret till olika nivåer från en kommun till en annan. Ofta delar man upp ansvarsfördelningen så att
huvudmannaansvaret ligger på kommunfullmäktige och verksamhetsansvaret på nämndnivå.
Ansvarig nämnd kan i vissa fall delegera verksamhetsansvaret till förvaltningsnivån och ibland även till förskolechefen på enhetsnivå.
I praktiken förefaller det som att skolfrågor generellt anses komplicerade och kräver sakkunskap vilket gör att man anser skolfrågor behandlas bättre på lägre nivå där
sakkunskapen är större. Här delar man därför upp verksamhetsansvaret med måluppfyllelse från befogenhet att tilldela resurser. Från kommunstyrelsens sida argumenterar man för att befogenheten att tilldela resurser måste finnas högre upp då deras huvuduppgift är att balansera olika behov inom hela den kommunala verksamheten och prioritera utifrån den samlade kommunnyttan. Ett problem här är att den bärande decentraliseringstanken om att befogenhet och ansvarstagande ska följas åt i praktiken inte efterlevs av kommunerna (Skolverket, Kommunalt huvudmannaskap, 2009).
En konsekvens av att man i den kommunala organisationen skiljt på befogenheter och ansvar gör att det ligger ett mycket stort ansvar på alla inblandande parter att
återkopplingsarbetet från de nivåer som har det operativa ansvaret fungerar. Sen också att de nivåer som har befogenheter verkligen tar emot och bearbetar den förmedlade kunskapen för att sedan kunna ta korrekta beslut och ge rätt förutsättningar för verksamheten. En
förutsättning för att ett decentraliserat huvudmannaansvar ska fungera är att
återkopplingsansvaret fungerar till alla nivåer uppåt. Om inte återkopplingsarbetet fungerar finns inte rätt underlag för att kunna analysera lokala behov och vilka förutsättningar som råder ute i verksamheterna. Då kan heller inte en korrekt resursfördelning ske vilket i sin tur motverkar målet med att sträva mot en likvärdig skola (Skolverket, Kommunalt
huvudmannaskap, 2009). Dessutom uppmärksammas i skolverkets studie att kommuner ser de statliga målen som långsiktiga visioner och inte ett mål att uppfylla. I praktiken så innebär detta att vissa statliga krav inte prioriteras och nationellt satta målnivåer sänks. Om då
målnivåer sänks så kommer en effekt bli att olika kommuner sänker dessa mål olika mycket. I praktiken kan det bli så att olika kommuner jobbar efter olika målnivåer, som egentligen ska
12 vara nationellt satta. Bland Sveriges 290 kommuner kan detta bli många olika målnivåer (Skolverket, Kommunalt huvudmannaskap, 2009).
Flera tidigare studier inom grund och gymnasieskolan visar på stora brister i hur arbetet organiserats och genomförts på lokal nivå när det gäller integreringen av IT teknik i
skolverksamheten. Farkell-Bååthe har skrivit om problem som påvisats vid flera studier där skolor saknar införandestrategier och ett organiserat arbete kring hur datorutrustning ska implementeras och användas såväl tekniskt som pedagogiskt (S. Farkell-Bååthe, 2000). Det förekommer att man köper in IT-teknik som installeras men ingen uppföljning och ingen diskussion eller annat samarbete sker för att klargöra eller underlätta hur IT-verktyg ska användas konkret i det dagliga arbetet. Det finns exempel på skolor som införskaffat IT- teknik som blivit liggande i förråd ouppackade och lärplattformar som aldrig blivit använda.
Ett skäl som angetts i studier gjorda inom grund och gymnasieskolan om varför detta skett är kompetensbrist inom skolledningar att genomföra och leda implementeringsprocessen (J.
Lindh, 1993, J. Nissen, 2000). I sitt arbete med examensarbetet ”utveckling av lärares digitala kompetens” skriver Stefan Knutsson att även hans erfarenhet från en tidigare studie i en gymnasieskola stöder dessa tidigare forskningsresultat (S. Knutsson, 2009). Dessa resultat visar på hur viktig kompetensen kring IT utveckling är och detta gäller även förskolan.
En annan faktor som återkommer i flera studier är att mycket av det löpande arbetet med utvecklingen av IT-miljön i skolverksamheten ofta drivs av eldsjälar som kan vara lärare eller IT tekniker där de ibland gör jobb ideellt. Dessa individer drivs oftast av ett starkt teknisk intresse och brinner för IT-frågor. De vill förbättra den datorstödda undervisningen på sin arbetsplats (S. Farkell-Bååthe, 2000, S. Knutsson, 2009). Det faktum att det finns enskilda individer som driver ett utvecklingsarbete framåt på en hel skola behöver i sig inte innebära att det organiserade utvecklingsarbetet från skolledningen är bristfälligt. Det är naturligt att vissa individer tar initiativ, deltar i en större omfattning än andra och tar på sig ett större ansvar än andra i detta arbete. Dock kan detta tolkas som en bristfällig organisation av utvecklingsarbetet på skolor där enskilda individer under långa tidsperioder driver stora delar av utvecklingsarbetet själva. Det är i grunden en ren organisatorisk fråga för varje skolledning att lägga upp utvecklingsarbetet på ett sådant sätt att alla kan och får ta del av arbetet och att rätt förutsättningar ges så arbetet kan ske utan att det stör den ordinarie verksamheten. I de fall där så inte sker så blir detta ett hinder eller en begränsning för hur lärare och pedagoger får möjlighet att använda IT-teknik i sin verksamhet.
3.3 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man säga att tillsammans bidrar samtliga av ovan nämnda faktorer till att skapa komplexa problemställningar på olika nivåer i den beslutskedja som uppstår från regeringen via skolverket (som ansvarig kontrollerande myndighet), kommuner som
huvudman vidare till förskolechefer och pedagoger.
Komplexiteten av alla bidragande faktorer gör att arbetet med integrering av IT i förskolan går trögt vilket gör det svårt att anpassa arbetet med IT i relation till den snabba tekniska utvecklingen. Häri ligger den problembild som belystes i inledningen av detta avsnitt där både strukturella, organisatoriska som tekniska problem i relation till förändringstakten av
teknikutvecklingen bidrar till att öka komplexiteten av införandet av IT i förskolan. Det räcker inte med att snabba upp lagstiftning så den inte släpar efter teknikutvecklingen utan
kommunen måste i sin organisation bli bättre på att hantera huvudmannaansvaret och förbättra sitt uppföljningsarbete. Förskoleledningar behöver bli bättre på att organisera sitt arbete kring IT och teknikfrågor för att skapa rätt förutsättningar för personalen. Detta handlar om att identifiera behov, ge synpunkter och krav som ska utgöra underlag för förvaltning och skolnämnd att ta ställning till vid investeringsbeslut. Kommuner behöver hitta rätt
